Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa

0

Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa

Läsåret 2012-2013

1

Innehåll

Inledning ... 2

Organisation ... 3

Elevhälsagrupp ... 3

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse ... 4

Arbetsorganisation ... 4

Arbetet i förskola/skola ... 4

Elevhälsa i Säters kommun ... 4

Steg 1 ... 4

Steg 2 ... 5

Steg 3 ... 5

Steg 4 ... 5

Elevassistenter ... 6

Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar ... 6

Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret 2012-2013 ... 7

Specialpedagogerna ... 7

Skolkuratorerna ... 8

Tal-, språk- och hörselpedagogen ... 8

Ärenden fördelade i problemområden läsåret 2012-2013 ... 9

Specialpedagoger ... 9

Kuratorer ... 9

Tal-, språk- och hörselpedagogen ... 10

Skolsköterskor och skolläkare ... 10

Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa ... 12

Elevhälsa: ... 13

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning ... 13

Förhållningssätt ... 13

Språkutveckling ... 13

Delaktighet för elever ... 13

Nyanlända ... 14

Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/2014 ... 14

Bilaga 1 ... 15

Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/2013 ... 15

2

Inledning

I den nya Skollagen (2011) blir elevhälsa ett nytt begrepp.

Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Säters kommun har även beslutat att elevhälsa ska anordnas för förskolan.

Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling.

Det innebär att Elevhälsa ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsas roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsa ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsa har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling.

Elevhälsa ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol, narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnad.

Även om elevhälsas fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller.

Elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det innebär att alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens.

3

Organisation

Elevhälsans organisation sammanfattas i nedanstående bild:

Figur 1. Elevhälsans organisation

Elevhälsas personal har under läsåret haft sitt arbete förlagt till åtta olika arbetsplatser inom förskolor och skolor i kommunen. Elevhälsagruppen, Kristineskolan, och elevassistenterna delade i två grupper, har bildat varsitt arbetslag.

Elevhälsagrupp

En elevhälsagrupp bestående av specialpedagoger, tal-, språk- och hörselpedagog, skolkuratorer, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i kommunens skolområden kopplas en specialpedagog, kurator och skolsköterska från Elevhälsa. Till förskoleområden kopplas en specialpedagog från Elevhälsa. De har som uppdrag att samordna elevhälsoarbetet. Detta sker i steg 1 genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser.

Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer eller ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas. I steg 2 deltar man i

rektorsområdets barn-/elevhälsoteam och samverkar med rektor och biträdande rektor i det aktuella elevhälsoarbetet och i planering för att utveckla verksamheten. Ärenden där behov finns av

basutredning eller ytterligare stödresurs går via områdets team till Elevhälsa, steg 3. Där samverkar hela elevhälsagruppen utifrån sin specialkompetens. Man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsagruppen bedriver kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd. Gruppen initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen.

4

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Arbetsorganisation

Tjänster inom organisationen är fördelade på specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor samt elevassistenter. Till verksamheten köps timmar av psykolog och skolläkare. Elevhälsa berör barn/elever 2 – 16 år.

Arbetet i förskola/skola Elevhälsa i Säters kommun

Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta de problem som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa:

Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa:

Figur 2. Trappan, arbetsgång för elevvårdsärenden

Steg 1

Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. I arbetslagen genomförs elevhälsoarbete utifrån i forskning utprovade metoder, väl dokumenterat och utvärderat, byggt på arbetslagets behovsanalys.

Detta sker främst genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet träffar arbetslagen minst en gång per månad då ärende från pedagogerna tas upp och diskuteras. Vid

5 diskussionen görs en plan upp om hur arbetet ska fortskrida t.ex. genom att en kartläggning skall göras, eleven ska träffa kurator för samtal eller att skrivandet av ett åtgärdsprogram initieras. Vid nästa träff utvärderas planen och om detta arbete inte ger önskat resultat går ärendet vidare till Barnteam/EVT (steg 2). Teamet deltar kontinuerligt i arbetslagens konferenser.

Steg 2

I EHT ska det strategiska elevhälsoarbetet för rektorsområdet ske, t.ex. analys av rektorsområdets behov på individ-, grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd,

arbetsfördelning av stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevhälsoarbete.

