Både Rådet och Euro- paparlamentet har nu skaffat sig förhandlings- mandat om lagförslaget till reform av EUs ge- mensamma jordbrukspo- litik (CAP) vilket gör att trialogförhandlingarna med EU-kommissionen kommer kunna inledas i början av november.
Jordbruksministerrådet, med den tyska jordbruks- ministern Julia Klöckner vid ordförandeklubban, kom överens om CAP-re- gelverket med kvalificerad majoritet efter en sedvanlig nattmangling vid gryning- en den 21 oktober.
I Europaparlamentet kom den slutliga överens- kommelsen efter nära nog en veckas omröstningar som inleddes den 20 oktober och höll på till sen eftermiddag den 23 oktober. Parlamentariker- na hade att ta ställning till cirka 1500 ändringsförslag i plenarförsamlingen där ett förslag handlade om att skjuta upp hela lagpaketet.
Detta förslag röstades dock ned redan den 20 oktober vilket gjorde att processen kunde fortsätta under veckan.
Som väntat skiljer sig Europaparlamentets och Rådets positioner åt på några punkter, och i detta ska också EU-kommissio- nens ställningstaganden läggas in i de slutliga tria- logförhandlingarna.
Öronmärkning till miljöåtgärder
En stor fråga gäller hur stor andel av CAP som ska
utgöras av miljöåtgärder – framför allt hur mycket av pengarna i den så kallade första pelaren av CAP som ska öronmärkas till miljöåt- gärder. Dessa miljöåtgärder kallas ibland ”eco scheme”.
Rådets kompromissbeslut blev en öronmärkning om 20 procent medan Europa- parlamentet kom överens om 30 procent. I Rådet fanns det medlemsländer som ville se en högre siffra men också länder som ville se en betydligt lägre siffra. Litauen röstade mot hela lagförslaget av denna anledning och Lettland lade ner sin röst (även Bulgarien och Rumänien lade ner sina röster men av andra anledningar).
I parlamentet skiljde sig åsikterna kraftigt mellan de politiska grupperna, men inför omröstningarna hade de tre grupperna Konser- vativa och kristdemokrater (EPP), Socialdemokrater (S&D) och Liberaler (Re- new Europe) enats om en kompromiss kring bland annat öronmärkningen till miljöåtgärder som röstades igenom. Flera ledamöter från till exempel De Gröna var mycket kritiska och hade velat se en mycket större andel av CAP till miljöåtgärder och ett antal ledamöter röstade för att hela CAP-förslaget skulle dras tillbaka helt.
Parlamentet har röstat för att införa obligatoriska tak, så kallad ”capping”, på direktersättningarna på maximalt 100 000 euro per företag. Detta var ett förslag från EU-kom- missionen som stats- och
regeringscheferna kom överens om att inte ställa sig bakom i samband med överenskommelsen om EUs långtidsbudget i juli 2020. Det återstår att se hur frågan tas om hand i trialogförhandlingarna.
Miljödemonstrationer i Bryssel
I Bryssel genomfördes Covid 19-anpassade demonstrationer inför om- röstningarna. Miljörörelsen uppmanade bland annat Europaparlamentarikerna att rösta mot EU-kommis- sionens förslag till CAP-re- form, bland annat eftersom man anser att regelverket inte har anpassats till den Gröna given som EU-kom- missionen lanserade i december 2019.
Retoriken har varit hård med formuleringar som att detta är ”dödskyssen” för den Gröna given. EU-kom- missionen i sin tur menar att detta i stor mån blir en fråga för genomförandet av CAP eftersom med- lemsländerna ska anpassa sina nationella strategiska CAP-planer till den Gröna given.
Manifestationen har fortsatt på sociala medier genom hashtag
”withdrawtheCAP” där till exempel ungdomsorgani- sationen Fridays for Future är drivande.
Lantbruket vill undvika ytterligare försening Bland lantbrukets organi- sationer har tongångarna i övrigt varit mer positiva.
