Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Löderups skola

Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola åk 1-6, Förskoleklass och fritidshemmen

Läsår: 2014/2015

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Skola åk 1-6, Förskoleklass och fritidshemmen

Ansvariga för planen

Rektor Cecilia Björklund

Vår vision

En skola där alla barn är allas barn. En skola där alla möts med respekt, där alla trivs, kan utvecklas och känna trygghet.

Planen gäller från

2015-01-01

Planen gäller till

2015-06-30

Läsår

2014/2015

Elevernas delaktighet

Vi genomför trygghetsvandring tillsammans med ett urval elever där vi gör en kartläggning av skolans område och lokaler. Eleverna görs delaktiga genom diskussioner i klassråd/elev- och

miljöråd/fritidsråd.

Elevenkät som genomförs centralt. Trygghetsvandring.

Vårdnadshavarnas delaktighet

En referensgrupp med föräldrar får ta del av utkastet till planen och ges möjlighet att lämna tankar och åsikter. Planen presenteras och diskuteras årligen på föräldramöte.

Personalens delaktighet

Trygghetsteamet, med representaneter från arbetslagen samt rektor, ansvarar för framtagandet av planen. Planen tas upp och diskuteras vid APT.

Förankring av planen

Vid läsårets/terminens början presenteras den nya Planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal, elever och föräldrar på skolans hemsida.

Planen presenteras för föräldrar på föräldramöte.

Trygghetsteamet går runt till alla klasser och presenterar Planen mot diskriminering och kränkande behandling vid terminens början.

(3)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Under läsåret 2013/2014 fanns för skolan ingen reviderad och aktuell plan. Tidigare har skolan haft aktuella och uppdaterade planer men på grund av att det under vårterminen 2014 inte fanns någon fast rektor på skolan utvärderades och reviderades inte planen som gällt under läsåret 2013/2014.

Under våren 2014 genomfördes en elevenkät i skolår 2-6 där trygghet och trivsel kartlagts.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Se ovan

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Enkäten, som inte är kopplade till föregående plan, visar att eleverna känner att det finns miljöer i skolan där de känner sig otrygga och var femte elev uppger att de någon gång känt sig utsatt/utstött i skolan.

Eleverna upplever att arbetsron är dålig. Nästan hälften av eleverna uppger det inte är lugnt under lektionerna.

Årets plan ska utvärderas senast

2015-06-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Trygghetsteamet träffas regelbundet under vårterminen. Trygghetsteamet följer då regelbundet upp planerade insatser.

Central elevenkäten genomförs under våren. Enkät för barn på Löderups skola/fritidshem genomförs under hösten.

Diskutera i arbetslagen på arbetslagsmöte/APT om planerade insatser är genomförda.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor tillsammans med tryggheteamet

(4)

Främjande insatser

Namn

Meningsfulla raster

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning

Att främja samarbetet mellan alla elever på skolan.

Insats

Alla elever har gemensam skolgård där eleverna kan interagera i olika planerade och oplanerade aktiviteter, t.ex. bandy, fotboll och lekar.

Ansvarig

Alla pedagoger, elevassistenter och rastvärdar.

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

Namn

Schemalagd värdegrundstid i samtliga grupper

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Skapa en miljö som präglas av empati, förståelse för varandra och ett gott socialt samspel

Insats

Skolan - Schemalägga planerade aktiviteter/tema i alla grupper

Förskoleklassen - Schemalägga planerade aktiviteter/tema med övriga elever på skolan Fritidshemmet - Schemalägga planerade aktiviteter/tema med samtliga barn på fritidshemmet

Ansvarig

Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

(5)

Namn

Gemensamt synsätt/förhållningssätt i personalgruppen

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla i personalgruppen ska ha ett gemensamt förhållningssätt kring vad ett gott värdergrundsarbete innebär.

Personalen ska bemöta varandra respektfullt och föregå med gott exempel för att bidra till ett gott klimat.

Insats

Skolan - Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande, utredning av kränkande behandling.

Förskoleklassen -Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande, utredning av kränkande behandling.

Fritidshemmet -Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande, utredning av kränkande behandling.

Ansvarig

Rektor, all personal

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

Namn

Skapa gemenskap mellan alla vuxna och barn

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla tar ett gemensamt ansvar och alla barn är allas barn

Insats

Skolan - Planera gemensamma tema med blandade barngrupper. Arbeta i faddergrupper. Ha gemensamma arrangemang som exempelvis "Talang".

(6)

Förskoleklass - Planera gemensamma tema med blandade barngrupper. Arbeta i faddergrupper.

Fritidshem - Ha fritidsmöte där gemensamma aktiviteter planeras, utedagar med lek och rörelse.

Samverkan mellan lilla och stora fritids.

Ansvarig

Alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

Namn

Inkluderande undervisning

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Undervisningen i skolan och på fritidshemmet ska vara inkluderande för samtliga barn.

