Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen

(1)

www.karlskoga.se

Lärande & utveckling

En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen

(2)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Fullmäktigemål

Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål

Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Nämnden kommer att särskilt granska och analysera:

Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande

(3)

3 Enhetens egna mål

På Pärlans förskola arbetar vi aktivt med FramKaNT. Vi utgår från barnens intressen, utmanar och utvecklar lärandet utifrån deras förutsättningar.

Arbetet i verksamheten

På Pärlans förskola bygger vi grunden för en god kunskapsutveckling genom att sträva efter att skapa trygghet hos varje barn. Det gör vi genom att vara närvarande och medforskande pedagoger. Vi ser varje barn som en kompetent individ och vi uppmuntrar alla att se varandra som en resurs. Vi utgår från barnens intressen, utmanar och utvecklar lärandet utifrån deras egna förutsättningar.

Vi delar in barnen i mindre grupper för att barnen ska få möjlighet att utveckla sin

kommunikation och sin förmåga att lyssna och reflektera. Genom att byta och variera olika material och leksaker under terminens gång så utmanar vi barnen till nya lekar.

Vi använder oss av lärplattor där vi söker information tillsammans och där vi använder olika språkprogram för att förstärka för de barn som behöver.

Språkutveckling

Vi sjunger och spelar, använder oss av rim och ramsor. Vi läser och berättar sagor på olika sätt, t.ex. genom teater, sagokort, flanosagor, berättelser ur fantasin, böcker osv.

För att stödja barnens språkutveckling använder vi oss av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig Registrering Av Språket). TAKK hjälper oss pedagoger, och barnen, att förstärka det vi säger. Vi anser det viktigt att använda TAKK i hela barngruppen för att alla barn ska ges möjlighet att kunna kommunicera med alla barn och personal i verksamheten. TRAS använder vi oss av som ett observationsunderlag för att ge rätt stöd och hjälp till barngruppen.

När nya barn med annat modersmål kommer till vår förskola delar vi ut ett material till föräldrarna som heter ”Två språk eller flera” Detta material finns på skolverkets hemsida och handlar bl.a. om vikten av att prata sitt modersmål hemma. Vi använder oss också av

”språkdomäner” där vi får en överblick över hur många språk respektive barn har och när de används. Genom att använda TAKK, språklekar och bilder så förstärker vi språkinlärningen samtidigt som det konkretiserar och förtydligar.

Vi uppmuntrar och vidareutvecklar när vi upptäcker att intresse finns för lekskrivning, vi använder även modern teknik, som i-pads, för lekskrivning (spökskrivning).

Vi leker med ljud och konkret material för att barnen ska bekanta sig med både siffror och bokstäver. Barnen får träna på att känna igen sin bokstav, samt sitt namn. Vi utmanar barnen i deras skrivande och utvecklar deras skriftspråk, samt stavning, när de visar kunskap och intresse.

(4)

4 Matematikutveckling

Vi pedagoger är medvetna om att matematiken finns i alla situationer under dagen. Vi är med och benämner, samt bekräftar, matematiska termer för att göra barnen medvetna och för att ge dem de rätta begreppen från början. Vi tycker att det är viktigt att ge barnen alla begrepp för att utveckla barnens ordförråd.

Vi lägger mönster och tränar mönsterseende (pussel), räknar på olika sätt, jobbar med

problemlösning (hur ska vi få två päron att räcka till fyra barn?), sorterar på olika sätt (storlek, färg, material, form osv). Vi mäter på olika sätt: med våra kroppar, med linjal, med mått- enheter osv. Vi jobbar med matematiska diskussioner, t.ex. hur mycket av varje ingrediens till såpbubblorna behövs om vi ska blanda en hel hink.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

Barnen ska få lära sig teknik och naturvetenskap genom lek. Genom att vara en medforskande pedagog kan vi hjälpa barnen att tillsammans hitta svaret på deras frågeställningar och ge dem nya utmaningar.

Med hjälp av modern teknik kan vi söka kunskap tillsammans med barnen. Vi följer barnens intresse och undersöker det de är intresserade av. Vi jobbar mycket med olika experiment, och låter barnen ställa hypoteser. Efteråt reflekterar vi över resultatet. Blev det som vi trodde?

Varför/varför inte? Vi pratar om att det finns olika lösningar och att inget är fel, utan rätt på olika sätt.

Vi är ofta i naturen och har då med oss förstoringsglas där vi kan titta närmare på olika växter och djur.

