Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/16

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/16

(2)

Rytmus Norrköping

1. Vision

Rytmus är en skola som ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling.

Ingen diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller på grund av ålder eller bristande tillgänglighet skall förekomma på Rytmus musikergymnasium.

All personal och alla elever ska aktivt förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling, både direkt och indirekt. Om diskriminering eller annan kränkande behandling sker i skolan är det ytterst rektors ansvar att se till att detta hanteras och upphör.

Det direkta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling innebär att omedelbart agera om personal får kännedom om att någon elev utsätts för direkt eller indirekt diskriminering eller kränkning, ha samtal med de inblandade och hitta varaktiga lösningar.

Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla hela skolans verksamhet, både undervisning och socialt bemötande, på så sätt att alla känner sig inkluderade och respekterade i skolans verksamhet.

2. Bakgrund

Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att dokumentera, utreda och åtgärda det inträffade.

3.

Diskriminering

Definitioner och begrepp

Med diskrimineringsgrund menas de kategorier som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.

Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt bristande tillgänglighet.

Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung,

(3)

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning.

Med ålder menas att ingen ska missgynnas i något avseende utifrån denna diskrimineringsgrund.

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara om en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering!

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

• Fysiska (t ex slag eller knuffar)

• Verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora/bög)

• Psykosociala (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar, förföljelse)

• Text-‐och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-‐post, meddelanden på olika webb-‐communities, sms, mms)

(4)

Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och har samband med de någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t ex vara att reta, mobba eller frysa ut någon.

Personalen i en verksamhet får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev.

Repressalier får inte förekomma.

Annan kränkande behandling

I lagen finns ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. Förbudet gäller uppträdande gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten. Detta gäller inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god arbetsmiljö för elever.

Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. I begreppet ingår mobbing. Mobbning innebär att en, men oftast flera, personer systematiskt under en viss tid kränker eller trakasserar en eller flera andra personer fysiskt och/eller psykiskt vid upprepade tillfällen. Mobbning kan ske mellan elever och mellan lärare och elever.

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta en grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

4. Utvärdering

Under läsåret 2014-‐2015 arbetade vi med framtagande av nya strukturer för uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkningar. Vi samtalade om vilka utvecklingsområden verksamheten hade och hur arbetet med revision av den tidigare planen skulle organiseras. Bland annat mynnade arbetet ut i genomförandet av en elevenkät och en personalenkät som genomfördes under höstterminen 2015.

Sammantaget visade det sig att resultatet att de insatser som genomförts på detta område och upplevelsen av hur dessa har fungerat var mycket positivt. Enkätresultatet visade att varken våra elever eller medarbetarna hade upplevt kränkningar eller

trakasserier inom verksamheten under det gånga året.

De utvecklingsområden som framkom var:

• Fler gemensamma upplevelser för att stärka sammanhållningen mellan elever, mellan elever och lärare och även lärare emellan.

(5)

• Öppna upp för nya samtalsforum som inte är kopplat till något specifikt ämne, där både lärare och elever får komma till tals.

Inför kommande läsår planerar vi för att omsätta dessa synpunkter i konkret handling.

5. Mål och åtgärder

Ansvarsfördelning Rektor

Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:

• se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten

• se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck samt annan kränkande behandling

• årligen upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever

• se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling

• om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas

• personalen har tillräckligt med kunskaper för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och att de får den utbildning som krävs

• lagen följs och att arbetet dokumenteras Personalen/Elevhälsan

Den personal som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att elevhälsans personal snarast informeras om det inträffade.

Elevhälsans personal ansvarar för att åtgärder vidtas. I de fall då föräldrar/vårdnadshavare kontaktas ansvarar rektor för detta.

Förebyggande arbete Mål

Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste i det förebyggande arbetet för likabehandling och mot trakasserier och kränkande behandling.

Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå i det dagliga arbetet på skolan. Skolans personal och elever är viktiga i det förebyggande arbetet.

(6)

Aktiviteter för att nå målen

• Nulägesanalys skall göras, både elevenkät och personalenkät

• Ge den kompetens som är nödvändig genom stöd och fortbildning för all personal utifrån uppdrag och behov

• Fler årskursöverskridande arrangemang, t ex konserter och temadagar

• Återkommande diskussioner om etik, moral, människors värde, jämställdhet mellan könen, relationer, normkritik och demokratins grunder genomförs i de olika kurserna.

• Likabehandlingsperspektivet genomsyrar all undervisning på skolan.

• Vid inköp av läromedel se till att läromedlen inte förmedlar stereotypa bilder av barn och vuxna.

• Upprätta och kontinuerligt utvärdera Regler för trivsel och arbetsro i enlighet med denna plan

Tidpunkt

Ovanstående aktiviteter sker kontinuerligt under läsåret.

Ansvar

Rektor är ytterst ansvarig för att detta sker. All personal och samtliga elever skall vara delaktiga i arbetet.

Information Mål

All personal, alla elever och vårdnadshavare skall ha kunskap om planen.