Insats

Skolan

Se över den fysiska miljön så att den utgår från att alla barn är inkluderade. Planera aktiviteter med hänsyn till den barngrupp som finns i skolan och på fritidshemmet. Specialpedagogen gör observationer i samtliga grupper för att observera utifrån inkluderingsperspektivet.

Förskoleklassen

Fritidshemmet

Ansvarig

Samtliga pedagoger, specialpedagog

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

(7)

Namn

Trygghetsteamet är känt och synligt för alla barn, föräldrar och personal

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla barn och vuxna ska veta vilka vuxna som är med i trygghetsteamet.

Insats

Skola - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på

trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen.

Förskoleklass - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen.

Fritidshem - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen.

Ansvarig

Rektor

Datum när det ska vara klart

2015-06-12

(8)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

 Central elevenkät genomförs för år 2-6 under våren

 Enkät för samtliga barn på Löderups skolan och fritidshem i september

 Trygghetsvandring under vår och höst med representanter från samtliga grupper i skolan och på fritidshemmet

 Utvecklingssamtal

 Klassråd/Fritidsråd/Elevråd varje månad

 Rutin på att går igenom skolans trygghets- och trivselregler varje läsårsstart, både med elever och föräldrar.

 Sociogram genomförs regelbundet i varje klass.

 Dokumentation från anmälan om kränkande behandlingar, tillbud och skaderapporter.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

 Trygghetsvandring har genomförts med både förskoleklass, skola och fritidshem där representanter från varje klass/grupp deltagit.

 Sociogram i alla klasser/grupper varje termin

 Enkät riktad till barnen genomfördes våren 2014.

 Klassråd/Fritidsråd/Elevråd varje månad

 Kurator har i början av höstterminen intervjuat alla elever i år 3-6 kring trygghet och trivsel.

Klasslärarna har intervjuat barnen i år F-3 kring trygghet och trivsel.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

 Genom det dagliga arbetet med klassen.

 Klassläraren genomför och tolkar sociogrammen.

 I arbetslaget förs diskussioner kontinuerligt under verksamhetsåret om barn-/elevfrågor.

 Trygghetsteamet planerar, initierar och följer upp insatserna.

 Centrala barn- och elevhälsan genomförde en kartläggning under våren 2014.

Resultat och analys

Vid trygghetsvandringen framkommer det att de yngre barnen tycker att de äldre barnen bestämmer vem som får vara med i rastaktiviteterna och att de bestämmer reglerna. När rastvärdarna inte är där kan det kännas otryggt. Konflikter uppstår mest vid Kungplanen och de äldre barnen bestämmer reglerna som ibland kan vara "hårda". Bakom skolbyggnaden saknas det ibland rastvärdar och det är en skymd plats. Vid kojorna upplever de yngre barnen att det kan vara otryggt för det är mycket lek med pinnar, det finns fällor i kojorna, de blir olika läger i kojorna. Vid fotbollsplanen är det de äldre som bestämmer lagen och de väljer ibland ut till lagen utifrån förmåga. Det funkar ofta så länge en vuxen är på plats och barnen önskar att en vuxen hela tiden är där. Utan vuxen blir det hårdare spel, passar bara de som kan och språket blir otrevligare. Det är den plats på skolgården som barn

undviker att vara vid. Vid kullen är det undanskymt och det saknas ofta vuxen i närheten. De äldre upplever att de yngre förstör. När barnen väntar på bussen och ska åka hem tränger sig de äldsta

(9)

eleverna före och de yngre vågar inte säga till. Barnen framför också att bussturen känns mer otrygg och otrevlig, bemötandet från chauffören är inte trevligt. De äldre kan uppleva att de yngre beter sig illa på bussen. I innemiljön kan det uppstå konflikter i korridoren utanför matsalen. Det är spring och knuffar och barnen rör varandras saker. I omklädningsrummen saknas lås på killarnas toalett och det är obehagligt att gå på toaletten. I flickornas omklädningsrum kan det kännas obehagligt att duscha för de sprutar vatten på varandra och andra står utanför och knackar på. De önskar bås i duscharna.

Barnen tycker att det är jobbigt att andra rör deras saker i omklädningsrummet och flyttar runt dem.

De kan även titta in genom fönstren på toaletten.

Sociogramen visar på att det finns barn som inte blir valda lika ofta som andra till lek eller arbete.

Enkäten visar att eleverna känner att det finns miljöer i skolan där de känner sig otrygga och var femte elev uppger att de någon gång känt sig utsatt/utstött i skolan.Eleverna upplever att arbetsron är dålig. Nästan hälften av eleverna uppger det inte är lugnt under lektionerna.

Intervjuer med kurator/klasslärare har visat på att många barn känner sig trygga i skolan. De vuxna lyssnar på barnen och de flesta har någon att vara med. Det är studiero i de flesta klassrum.