Den europeiska bondeor- ganisationen Copa Cogeca
Innehåll Nr 15
6 november 2020 Sidan 1
• Reformen av jordbruks- politiken nära överenskom- melse i EU
Sidan 2
• Europaparlamentet vill se en balanserad skogsstrategi i EU
Sidan 3
• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar
• EUs ministerråd har enats om rådslutsatser för Farm to Fork
Sidan 4
• Öppet för tolkning om standarder för importen i rådets slutsatser om Farm to Fork
Reformen av jordbrukspolitiken nära överenskommelse i EU
gick ut med ett pressmed- delande med budskapet att CAP-överenskommelserna inte är ”greenwashing” som en reaktion på miljörörel- sens argumentation och listade de nya krav kring miljö och klimat i jordbru- ket som Europaparlamen- tet vill införa.
Copa Cogeca menar också att beslutet är viktigt, ytterligare förseningar hade varit negativt för lantbrukssektorn. Den europeiska organisatio- nen för unga lantbrukare, CEJA, har också välkomnat att besluten har fattats
Forts på sidan 2 Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Europaparlamentet vill se en balanserad skogsstrategi i EU
Europaparlamentet anser att EU bör främja skogsförvaltningsmo- deller som säkerställer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållba- ra skogar. Detta utgör huvuddelarna i den icke-bindande resolu- tion om framtiden för EUs skogsstrategi som Europaparlamentet debatterade och röstade igenom under plenar- sammanträdet den 6 oktober.
Resolutionen togs fram inför att kommissionen under nästa år ska lägga fram ett förslag på en ny skogsstrategi för EU.
Hela 43 procent av EU täcks av skog. Skogarna är viktiga för det europeiska samhället och ekonomin samtidigt som de är en viktig källa till biologisk mångfald. Eftersom EU inte har någon egentlig skogspolitik i EU-fördraget är det medlemsländerna som bestämmer över sina skogar på ett övergripande plan.
I EU-fördraget ingår emellertid miljö- och kli- matpolitik och därmed har EU ändå “kompetens” att anta regelverk som också påverkar skogsbruket. EUs skogsstrategi kan därmed ses som ett verktyg för att skapa balans mellan med- lemsländerna och EU-sys- temet.
Strategin framhålls som viktig också för att visa på den multifunktionalitet
som EUs skogar bidrar till.
EU har vissa stöd till skogsbruket genom EUs gemensamma jord- brukspolitik (CAP) och EU-kommissionen hjälper medlemsländerna med samordning och erfaren- hetsutbyte genom både den stående skogskommittén (Standing Forest Commit- tee) och en civil dialog- grupp om skog. EU hjälper även medlemsländerna att möta utmaningar som sko- gen står inför, till exempel när det gäller konsekvenser av klimatförändringarna såsom brand, storm och insektsskador.
Den nuvarande skogs- strategin presenterades hösten 2013 och gäller från 2014 till 2020. Under 2021 kommer EU-kommissionen ta fram ett nytt förslag på skogsstrategi för tiden efter 2020.
Europaparlamentets ståndpunkt
Europaparlamentet har genom jordbruksutskottet tagit fram ett betänkan- de som beskriver hur parlamentet anser att en balanserad skogsstrategi bör byggas, med hänsyn till både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Betänkandet är föredraget av Petri Sarvamaa (EPP, FI) och menar att skogssektorn spelar en viktig roll för att uppnå miljö- och biodi- versitetsmål samt att det behövs ansvarsfulla ägare och en hållbar förvaltning av skogarna för att uppnå
dessa mål.
Betänkandet fokuse- rar även på ökad mot- ståndskraft mot kriser och klimatförändringar i skogen, bekämpande av illegal skogsavverkning, spårbarhet för importerade produkter från skogen samt att EU tar mer ansvar för hållbart skogsbruk globalt.
