Eksjö Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Eksjö Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läsår

1/12

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen

Ann-Sophie Larsson, Anna Ullman, Lotta Sundblad

Vår vision

På Eksjö Gymnasium respekterar alla varandra och ges möjlighet att utvecklas som människa utifrån egna förutsättningar.

Planen gäller från

Planen gäller till

Läsår

Elevernas delaktighet

Samtliga gymnasieelever har under november 2013 arbetat med handlingsplan gällande riskområden på skolan. Kartläggning på mentorstid under hösten 2013.

Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet

Planen har framställts av ett team benämnt LIAM (LIAM=Likabehandling Antimobbing)representerad av skolledning, elevhälsa och pedagogisk personal. Övrig personal har under november 2013 arbetat med handlingsplan gällande riskbedömning på skolan.

LIAM-teamet har genomgått en 7,5 p högskoleutbildning kopplad till skolverket i ämnet.

Förankring av planen

Mentor och elever går igenom planen vid läsårsstart. Planens rutiner skall arbetas med vid mentorstid. Vårdnadshavare informeras om Planen vid föräldramöte under september månad i årskurs 1 av respektive mentor. Nyanställd personal får av skolledning en genomgång av Planen. Planen finns tillgänglig på Eksjö gymnasiums hemsida.

2/12

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Framkom att skolan behöver få bättre struktur på både förebyggande arbete i mentorsgruppen och i hela skolan. LIAM-gruppens roll, elevernas delaktighet vid uppföljning och kartläggning av Planen behöver ses över. Behov av mötesstruktur.

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Kartläggning till samtliga elever under november 2014. Utvärdering till samtliga elever under april 2015. Skolledning möter elevhuvudskyddsombud en gång under läsåret.

Personalen synpunkter följs upp på APT under april 2015.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

3/12

Främjande insatser

Namn

Främja att eleverna känner sig trygga

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Samtliga elever ska vara trygga och trivas på Eksjö Gymnasium oberoende kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Insats

Samtliga elever har en egen mentor som man träffar en gång per vecka på mentorstid samt på individuellt

utvecklingssamtal en gång per termin. Mentorn ska aktivt arbeta för att den enskilde eleven ska trivas och känna sig trygg i klassen och på skolan.

Skolan anordnar två gemensamma trivseldagar vid höstterminsstarten för att skapa en trygghet hos nya elever och vi- anda på skolan. Första dagen ansvarar respektive program, andra dagen ansvarar idrottslärare för. En tredje trivseldag i slutet av vårterminen ansvarar elevrådet för.

Skolans verksamhet ska utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer. Både organisatoriskt och i det dagliga arbetet. Vuxna ska finnas tillgängliga i skolans gemensamma lokaler, såsom matsal och cafeteria.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja att ingen ska behöva utsättas för kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Alla ska vara medvetna om att kränkande beteende eller bemötande aldrig kan accepteras oavsett vem det gäller eller vem som drabbas. Utvärderas i samband med fråga i enkät i slutet av varje termin.

Insats

Alla på Eksjö Gymnasium har ett ansvar och uppmanas att reagera och att uppmärksamma kränkande beteende eller bemötande. Återkommande diskussioner om etik, moral, människors värde, jämställdhet mellan könen, relationer och demokratins grunder genomförs i mentorsgrupper och i form av personliga samtal mellan elever och personal.

Mentorerna ansvarar för att samtliga klasser arbetar med dilemmaövningar kopplat till Planen.

Elever i årskurs 1 erbjuds enskilda hälsosamtal. Skolsköterska ansvarar.

Sex- och samlevnadsundervisning för elever på Gymnasiesärskolan samt IM-programmet. Elevhälsa och mentorer för resp program ansvarar.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

4/12

Namn

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet.

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Att samtlig personal ska få ökad kunskap om fler etniska tillhörigheter.

Att elevernas förmågor att öppna sig för andra människor med annan bakgrund än sin egna ökar.

Följs upp av fråga i utvärderingen under vårterminen.

Insats

Fokusera på temat "Hela världen på Eksjö gymnasium" under hela VT 2015.

Temadagen 150120.

Sätta upp en världskarta i matsalen samt på Gysär där vi markerar var elever och personal kommer ifrån i världen.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

5/12

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

2. Under temadag för samtliga elever 131127 togs handlingsplan fram gällande riskområden på skolan.

3. Temadag 131028 för personal då handlingsplan togs fram gällande riskområden på skolan.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

1. År 1 eleverna erbjuds enskilda hälsosamtal av skolsköterska. Respektive klass får återkoppling på den gemensamma hälsokurvan. 2. Klassvis tillsammans med mentor arbetade med att ta fram de riskområden eleverna ser på skolan, förslag på åtgärder och vem som ska ansvara för genomförandet.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

1. Eleverna har individuella samtal med skolsköterska, vid känd psykosocial problematik även medverkan av skolkurator.

2. Mentorer ansvarade för framtagandet av handlingsplanen.

3. Samtlig personal inbjuden att medverka.

Resultat och analys

2. Matsalen: Behov av att se över lokal, tillräckligt med plats, trivsel, avskildhet, trappan ”farlig”, bygg om så man inte sitter i korridor o äter, fler mattider, hjälpas åt så ingen sitter ensam. Se över möblering.

