Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 16/17

(1)

Nyköpings Friskola

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling läsåret 16/17

Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.

Nyköpings Friskola

Denna plan för Nyköpings Friskola omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Skolan är uppdelad i två byggnader, åk f-5 + fritids (SBG) och 6-9 (ÖKG). Denna uppdelning är ny från detta läsår, då åk 6 tidigare var placerad på SBG.

Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 160817 - 170817

Utvärdering av förra årets planerade åtgärder

Förra årets plan har utvärderats av skolans personal i juni-16. Utvärdering har skett genom diskussion och analys inom arbetslagen kring resultat från den elevkartläggning som genomfördes i maj-16 och de elev- och föräldraenkäter som genomfördes under vt-16.

Resultat av föregående plans planerade insatser och åtgärder Platser som upplevdes som otrygga enligt elevkartläggningen SBG/Fritids:

 Bollplanen

 Kapprummen

 2:ans klassrum när det är fritids där

 Toaletten utanför rektorn rum

 Berget

Åtgärder och hur de skulle genomföras:

 Ha en rastvakt stationerad vid bollplanen

(2)

Nyköpings Friskola

 Undervisande/medföljande vuxen följer med ut i kapprummet

 Under fritidstid ha mer vuxenstyrda aktiviteter i åk 2:s klassrum

 Sätta röda och gröna lappar på toaletten så eleverna kan se när toaletten är upptagen.

 Rastvakterna cirkulerar på skolgården och kan kommunicera med varandra via Walkie- talkies.

Resultat:

 Att ha en rastvakt stationerad vid bollplanen har fungerat om det varit minst tre rastvakter ute samtidigt. Vid färre rastvakter behöver rastvakterna cirkulera över hela skolgården och en person har således inte kunnat avsättas till bollplanen. Resultatet av detta är fortsatt hård jargong på bollplanen och vi behöver se över aktiviteterna som sker på bollplanen samt rastvaktschemat.

 I början av höstterminen fungerade det bra med att undervisande lärare följde med ut i kapprummet, dock var det svårt att hinna med då undervisande lärare även behöver plocka undan och avsluta lektionen. I förskoleklassen har däremot undervisande pedagog följt med ut i kapprummet under hela läsåret och upplever att det blivit lugnare i

kapprummet. Nackdelen är att en rastvakt blir kvar i kapprummet, vilket leder till färre rastvakter ute på skolgården.

 Fritids har haft mer styrda aktiviteter i åk 2:s klassrum, exempelvis har där varit pyssel eller tävlingar. Detta har resulterat i att det blivit lugnare i klassrummet och eleverna har uppskattat att de haft fler valmöjligheter och fler styrda aktiviteter att välja på.

 Att sätta röda och gröna lappar på toalettdörren för att signalera huruvida det är ledigt eller upptaget fungerade bra i början av läsåret. I början av läsåret kände sig många elever otrygga när det rycktes i toalettdörren och en del ville heller inte låsa toalettdörren.

Lapparna på toalettdörren har sedan försvunnit, dock visar årets kartläggning att eleverna nu känner sig trygga vid toalettbesök. Således har behovet av lappar på toalettdörren försvunnit.

 Walkie-talkies används av fritidspersonalen. Detta medför en ökad trygghet då personalen snabbt kan komma i kontakt med varandra.

ÖKG:

 Soffrummet

 Matsalen

 Skåprummet

 Källaren

 Trapphuset

 Toaletterna

 Möblera om i soffrummet och skåprummet. Placera om skåpen. Placera om sofforna så det blir fler olika sittområden för eleverna.

 Sätta hakar som komplement till lås på alla toaletter.

 Matsalen – vuxen äter alltid med klass. Vi gör ett mat-schema för lärarna och äter tillsammans med eleverna.

(3)

Nyköpings Friskola

 Vuxen är tillsammans med eleverna under rast efter rastvaktsschema. Den vuxne rör sig på alla våningar.

Resultat:

 Vi tog upp möbleringen med elevrådet men det drog ut på tiden. Ändringen kommer att ske i sommar så att det blir klart till höstterminen börjar.

 Vi har satt hakar på toaletterna och eleverna upplever att det har blivit en positiv förändring.

 Vi har gjort ett matschema, för att se till att det finns vuxna i matsalen. Vi har ökat vuxennärvaron och elever och lärare upplever att det har blivit en tryggare miljö.

