Systematiskt Kvalitetsarbete

(1)

Systematiskt Kvalitetsarbete

2012-2013

Mörtviksskolan rektorsområde

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING ... 4

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR ... 4

GRUNDSÄRSKOLAN ... 5

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ... 6

SKOLA ... 6

FRITIDSHEM ... 7

GRUNDSÄRSKOLA ... 7

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 8

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 8

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 8

GRUNDSÄRSKOLAN INKL. TRÄNINGSSKOLAN ... 9

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 10

KUNSKAP ... 10

KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2012(REDOVISAS I JANUARI) ... 10

KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2013(REDOVISAS I JUNI) ... 14

UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) ... 21

NORMER OCH VÄRDEN ... 23

5. NÖJDA INVÅNARE ... 25

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 25

6. GRUNDSÄRSKOLAN ... 26

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 26

UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 30

NORMER OCH VÄRDEN ... 32

NÖJDA INVÅNARE... 32

ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR ... 33

7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET ... 34

8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013 ... 35

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2012 BILAGA 1 ... 36

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ... 36

ELEVENKÄT 2013- TIDIGAREDEL BILAGA 2 ... 39

BARNENKÄT 2013- FRITIDSHEM BILAGA 3 ... 40

ELEVENKÄT 2013-GRUNDSÄRSKOLA BILAGA 4 ... 41

FÖRÄLDRAENKÄT 2013-GRUNDSÄRSKOLA BILAGA 5 ... 42

(3)

D okumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2013 och följs upp i dialog mellan

verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt

kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2012 (VP 2012). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2012/2013. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014).

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se.

Huddinge den 20 augusti 2013 För Mörtviksskolans ro

Namnteckning

Ingrid Gustavsson

Rektor

Kontaktuppgifter:

Adress: Sonatvägen 2 Telefon: 08-535 349 72

E-post: ingrid.gustavsson@huddinge.se

Skolans hemsida: http://grundskolor.huddinge.se/mortviksskolan/

(4)

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

Nationella förändringar

I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på

dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen.

Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen.

Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011

De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla elever som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram eleverna söker till.

Inriktning Behörighet

yrkesinriktade gymnasieprogram

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram – humanistiskt program

samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska

högskoleförberedande gymnasieprogram –

naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio

ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska

(5)

Grundsärskolan

I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på

dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen.

Grundsärskolan har en egen läroplan. Läroplanen är i huvudsak likalydande med

grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Det är bland annat kunskapsmålen

som skiljer sig åt.

(6)

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

- bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Skola

I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande.

Genom att följa upp och analysera resultat samt planera och utvärdera åtgärder bedrivs ett ständigt förbättringsarbete.

När vi ser på årets resultat ser vi en stor förbättring på många områden, vilket är mycket glädjande. Det sammantagna kunskapsresultatet för alla årskurser har höjts sedan förra läsåret. 86,1 % av våra elever i åk 1-5 når kraven i alla ämnen och i åk 6 har 84,9 % av eleverna minst betyget E i 16 ämnen. Motsvarande siffra förra läsåret var 82,2 % i årskurserna 1-6. Ser vi till de enskilda ämnena kan vi särskilt notera att resultaten i matematik och engelska har förbättrats, vilket vi lyfte fram som vårt viktigaste utvecklingsområde för ett år sedan.

I åk 3 har vi i år ett bättre resultat än de två föregående åren och ligger nu strax över genomsnittet i kommunen. Den jämförelsen grundar sig på måluppfyllelsen i

svenska/svenska som andraspråk och matematik.

Vi ser positiva resultat av satsningen på undervisningen i halvklass vid flera tillfällen i veckan i samtliga årskurser. Det ger goda förutsättningar för interaktion och formativ bedömning. Vi är glada att vi även innevarande läsår kommer att kunna organisera undervisningen på samma sätt. Vi ser också att satsningen på en ny musiksal och halvklasstimmar i musik har höjt kvalitén på musikundervisningen under läsåret 2012/2013.

Under läsåret har vi satsat på att utveckla användandet av IT i undervisningen. I framför allt åk 1 samt i de mindre undervisningsgrupperna har de nya läsplattorna varit till stor hjälp och glädje i läs- och skrivinlärningen. Under läsåret 2013/2014 kommer elever i samtliga

årskurser att kunna använda läsplattor i skolarbetet för att främja lärandet.

