INDIKATORER FÖR STRUKTURMÅTT...

(1)

2009-01-24

U U n n d d e e r r l l a a g g f f ö ö r r S S t t r r u u k k t t u u r r e e r r a a t t K K v v a a l l i i t t e e t t s s a a r r b b e e t t e e f f ö ö r r S S v v e e n n s s k k

S S k k o o l l h h ä ä l l s s o o v v å å r r d d

BrBrååkkeennhhiieellmm,, GG FaFaggeerrhhoolltt,, GG HäHällll--IIrriinnaarrccooss,, CC KåKåggssttrröömm,, AA LuLunnddiinn,, NN L

Luunnddqquuiisstt,, MM RaRaffsstteeddtt--JJoohhnnssoonn,, HH

(2)

Innehållsförteckning

UPPDRAGET ... 3

BEHOVET AV KVALITETSINDIKATORER... 3

BAKGRUND ... 4

INLEDNING... 4

SKOLHÄLSOVÅRD... 4

STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD... 6

DEFINITIONER... 6

Indikator ... 6

Struktur, process och resultat... 6

INDIKATORER FÖR STRUKTURMÅTT... 7

1. Strukturmått - Verksamhetsansvar... 7

2. Strukturmått – Personalresurser (1) 2 ... 8

2. Strukturmått – Personalresurser (2) 2 ... 9

3. Strukturmått – Lokaler och utrustning (1) 2... 10

3. Strukturmått – Lokaler och utrustning (2) 2... 11

4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan ... 12

INDIKATORER FÖR PROCESSMÅTT ... 13

1. Processmått – Verksamhetsansvar (1) 3 ... 13

2. Processmått – Personalresurser (1) 2... 16

2. Processmått – Personalresurser (2) 2... 17

4. Processmått – Samarbetspartners på och utanför skolan ... 18

INDIKATORER FÖR RESULTATMÅTT ... 19

1. Resultatmått – Verksamhetsansvar (1) 4... 19

2. Resultatmått – Personalresurser (1) 2 ... 23

2. Resultatmått – Personalresurser (2) 2 ... 24

3. Resultatmått – Lokaler och utrustning (1) 2... 25

3. Resultatmått – Lokaler och utrustning (2) 2... 26

4. Resultatmått – Samarbetspartners på och utanför skolan (1) 2... 27

4. Resultatmått – Samarbetspartners på och utanför skolan (2) 2... 28

REFERENSER ... 29

(3)

3

Uppdraget

Behovet av kvalitetsindikatorer

Vid en konferens på Stiftelsen Allmänna Barnhusets Sätra Bruk i oktober 2007 inbjöds representanter från Svenska Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter för barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Inspiratör till mötet var Björn Wettergren, Barnhälsovårdsöverläkare, Uppsala. Syftet med konferensen var att diskutera och planera för utarbetandet av nationella kvalitetsindikatorer för

skolhälsovården.

Det har skett en ökad efterfrågan av uppföljnings- och resultatmätningssystem inom hälso- och sjukvården. Avsaknaden av nationella uppföljningar inom skolhälsovården innebär att det i dag inte finns någon möjlighet att värdera vare sig verksamhetens innehåll eller resultat.

Detta innebär i sin tur att skolhälsovården är utsatt för risken att minimaliseras. Långt från den verksamhet som professionen vill se – nämligen att finnas på skolarenan som en del av

elevens företagshälsovård.

En arbetsgrupp utsågs att arbeta fram ett underlag kring ett nationellt kvalitetsregister för skolhälsovården. I arbetsgruppen ingick

Görel Bråkenhielm, f.d. skolöverläkare, Stockholm

Gunilla Fagerholt, skolsköterska, Lund; ordförande Riksföreningen för skolsköterskor Carina Häll-Irinarcos, skolläkare, Stockholm

Alf Kågström, skolöverläkare, Sandviken

Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborg; sammankallande Marina Lundquist, skolsköterska, Lindesberg

Helene Rafstedt-Johnson, skolsköterska, Lund

Underlaget presenterades vid ett möte på Sätra Bruk i maj 2008 med representanter från Allmänna Barnhuset, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Nationella barnnätverket, Riksföreningen för skolsköterskor, Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska

Skolläkarföreningen. Vid mötet noterades ett behov av ett dokument med större fokus på elevperspektiv. Det presenterade materialet ”Nationella kvalitetsindikatorer för

skolhälsovården” upplevdes som ett gediget underlag och dokumentet sågs som ett stöd för verksamheten i kvalitetsarbetet för skolhälsovården riktat till den egna professionen och verksamhetschefer. Dokumentet möjliggör även att tillse skolhälsovården på nationell nivå.