 Vi har inte infört ett rast-schema, vi har istället ändrat i elevernas schema och dragit ner på rasttiden. Vi ville införa ett rast-schema/ändring i schemat eftersom vi upplevde att det var stökigt. Resultatet är att eleverna och lärarna upplever att det är lugnare.

 Mentor ansvarar för att klassen arbetar med gruppstärkande övningar som tar avstamp i planen om diskriminerande och kränkande behandling, för att eleverna ska få förståelse och insikt.

Fritids:

Utvecklingsområden:

 Att fritidseleverna får möta fler elever från andra kulturer

 Skapa förutsättningar för nya möten mellan eleverna

 Skapa förutsättningar för elevinflytande Åtgärder och hur de skulle genomföras:

 Samarbete med Brandkärrsskolan, där vi möts i olika kulturer

 Fritids ansvarar för att rastaktiviteter ska finnas på förmiddagsrasten. Detta startas upp på vårterminen -16 i samarbete med åk 4.

 Införa fritidsråd där eleverna bland annat kan komma med förslag på aktiviteter och åsikter kring fritidsverksamheten. Införa Önskelåda, där man kan lägga egna förslag på aktiviteter och andra idéer.

Resultat:

 Vi tog kontakt med Brandkärrskolan under höstterminen för att påbörja ett samarbete under vårterminen. Då fritidspersonalen som tog kontakt med Brandkärrskolan senare fick andra arbetsuppgifter under vårterminen fungerade inte samarbetet mellan skolorna. Det gjordes inte heller något annat för att uppfylla målet som vi hade satt upp då vi inte hade något annat alternativ inplanerat.

 Att rastaktiviteter skulle finnas på förmiddagsrasten i samarbete mellan fritidspersonalen och åk 4 startades upp i början av läsåret och varade i två veckor. På grund av hur schemat såg ut, omfördelning av personal samt att åk 4 ofta hade halvklasser avtog sedan de anordnade rastaktiviteterna. Under tiden rastaktiviteterna anordnades tyckte dock eleverna som höll i dem att det var roligt att få ha det ansvaret och eleverna som deltog var mycket positiva. Rastaktiviteterna bidrog till att det sociala samspelet mellan eleverna ökade och medförde att många träffade nya vänner att leka med och att fler elever hade något att göra på rasten.

(4)

Nyköpings Friskola

 Det infördes aldrig något fritidsråd då det aldrig bestämdes vem som skulle genomföra det samt när fritidsrådet skulle startas upp. Ambitionen finns att starta upp detta under nästa läsår.

SBG:

 Ökad trygghet i omklädningsrummet vid idrott

 Regler vid lek

 Gruppstärkande aktiviteter

 Organiserade rastvärdar

 Vuxen i kapprummet vid rast Åtgärder och hur de skulle genomföras:

 Den medföljande vuxne som vandrar med klassen stannar kvar i omklädningsrummet i så stor utsträckning som möjligt. Önskemålet är att det ska vara en vuxen i både killarnas och tjejernas omklädningsrum för att skapa en lugn och trygg miljö för alla elever. Vi pratar och för diskussioner med våra klasser om hur vi beter oss mot varandra i

omklädningsrummet.

 Elevrådet tar fram regler och spelregler för bollplanen. De gemensamma reglerna sätts sedan upp i fönstret i tvåornas klassrum så att alla kan läsa dem. Olika styrda aktiviteter på bollplanen för olika dagar, schemat sätts upp i fönstret hos tvåorna.

 Vi anordnar styrda rastaktiviteter. De yngre eleverna på skolan önskar lekar och de äldre eleverna ansvarar för att de blir genomförda. Före första rasten går läraren igenom med eleverna vilka lekar/aktiviteter som leks och hur reglerna kring dessa ser ut. Detta gör vi minst en gång/vecka.

 De vuxna som rastvärdar använder reflexvästar för att bli synliga. Vi sätter upp magneter på tavlan i hallen för att alla ska veta vart rastvärdarna är och att vi rastvärdar täcker in så stora delar som möjligt.

 Alltid försöka vara en vuxen i kapprummet för att skapa ett lugn och hjälpa de elever som tar tid på sig att komma ut på rast.

Resultat:

 I åk 1 och åk 2 har det funnits med en vuxen i båda omklädningsrummen. I övriga grupper har idrottsläraren befunnit sig utanför omklädningsrummen. I klasserna har man även samtalat om hur man ska bete sig gentemot varandra i omklädningsrummet. Resultatet är att det blivit lugnare och mindre konflikter i omklädningsrummen, dock ser vi ett fortsatt behov av att en vuxen finns med i omklädningsrummen.