Under läsåret som gått har alla lärare deltagit i kompetensutvecklingen ”Stärk språket – stärk lärandet”, där formen varit kollegialt lärande med handledning. Vi fortsätter att implementera detta under 2013/2014.

Mörtviksskolan, Sjötorpsskolan och Östra grundskolan har samarbetat med Göran Svanelid kring en kompetensutveckling för alla lärare, där syftet varit att lärarna får verktyg i sitt arbete med planering av undervisningen med utgångspunkt i förmågorna. Kärnan i arbetet med dessa stödstrukturer är återigen ett språkutvecklande arbetssätt. Att samtidigt arbeta med IKT-utvecklingen ger inspiration och förstärkning till arbetet.

Utvecklingsområden som vi uppmärksammat vid analysen är att vi framöver behöver fokusera på undervisning i läsförståelse, vilket berör alla ämnen och årskurser. Detsamma gäller även ett språkutvecklande arbetssätt.

2013/2014 kommer samtliga lärare som undervisar i matematik att genomföra Skolverkets kompetensutveckling matematiklyftet.

Våra utvecklingsområden ligger därmed också i linje med Barn- och

utbildningsförvaltningens fokusområden; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen.

(7)

Årets elevenkät hade gjorts om, vilket gör att det inte går att jämföra rakt av med föregående års resultat. Dock ser vi att frågan om arbetsro förbättrats något, men vi behöver fortsätta att arbeta aktivt med det. Vi ser det också som en stor utmaning för alla som arbetar i skolan att eleverna ska vara nöjda med sin skola.

En ny kommunövergripande särskild undervisningsgrupp startades på Mörtviksskolan ht 2012. Inriktningen är för elever inom autismspektrat. Vi startade med 5 elever i åk 1-3 och nu går 7 elever i åk 2-4 i klassen.

Fritidshem

Vi bedömer att fritidshemsverksamheten är god. Fritidshemsenkäten visade dock på stora skillnader mellan fritidshemmen. Under våren såg vi en betydlig kvalitetsförbättring på det fritidshemmet som haft mindre goda resultat på enkäten. Vår analys av detta är att

kvalitetshöjningen berodde på att ordinarie personal kom tillbaka samt att nyrekrytering av en erfaren fritidspedagog gjordes.

Under året har fritidshemmen arbetat med att få fram en gemensam plattform för alla fritidshem där vi förtydligar våra mål utifrån styrdokumenten. Dessa mål skall tydliggöras för barnen i verksamheten.

Vi kommer under året att ta hjälp av en extern konsult som hjälper fritidshemmen med att arbeta med utvecklingsprocesser, reflektion och planering. Syftet med detta är bl.a. att stärka yrkesrollen samt att betona vikten av ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt på

fritidshemmet.

Fritidsverksamheten för elever i åk 4-6 har under läsåret varit förlagd i lokaler i Östra grundskolan, i ett samarbete med dem, Edboskolan och Trångsundsskolan. Vi är mycket nöjda med samarbetet och de nya lokalerna och kommer att fortsätta på samma vis även under läsåret 2013/2014.

Grundsärskola

Det har varit en positiv utveckling under året och samtliga elever når målen. Under läsåret

har ett stort fokus legat på tal- och språkutveckling. Handledningen från Huddinges tal- och

språkskola har varit mycket uppskattad och har bidragit till god kvalité på insatserna för

eleverna. Elevenkätens resultat för Mörtviksskolan har inte redovisats för sig, utan svaren

ingår i det sammanlagda resultatet för grundsärskolan i kommunen.

(8)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2013)

Resultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Utveckling och lärande

Resultat redovisat för tidigare- och senaredel. Resultaten bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9.