Steg 3

Elevhälsagruppen har, utifrån sina specialkompetenser bl.a. arbetat med att göra fördjupad basutredning. En sådan utredning ger en samlad information om barnet/elevens möjligheter och svårigheter och är en viktig grund för handledning/rådgivning och ev. resurstilldelning. Om

frågetecken kvarstår ligger basutredningen till grund för vidare remittering. T.ex. till Habiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin krävs basutredningar från remitterande kommun utifrån sociala, medicinska, pedagogiska och psykologiska aspekter.

Kartläggningar av läs- och skrivsvårigheter samt matematiska svårigheter genomförs enligt gemensamt utarbetad modell i samarbete med speciallärare på skolorna. Tal-, språk- och hörsel- pedagogen gör utredningar som ligger till grund för remiss till logoped. Basutredningar och kartläggningar har i sin tur lett till olika insatser, handledning till pedagogerna, riktade insatser till elever med läs- och skrivsvårigheter t.ex. kompensatoriska datahjälpmedel, tal- och språkträning, tillsättande av elevassistent, mottagande i särskola.

Steg 4

Arbetet på steg 4, som avser samarbete med samhällets övriga stödfunktioner har utvecklats vad gäller samverkan mellan BVC och Elevhälsans specialpedagoger för förskolan. Samverkansavtal med socialtjänsten har inneburit ett stort steg mot samverkan rörande barn/elever som far illa, eller riskerar att fara illa. Idag har kommunen, tack vare en bred och även fördjupad kompetens, möjlighet att ge barn med svårigheter inom neuropsykiatri, tal- och språk och läs- och skriv det stöd de

behöver. När det gäller mindre vanliga funktionsnedsättningar är kommunen i behov av fortsatt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM.

6

Elevassistenter

I Säters kommun finns idag ett antal barn/elever med omfattande stödbehov utifrån

funktionsnedsättning. Dessa barn/elever har behov av extra stöd i form av; anpassad fysisk miljö, individualiserad pedagogik, stöd av elevassistent, tekniska hjälpmedel och en i allt genomtänkt och välplanerad dag på förskolan/skolan.

Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar Aspergers syndrom eller Autismspektrumstörning

ADHD

Psykosocial problematik CP-skada

Utvecklingsstörning Synskada/blind Hörsel

Tourettes syndrom Rörelsehinder Förvärvad hjärnskada

kombinerad utvecklingsstörning/ autismspektrumstörning kombinerad syn/ hörsel

kombinerad utvecklingsstörning/ CP-skada kombinerad hörsel/ utvecklingsstörning i pågående utredning

utan beskriven orsaksbakgrund

Elevassistenterna är i sitt arbete helt beroende att samverkan med pedagogerna fungerar bra. Att tid finns för samplanering, att elevassistenten informeras kontinuerligt så att möjlighet ges för dem att planera olika moment i undervisningen. Att t.ex. kunna förbereda barnet/eleven på vad som ska ske och eventuella förändringar under dagen kan vara helt avgörande för barnet/elevens mående.

7

Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret 2012- 2013

Specialpedagogerna Förskolan 2 tj:

Registrerade kontakttillfällen:

Flickor: 199 kontakttillfällen Pojkar: 213 kontakttillfällen S:a 412 kontakttillfällen

Barn som haft stöd av elevassistent under läsåret 2012-2013 4 flickor

0 pojkar Sa: 4 barn

Grundskolan och särskolan 4 tj:

Registrerade kontakttillfällen:

Flickor: 207 kontakttillfällen Pojkar: 607 kontakttillfällen S:a 814 kontakttillfällen

Elever som haft stöd av elevassistent under läsåret 2012-2013 4 flickor

26 pojkar Sa: 30 elever

8 Skolkuratorerna

Grundskolan och särskolan 2,75 tj:

KG/PG:

Registrerade kontakttillfällen:

Flickor: 136 st Kontakttillfällen Pojkar: 103 st Kontakttillfällen S:a 239 st kontakttillfällen Enbacka och Stora Skedvi:

Flickor: 187 st Kontakttillfällen Pojkar: 223 st Kontakttillfällen S:a 410 st kontakttillfällen Klockarskolan:

Flickor: 92 st Kontakttillfällen Pojkar: 41 st Kontaktillfällen S:a 133 st kontakttillfällen

Tal-, språk- och hörselpedag

o

Förskolan 0,5 tj + Grundskolan och särskolan 0,5 tj:

Flickor: 219 kontakttillfällen Pojkar: 286 kontakttillfällen Sa: 505 st kontakttillfällen

9

Ärenden fördelade i problemområden läsåret 2012-2013

Statistiken kan inte ses som lika med antal barn/elever eftersom samma barn/elev ibland finns redovisad inom flera olika problemområden. Samma barn/elev kan också finnas redovisad hos mer än en personal i Elevhälsa.

Specialpedagoger

Generella inlärningssvårigheter 52

Läs- och skrivsvårigheter 33

Matematiksvårigheter 6

Psykiska problem 16

Beteendeproblem 77

Fysisk funktionsnedsättning 17

Sjukdom 6

Utvecklingsstörning 24

Tal- och språksvårigheter 13

Psykosociala problem 19

Hörapparatbärare 3

Synproblematik 3

Sa: 269

Handledning till personal 279

Utdelade kompensatoriska hjälpmedel 22

Genomförd pedagogisk utredning som del av basutredning 16

Kuratorer

Psykosocial problematik 122

Beteendesvårigheter 115

Sjukdom 7

Fysisk funktionsnedsättning 14

Sa: 258

Handledning i arbetslag, gäller 2 kuratorer 128

Handledning till personal, gäller 2 kuratorer 50

Genomförd pedagogisk kartläggning som del av basutredning 11 Klockarskolans kurator: Handledning till personal: Under hösten

2012, implementerat Likabehandlingsplanen i ett arbetslag.

Deltagit i den individuella handledningen till enskilda lärare i Klockarskolans EHT.

Fortlöpande diskussion med enskilda lärare avseende elevers

olika svårigheter.

10 Tal-, språk- och hörselpedagogen

Beteendeproblem 1

Sjukdom 1

Utvecklingsstörning 5

Tal- och språksvårigheter 70

Hörapparatbärare 10

Sa: 87

Handledning till pedagoger 132

Skolsköterskor och skolläkare

Grundskolan och särskolan 1,75 tj:

Enbacka och Stora Skedvi

Hälsobesök Antal

Åk 1 Hälsobesök elev+förälder. Längd, vikt, syn, hörsel +hälsosamtal

41

Åk 2 Hälsobesök. Längd, vikt, syn 84

Åk 4 Hälsobesök elev, längd, vikt, syn, rygg +hälsosamtal 70 Åk 6 Hälsobesök elev. Längd, vikt, rygg, syn, färgseende

+ hälsosamtal 59

Summa 254

Vaccinationer

Åk 2 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 83

Åk 5 Gardasil flickor 3 vacc vid 3 tillfällen 66

Åk 6 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 57

Summa 206

Planerade

besök

Enbacka (54 flickor+84 pojkar) 138

Stora Skedvi (41 flickor+29 pojkar) 70

Summa 208

Oplanerade

besök

Enbacka (97 flickor+48 pojkar) 145

Stora Skedvi (24 flickor+18 pojkar) 42

Summa 187

11

Klockarskolan, Kungsgårdsskolan, Prästgärdsskolan, Kristineskolan

Totalt antal elever: 630 st

klassundersökningar Antal

Åk 1 Längd, vikt, syn, hörsel +hälsosamtal 57

Åk 2 Längd, vikt, syn (vaccination) 55

Åk 4 Längd, vikt, syn, rygg+hälsosamtal 44

Åk 6 Längd, vikt, syn, färgsyn, rygg

+hälsosamtal 52

Åk 8 Längd, vikt, syn, ev. hörsel, rygg,

färssyn+hälsosamtal 98

Nyanlända elever (Kontroller, vaccinationer) 24

Summa 330

Vaccinationer

Åk 2 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 54

Åk 5+6 Gardasil, flickor, 3 vacc.tillfällen 142

Åk 6 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 52

Nyanlända Infanrix Hexa 7

Summa 255

Planerade besök

Klockarskolan (34 flickor+89 pojkar) 123 KG, PG, Kristine (73 flickor+76 pojkar) 149

Summa 272

Oplanerade besök

Klockarskolan (172 flickor+116 pojkar) 288 KG, PG, Kristine (116 flickor+32 pojkar) 148

Summa 436

12

Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa

Motivation/arbetsglädje:

Meningsfullt arbete upplevs det totalt att man har (4,76)

Arbetsmiljön ur hälsosynpunkt ligger lite lågt på särskolan. (3,17) Det är något vi arbetat med och vi arbetar vidare med både lokaler (fysiskt) och handledning (psykiskt).