Majoritet ser skogen som nyckelspelare Under debatten i Europa- parlamentet den 6 oktober lyfte majoriteten av parla- mentarikerna fram skogen som en nyckelspelare i kampen mot klimatföränd- ringar och framhöll även den multifunktionella roll skogen spelar för exempel- vis arbetstillfällen, biologisk mångfald, kolsänka, kli- matsmarta byggnadsmate- rial, produkter och energi som ersätter de fossilbase- rade samt rekreation och jaktmöjligheter.
Många lyfte vikten av en balanserad skogsstrategi som tar hänsyn till skogens multifunktionalitet och att skogen i EU har ett myck- et spritt ägande med ett decentraliserat beslutsfat- tande vilket i sig leder till diversitet. Både den gröna gruppen och gruppen Identitet & demokrati lade fram egna ändringsför- slag, som de tyckte bättre speglade hur en balanse- rad skogsstrategi bör se ut. Efter debatten röstade Europaparlamentet igenom Sarvamaas betänkande, vilket EU-kommissionen
kommer ta hänsyn till i sitt vidare arbete med framta- gandet av skogsstrategin.
Inspel från EU-kommissionen EUs jordbrukskommissio- när, Janusz Wojciechowski, är tillsammans med EUs miljökommissionär Virgi- nijus Sinkevičius ansvarig för framtagandet av skogs- strategin. Wojciechowski deltog i plenumdebatten och tryckte på vikten av balans mellan miljömässi- ga, sociala och ekonomis- ka aspekter för att få en strategi som säkerställer ett hållbart skogsbruk i hela EU. Han tackade Europa- parlamentet för betänkan- det samt för övriga inspel under debatten.
Enligt Wojciechowski ska skogsstrategins huvud- sakliga inriktning gå i linje med Green Deal, biodiver- sitetsstrategin och Farm to Fork och nyckelmålen i strategin ska vara att öka den biologiska mångfalden i skogen genom att få till stånd en effektiv ny- och återbeskogning, minska konsekvenserna av bränder och andra klimatrelaterade händelser samt främja en cirkulär bioekonomi.
Lisa Winberg, praktikant på LRFs Brysselkontor lisa.winberg@lrf.se och särskilt parlamentets
ställningstagande om ökad öronmärkning av stöd till unga.
Handelsnormer
Något som fick mycket uppmärksamhet i media i förhandlingarna i Euro- paparlamentet var frågan om handelsnormer för kött inom den gemensam- ma marknadsordningen (CMO). Idag finns sådana normer för till exempel
ägg, mejeriprodukter och olivolja. Frågan handlade om att typiskt köttrelatera- de namn som hamburgare, salami och korv endast kan bäras av produkter som innehåller kött.
Frågan var viktig för Copa Cogeca, som menar att det handlar om korrekt konsumentinformation och att ge köttproducen- terna garanti för att deras produkter inte byts ut av vegetariska alternativ som
inte alls behöver innehålla samma näringsinnehåll men som oftast marknads- för sig som bättre eller hälsosammare. I Sverige innehar begreppet korv en vidare betydelse än enbart köttkorv så är inte helt jämförbar sina europeiska likheter.
Frågan har också varit stor i några medlemsländer, bland annat i Frankrike som infört sådana regler på nationell nivå. Motståndar-
na mot ändringsförslaget var framför allt miljö- och veganorganisationer och några stora livsmedelsföre- tag som Nestlé. Ändrings- förslaget gick inte igenom, däremot finns en text med som förhindrar att vege- tariska produkter inte får bära typiska mejerinamn, såsom yoghurt.
Sofia Björnsson sofia.bjornsson@lrf.se Forts från sidan 1
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 20-nov
vete soja majs havre
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Valutor
Genomsnittlig kurs Aktuell kurs
2019 Okt 2020 3 nov 2020
USD 9,46 8,84 8,88
Euro 10,58 10,40 10,37
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 45 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 10,3 14,35
Världsmarknadspriser
I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.
Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.
Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.