Centrala barn- och elevhälsans kartläggning visade på att personalen upplever att det finns hinder i den fysiska miljön, både rumsligt, auditivt och visuellt. Personalen upplever att det till viss del saknas samsyn kring barn med funktionshinder. Kartläggningen har också visat på att det finns behov av ett bättre samarbete mellan de olika personalgrupperna och elevgrupperna. De olika lärsituationerna och lärstilarna kan utvecklas mer för att möta barnen utifrån deras förmågor och förutsättningar.

(10)

Förebyggande åtgärder

Namn

Värdegrundsarbete

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Alla barn ska känna sig trygga och accepterade på Löderups skola. Alla barn och vuxna ska möta varandra på ett respektfullt sätt.

Åtgärd

Skola - Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter.

Förskoleklass – Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser

och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter.

Fritidshemmet - Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser

och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter.

Motivera åtgärd

Enkätundersökningen som gjordes våren 2014 visade på att det finns barn på Löderups skola som känner sig utsatta och otrygga.

Ansvarig

Klasslärare och arbetslag

Datum när det ska vara klart

Pågående arbete under året utifrån de situationer som kommer upp.

Namn

Fotbollsplan

Områden som berörs av åtgärden

(11)

Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning

Alla elever ska få vara med på alla rastaktiviteter oavsett ålder eller förmåga.

Åtgärd

Skolan - Diskussion i klassråd och elevråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta.

Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen på rasten.

Förskoleklass - Diskussion i klassråd och elevråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta.

Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen på rasten.

Fritidshem - Diskussion på fritidsråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta. Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen när barnen är ute och spelar fotboll.

Motivera åtgärd

Enkätundersökningen samt trygghetsvandringen visade på att barn känner sig otrygga på skolgården och fotbollsplanen upplevs av en del som den mest otrygga platsen på skolgården.

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Pågående under hela perioden

Namn

Rastvärdar

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Alla elever, oavsett ålder och skolform, ska uppleva skolgården som trygg och rastvärdarna ska vara väl synliga för eleverna.

Åtgärd

Skolan - Det ska finnas ett tydligt schema med rastvärdar. Rastvärdarna ska bära väst för att synas tydligt. Rastvärdarna ska röra sig runt på skolgården och vara särskilt uppmärksam på de områden på skolgården som barnen upplever som mer otrygga. Rastvärdarna ska hjälpa de barn som har svårt att få vara med i rastaktiviteterna.

Förskoleklass - Det ska finnas ett tydligt schema med rastvärdar. Rastvärdarna ska bära väst för att

(12)

synas tydligt. Rastvärdarna ska röra sig runt på skolgården och vara särskilt uppmärksam på de områden på skolgården som barnen upplever som mer otrygga. Rastvärdarna ska hjälpa de barn som har svårt att få vara med i rastaktiviteterna.

Motivera åtgärd

Enkätundersökningen samt trygghetsvandringen visade på att barn känner att det finns otrygga platser på skolgården och de vill enkelt kunna få tag i en vuxen vid behov.

Ansvarig

Samtlig personal

Datum när det ska vara klart

Namn

Inkluderande undervisning

Områden som berörs av åtgärden

Kön, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning

Undervisningen i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmet ska vara inkluderande för samtliga barn.

Åtgärd

Skolan - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov.

Förskoleklassen - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov.

Fritidshemmet - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov.

Motivera åtgärd

Vid kartläggningen som genomfördes av Barn- och elevhälsan under våren 2014 visade på att undervisningsmiljön har brister när det gäller att ta hänsyn till alla barn utifrån deras

förutsättningar och förmågor.

(13)

Ansvarig

Rektor samt samtliga pedagoger med undervisningsansvar

Datum när det ska vara klart

(14)

Rutiner för akuta situationer

Policy

Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. I de fall det förekommer ska det omgående anmälas, utredas och insatser planeras.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

 Rastvakter är ute på rasterna och vid bussarna.

 Trygghetsteam träffas varje månad för att delge varandra sina observationer.

 Utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare.

 Hälsosamtal med skolsköterska.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Alla vuxna på skolan eller på fritidshemmet

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Se separat dokument

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Se separat dokument

Rutiner för uppföljning

Se separat rutin

Rutiner för dokumentation

Se separat dokument

Ansvarsförhållande

Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen och planerade insatser är känd för alla inblandade och efterlevs.

All personal har ansvar för att följa likabehandlingsplanen med tillhörande rutiner och regler.

(15)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst

gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

(16)

• Charlie blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och

”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Charlie på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lennart är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

• Håkan har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Håkan är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Håkan orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt

anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(17)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.

[diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

(18)

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.

Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

• ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.

[diskriminering]

• Linda är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

(19)

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Carina på många olika sätt. Oftast kallar de henne

”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Emilia och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Martin är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]