De flesta trivs på arbetet (4,44)

Totalt på 4,59 vilket är hedrande. Det ser ut som om jag har personalens förtroende och visar uppskattning till alla för deras arbetsinsatser.

Styrning/organisation:

Samarbetet inom särskolans arbetslag har inte fungerat optimalt (3,5). Några i personalen har inte mått bra av personliga skäl. Barngruppen har varit krävande. Under vårterminen ser arbetslaget helt annorlunda ut. Flera insatser har gjorts för att stärka arbetslagets

samarbete.

Samarbetet inom Elevhälsa arbetslag ligger högt (4,62). En trygg personalgrupp väl bekanta med varandra.

Lönekriterier är alla inte helt klara över (3,85). Detta är något vi arbetar med i olika former.

Det är inte förvånande och siffrorna bör öka med mer information.

Helhet:

Medelbetygen ligger högt på alla delar. Det är glädjande och viktigt för en viktig

organisation. Arbetet fortsätter för att få alla nöjda och delaktiga i sitt arbete.

13

Elevhälsa:

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

I kvalitetsredovisningen för läsåret 2011/2012 identifierades följande utvecklingsområden:

• Förhållningssätt

• Språkutveckling

• Delaktighet för elever

• Nyanlända

Under läsåret har 2 kuratorer och 4 specialpedagoger utbildats i ICDP (Vägledande Samspel).

Syftet är att arbeta förebyggande i arbetslagen kring personalens förhållningssätt. 2

specialpedagoger och 1 kurator fortsätter med en steg 2 utbildning under läsåret 2013/2014.

Utbildningen leder fram till kompetens att handleda i personal i samspel. Kuratorerna bistår aktivt elevrådet utifrån att eleverna ska få ökat inflytande och delaktighet över sitt arbete.

Skolsköterskorna har fokus på att prata direkt med barnen/eleverna kring frågor som rör deras hälsa och få dem med delaktiga och tänka själva. En specialpedagog har lett en studiecirkel i ”Läraren som klassens ledare”. Studiecirkeln genomfördes inte fullt ut av flera anledningar. Förskolans specialpedagoger har riktat handledningen till arbetslagen när det gäller ökad kunskap/insikt hos pedagogerna i förskolan om hur det egna språkbruket påverkar samspelet med barnens språkutveckling. Ett uppföljningsarbete är inplanerat.

Språkutveckling

Tal- språkpedagogen har genom samråd med förskolechefer och rektorer erbjudit personal inom förskola och skola kompetensutbildning kring barns språkutveckling samt kring språkstörning. Frågan har skjutits till läsåret 2013/2014. En specialpedagog har lett en studiecirkel utifrån materialet ”God skrivutveckling”. Analysen visar att pedagogerna har utökat sitt professionella språk när det gäller skrivutveckling. De har också samlat på en idébank för det fortsatta arbetet. Det har framförts att pedagogerna önskar ytterligare studiecirklar kring andra teman.

Kompetensen hos specialpedagogerna gällande läs- och skrivkartläggning har säkrats. Detta har skett genom internutbildning samt genom föreläsningar vid Högskolan Dalarna.

Delaktighet för elever

I möten som Elevhälsapersonal bjuder in till uppmuntras alltid barnet/eleven att delta.

Möten planeras och anpassas så att barnet/eleven känner delaktighet. Till läsåret 2013/2014

14

ska en checklista över vad som är bra att tänka på när barnet/eleven deltar i möten, t.ex. Val av lokal, antal deltagare, förbereda barnet/eleven utarbetas.