 Åk 5 gjorde spelschema och spelregler för bollplanen. Reglerna och schemat sattes sedan upp så att alla kunde ta del av dem. Det har trots detta varit en hård jargong på bollplanen då eleverna har spelat killerball. Den hårda jargongen leder till att färre av de yngre eleverna vill vara med på bollplanen. Det leder även till att jargongen sprids mellan eleverna, vilket i sin tur resulterar i ett hårdare klimat på skolan.

 Styrda rastaktiviteter som de äldre eleverna skulle hålla varade i ungefär två veckor sedan uteblev det av flera olika anledningar. Under de här två veckorna såg man att fler elever deltog i aktiviteter som de annars inte gör på rasten. Under tiden rastaktiviteterna anordnades tyckte dock eleverna som höll i dem att det var roligt att få ha det ansvaret

(5)

Nyköpings Friskola

och eleverna som deltog var mycket positiva. Rastaktiviteterna bidrog till att det sociala samspelet mellan eleverna ökade och medförde att många träffade nya vänner att leka med och att fler elever hade något att göra på rasten.

 Rastvakterna skulle använda reflexvästar, men när de köptes in blev det i fel storlek.

Således användes inte reflexvästarna. Dock tror vi att reflexvästar hade gjort rastvakterna mer synliga vilket ger en ökad trygghet för eleverna. Vidare användes tavlan under en kort period under början av läsåret vilket medförde att rastvakterna blev ståendes på en fast position istället för att cirkulera över skolgården. Således täcktes mindre del av skolgården in.

 Förskoleklassen har haft en vuxen med i kapprummet under hela läsåret, vilket bidragit till att det blivit lugnare stämning i kapprummet. Fungerade bra i övriga klasser till en början men blev sen svårt att hinna med då undervisande lärare ska plocka undan och avsluta lektionen samtidigt. Till nästa läsår vill vi se över rastvaktschemat så att en rastvakt är positionerad i kapprummet när eleverna ska ut och in på förmiddagsrasten.

ÖKG:

 Rastaktiviteter.

 Skapa lugnare lunchsituation.

 Tydliggöra gemensamma förhållningssätt och regler så att eleverna blir trygga.

 Öka trivseln i skolmiljön.

 Lärarna köper in kortlekar och spel.

 Vuxen äter alltid tillsammans med eleverna efter matschema.

 Efter varje ledighet går man igenom förhållningssätt och regler med eleverna.

 Eleverna får vara delaktiga i arbetet med skolmiljön. Hur vill eleverna ha det på skolan?

Resultat:

 Skolan har köpt in pingisracket och kortlekar och eleverna har använt det flitigt, vilket har resulterat i att rasterna upplevs som mer meningsfulla.

 Vi har gjort ett matschema, för att se till att det finns vuxna i matsalen. Vi har ökat vuxennärvaron och elever och lärare upplever att det har blivit en tryggare miljö.

 Vi har inte gått igenom reglerna så ofta som vi hade tänkt. Vi planerade att gå igenom reglerna efter varje lov men det blev inte av. Vi gick igenom reglerna vid varje terminsstart men vi vill gå igenom reglerna vid varje lov.

 Eleverna har fått diskutera miljön och aktiviteter på mentorstiden och sedan har frågan gått vidare till elevrådet. Personalen kommer att genomföra skåpändringarna under sommaren. Målet med skåpändringen är att eleverna ska känna sig tryggare vid skåpen eftersom det har framkommit att skåpområdet är en otrygg plats för många elever.

Eleverna har varit med och påverkat ändringarna där skåpen finns, på klassråd och senare vidare till elevråd.

F-9:

(6)

Nyköpings Friskola Utvecklingsområden:

 Arbeta mot ett f-9 perspektiv vad det gäller värdegrund, samsyn och röd tråd

 Skapa en vi-känsla f-9

 Fadderverksamhet

 Äldre elever redovisar arbeten för de yngre eleverna.

 Skapa en grupp som ansvarar för att utveckla ett läsårshjul för gemensamma aktiviteter och traditioner

Resultat:

 Under våren har årskurs 5 och 6 fått en fadder eller en faddergrupp. Under vänskapsdagen var eleverna indelade i grupper tillsammans med sina faddrar. Det resulterade i ökad trygghet för de yngre eleverna som även upplevde att de fick ett personligt bemötande.