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13

Lärande 7,9 7,9 7,8 8,0

Ansvar och inflytande 7,6 7,9 7,6 8,3

Folkhälsa 7,2 7,2 7,2 7,6

Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13

Lärande -- -- 6,2 7,7

Ansvar och inflytande -- -- 5,4 7,1

Folkhälsa -- -- 6,0 7,4

Normer och värden

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,4 8,2 8,2 8,5

Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13

Trygghet -- -- 7,8 8,7

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13

Nöjda elever 89 85 81 89

Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13

Nöjda barn -- -- 75 93

1

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Vt-11 Resultat

RO

Vt-12 Resultat

RO

Vt-13 Resultat

RO

Vt-13 Kommun

totalt Skolans tidigaredel ^10/11 ^11/12 ^12/13 ^12/13

Kunskap - åk 3 ¹ ^84,9 ^76,6 ^87,3 ^86,7

Kunskap åk 6

Minst E i 16 ämnen² -- -- 84,9 81,3

(9)

Grundsärskolan inkl. träningsskolan

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 i alla ämnen med inriktning grundsärskola vårterminen 2013

Ämne

Vt-13 åk 1-6 totalt antal elever

Vt-13 k 1-6 antal elever som uppnår målen

Vt-13 k1- 6 kommun totalt antal elever

Vt-13 åk1- 6 kommun totalt antal elever som uppnår målen

Bild 4 4

Engelska 4 4

Hem- och

konsumentkunskap 7 7

Idrott och hälsa 7 7

Matematik 7 7

Musik 7 7

NO 7 7

Slöjd 6 6

SO 7 7

Svenska 5 5

Svenska som andraspråk 2 2

Teknik 7 7

(10)

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap

Mål VP 2012

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012

 Utvecklingsområde: Implementering av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

 Utvecklingsområde: Svenska; muntlig interaktion, argumentation samt skrivträning

 Utvecklingsområde: Matematik; problemlösning, räknesätt

 Utvecklingsområde: Engelska; muntlig interaktion

Kunskapsresultat höstterminen 2012 (redovisas i januari)

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

För årskurs 6 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2012. Resultaten inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Ht-12 Åk 1 52 elever

Ht-12 Åk 2 55 elever

Ht-12 Åk 3 57 elever

Ht-12 Åk 4 58 elever

Ht-12 Åk 5 47 elever

Ht-12 Åk 6 73 elever

Ht-12 Kommun tot. åk 6

Bild 100 100 100 100 99,0

Biologi 98 96 97 100 100 97 95,4

Engelska 100 98 100 97 87 90 91,5

Fysik 98 96 96 97 100 97 95,0

Geografi 98 96 95 98 100 96 94,2

Hem- och

konsumentkunskap 100 97 97,4

Historia 98 96 95 98 100 96 93,9

Idrott och hälsa 100 100 100 100 100 90 93,6

Kemi 98 96 96 97 100 99 94,9

Matematik 100 96 83 90 96 89 91,8

Musik 100 100 95 100 100 100 99,8

Religionskunskap 98 96 95 98 100 97 94,3

Samhällskunskap 98 93 96 98 98 97 94,8

Slöjd 96 100 94 92 98,0

Svenska 100 98 91 95 91 91 94,8

Svenska som andraspråk 67 25 0 67 86 75,2

Teknik 100 100 100 100 99 96,5

Andel (%) elever med minst betyget E i de ämnen de läst i årskurs 6

-- -- -- -- -- 78,9

(11)

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå

kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andelen elever med minst betyget E höstterminen 2012

Skillnaderna i kunskapsresultaten jämfört med vårterminen är relativt små. Antalet elever i grupperna inte är detsamma och antalet nyanlända elever på skolan är fler jämfört med i våras, vilket påverkar det procentuella utfallet i respektive årskurs och ämne.

I svenska är det inga stora skillnader om vi jämför med vårterminens resultat. Vi ser en förbättring i svenska i åk 4 och åk 5 jämfört med vårens resultat för samma elever. Vi bedömer att våra åtgärder bidragit till detta. Vi bedömer att ett fortsatt arbete med våra åtgärder kommer att ge ett bättre resultat även i åk 6. De lägre resultaten i svenska som

andraspråk beror på att eleverna varit kort tid i Sverige.

Resultaten i matematik är något lägre jämfört med vårens. Skillnaderna är dock små, med tanke på att antalet elever i grupperna inte är detsamma och antalet nyanlända elever på skolan är fler jämfört med i våras. I åk 4 har resultaten höjts något jämfört med samma elever föregående läsår. I åk 3 har resultaten sjunkit mest, jämfört med samma elevgrupp förra läsåret, från 98 % till 83 %. Att resultaten sjunker från åk 2 till åk 3 noterade vi även förra året. Därför arbetar nu eleverna i åk 2 systematiskt med det diagnostiska materialet Diamant från Skolverket. Våra planerade åtgärder i matematik omfattar även tyngdpunkt på mer lärarledd undervisning. Kunskapsresultatet i åk 6 ligger strax under snittet för kommunen.