För att arbeta förebyggande med att säkra delaktighet och inflytande kring eleverna i klass 6- 9 e (grundsärskolan) har en specialpedagog arbetat med anpassningar i schema, samråd med Ungdomens Hus och LSS, all personal på skolan osv. Resultatet har blivit gott vilket visas i bla enkäter kring upplevd trygghet.

Nyanlända

Elevhälsagruppen har deltagit på ett flertal utbildningar under läsåret som berör ämnet nyanlända ur flera aspekter. Detta har gett ökad medvetenhet, insyn och kunskap om andra kulturer. Fyra specialpedagoger har i samverkan med förskolechefer och rektorer upprättat en handlingsplan gällande mottagandet av nyanlända barn och ungdomar förskola till årskurs 9. Tal- språkpedagogen har presenterat ett förslag för förskolechefer och rektorer där hon erbjuder kompetensutveckling i ämnet andraspråksinlärning hos pedagoger som tar emot nyanlända barn/elever. Uppföljning på erbjudandet sker läsåret 2013/2014.

Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/2014

• Matematikutveckling

• Språkutveckling

• Nyanlända

• Förhållningssätt

• Delaktighet/Inflytande

Elevhälsa, 2013.09.15

_______________________________

Anette Westrin Chef för Elevhälsa

15 Bilaga 1

Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/2013

Hur upplever du arbetsfördelningen mellan dig och pedagogen/pedagogerna?

Genomgående ganska bra... någon enstaka pedagog verkar ha väldigt svårt att förstå vad

elevassistentens roll är då får man vara väldigt tydlig med vad man gör och vad man INTE gör... att man inte är där bara som polis.

Jag upplever fördelningen/sammarbetet som mycket bra i vår arbetsgrupp vilket resulterar i att barnet gör framsteg.

Då jag finns som stöd går skolarbetet framåt, stöd när humöret svänger är väldigt viktigt. Att undvika misslyckanden som är allt för onödiga stärker barnet och där har jag en stor roll tycker att ja lyckas bra.

Arbetet med delaktighet är mycket viktigt som har haft stor betydelse då barnet ska få känna sig med i klassen, där har vårt samarbete oss personal/vuxna/pedagoger emellan stor betydelse.

Kan vi kommunisera och samarbeta så har det stor betydelse för barnet.

Jag har bara positiva upplevelser

Har bra samarbete med pedagogerna. På grund av behov har jag arbetat mycket ensam med eleven.

Tiden för att vara uppdaterad tillsammans med pedagogerna har inte varit helt optimalt. Detta beror på att schemat är fullt och jag går direkt till fritids och arbetar några dagar i veckan.

V19 Sattes en extra pedagog in så nu finns inte samma planeringsbehov.

Den fungerar bra. Vi har jobbat länge ihop.

Bra allt har fungerat.

Arbetsfördelningen har fungerat bra, Pedagogerna har tagit mycket mer ansvar än vad jag är van vid.

Det har fungerat bra mellan mig och de som jag samarbetar med. Alla pedagoger har gett mig information om vad som ska göras och gett mig material för att kunna jobba vidare med. Ibland har vi varit kvar i klassen ibland enskilt arbete i grupprum bredvid klassrummet. Om något inte blivit gjort under lektion har vi jobbat extra med det under klassen val. Där finns möjlighet att kunna göra det färdigt under en lektion i veckan.

16 Det har fungerat bra, med de flesta pedagogerna.

De (allra flesta) håller i lektionerna och är pedagoger men jag får oftast ta över helt när uppgifter ska göras. Där skulle jag önska att lärarna var lite mer aktiva och frågade eleven mer i

klassrumssituationer. Lärarna ser elevassistenter som en resurs och man känner att de tycker att man gör ett bra jobb (även om vi inte alltid lyckas…) Några pedagoger frågar också om mina synpunkter om uppgifter som ska göras, känns bra. Någon pedagog skulle jag vilja klona.

Elev 2: Jag har egen nyckel till elevens elevskåp och kan hämta saker som glömts, vilket händer då och då. För att slippa bära, har eleven en del böcker i olika klassrum + extraböcker hemma. Föreslog att eleven skulle få bärbar dator, fick det ht-12 och genom det är det lättare för eleven att skriva på t ex prov och olika övningar.