Aktiviteter för att nå målen

• Tid ägnas åt genomgång och diskussion om skolans värdegrund

• Planen skall grundligt gås igenom av lärare och elever

• Information till föräldrar vid föräldramöten om planen och vart de kan vända sig om något inträffar. Informationen läggs också ut på hemsidan och Schoolsoft.

Tidpunkt

Ovanstående aktiviteter sker under läsåret.

Ansvar

Rektor, med hjälp av mentorer och övriga lärare.

(7)

Uppsikt/upptäckt Mål

Att så tidigt som möjligt upptäcka alla former av kränkande behandling, både direkt och indirekt och att få alla lärare och elever att våga anmäla som en naturlig reaktion på det inträffade.

Aktiviteter för att nå målen

• Samtal, diskussion och praktiska övningar med alla elever om vad som menas med likabehandling och vad normer är samt vad det innebär att avvika från normen

• Aktivt mentorskap som ger möjlighet för mentorn att ha en personlig och kontinuerlig kontakt med sina mentorselever

• Diskussioner i arbetslaget, vi elevhälsans möten samt vid konferenser gällande elevärenden och den aktuella stämningen på skolan

• Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas tidigt.

Tidpunkt

Kontinuerligt under läsåret Ansvar

All personal på skolan

Nedan följer resultat från den årliga NKI-‐undersökningen med Rytmus Norrköping siffror:

Enkät AcadeMedia NKI 2015

En stor andel av eleverna uttrycker i sina enkätsvar att de trivs på skolan, att de känner sig trygga och att de blir bemötta med respekt. Vi lyckas väl med vårt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det råder en mjuk stämning och ett tillåtande klimat. Eleverna upplever att de blir lyssnade till att deras synpunkter har en reell inverkan på arbetet och studierna. De utvecklingsområden som tydligast framträder är tillgång till arbetsro och en förtydligad kommunikation gällande elevers uppfattning om sina resultat. Genom bildandet av en elevkår, som på elevers initiativ ersatt det tidigare elevrådet, har eleverna tagit ett kliv framåt i sin vilja att engagera sig i verksamheten. Fler elever har blivit aktiva och kommunikationen mellan elevkårens representanter och personalen har utökats och förtydligats. Detta bidrar till att det blir ett tydligare fokus på elevernas synpunkter i olika frågor.

91 % uppger att de trivs på skolan

96 % anger att de känner sig trygga i skolan

(8)

93 % anser att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt

91 % anser att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 74 % anger att de kan få arbetsro på skolan

87 % anser att personalen på skolan tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter

91 % anser att man på Rytmus arbetar tillsammans för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

76 % anser att lärarna informerar de om hur det går i skolarbetet

6. Främjande arbete och förebyggande arbete

Kön

Främjande arbete:

Att alla ska arbeta för att skapa en medvetenhet kring könstraditionella mönster.

• Alla ska få möjlighet att ta lika stor plats i olika typer av grupper. Stärka de som har svårt att hävda sig, få alla att känna sig trygga.

• Skolan arbetar aktivt med att tjejer och killar tar lika stor plats i ensemblesituationen

Förebyggande arbete:

• Undervisning kring likabehandlingsfrågor med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt

Tidpunkt

Kontinuerligt under läsåret Ansvar

Undervisande lärare

Könsöverskridande identitet eller uttryck Främjande arbete:

• Verka för en icke heteronormativ och en allmänt normkritisk undervisning

• Att alltid använda inkluderande (inte enbart tolererande) arbetssätt och exempel i undervisningen

• Ta upp och våga prata om vad detta egentligen innebär, det vill säga definiera begreppen, för lärare, elever och övrig personal

• Undervisning kring likabehandlingsfrågor med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt

Tidpunkt

(9)

Kontinuerligt i undervisningen

Ansvar

Undervisande lärare Undervisande lärare

Etnisk tillhörighet Mål

• Verka för en undervisning och undervisningssituation som tar hänsyn till elever med olika ursprung

• I undervisningen förutsätter vi att alla elever inte har samma etniska tillhörighet.

Genom att skolan tillser att elever får möta och lära om olika kulturer och världsåskådningar samt får diskutera viktiga livsfrågor ur olika perspektiv och därmed utveckla sin förståelse för våra likheter och olikheter.

Tidpunkt Under läsåret Ansvar

Religion eller annan trosuppfattning Främjande arbete:

• Verka för en undervisning och undervisningssituation som tar hänsyn till elever med olika religiösa tillhörigheter

• I undervisningen inte förutsätta att alla elever har samma religiösa tillhörighet Förebyggande arbete:

• I undervisningen förutsätter vi att alla elever inte har samma religiösa tillhörighet. Eleverna får i undervisningen möta och lära om religioner och världsåskådningar. De diskuterar viktiga livsfrågor ur olika perspektiv och utvecklar sin förståelse för våra likheter och olikheter.