 Vid flera olika tillfällen har de äldre eleverna redovisat arbeten för de yngre eleverna.

Detta har varit väldigt uppskattat av både de yngre och de äldre eleverna. Det skapar även en ökad känsla av gemenskap mellan de olika enheterna som skolan består av. Vidare skapar samarbetet mellan äldre och yngre elever en nyfikenhet hos de yngre eleverna som får se vad som händer ”framåt”.

 Vi har inte skapat en grupp men det finns ett års-hjul som koordinator och rektor fyllt på i, så att all personal och elever på skolan ska veta och vara förberedda på vad som händer under året.

Utvärdering av årets planerade åtgärder Årets plan ska utvärderas av arbetslagen genom:

 Diskussion, uppföljning och utvärdering i arbetslagen kommer att ske under planeringsdagarna i november och juni.

 Uppföljning och jämförelse av tidigare års kartläggningsresultat kommer att ske under planeringsdagarna i juni.

 Utveckling och utvärdering av kartläggnings- och utvärderingsmetoder kommer att ske under planeringsdagarna i juni.

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Nyköping Friskolas lokala vision och ställningstagande

”Den personliga skolan där du är trygg, blir sedd och ges ett lustfyllt lärande”

(7)

Nyköpings Friskola

Vår verksamhet på Nyköpings Friskola ska genomsyras av vår vision och ingå i vår dagliga verksamhet och undervisning.

 Vi vågar tycka och vara olika

 Vi skapar en trygg och harmonisk miljö som främjar lärandet

 Ingen på skolan blir utsatt för diskriminerande-, trakasserande- eller kränkande behandling

Nyköping Friskolas lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder:

 Vuxna styr gruppindelningar utifrån behov

 Tillgång till könsneutrala toaletter

 Personalen arbetar för att bli medvetna om sitt språkbruk och förhållningssätt för att undvika könsnormativa- eller stereotypa mönster genom att föra diskussioner kring förhållningssätt.

Diskussionerna ska ske i arbetslagen vid vissa arbetslagsträffar för att synliggöra och reflektera över vårt eget språkbruk och hur vi tillsammans kan arbeta för att undvika könsnormativa- och stereotypa mönster i undervisningen.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön

Främjande åtgärder:

 Personalen arbetar för att bli medvetna om sitt språkbruk och förhållningssätt för att undvika könsnormativa- eller stereotypa mönster genom att föra diskussioner kring förhållningssätt.

Diskussionerna ska ske i arbetslagen vid vissa arbetslagsträffar för att synliggöra och reflektera över vårt språkbruk och hur vi tillsammans kan arbeta för att undvika könsnormativa- och stereotypa mönster i undervisningen.

 Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargonger genom att all personal på skolan tillsammans har en noll-tolerans mot hbtq-fobiskt skämtande och jargong och bemöter det med direkt tillsägelse då detta strider mot skolans värdegrund.

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

 Personalen arbetar för att eleverna ska förstå att vi ingår i ett större sammanhang (Nyköping – Sverige – Världen) genom att det globala samhället och ett globalt perspektiv ingår i undervisningen. Vidare väljs arbetsmaterial ut som riktar sig till ett globalt perspektiv. I samhällsundervisningen ingår även att titta på nyheterna för att få en ökad förståelse för vad som händer lokalt, nationellt och globalt. Skolan vill även delta mer ute i samhället genom att

(8)

Nyköpings Friskola

få till stånd ett fungerande samarbete med en annan skola som har elever av olika etnisk bakgrund.

 Personalen arbetar för att bli medvetna om att språkbruk och exempel som används i

undervisningen inte kränker en viss etnisk tillhörighet eller skapar ett ”vi och dom” genom att föra diskussioner kring förhållningssätt. Diskussionerna ska ske i arbetslagen vid vissa

arbetslagsträffar för att synliggöra och reflektera över vårt språkbruk.

Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

 Undervisningen i religion lyfter specifikt fram olika religioner och trosuppfattningar.

Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

 Säkerställa att skolans lokaler, undervisning och vardag anpassas för att inkludera alla genom att vi exempelvis har hiss på båda enheterna, hörslingor för hörselskadade, för elever med särskilda behov finns hjälpmedel så som skärmväggar, hörselkåpor, anpassat studiematerial och vi använder oss av bestämda platser i klassrummet utifrån behov/funktionsnedsättning.