Korridorer: Trivsel, mer cirkulerande personal i korridorerna, även bottenplan på Nova. Behov av uppehållsrum med aktivitetsmöjlighet. Ge lämplig klass/grupp uppdrag att arbeta med lämpligt rum ex Ekonomer i A21b, eller/och Nova bottenkorridor för ex IM/Teknik ev. också C-korridoren Kolla över skåpplacering. Vett o etikett i korridoren.

Idrotten: Se över omklädningsrum, behov av dusch och omklädning i avskildhet.

3. Titta på status mellan programmen, våra och era elever. Hur stödjer vi de ensamma, de som känner sig utsatta utifrån diskrimineringsgrunderna. Behov av att jobba med självförtroende, att inte kommentera eller stirra när man går i korridorer, observanta på mobbning och reagera, jobba med mobbning på temadagar, föreläsning, tvärgrupper på hela gymnasiet, lära känna varandra. Jobba med att acceptera hur andra ser ut, inte ha fördomar, ta hand om varandra. Vett o etikett på nätet. Engagera föräldrarna i värdegrundsfrågorna.

I undervisning: Läraren måste va uppmärksam, ge varann respekt, uppmuntra varann, öppet samtalsklimat. Hur uttrycker man sig, lärare o elever. Vid andra obligatoriska aktiviteter såväl ute som inne ska personal vara närvarande.

6/12

Förebyggande åtgärder

Namn

Att stärka elevernas självbild och att hantera relationer.

Områden som berörs av åtgärden

Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Eleverna ska känna sig stärkta i sin självbild och i sina relationer. Utvärdering: Mentorer återkopplar till elevhälsa efter Temadag.

Åtgärd

Temadag för år 1 med Mia Börjesson som föreläsare ämne "I huvudet på en tonåring - om självbild, relationer, sexualitet". Föreläsning både för skolpersonal, föräldrar och elever i år 1. Mentorer ansvarar för efterföljande arbete med sina mentorselever. Samtalsunderlag är framtaget.

Motivera åtgärd

I pedagogernas handlingsplan framkom behov av att jobba på temadag och föreläsning om bl.a. självförtroende.

Ansvarig

Skolledning, elevhälsa. Mentorer ansvarar för klassamtal.

Datum när det ska vara klart

Namn

Att medverka till bra integration och lindra kulturkrockar

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Att motverka kulturkrockar och missuppfattning i frågor om kön, sexualitet, religion. Följs upp genom samtal med personal på IM.

Åtgärd

Livskunskap som valbart ämne på IM.

Elevhälsan genomför tjej- och killgruppsamtal med invandrande elever höst- och vårtermin allt eftersom de lärt sig svenska. Elevhälsan genomför studiebesök för nyanlända invandrare till ungdomsmottagningen.

Motivera åtgärd

I klassamtal framkommer osäkerhet i frågor kring vad som gäller i Sverige kring sexualitet, kön mm.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

7/12

Namn

Att på LIAM-tiden arbeta förebyggande och förhindra kränkande behandling och diskriminering.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Att införa arbete med diskrimineringsgrunderna på mentorstiden, s.k LIAM-tid, fyra gånger per läsår för samtliga klasser. Utvärderas av elever och för personal på APT under april månad.

Åtgärd

Pernilla och Ann-Sofie tar fram användbart material som ska användas på fyra LIAM-tider per läsår och presenterar det för mentorerna i en manual som läggs på It´s learning.

Skolledning implementerar förutsättningar, syfte och mål med LIAM-tiden för samtliga mentorer.

Motivera åtgärd

Utifrån LIAM-teamets diskussioner under fg läsår om att använda mentorstiden mer effektivt i det förebyggande arbetet.

Ansvarig

Pernilla och Ann-Sofie tar fram material till mentorer. Skolledning implementerar arbetet hos mentorerna. Mentorer ansvarar för arbetet på LIAM-tiden.

Datum när det ska vara klart

Namn

Att främja allas lika värde.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Ökad förståelse mellan elevernas olika etniska, kulturella, språkliga eller religiösa bakgrunder.

Följs upp av mentorerna i respektive klass efter temadag.

Åtgärd

Vi genomför temadag för samtliga elever och personal den 150120 med tema "Hela världen på Eksjö Gymnasium".

Motivera åtgärd

Framkommer att invandrande elever många gånger har svårigheter att integreras i klasser och lära känna svenska elever. Blir gärna en gruppdelning där man har svårt att umgås över gränserna.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

8/12

Rutiner för akuta situationer

Policy

På Eksjö Gymnasium ska det råda nolltolernas mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Alla på Eksjö Gymnasium har ett ansvar och uppmanas att reagera och att uppmärksamma kränkande beteende eller bemötande.