Tidpunkt

Ansvar

(10)

Funktionsnedsättning Mål

• Skolans lokaler skall vara tillgängliga för alla

• Undervisningen planeras så att en elev med funktionsnedsättning inte upplever några hinder för sitt lärande. Lärarna anpassar således undervisningen och examinationsformer utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar

• Anpassa skolans lokaler så att ett funktionshinder inte utgör ett hinder

• God framförhållning vid schemaläggning av undervisning och examination Tidpunkt

• Kontinuerligt under hela läsåret Ansvar

• Huvudman är ansvarig för den fysiska miljön

• Lärare och övrig personal under ledning av rektor är ansvarig för att uppnå dessa mål i undervisningen

Sexuell läggning Mål

• Verka för en icke heteronormativ och en allmänt normkritisk undervisning Förebyggande arbete:

• Alltid använda inkluderande (inte enbart tolererande) arbetssätt och exempel i undervisningen

• Ta upp och våga prata om vad detta egentligen innebär, det vill säga definiera begreppen, för lärare, elever och övrig personal

• Verka för ökad öppenhet tillsammans med skolsköterska och EHT genom medvetet preventivt arbete

Tidpunkt

Kontinuerligt i undervisningen Ansvar

Undervisande lärare samt övrig personal

(11)

Ålder Mål

• Vuxna i skolan bemöter elever med ett förhållningssätt där vi samspelar väl oavsett ålder

• Undervisningen fångar upp och exemplifierar uttryck för ett normkritiskt förhållningssätt med inriktning på åldersaspekter.

Tidpunkt

Ansvar

Undervisande lärare och rektor

7. Handlingsplan och rutiner

Att upptäcka och hantera kränkningar handlar om att arbeta i enlighet med följande fyra steg: Upptäcka, Utreda, Åtgärda och Följa upp. Konkret sker detta på Rytmus enligt följande handlingsplan:

Upptäcka

Diskriminering kan upptäckas av både lärare och elever, dock är det alltid lärarens ansvar att se till att processen för att hantera kränkningen sätts igång. Alla på skolan har anmälningsskyldighet.

• Elever som utsatts för kränkande behandling eller elever som blir vittne till detta skall vända sig till någon av följande:

o undervisande lärare o mentor

o skolledning

o kurator/skolsköterska

• Den enskilda läraren ingriper i den aktuella situationen genom att försöka stoppa kränkningen, viktigt att poängtera är att detta gäller såväl direkt som indirekt diskriminering. Läraren tar hand om den utsatta och kontaktar skolledningen. Den personal som först får vetskap om och agerar på händelsen upprättar snarast en incidentrapport.

Utreda

• Anmälan görs till rektor som därmed får information om händelsen. Rektor genomför samtal enskilt med den som blivit kränkt Rektor informerar huvudman om vad som framkommit.

(12)

• EHT utreder därefter vad som hänt, detta skall dokumenteras och händelseförloppet ska beskrivas så allsidigt som möjligt. Den upprättade incidentrapporten ligger till grund för vidare åtgärder.

• Som regel (om eleven är under 18 år) tas kontakt med förälder/vårdnadshavare om den kränkande behandlingen fortsätter. Denna kontakt tas av rektor

• Om personal misstänks för kränkning skall rektor göra utredningen och anmälas till huvudman.

Åtgärda

• Föräldrarna informeras alltid om de åtgärder som vidtagits (om eleven är under 18 år)

• Rektor gör en bedömning om en polisanmälan bör göras

• Åtgärder och fattade beslut ska dokumenteras, följas upp och utvärderas av EHT.

Följa upp

• Efter cirka två veckor görs ett uppföljningsmöte med berörda parter

• Återkoppling sker till berörd personal

• Uppföljningssamtal genomförs av rektor eller mentor

• Om problemen kvarstår upprättas ett åtgärdsprogram i samråd med EHT

• Uppföljande elevvårdskonferens/SSU där åtgärdsprogrammet utvärderas. Tid för uppföljning och återkoppling bestäms vid tillfället för upprättande av åtgärdsprogrammet

• Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis.

8. Dokumentation

Det är rektors ansvar att tillse att dokumentationen i sammanhanget blir korrekt. Rektor ansvarar generellt för dokumetationen utom i eventuella fall där någon kan ha upplevt att det är rektor själv som kränkt någon. Då blir istället skolsköterska eller kurator ansvarig för dokumentationen och för att arbetet följer de riktlinjer som anges i denna plan.

9. Kommunikation

När planen mot diskriminering och kränkande behandling är färdig skall den kommuniceras ut i verksamheten enligt följande:

- Planen läggs ut på Schoolsoft och hemsidan och samtliga i personalen uppmanas att läsa igenom den.

- På medarbetarsamtalen ser rektor till att all personal har tagit del av planen.

- Mentorer går igenom planen med sina mentorselever på avsatt tid.

(13)

- Planen redovisas i korthet för föräldrar på de föräldramöten som är angivna i kalendariet. Ansvarig för detta är rektor.

10. Utvärdering

Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling görs årligen av rektor, elevhälsans personal, lärare och elever. Rektor initierar detta.

Resultat av utvärderingen påverkar dels utformning av den nya planen samt redovisas i kvalitetsrapporten för året.