Sexuell läggning:

 Som personal vara medveten om att inte använda exempel eller språkbruk i vardagen och undervisningen som kan förstärka heteronormen. För att synliggöra detta förs diskussioner i arbetslaget vid vissa arbetslagsträffar för att vi ska bli medvetna och reflektera över vårt språkbruk så vi tillsammans kan arbeta emot förstärkning av heteronormen

 Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargong genom att all personal på skolan tillsammans har en noll-tolerans mot hbtq-fobiskt skämtande och jargong och bemöter det med direkt tillsägelse då detta strider mot skolans värdegrund.

Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder:

 Som personal vara medveten om hur vi undviker diskriminering på grund av ålder genom att tänka på vårt språkbruk och vilka exempel vi ger.

(9)

Nyköpings Friskola

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av kartläggningarna

(10)

Nyköpings Friskola

Nyköpings Friskola har använt sig av frågeställningar som skolledningen tagit fram. Dessa frågeställningar har diskuterats eller besvarats av alla elever på skolan. Alla elever har också markerat trygga och otrygga platser på en karta över skolområdet såväl fritids, SBG och ÖKG.

NMI- och NKI-resultaten ligger till grund för personalens och föräldrarnas del i kartläggningen.

Platser som upplevdes som otrygga enligt elevkartläggningen SBG/Fritids:

 Bollplanen

 Kapprummen, stora uppe och nere

 Berget/skogen Planerade åtgärder:

 För att bollplanen ska upplevas som tryggare kommer leken killerball bytas ut mot spökboll. En vuxen kommer även medverka när reglerna för leken skrivs. Detta kommer gälla både under skoldagen och under fritids.

 En utav rastvakterna ska finnas kvar i kapprummen när eleverna går ut och kommer tillbaka in efter förmiddagsrasten.

 Gränsen för skolgården ska flyttas och vara densamma för åk 3, åk 4 och åk 5 för att möjliggöra att rastvakterna har bättre uppsikt över hela skolgårdsområdet. Klasserna ska få gå gränsvandring vid terminens början och gränserna ska markeras ut för att ytterligare tydliggöra vart skolgårdsområdet slutar.

ÖKG:

 Uppehållsrummet Planerade åtgärder:

 Vi ska möblera om och sprida ut elevskåpen i uppehållsrummet för att skapa trygghet.

Fritids utvecklingsområden:

 Fortsatt främjande av den positiva atmosfär som finns på fritids, både bland elever och personal.

 Ha en tydlig struktur över året på fritids för att synliggöra fritidshemmets verksamhet.

 Införa fritidsråd för att främja elevinflytandet.

Planerade åtgärder:

 För att främja den positiva atmosfär som idag finns bland elever och personal på fritids ska vi se till att det finns en uttalad samsyn i hur verksamheten ska bedrivas. Genom att vi i personalen för en ständig diskussion kring hur vi vill ha det, syfte och resultat, kan vi arbete gentemot den målsättningen. Det gör vi genom att ha tydliga mötesstrukturer, regler och pedagogiska diskussioner.

 För att tydliggöra fritidsverksamheten kommer vi göra ett årshjul på fritids där det tydligt står hur året kommer att se ut i stora drag. Årshjulet upprättas under uppstarten av höstterminen -16 och fylls på under läsårets gång.

(11)

Nyköpings Friskola

 För att införa fritidsråd som ska fungera över året så kommer vi i början av höstterminen - 16 schemalägga när fritidsråden ska vara samt på vilka möten som vi i personalen ska diskutera det som kommit upp och när vi ska ge återkoppling till eleverna. Det kommer även planeras upp tillfällen när vi utvärderar hur fritidsråden har fungerat och vad som framkommit.

SBGs utvecklingsområden:

 Tryggare raster

 Mobilanvändning under skoltid

 Lugn start på morgonen Planerade åtgärder:

 Rastgränsen för åk 3, åk 4 och åk 5 är desamma och närmare skolgården. Vi går gränsvandring med eleverna vid terminsstart och märker ut gränsen vid skolstart. En rastvakt i stora kapprummet uppe och i kapprummet nere vid in- och utgång på

förmiddagsrasten då alla elever har rast samtidigt. Rastvakterna ska vara utspridda över hela skolgården. Vi vill även köpa in reflexvästar i större storlek till rastvakterna för att synliggöra dem. Killerball-spelandet byts ut mot spökboll på bollplanen. En vuxen sitter med när eleverna skriver ner reglerna och schemat för lekarna på bollplanen.