Arbetsgruppen förädlade dokumentet och presenterar nu materialet i två dokument, varav det ena är ”Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för svensk Skolhälsovård” samt

”Indikatorer för god och säker skolhälsovård” där arbetsgruppen valde att beskriva dokumentet genom de fyra indikatorerna; ”Elevens inlärningsmiljö ur ett medicinskt perspektiv”, ”Tidiga insatser”, ”Elevtrygghet – bekräftande bemötande” och ”Samverkan”

som samtliga utgår från elevperspektivet.

(4)

Bakgrund

Inledning

För att bevara och förbättra kvalitén i Sveriges skolhälsovård [SHV] finns behov av nationella kvalitetsmått för uppföljning och verksamhetsutveckling. Sådana mått saknas i nuläget vilket bidrar till att kvalitén på skolhälsovården skiftar kraftigt i landet. Alltsedan Skolverket (1994) rapport ”Nära och gratis” fram till senaste aktuella statistik har stora skillnader påtalats.

Principer om lika/likvärdig skolhälsovård gäller inte. För att förbättra möjligheterna att erbjuda en god och kvalitetssäkrad SHV följer nedan ett förslag till nationella

kvalitetsindikatorer. Liknande upplägg kan användas såväl för skolhälsovården som för barnhälsovården och detta kan bidra till bättre kontinuitet i det förebyggande hälsoarbetet för landets barn och ungdomar, trots att ansvaret är uppdelat på olika vårdgivare.

Det föreliggande dokumentet ”Underlaget för Strukturerat Kvalitetsarbete för svensk Skolhälsovård” fokuserar på verksamheten som sådan. Som läsaren noterar är således inte fokus på kvalitetsparametrar rörande elevens hälsa i första rummet. De förutsättningar som beskrivs utgör grunden till ett gott omhändertagande utifrån elevernas behov.

Skolhälsovård

Socialstyrelsen (2001) beskriver att skolhälsovården har sin verksamhet inom både hälso- och sjukvårdsväsendet och utbildningsväsendet (figur 1). I figur 1, illustreras skolhälsovårdens verksamhet och där hälso- och sjukvårdväsendet förenklat kan delas in i sjukvård och hälsovård. På samma sätt kan utbildningsväsendet delas in i undervisning och elevvård. I skolhälsovårdens profession ingår samtliga verksamheter utan någon tydlig avgränsning mot varandra. Sjukvårdsinsatser och hälsobesök kombineras ofta med hälsopedagogiska moment och elevvård. Hillman (2007) beskriver förutsättningarna för skolhälsovården och belyser att skolhälsovård ingår författningsmässigt både i utbildningsväsendet och i samhällets hälso- och sjukvård vilket medför att verksamheten styrs av utbildningsväsendets och hälso- och sjukvårdssystemets regelverk (Utbildningsdepartementet, 2000).

Figur 1. En modifierad illustration av skolhälsovårdens verksamhetsfält (Socialstyrelsen, 2001 s.33).

Socialstyrelsen (2001) betonar att de verksamheter som företräder hälso- och

sjukvårdsväsendet har skolsköterskan och skolläkaren ansvaret för exempelvis hälsobesök, hälsoundersökningar, vaccinationer och enklare sjukvård. Därtill anges att alla arbetsuppgifter som skolsköterska och skolläkare utför ej fordrar ledning då skolsköterska och skolläkare har ett eget yrkesansvar (Lag Svensk författningssamling, [SFS], 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område).