Vuxna är tillgängliga i skolans gemensamma lokaler, såsom matsal och cafeteria.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Elev och förälder kan vända sig till all personal på Eksjö Gymnasium då alla har ett ansvar vid kränkning.

Elevens mentor, rektor och skolans LIAM-team.

För läsåret 14/15 består LIAM-teamet av:

Ann-Sophie Larsson tfn 0381-36336, Anna Ullman tfn 0381-36530, Lotta Sundblad tfn 0381-36403, Linda Nordin tfn 0381-36328, Pernilla Andersson tfn 0381-36372, Ann-Sofie Johansson tfn 0381-36337, Camilla Karlsson tfn 0381-36540, Britt-Marie Johansson tfn 0381-36535 Gunilla Ågren tfn 0381-36344

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Den personal som får kännedom om händelsen samtalar med berörda elever omgående. Rapport sker av berörd personal omgående till elevens mentor och LIAM-teamet. Mentor och personal som fått kännedom om kränkningen tar sig an fallet och planerar för samtal med inblandade elever. LIAM-teamet erbjuder sig som ett stöd till den personal som arbetar med elevsamtalen, stöd att medverka i själva samtalet och/eller stöd att avlasta övrigt arbete när personal arbetar med något fall. Arbetet med att samtala när någon blivit utsatt för kränkande behandling prioriteras alltid.

Förslag på upplägg i samtal med elever som upplevts blivit kränkta och som upplevts ha kränkt. Nedanstående

punkter 1 - 5 behandlas under en och samma dag. Om möjligt var två personal i samtal med eleverna. En personal leder samtalet den andre dokumenterar.

1.Enskilt samtal med den som upplevs kränkt.

2.Enskilt samtal med den som upplevts ha kränkt.

3. Samtal i grupp eller i helklass enbart om det finns acceptans för gruppsamtal hos eleven som upplever sig blivit kränkt och med hänsyn att man inte hänger ut vissa "offer" offentligt.

Budskap till den som kränkt eller utsatt annan för trakasserier är: Att all form av trakasserier eller annan kränkande behandling upphör i samband med detta samtal.

4. Är det flera elever som upplevts kränka annan måste man ha samtal med samtliga var för sig direkt efter varandra.

5. Mentor samtalar med berörda vårdnadshavare. Kontakt tas i första hand genom telefon. LIAM-teamet ska finnas som stöd för mentorn vid samtalet med elevens vårdnadshavare.

Samtalen dokumenteras.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Vid misstänkta fall av kränkningar, diskrimineringar och trakasserier av personal har skolledning ansvaret för att utreda,

dokumentera, åtgärda samt följa upp. När en elev upplever sig kränkt ska denne ta kontakt med skolpersonal, mentor, LIAM-team alternativt direkt till skolledning. Personal som får kännedom om händelsen rapporterar omgående till elevens rektor. Rektor samtalar omgående enskilt med den elev som upplevs kränkt. Rektor samtalar omgående med den personal som misstänks ha kränkt. Budskap till den som kränkt eller utsatt annan för trakasserier är: Att all form av trakasserier eller annan kränkande behandling upphör i samband med detta samtal. Samtalen dokumenteras.

Rutiner för uppföljning

LIAM-teamet följer upp kränkning mellan elever och ser till att problemet är löst. Rektor följer upp där elev kränkts av personal.

Uppföljning av samtalen ska alltid ske först med eleven som blivit utsatt för kränkande behandling sedan med den som misstänks ha kränkt. Uppföljning ska ske inom en vecka. När det konstateras att det inte längre förekommer diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling avslutas ärendet och dokumentationen arkiveras.

Rutiner för dokumentation

Vid kränkning, trakasserier eller diskriminering skrivs rapport omgående av berörd personal som fått kännedom om händelsen på blankett "Lex Liam" som lämnas till någon i LIAM-teamet alternativt direkt till rektor då personal är den som kränkt.

Efter samtalen – dokumenterar personal som ansvarat för samtalen genom att använda blankett "Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling". Dokumentationen lämnas till LIAM-teamet vilken därefter arkiveras i skolans arkiv.

Skolledning informerar huvudmannen om ärendet.

Ansvarsförhållande

Skolledning ansvarar för att ny personal informeras på skolan om rutinerna vid diskriminering och kränkande behandling och därefter årligen påminns om dem, att rutinerna finns tillgänglig på Eksjö gymnasiums hemsida. Mentor informerar årligen skolans elever och deras föräldrar om skolans rutiner. LIAM ansvarar för att rutinerna revideras. Samtlig personal ansvarar för att agera då man upptäcker diskriminering eller kränkande behandling.

9/12

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,

”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

10/12

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen.

[trakasserier på grund av kön]

Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans.

[trakasserier]

Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen.

Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.”

[trakasserier]

11/12

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”

[diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”.

[trakasserier]

Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

12/12