EUs ministerråd har enats om rådslutsatser för Farm to Fork
Nyligen beslutade EUs jordbruksministrar om råd- slutsatser för EUs strategi för ett hållbart livsmedels- system – ”Farm to Fork”.
Slutsatserna, som i detta fall kan sägas vara medlems- ländernas gemensamma formella beslut när det gäller
”Farm to Fork”, välkomnar Kommissionens förslag till strategi. Rådet stöder det övergripande målet om ett hållbart livsmedelssystem, från produktion till och med konsument, som även ska bidra till ett klimatneutralt EU till 2050.
Samtidigt lyfter rådet tydligt fram vikten av att ta hänsyn till hållbarhetens tre ben, det vill säga miljömäs- sig, social och ekonomisk hållbarhet och då även när
det gäller konkurrenskraften för EUs jordbrukssektorer.
Rådet trycker på behovet av konsekvensutredningar samt vikten av att stärka primärpro- ducenters ställning i livsmed- elskedjan och att säkra skäliga inkomster i primärproduktio- nen för att strategin ska vara möjlig att genomföra.
Ministrarna poängterar i sina slutsatser även vikten av att ta hänsyn till vad länderna åstadkommit så här långt samt att konsekvensanalyser görs innan åtgärder vidtas för att leva enligt strategin.
Den 20 maj släppte EU kommissionen livsmedels- strategin Farm to Fork inom ramen för den europeiska gröna given (Green Deal), som är ett åtgärdspaket för hur EU ska bli en klimat- neutral union till 2050.
Livsmedelsstrategin Farm to Fork tar ett helhetsgrepp för att uppnå en mer hållbar livsmedelskedja och för att förbättra människors hälsa.
EUs jordbruks- och fiskeministrar sammanträdde och godkände rådslutsatser för Farm to Fork-strategin i Luxemburg den 19 oktober.
Sverige representerades av Jenny Nilsson. I och med rådslutsatserna tydliggörs medlemsstaternas uppfatt- ning av strategin och politiska signaler skickas till kommis- sionen kring vilken inriktning det fortsatta arbetet med strategin bör ha.
Behov av konsekvensbe- dömningar
Rådet uppmanar kommis- sionen att grunda kom- mande lagstiftningsförslag
på vetenskapligt baserade konsekvensbedömningar samt att ange vilka utgångs- värden och referensperioder som avses för varje enskilt mål efter samråd med medlems- staterna. Man poängterar också vikten av att beakta de sammantagna effekterna av olika lagstiftningsförslag.
Rådet betonar även beho- vet av konsekvensanalys när det gäller framtagandet av en strategi för obligatoriska ursprungs- och härkomstde- klarationer av produkter samt upprättandet av hållbarhets- kapitel i bilaterala handelsav- tal som ska finnas tillgängliga före slutfasen av förhandling- arna om handelsavtal.
Olika utgångslägen
Rådet menar att det är viktigt att kommissionen säkerställer Forts på sidan 4
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
POSTTIDNING A
INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.
Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam
christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/
Tierps Tryckeri, 2020. ISSN 1103-4084 Prenumeration
Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumera-tion?
Kontakta utskickochlayout@lrf.se
LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se
Öppet för tolkning om standarder för importen i rådets slutsatser om Farm to Fork
Importen av jordbruks- produkter och livsmedel ska underställas samma krav när det gäller pro- duktionsstandarder som den EU-inhemska produk- tionen. Det var budskapet från Frankrikes jordbruks- minister både inför och under rådsmötet där ministrarna fattade beslut om Farm to Fork-strate- gin.
Frågan om europeiska pro- duktionsstandarder jämfört med resten av världen är en fråga som får allt större plats i den europeiska diskussionen.
Frågan har varit uppe i sam- band med olika handelsför- handlingar, inte minst TTIP med USA och Mercosur med länderna i den sydamerikan- ska gemensamma markna- den.