Skolhälsovården, dess personal och verksamhet är reglerad i lag och skolhälsovården omfattas av två regelsystem. Skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder därmed under

Utbildningsväsendet Hälso- och sjukvårdsväsendet Undervisning Sjukvård

Elevvård Hälsovård

SKOLHÄLSOVÅRD

(5)

5 de författningar som gäller inom hälso- och sjukvårdens arbete och är även en del av

skolväsendet och omfattas därmed också av regelsystemet som finns inom skolan. Ansvaret för tillsynen av skolhälsovården överfördes den 1 januari 1997 från Skolverket till

Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav.

Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är yrkesverksam inom vården. I samband med felaktigheter i vården kan det utkrävas personligt ansvar av enskilda (Hillman, 2007; Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763); (SFS, 1998:531); Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens föreskrifter (Socialstyrelsens

författningssamling, [SOSFS], 2005:12 (M) ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria; Utbildningsdepartementet, 2000).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i

2 a § att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

2 e § beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges.

30 § betonar att verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

Verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra vissa ledningsuppgifter bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården).

Skollagen (SFS, 1985:1100) betonar i 14 kapitlet, skolhälsovård

1 § anger att skolhälsovård skall ordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.

2 § beskriver att för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

3 § anger att varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genomgå minst tre allmänna kontroller, jämnt fördelade under skoltiden.

Skolhälsovården omfattas av den sekretess, de krav på dokumentation och kvalitetsarbete i arbetet som ställs för all hälso- och sjukvård (Patientjournallagen (SFS, 1985:562);

Sekretesslagen (SFS; 1980:100); SOSFS, 2005:12).

(6)

Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård

Det påpekas från många håll att skolhälsovårdens insatser saknar evidens vilket även Socialstyrelsen betonar i riktlinjerna för skolhälsovården.

Socialstyrelsen anser att det idag saknas vetenskaplig dokumentation för merparten av skolhälsovårdens insatser. Det är en utvecklingsuppgift för skolhälsovården att identifiera och införliva evidensbaserade arbetsmetoder såväl i sitt arbete med eleverna som i arbetet med andra verksamheter (Socialstyrelsen, 2004, s.22)

Behovet av kvalitetsarbete i skolhälsovården är angeläget utifrån följande aspekter för att:

• Säkerställa kvaliteten på dagens skolhälsovård,

• Vara en arbetsmetod till att kvalitetssäkra den egna verksamheten,

• Möjliggöra jämförelser över landet,

• Tydliggöra verksamheten med hjälp av gripbara mått fastställda utifrån befintliga styrdokument användbara i den politiska styrprocessen Definitioner

Indikator

Ordet indikator kommer av de latinska orden indikator och indigo vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En indikator är en definierad och oftast kvantitativ mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsosystemet eller närliggande faktorer. Den ska innehålla både täljare och nämnare. En indikator kvantifierar och förenklar företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter (Allmänna Barnhuset, 2005). En indikator beskriver det område som vill undersökas och en indikator kan motsvaras av flera mått.

Indikatorer kan möjliggöra att förhållanden kan identifieras och studeras närmare avseende orsakssammanhang och möjligheter till förbättringar (www.distriktsskorterska.com).

Willman och Idvall (2007) belyser även de att vårdens resultat och genomförande kan följas och mätas av en indikator och att mätningarna kan fungera som utgångspunkt för

kvalitetsförbättringar och redovisa vårdkvalitet för andra intressenter.

Struktur, process och resultat

En indikator används för att registrera och utvärdera kvalitet av exempelvis vård eller aktivitet och mäter struktur, process och resultat. En indikator för struktur mäter vad som behövs i verksamheten. Processindikatorer mäter de handlingar som utförs och indikatorer för resultat visar vilket resultat verksamheten exempelvis uppnår och är självklart viktiga för att bedöma resultatet av det samlade arbete inom verksamheten. Vilka kvalitetsindikatorer som ska användas för att följa kvaliteten inom verksamheten måste bedömas inom det område som avses (Willman & Idvall, 2007).

(7)

2009-01-24

Arbetsgruppens anmärkning till läsningen för indikatorerna är att under begreppsförklaring och förklaring författningar/styrdokument så anges texten kursivt när texten återkommer för att lämna till läsaren att bortse från eller läsa.