Praktisk-estetisk utveckling

Vi har regelbundet rörelse tillsammans med barnen i olika grupper. Både inom- och utomhus.

Dans, musik och skapande ingår som en naturlig del av den dagliga verksamheten. Barnen har dessutom alltid tillgång till utklädningskläder och andra attiraljer som främjar rolleken.

Vi utnyttjar skogen och gården som en naturlig plats att klättra, klänga och balansera.

Vi är medforskande pedagoger som är med och benämner och bekräftar i det barnen gör. Vi har material tillgängligt så att barnen kan prova på olika tekniker, redskap och material för att vidga sina vyer inom det skapande området. På så vis uppmuntras nyfikenheten och

självständigheten.

Pedagogisk miljö

Vi tar tillvara på både inne- och utemiljön och försöker organisera så det ska passa den befintliga barngrupp som är just nu. Genom att organisera i miljön utifrån barnens ålder och intressen hoppas vi kunna ge barnen bra förutsättningar för samspel.

(5)

5 Vi ser ständigt över miljön för att förbättra eller förnya. Detta utifrån barngruppen och dess behov med ett nulägesperspektiv.

Resultat

Vi är oftast närvarande och medforskande pedagoger som utmanar och utvecklar lärandet hos barnen. Detta utefter barnens förutsättningar och behov. De stora barngrupperna gör dock arbetet svårare, men när vi lyckats med att dela in barnen i mindre grupper har det fungerar bra.

Vi ser ständigt över vår innemiljö för att anpassa den till barngruppens behov. Vi låter

material och leksaker vandra mellan avdelningarna. Vi förändrar de miljöer som inte fungerar.

Vi har använt oss mycket av våra lärplattor för att söka information tillsammans med barnen, samt att de får utveckla sina färdigheter genom lärappar. I dagsläget används inte datorerna tillsammans med barnen utan lärplattorna har ersatt datorernas roll.

Till viss del har vi även börjat involvera barnen mer i vårt dokumentationsarbete, som vi till stor del kan göra i appen pic collage i lärplattorna.

Vi har arbetat med enkla språkappar tillsammans med de yngsta barnen och barn med annat modersmål.

Språkutveckling

Vi har arbetat som planerat i verksamheten när det gäller språkutveckling. Varje avdelning har planerat utifrån sin barngrupp, därför kan det se lite olika ut i huset. Vi har bland annat fokuserat på TRAS, TAKK, samt sånger och sagor. Barnen deltar i våra aktiviteter, utifrån sin egen förmåga.

Matematikutveckling

Vi använder dagligen matematiska termer, samt utformar en miljö som ska inspirera till matematisk utveckling. Barnen väljer gärna material och aktiviteter där matematik tränas. De större barnen samtalar i matematiska termer när de till exempel bygger lego eller arbetar med lärplattan.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

Barnen visar stort intresse och vi vidareutvecklar deras idéer i möjligaste mån. Vi utför enkla experiment, såsom att blanda såpbubblor, testa olika tekniker när vi blåser bubblorna, så frön och ärtor, samt utför olika vatten-, snö och isexperiment med mera.

Vi har använt oss av projektorn för att bl.a. skapa olika upplevelsemiljöer t ex fiskar i havet.

Vi har också filmat barnen i olika sammanhang som vi sedan tittat på tillsammans i

barngruppen. Vi har även arbetat med appar från lärplattan tillsammans på projektorduken.

(6)

6 Så länge vi hade Nta lådorna fortsatte vi det arbetet, from januari har vi inte längre det

materialet men jobbar ändå vidare med luft eftersom barnen varit intresserade av detta.

Vi har även provat att arbeta med ett usb-mikroskop tillsammans med barnen, och kommer kanske att köpa in ett sådant till förskolan.

Praktisk-estetisk utveckling

Vi har fortsatt vårt samarbete med Kulturskolan. Målet är att alla åldersgrupper av barn ska få möjlighet att träffa lärare från kulturskolan och uppleva olika former av rörelse, skapande, musik och dans. Barnen delas in i grupper utefter ålder och aktivitet. Ibland kommer kulturskolan hit och ibland går vi till dem. Förra terminen erbjöds aktiviteter för alla

åldersgrupper, men för vårterminen har programmet för de yngsta barnen inte riktigt spikats.

Vi har även lånat kulturskolans danssal där vi haft dans och rörelselek, framförallt med de större barnen.

Vi har tagit med musik ut och haft rörelse, eller dans tillsammans med barnen. Detta är också något som sker lite då och då inomhus.