Nu är frågan på dagord- ningen på ett tydligare sätt med anledning av just Farm to Fork- strategin och Green Deal. Det handlar om den
europeiska produktionens konkurrenskraft vis à vis importen i händelse av att Farm to Fork-strategin leder till nya regler och standarder som riskerar försämra denna.
Här finns en oro både i jordbruket och bland flera jordbruksministrar.
Det är mot denna bak- grund som Frankrike i råd- slutsatserna önskade en tydlig skrivning om detta. Men här finns andra ministrar som värnar om handelsklimatet och som oroar sig för att ett ställningstagande från EU som är konsekvent och ställer samma krav på importen när det gäller klimat och miljö riskerar leda till handelskon- flikt, försämra relationen till handelspartners och leda till försämrade möjligheter ock- så för exporten. Den svenska landsbygdsministern tillhör de som, enligt Agra Facts, påminde om att åtgärder som vidtas med anledning av strategin inte får störa handeln.
Vilken ståndpunkt som
vinner framgent är fortsatt öppet. Rådslutsatserna avslutas med ett avsnitt där ministrarna säger sig inse vik- ten av att främja hållbarhet i livsmedelssystemen också globalt samt av att förbättra konkurrenskraften hos EUs primärproducenter och säkerställa jämlika konkur- rensvillkor.
Man understryker vidare att EUs handelspolitik ska bidra till att stärka samarbe- tet med länder utanför EU och försöka få till ambitiösa åtaganden från dessa när det gäller genomförande av Pari- savtalet, bevarande och skydd av biologisk mångfald samt hållbara livsmedelssystem, inbegripet växtskydd, djur- hälsa och djurvälfärd, hållbar användning av bekämp- ningsmedel och antibiotika.
Viktigt är också att säkerställa att de överenskommelser som ingås också efterlevs.
Ministrarna erkänner frihandelsavtal som ett verk- tyg att lyfta fram europeiska standarder och höja standar-
den globalt. Man välkomnar också att EU i de bilaterala handelsavtal som ingås säkerställer en hög ambi- tionsnivå när det gäller olika hållbarhetsfrågor. Och att hållbarhetskapitlen verkligen tillämpas och efterlevs fullt ut bland annat genom åtgärder från ”the EU Chief Trade and Enforcement Officer”.
I sammanhanget finns också formuleringen att ministrarna: ”Påpekar den stora betydelsen av interna- tionellt samarbete och av EUs handelspolitik i sam- band med importerade av livsmedel och foder. Erinrar i detta sammanhang om att importerade livsmedel och foder till fullo måste följa den relevanta EU-lagstiftningen.”
Det är upp till tolkning om formuleringen uppfyller den franske ministerns retorik om produktionsstandarder eller inte.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se att hänsyn tas till framgångar
som redan uppnåtts samt att olika förutsättningar och omständigheter i medlems- länder behöver beaktas. Vad gäller djuromsorgsmärkning som exempel lyfter rådet att nationella erfarenheter bör beaktas och att ytterligare administrativa bördor bör undvikas.
Primärproducenters ställning Rådet framhåller av yt- tersta vikt att säkra skäliga inkomster för unionens primärproducenter för att omställningen till ett hållbart livsmedelssystem ska vara möjlig. Det betonas också att primärproducenternas samt deras producentorga- nisationers och kooperativs ställning i livsmedelskedja
måste stärkas och att in- citament skapas för ökad livsmedelstrygghet och hållbara produktionsmeto- der. Dessutom menar rådet att ”Farm to Fork” bör främja affärsmodeller som bidrar till resilienta jordbrukssektorer.
Vidare poängteras att livsmedelssystemet utgör en nyckelroll i en cirkulär och hållbar bioekonomi
genom hållbar produktion av biomassa. Därför krävs ansträngningar för att stärka biobaserade sektorer genom att exempelvis frigöra inves- teringar eller främja bearbet- ning av biomassa.
Maja Forssell maja.forssell@lrf.se Forts från sidan 3
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