Indikatorer för strukturmått

1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning

4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Strukturmått - Verksamhetsansvar Förutsättningar för

skolhälsovården

Begreppsförklaring Förklaring

författningar/

styrdokument

Data/informations källa

Kommentar

Vem är verksamhetschef för skolhälsovården?

Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en

verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården).

I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Verksamhetschef¹ Nationell databas saknas

Vem har medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården?

Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården).

I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Verksamhetschef Nationell databas saknas

Vem har Lex. Maria ansvar för skolhälsovården?

Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria).

I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Verksamhetschef Nationell databas?

1Verksamhetschefens ansvar är: - det samlade ledningsansvaret, vilket ej kan överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter endast om verksamhetschefen har tillräcklig kompetens och erfarenhet av detta (SOSFS, 1997:8)

(8)

2. Strukturmått – Personalresurser (1) 2 Förutsättningar för

författningar/

styrdokument

Kommentar

Antal elever/heltidsanställd skolläkare inom

skolhälsovården?

Skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande 100 elever per skolläkaretimme med beaktande av skolområdets struktur, invandrartäthet och om det finns många elever med särskilda behov av skolhälsovård (Socialstyrelsen, 2001).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Antal elever/heltidsanställd skolsköterska inom skolhälsovården?

Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag för skolsköterska motsvarande 10 elever per veckotimme med särskilt beaktande av faktorer som lokal verksamhetsplan, antal skolenheter inom

tjänstgöringsområdet, avstånd mellan enheterna, social tyngd, elevernas behov och tillgång på annan elevvård (Socialstyrelsen, 2001).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Antal skolläkare med yrkesspecifik kompetens?

Skolhälsovård är en egen läkarspecialitet. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon av specialisterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin förutsätts därtill för specialistkompetens inom skolhälsovården (Socialstyrelsen, 2001).

Behörig att utöva yrke är en som läkare är den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket (Förordning 1984:545, 6§).

Antal skolsköterska med yrkesspecifik kompetens?

För skolsköterskor rekommenderas vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård, eller hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Nämnda vidareutbildningar fordras för att självständigt bedriva vaccinationsverksamhet inom ramen för fastställda generella program (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:24 (M) Ändring i föreskriften och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;

SOSFS 2008:29).

(9)

9 2. Strukturmått – Personalresurser (2) 2

Förutsättningar för skolhälsovården

Begreppsförklaring Förklaring författningar/

styrdokument

Kommentar

Ges skolhälsovårdens professioner kontinuerlig yrkesspecifik² fortbildning/

kompetensutveckling?

För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete (Socialstyrelsen, 2001). SOSFS 2005:12 anger att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna, planer för personalens

kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.

SOSFS 1997:8 anger att verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser.

Läkarförbundet (2000) anger att läkarnas

professionella organisationer gemensamt står bakom att kontinuerlig fortbildning är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för säkerhet och

vårdutveckling. Läkarförbundet har som viktigt mål att alla specialistläkare ska ha minst 10 dagars extern fortbildning per år och minst en halvdags intern fortbildning per vecka.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e

§ att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Finns verksamhetsplan för skolhälsovården?

Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de

specificerade uppgifter som är författningsreglerade dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården).

Skolhälsovården utgör en egen verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994).

I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § i hälso- och sjukvårdslagen.

2Utbildning som behövs för skolhälsovårdens verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, ”Internetbeteende” och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd.

(10)

3. Strukturmått – Lokaler och utrustning (1) 2 Förutsättningar för

Begreppsförklaring Förklaring författningar

/styrdokument

Kommentar

Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för sekretess?

Av sekretesskäl bör lokalen vara utformad så att de samtal som förs i lokalen, direkt eller via telefon inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört (Socialstyrelsen, 2001).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001;

Sekretesslagen (SFS, 1980:100)

Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för utformning såsom golvyta, tillgänglighet för elever och närhet till vilrum?

Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som behövs såsom journalarkiv, låsbara skåp för läkemedel, kylskåp för vacciner, undersökningsbrist och möbler som behövs vid exempelvis samtal. Därtill bör golvytan vara så stor att barnet kan röra sig fritt vid funktions- och motorikkontroller. Vid synprövning finns fastställda krav på avstånd mellan barnet och syntavlan.

Skolhälsovård ges i nära anslutning till elevernas arbetsplats (Socialstyrelsen, 2001). Det skall finnas ett handikappanpassat vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till skolhälsovårdens lokaler

(Arbetsmiljöverket, 2002).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för hygien?

Av hygienskäl bör lokalen vara utrustad med rinnande varmt och kallt vatten. Önskvärt är att det finns tillgång till diskbänk (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens

föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Finns rutiner för riskavfall? Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot stick- och skärskador (SOSFS, 2005:26).

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26 (M) hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården anger att verksamhetschefen skall fastställa rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall.

(11)

11 3. Strukturmått – Lokaler och utrustning (2) 2

/styrdokument

Kommentar

Finns den utrustning som behövs för skolhälsovårdens omfattning?

Utrustningens omfattning bör anpassas till den verksamhet som ska bedrivas. Skolhälsovårdens rutinundersökningar som längd, vikt, syn och hörsel ställer krav på adekvat utrustning för dessa ändamål.

Enklare sjukvård fordrar även möjlighet till god, riktad belysning, utrustning för blodtrycksmätning, stetoskop, otoskop, reflexhammare (Socialstyrelsen, 2001).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

Finns rutiner för kontroll av medicintekniska produkter i hälso-och sjukvård?

Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användningen av produkterna, hanteringen av produkten och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska även kontrollera de medicintekniska produkterna innan användning och kontrollen skall göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns (SOSFS, 2008:1).

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1 (M) användning av

medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården anger att verksamhetschefen efter uppdrag ska ansvara för att endast säkra och

ändamålsenliga medicinska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används. Att de

medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och rätt

installerade innan de används.

Dokumenterar

skolhälsovårdens profession i datajournaler?

Krav på dokumentation regleras i Patientdatalag (SFS, 2008:355; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14 (M) informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e § att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001).

(12)

4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Förutsättningar för

Begreppsförklaring Förklaring författningar / styrdokument

Data/informatio nskälla

Kommentar

Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med inom skolan?

Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda

samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever.

För att skolhälsovården ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan skolhälsovården och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004).

Grundskoleförordning (1994:1194) anger i 3 kapitlet 1 § samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och

elevinflytande.

4 § framhålls vilka ledamöter som skall ingå i elevvårdskonferensen; rektor, företrädare för elevvården, och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal (Gymnasieförordningen, 1992:394 4 kapitlet 1 §) .

Verksamhetschef Rektor

Skolläkare/

Skolsköterska

Nationell databas saknas

Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med utanför skolan?

Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda

samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004).

Det är nödvändigt att skolhälsovården åstadkommer goda och förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Det är naturligt att skolhälsovården fungerar som skolans kontakt med hälso- och sjukvården.

Andra aktörer som skolhälsovården samarbetar med är barnhälsovården, tandvården, ungdomsmottagningar samt socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2004;

Socialtjänstlag (SFS 2001: 453).

Verksamhetschef Skolläkare/

skolsköterska

Är Skolhälsovården delaktig i skolans rutiner kring elevfrånvaro?

Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda elever. Samtidigt kan skolfrånvaro avspegla skolans arbetsmiljö och ”skolklimat” i så motto ingår uppföljningen av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004).

Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård³ som

arbetsförhållanden kräver finns att tillgå.

Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arbetsmiljölagen SFS, 1999:841)

Verksamhetschef Rektor

Skolläkare/

skolsköterska

3

(13)

13

Indikatorer för processmått

4. Samarbetspartners på och utanför skolan

1. Processmått – Verksamhetsansvar (1) 3 Förutsättningar för

författningar / styrdokument

Kommentar

Erbjuds hälsobesök i nyckelåldrar?

Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsobesök hos

skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004).

Enligt skollagen (SFS 1995:1100) skall alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i

gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet (Socialstyrelsen, 2004).