Under höstterminen har vi inte lyckats komma ut i skogen som vi hade tänkt. De mindre barnen får sin motorik utmanad på gården.

Vi har utklädningskläder på avdelningarna som barnen ofta väljer att använda i både rollek och vid andra tillfällen, som till exempel vid dans i olika former.

Förutom det vi har med i vår planering, så har vi även besökt biblioteket. Både för att låna böcker och delta i sagostunder.

Pedagogisk miljö

Vi har skapat en innemiljö som vi anser passar vår barngrupp och som inbjuder till skapande, samspelssituationer och fantasifulla lekar.

Utomhusmiljön utmanar barnens fantasi och motorik. Den är variationsrik och annorlunda i jämförelse med andra förskolors utemiljö. Vi har utnyttjat gården på olika vis vid olika årstider, till exempel vattenlek, stjärtlappsåkning, skapande i sandlådan med mera. Den har dock inte uppmuntrat vårt arbete som medforskande pedagoger då den kräver att vi istället har en övervakande position.

(7)

7 Resultatöversikt

Vi upptäckte att frågorna var för svåra för en del av barnen, 3-åringarna förstod inte alltid.

Till nästa år omformulerar vi en del av frågorna samt minskar ner antalet, alternativt låter våra 4-5 åringar svara på enkäten.

Vi kan utläsa att de flesta barn tycker att det är roligt att gå till förskolan, samt att de känner sig sedda och lyssnade på.

(8)

8 Från personalenkäten 2015

Det vi kan utläsa är att de flesta verkar ganska nöjda med vår pedagogiska ute- och innemiljö.

Dock är föräldrarna i högre grad nöjdare med miljön än pedagogerna som arbetar i den tillsammans med barnen. Beror detta på en önskan att förändra, eller är det lite frustration över det vi inte kan påverka som vi ser? Tänker då på utemiljön med tex höga rutschkanan, och innemiljön med ganska små lokaler.

(9)

9 Från brukarenkäten 2015

Vi ser att de flesta föräldrar är ganska nöjda med både den pedagogiska ute- och innemiljön.

(10)

10 Såpbubblor på nära håll

Vi jobbar med QR koder Vi blandar såpbubblor

Vi upplever omvärlden i 3Dtält Jobbar med ”Hitta Vilse” i skogen

Vi tränar färger och former (Matematik) Vi skapar med hjälp av ballonger

(11)

11

Analys och bedömning

Barngrupperna är stora, då vi på Pärlan har 20 barn/avdelning. Vi försöker sänka barnantalet på avd. 2 och 3, där de yngsta barnen (1-3 år) går. Det i sin tur gör att antalet barn ökar på avd. 1 (3-5 år) till 22-23 barn. På grund av lokalernas storlek och utformning finns inte utrymme för fler barn där. Barngruppernas sammansättning och individuella behov påverkar verksamheten då flera barn behöver en pedagog nära för extra vägledning. Inskolningarna har pågått hela året då flera barn har flyttat till andra förskolor/städer under året. Vi kommer även att skola in två överinskrivna barn under våren efter beslut från politikerna. Vi har stort antal barn 1-3 år i huset, detta kräver mer av oss pedagoger. Det har varit hög arbetsbelastning/

sjukfrånvaro bland personalen. Vikarierna har varit ovanligt många och dessutom unga, outbildade och oerfarna. Vi har inte alltid fått någon vikarie vid sjukfrånvaro. Vi har haft en utökad bemanning på 75% som kunnat stötta upp där det varit störst behov och det har hjälpt oss i vardagen.

Barngruppen har därför varit i ständig förändring och det tar tid att få ihop en trygg

barngrupp. Det har bidragit till att det ser lite olika ut på varje avdelning, samt att vi inte alltid nått de mål vi önskat nå.

 Språkutveckling

Eftersom att vi arbetar aktivt och regelbundet med språk i verksamheten så får barnen en chans, att utifrån sitt eget behov, utveckla sin språkutveckling genom tid. Vi ser att det har varit till stor nytta att dela in barnen i mindre grupper eftersom det ger oss en bättre möjlighet att se varje barn.

Vi ser att många barn har utvecklat sitt språk, många av barnen med annat modersmål har gjort stora framsteg.

Vi upplever dock att barnens intresse för bokstäver har minskat.

Vi upplever att de flesta barnen vågar och kan uttrycka sina känslor, tankar och önskemål, samt ta hjälp av en pedagog när det behövs.