 Gemensamma förhållningsregler i alla klasser för användningen av mobiltelefoner. Inga mobiltelefoner får användas under skoltid, detta gäller elever så väl som personal (privata angelägenheter). Alla mobiltelefoner samlas in i respektive klass på morgonen och återfås vid skoldagens slut. De nya reglerna om mobiltelefoner tas upp på första föräldramötet.

 Biblioteket är en lugn plats även på morgonen, då flex och fritids pågår. Flexen hålls så långt det är möjligt i sitt hemklassrum eller i närheten av sitt hemklassrum.

ÖKGs utvecklingsområden:

 Utifrån vad vi har sett och hört från eleverna vill vi utveckla uppehållsrummet till en lugnare plats.

 Vi vill aktivt under läsåret arbeta med planen mot diskriminering och kränkande

behandling, så att det blir ett levande dokument under året och inte bara vid terminsstart.

 Vi vill ta ett gemensamt grepp kring reglerna på skolan, så att varje elev och lärare ska känna sig trygga i skolans regler.

 Elevrådet ska slutföra planeringen av uppehållsrummet så fort som möjligt.

 Vi kommer att, tidigt på höstterminen att ta upp skolans regler och planen mot

diskriminering och kränkande behandling med elevrådet. För att bestämma vilka regler skolans ska ha och när vi ska presentera dem för klasserna.

 Vi kommer att presentera planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramötet och mentorstid.

 Elevhälsan kommer att komma ut i klasserna och genomföra övningar som grundar sig på hbtq- etniska-, och jämställdhetsfrågor. Arbetslaget ansvarar och planerar tillsammans med elevhälsan besök i alla klasser.

(12)

Nyköpings Friskola

F-9:s utvecklingsområden:

 Vi måste arbeta mer synkroniserat och vi måste få tid att förbereda detta. Vi vill att

eleverna ska känna att det är en skola och att struktur och regler gäller på båda enheterna.

Varje elev ska känna att oavsett vilken enhet man befinner sig i, är det Nyköpings friskola.

 Vi måste se till att vi samplanerar vilka tider vi ska skriva omdömen, när vi har

utvecklingssamtal och eventuellt olika projekt. Så att inte byggnaderna gör på olika sätt och förlägger det på olika tider. Elevrådsgrupperna i de olika byggnaderna ska samverka och komma överens om vilka regler som ska gälla på Nyköpings friskola.

Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Elever: genom vårens kartläggning och elevenkät. Även genom diskussioner på klassråd och elevråd.

Vårdnadshavare: genom vårens föräldraenkät och genom diskussioner på föräldramöten.

Medarbetare: planen har arbetats fram av all pedagogisk personal som har analyserat kartläggningsresultat och diskuterat fram förebyggande åtgärder i sina arbetslag. Planen

presenteras sedan för all personal under personalkonferens och för vårdnadshavarna via Unikum och hemsidan. Personal och elever arbetar tillsammans med planen och genomför de främjande och förebyggande insatser som planerats.

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling På Nyköpings Friskola råder det nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling,

diskriminering och mobbning. Det innebär att all personal agerar lika när det uppstår en situation.

Upptäcka – rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

 Rastvakter på alla raster

 Kontinuerliga samtal med eleverna kring stämningen på skolan

 Elevintervjuer vid behov

 Kartläggningar av klasser/grupper vid behov

 Ta upp frågan kring trivsel och trygghet på utvecklingssamtalet

Dokumentera: När det kommer till skolans kännedom att en elev känner sig kränkt eller

diskriminerad så agerar all personal utifrån handlingsplanen. Utredningen omfattar både den som

(13)

Nyköpings Friskola

känner sig kränkt eller diskriminerad och den/de som kan ha utfört handlingen samt

vårdnadshavare och eventuellt andra involverade. Det är mentor som ansvarar för utredningen och som dokumenterar på särskild blankett Utredning upplevd kränkande behandling. När alla inblandade fått ge sin bild bedömer skolan situationen och eventuella insatser. Insatserna dokumenteras på särskild blankett Handlingsplan kränkande behandling.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) Mentor ansvarar för utredningen.

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas elevhälsan. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis

- delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.

Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen

(14)

Nyköpings Friskola

1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.