Skolhälsovårdsjournal Nationell databas saknas

Erbjuds vaccinationer? För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (SOSFS 2006:24;

2008:29). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från

vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7).

Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7).Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från det generella

vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29;

2001:17; 2006:22; 2008:7).

Skolhälsovårdsjournal SVEVAC ?

(14)

1. Processmått – Verksamhetsansvar (2) 3 Förutsättningar för

/ styrdokument

Kommentar

Används evidensbaserade metoder?⁴

I dag anses motiverande samtal vara en evidensbaserad metod för att hjälpa människor till förändring när det gäller livsstilen.

Motiverande samtal med enskilda elever kan därför integreras och användas inom skolhälsovården, bland annat vid olika typer av stödhälsosamtal vid hälsoundersökningar och hälsosamtal (Holm Ivarsson & Pantzar, 2007).

Lag (SFS, 1998:531) om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område anger i 2 kapitlet 1 § att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i

överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Socialstyrelsen (2004) anger att skolhälsovården aktivt ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen inom området och att använda evidensbaserad metodik.

Socialstyrelsen skildrar därtill att skolsköterskorna har utvecklat hälsosamtalet till en särskild arbetsform/metod med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med fokus på

individens starka och svaga sidor.

Finns rutiner för avvikelsehantering?

Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Avvikelser rapporteras till

vårdgivaren utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28 5 kapitlet 1 §).

Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531;

Socialstyrelsen, 2001).

Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer

verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen.

Den av vårdgivaren utsedde

befattningshavaren Verksamhetschef

4Evidensbaserad hälso- och sjukvård definieras som; ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa,

(15)

15 1. Processmått – Verksamhetsansvar (3) 3

/ styrdokument

Kommentar

Finns rutiner för Lex Maria?

Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Lex Maria är en del i avvikelsehanteringen och hälso- och sjukvårdspersonal skall enligt 2 kapitlet 7 § (SFS, 1998:531) rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av allvarlig skada eller sjukdom (SOSFS, 2005:28).

Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531;

Socialstyrelsen, 2001).

Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen.

Socialstyrelsen samt den av vårdgivaren utsedde

befattningshavaren

Socialstyrelsen SFS (1998:531) anger i 6 kapitlet 2

§ att

Socialstyrelsen skall föra ett automatiskt register över verksamheter som anmälts enligt detta kapitel.

Registret får exempelvis användas för framställandet av statistik.

Finns ett kvalitetssystem för Skolhälsovården?

Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006).

Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen (SOSFS, 2005:12; 1997:8;

SFS, 1982:763, § 31 ; Socialstyrelsen, 2001).

Finns en metodbok (regler/riktlinjer) i Skolhälsovård?

Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006).

Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen (SOSFS, 2005:12; 1997:8;

SFS, 1982:763 § 31).

(16)

2. Processmått – Personalresurser (1) 2 Förutsättningar för

/ styrdokument

Kommentar

Är skolhälsovården delaktig i EVK⁵?

För att skolhälsovården ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan skolhälsovården och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004).

Grundskoleförordning

(1994:1194) anger i 3 kapitlet 1

§ samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om

elevvårdskonferens och elevinflytande.

4 § framhålls vilka ledamöter som skall ingå i

elevvårdskonferensen; rektor, företrädare för elevvården, och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal

(Gymnasieförordningen, 1992:394 4 kapitlet 1 §) . Elevvård är ett begrepp med flera betydelser och syftar dels på de insatser som lärare och andra gör för elever i behov av särskilt stöd dels de särskilda yrkeskategorierna skolkurator, skolpsykolog samt

skolläkare/skolsköterska (Reg.

proposition 2001/02:14).

Rektor Skolläkare/

skolsköterska

Medverkar skolhälsovården kring barn i behov av särskilt stöd?

Det krävs en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning för att avgöra om ett barn är berättigat till särskola. Den medicinska ska ge en bild av barnets hälsa och så långt möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter (SOU 2003:35).

Elever i behov av särskilt stöd är en viktig målgrupp för skolhälsovården. För dessa elevers möjlighet att få likvärdig utbildning är skolhälsovårdens insatser viktiga (Skolverket, 1994).