 Matematik

Vi pedagoger använder matematik på ett medvetet sätt i vardagen som gör att barnen utmanas i sitt tänkande och val av aktivitet. Vi väljer även material vid inköp, som stimulerar den matematiska utvecklingen. Därför tror vi att barnen har utvecklats i sitt matematiska tänkande.

 Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

Vi för medvetet in ett naturvetenskapligt tänk i vår verksamhet. Vi uppmuntrar barnen att våga tänka på sitt sätt, att det inte finns några rätt eller fel. Detta tror vi bidrar till

(12)

12 deras utveckling och att det är därför vi ser ett stort intresse inom detta ämne. Vi tänker även här på vad för material som köps in och presenteras för barnen.

Vi känner att vi är på god väg, men att vi kan utvecklas mycket mer.

 Praktisk-estetisk utveckling

Vi ser samarbetet med kulturskolan som något positivt för både barn och pedagoger.

Det är ett samarbete som har, och som kommer att utvecklas med tiden.

Barnen visar stort intresse när vi för in planerade, eller spontana aktiviteter med dans, musik, skapande och rörelse.

Vi fortsätter att ha utklädningskläder då vi märker att det gynnar barnens rollekar och fantasi.

Vi upplever att barnen uppskattat våra besök till biblioteket, samt de dramatiserade sagostunder de fått uppleva där.

Vi har inte kommit iväg till skogen som vi planerat.

Detta har berott på stora och föränderliga barngrupper med många nya inskolningar under året. Vi har även haft stor sjukfrånvaro bland personalen vilket gör att man inte lämnar gården med vuxna som inte känner barnen så väl.

 Pedagogisk miljö

Vi arbetar ständigt med att förändra miljön utefter barngruppens behov och förutsättningar. Detta för att skapa en lekmiljö som fångar barnens intresse och stimulerar fantasin hos det enskilda barnet, samt barnguppen som helhet.

Vi utformar miljön med en ständig tanke på att barnen ska kunna leka och utvecklas tillsammans i mindre grupper.

Vi ska få ett staket så vi kan dela av utegården vid behov. Detta hoppas vi ska kunna bidra till en större säkerhet utomhus. Vi kan då få möjlighet att vara nära och

medupptäckande pedagoger, utan att förlora uppsikten över barngruppen.

(13)

13

Språkutveckling

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

x

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

x

NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt arbete som tidigare.

Matematikutveckling

x

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

x

NYTT NULÄGE Vi fortsätter det arbete vi påbörjat och utvecklar därifrån.

Praktisk-estetisk utveckling

x

Pedagogisk miljö

x

TILLFREDSSTÄLLANDE

TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

(14)

14

x

NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt arbete med innemiljön som tidigare. Utomhus ser vi fram emot kommande staket.

Starka sidor

- Vår vilja som pedagoger att utvecklas. Vi är nyfikna på ny kunskap, samt har en vilja att lära av andra för att sedan föra vidare vår kunskap till barnen. Vi lär också

tillsammans med barnen. Vi tar tillvara på varandras olika kunskaper och intressen i verksamheten.

- Vi har gjort ett gott arbete gällande språkutvecklingen hos barn med annat modersmål, där vi ser stora framsteg hos flera barn.

Utvecklingsområden

- Hur kan vi engagera barnen mer i våra dokumentationer? Vi kan tillsammans med barnen göra dokumentationer i våra I-pads, men problemet ligger sedan i utskriften.

Det går i dagsläget inte att skriva ut direkt från I-paden, inte heller alltid att skicka vidare till en dator för att skriva ut där.

- Vi känner att vi har kommit en bit på väg i vår inriktning FramKaNT, men att vi kan utvecklas mycket mer.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering

- Vi utvecklar vårt framKaNTsarbete genom månadens tips, där vi kan inspirera och inspireras av varandra nv/teknik/matematik.

- Vi utvecklar vårt arbete inom språk på samma sätt, med månadens tecken (TAKK).

- Vi har en önskan att varje barngrupp efter behov ska kunna lämna gården ibland.

Utvärderingsmetod Barnenkät

Personalenkät Brukarenkät

(15)

15

Framtiden och verksamhetsutveckling

Vi kommer att fortsätta satsa på de prioriterade målen Språk, FramKaNT och IKT.

Vi kommer även att börja arbeta med Pluttra under våren 2016.

Kompetensutveckling

Vi har en kompetensutveckling och en planeringdag per termin. Övrig kompetensutveckling styr vi inte över själva.