Elev 3: Föreslog att eleven skulle få bärbar dator, fick det under vt-13 och det underlättar på prov och olika övningar.

För att underlätta för elev 1, 2 och 3 för jag anteckningar på SO, så att eleverna bara behöver lyssna.

Det har faktiskt alltid fungerat mycket bra, de har aldrig lämnat över jobb på mig som jag inte ska göra. Detta läsår har jag jobbat med så många men det har fungerat lika bra och vi har hjälpts åt från båda håll när t.ex. någon varit borta.

Jag tycker att jag och pedagogen har haft ett bra samarbete, det har aldrig varit några funderingar på vem som har vilken roll. Jag har varit assistent med allt det innebär och pedagogen har varit pedagog.

Resurs i gruppen tolkas väl bokstavligt ibland, och för vem är jag resurs, barnen eller de vuxna?

Samtidigt har vi haft livliga diskussioner om saken ibland.

Vilka resultat upplever du att barnet/eleven har uppnått med stöd av dig?

Jag försöker lägga mitt fokus på att eleven själv ska känna och ta ansvar för sin egen studiesituation och framtid i största möjliga mån, att eleven ska vara delaktig i de beslut som rör dem... Alla mina elever visar på en bra utvecklingskurva... ibland tar de beslut som kanske inte är så bra... då pratar vi om det så man kanske tänker annorlunda nästa gång man ställs inför samma beslut.

Eleven har svårt att vara i stor grupp och är väldigt kravkänslig.

Med stöd får eleven hjälp att hantera konflikter när dessa uppstår. Leken går lite bättre nu.

Innan jul hade eleven jobbat sig tillbaka in i klassrummet mer tid. Tidigare arbetade eleven mycket enskilt. Efter jullovet har det fungerat betydligt sämre. Nu arbetar eleven mycket enskilt igen.

Idrott och slöjd klarar eleven bättre.

Han jobbar längre arbetspass, mer koncentrerat och fungerar bättre i små grupper.

Med upp styrning har vi kommit så långt att det går bra att sitta i klassrummet och jobbat.

Tillsammans med övrig personal har det hänt mycket med båda barnen på och avklädning, mera självgående vid olika uppgifter, leken, raster, talet, ber om hjälp, tar kontakt med andra barn.

17 Bra resultat med många fler betyg mot det förra läsåret. Men svårt med matte med tanke på att de har bytt lärare som inte har mattekunskap på att lära ut och göra sig förstådd hur man gör sina uträkningar och beräkningar. Jag saknar mer muntlig genomgång på tavlan tillsammans i klassen och låta eleverna sedan jobba vidare i sin takt. Helst med ett datum när kapitlet ska vara färdigt för att göra ett prov och för att sedan gå vidare på något nytt.

Jag och vi har gjort många prov och tester för att kunna se vad det är för kunskap som fattas för att nå betyg. Det gäller att vara envis och inte ge sig i första taget utan att ”nöta” mer och för att gå vidare. Det har hjälpt i andra ämnen och då klarar man ett betyg. Att få ihop 8 betyg känns att man har jobbat i rätt anda. Det stärker både elever och en själv.

De har klarat av sin skolsituation.

Eleven skulle inte komma alls till skolan, jag är tryggheten och en förutsättning för att skolgången ska fungera så bra som möjligt. Att eleven trivs i klassen och är accepterad av klasskamraterna. Närvaro- och betygsmässigt gick ht-12 över förväntan, vt-13 har tyvärr gått sämre.

E, pojke i 4:an har under tiden jag varit med blivit mer och mer självständig tack vare att jag funnits med så att han och jag fått skola ut oss i lugn och ro, är helt övertygad om att det är det som har gett resultat. O, pojke i 4:an klarat vissa svårigheter med mitt stöd men haft det för svårt att klara allt, blev en flytt till Kristineskolan som visat sig blev en lyckad flytt, fått ett lugn att kunna i framtiden klara det svåra, tror jag.