Elevvård är ett begrepp med flera betydelser och syftar dels på de insatser som lärare och andra gör för elever i behov av särskilt stöd dels de särskilda yrkeskategorierna skolkurator, skolpsykolog samt

skolläkare/skolsköterska (Reg.

proposition 2001/02:14).

Rektor Skolläkare/

skolsköterska

5EVK, elevvårdskonferens, de ledamöter som skall ingå i elevvårdskonferensen är rektor, företrädare för elevvården, och

(17)

17 2. Processmått – Personalresurser (2) 2

författningar / styrdokument

Kommentar

Förekommer öppen mottagning hos skolsköterskan?

Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården är allmänt uppskattad och högt värderad. Skolhälsovården beskrivs i termer som ´oas´, som ett ställe dit man kan gå om man behöver prata (Skolverket, 1994). Skolhälsovården kan ses som elevernas företagshälsovård och bör ges i nära anslutning till deras arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön, det vill säga såväl skolans innehåll och verksamhet som den aktuella skolans miljö och inre arbete (SOU 1998:31).

Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita skolhälsovården utifrån egna upplevda behov

(Socialstyrelsen, 2004).

Utrikesdepartementet (2004) anger att i barnkonventionen finns regler som ska skydda barns mänskliga rättigheter och gäller för alla barn och ungdomar upp till arton år.

Barnkonventionen belyser olika artiklar där artikel två belyser att alla barn är lika mycket värda och att inga barn får bli diskriminerade. Artikel tre skildrar barnets bästa och artikel sex framställer att barn har rätt till liv och utveckling.

Den tolfte artikeln handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att den vuxna ska lyssna på barnet.

Medverkar skolhälsovården i arbetsmiljöarbetet?

För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa (Socialstyrelsen, 2001).

Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i

arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160; Socialstyrelsen, 2001).

Rektor Nationell databas

saknas

Arbetsmiljöverket (olycksfallsrapporter)

?

(18)

4. Processmått – Samarbetspartners på och utanför skolan

Begreppsförklaring Förklaring författningar /

styrdokument

Kommentar

Är Skolhälsovården delaktig i EVT⁶?

Uppföljning av skolfrånvaro är ett ansvar för EVT. Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda individer. Samtidigt kan skolfrånvaron avspegla skolans arbetsmiljö och ”skolklimat” i så motto ingår uppföljning av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004).

Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbets-förhållanden med en rad aktörer kring skolans elever.

För att skolhälsovården ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elev- vårdsarbetet, mellan skolhälso- vården och övrig elevvårds- personal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arbetsmiljölagen (1999:841) 3 kapitlet § 2b).

Rektor Skolläkare/

skolsköterska

Samarbetar skolhälsovården med elevskyddsombud?

För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolan arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa. Vanliga arbetsmiljöproblem i skolan är skador/olycksfall, brister i den fysiska arbetsmiljö såsom ventilation eller psykosociala problem som våld och mobbing (Socialstyrelsen, 2001). Elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en god arbetsmiljö i skolan (SKOLFS 2004:13).

Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i

arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160; Socialstyrelsen, 2001).

Rektor Skolläkare/

skolsköterska

Arbetsmiljöverket (olycksfallsrapporter)

?

6 EVT, elevvårdsteam

(19)

19

Indikatorer för resultatmått

4. Samarbetspartners på och utanför skolan

1. Resultatmått – Verksamhetsansvar (1) 4 Förutsättningar för

/ styrdokument

Kommentar

Andel genomförda hälsobesök i nyckelåldrar?

Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan skall erbjudas ett hälsobesök hos skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004).

Enligt skollagen (SFS 1995:1100) skall alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004).

Andel genomförda vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet

För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått

specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (SOSFS 2006:24; 2008:29). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24;

2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7). I de fall

skolsköterska ej har rätt kompetens krävs medverkan av skolläkare för individuell ordination (SOSFS 2006:24;

2008:29).

Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7).

Skolhälsovårdsjournal SVEVAC?

Antal genomförda

vaccinationer på individuell ordination enligt

vaccinationsprogrammet

Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från

vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22;

2008:7).

Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7).

Skolhälsovårdsjournal SVEVAC?