M, pojke i 4:an honom har jag haft vid vissa tillfällen under veckan samt på fritids. Jag märker med tiden att det blivit bättre pga. att man varit konsekvent i vissa situationer men väldigt flexibel i vissa, här har man vägt med guldvåg för att nå framgång. Detta har tagit tid, hela detta läsår. Har tagit tid att bygga upp ett förtroende, vi har haft våra ”duster” och det har gjort att man fått börja om från början igen och bygga förtroende men det känns att det gått framåt och det har fungerat. Har även börjat lyssna bättre på instruktioner och följt regler som jag ger honom och som vi belönat. Största tillgången för honom är att han haft otroligt lugna, tålmodiga assistenten Erik!!

Jag har 4 st. pojkar som har uppnått olika resultat, (pojke 1) upplever jag har blivit mer självständig i sitt arbete men att jag har varit ett stöd i att se till att saker kommit hem till föräldrar. Att strukturera upp stora arbeten, att hjälpa till att förklara saker på ett enklare rakare sätt t.ex. i provsituationer mm. Uppmuntra när han är på rätt väg, tänker rätt. Tycker att han blivit en i gruppen trots sina svårigheter. (pojke 2) Han arbetar nu så gott som helt självständigt, vet när han ska ta upp och lägga ner böcker. Har blivit en säkrare pojke på det mesta. (pojke 3) Han borde ha uppnått bättre resultat om han hade samma förutsättningar varje dag. Jag har haft mycket kontakt med hemmet men det räcker tyvärr inte alltid med att nå ända fram.

(pojke4) Tyvärr har han backat väldigt mycket efter jul orsaken har varit dåligt mående, pubertet mm.

Tränar motorik, både fin och grov. Lärt sig regler till spel. Tränar språkljud. Tar olika pussel, inte bara de hon vet att hon kan, ser hur bitarna passar ihop. Räknar. Börjar teckna mer och mer, bättre kontakt kommunikation, även svara på frågor om vad hon vill ha. Springer, busar.

18 Vilka effekter har du märkt av Elevhälsas fokus på läsårets utvecklingsområden delaktighet och förhållningssätt?

I mitt arbete har jag inte märkt någon skillnad, det är något jag redan la fokus på.

Från mars har vi inte haft några handledningsträffar med specialpedagog. Det har varit synd för behov finns.

På APT träffar och på assistentträffar har vi fått bra uppgifter att arbeta med.

Jag själv har fått ett annat tänk.

Tycker att det är bra att man jobbar med dessa två utvecklingsområden. Bra för både barn och vuxna.

Vi har blivit mera delaktiga i våra möten, förhållningssättet har blivit mycket bättre, man tänker lite mer hur man är själv och mot andra både barn och vuxna.

Delaktigheten har ökat med en bra information från vår chef. Att vi har våra PK:n tillsammans i Elevhälsan. Förhållningssättet mellan vår personal fungerar bra. Med möten och träffar samt att vi har en pedagog som är knuten till oss. Särskilda träffar bara med assistenter är också viktiga där vi har en gemensam roll tillsammans. Samt att man alltid bemöts av kunnig personal från Elevhälsan.

Att vi även har lagträff en gång i veckan.

Fått mig själv att tänka efter lite extra. Det har varit bra, att få reflektera över begreppen.

Eleverna har varit delaktiga på idrottslektionerna.

Eleven har tillfrågats om vad som kan förändras för att skolgången ska fungera så bra som möjligt.

Att jag har ändrat på mitt schema (i stort elevens schema) för att det ska fungera bättre.

Har nog inte märkt så stor skillnad, för de jag jobbar/jobbat med och jag själv alltid försöker göra det bästa. Fast visst tänker man lite extra i vissa situationer när man fått tänkt till och diskuterat ämnet.

En fråga som jag känner att är svår att svara på, jag har haft väldigt lite kontakt med någon specialpedagog detta läsår.

Mina elever är helt delaktiga i klassrummet och i allt som sker i skolan och i kring skolan. Jag har även arbetat för att föräldrar ska känna delaktighet i utvecklingen hos sitt barn, genom att ha kontakt kontinuerligt med hemmet.

Detta läsår har varit jobbigt och tagit på krafterna på många vis. Jag har känt delaktighet i mitt arbetslag och i elevhälsan.

Givande diskussioner på PK på Elevhälsa. Svårt med delaktigheten när man är på olika ställen, gäller mest att ”gilla läget.