Sedan ht 12 har vi lagt in halvklasstimmar i matematik även för de äldre eleverna på skolan.

I åk 5 och 6 är resultaten i engelska något lägre jämfört med övriga årskurser. I åk 6 är måluppfyllelsen 90 % vilket är nära kommunsnittet på 91,5 %. För elever i behov av särskilt stöd finns åtgärdsprogram. Vi har dessutom satsat på grupptimmar i engelska i åk 3-6.

I idrott är det tydligt att simningen är den största orsaken till resultatet i åk 6. Extra simning en gång i veckan har bidragit till att resultatet har blivit 90 % och inte lägre. Extrasimningen fortsätter under vårterminen.

Planering vårterminen 2013 för kunskap

Utvecklingsområde: Svenska, skrivträning

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skriv ett pass om dagen,

under treveckors-perioder, relaterat till aktuella arbetsområden.

Lärare Direkt återkoppling samt utvärdering efter varje period

Två gånger per termin

Lärare och speciallärare

Skriva argumenterande texter

Lärare Feedback under processens gång.

Lärare Skrivprojekt, berätta med en

röd tråd

Lärare Bedömningsmatriser;

skriva

Lärare

Utvecklingsområde: Svenska, muntlig interaktion, argumentation

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skapa modeller för att tala,

samtala och argumentera.

Studiecirkel med metoder för detta genomförd under ht12

Lärare Lärarmöten Kontinuerligt

under vt

Lärare

Kamratrespons Lärare Arbete efter matrisform Fortlöpande under läsåret

Lärare

(12)

Utvecklingsområde: Matematik

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tyngdpunkt på lärarledda

matematiksamtal i undervisningen

Lärare På pedagogiska forum - ämneskonferenser

En gång per termin

Lärare

Problemlösning i flera led;

enskilt och i grupp, lärarlett

Lärare och spec.lärare

Direkt återkoppling Varje vecka Lärare Ett morgonpass med de fyra

räknesätten varje dag under en treveckors-period

Lärare och spec.lärare

Direkt återkoppling samt utvärdering efter 3 veckor

Två gånger per termin

Lärare

Diagnoser som ett komplement till

handbokstesten (Diamant)

Lärare Analys av resultaten på lärarmöten

Lärare

Minst en halvklasstimme i matematik varje vecka i samtliga årskurser

Utvecklingsområde: Engelska, muntlig interaktion

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Muntlig interaktion i mindre

grupp varje vecka;

halvklasstimmar varje vecka

Lärare Muntligt prov – övning Skolverkets diagnoser

VT åk 2-5 HT åk 6

Lärare

Utvecklingsområde: Praktisk-estetiska ämnen

Åtgärder Ansvar

Hur görs uppföljningen?

När Ansvar

Syftet med undervisningen och kunskapskraven gås igenom med eleverna i alla praktisk-estetiska ämnen inför terminsstarten och kontinuerligt

Läraren Utvärdering i arbetslaget Innan

terminens slut (Kategorimöte)

Arbetslaget

Utvecklingsområde: Deltagande praktisk-estetiska ämnen

Hur görs uppföljnin

gen?

När Ansvar

Framförhållning vid schemabrytande aktiviteter, till exempel utflykter och studiebesök

Klassläraren Utvärdering i

arbetslaget

Innan

terminens slut (Kategorimöte) Eleverna ges möjlighet att visa en

förmåga vid mer än bara ett tillfälle och ta igen missade moment

Läraren/Klasslärare Utvärdering i

arbetslaget

Innan

(13)

Utvecklingsområde: Betyg samtliga ämnen

Hur görs uppföljnin

gen?

När Ansvar

Styra planeringen så att svårare moment kommer vid upprepade tillfällen och om möjligt tidigt. Detta för att elever ska ges bättre

förutsättningar att nå ett högre betyg.

Lärare i ämnet Utvärdering i

arbetslaget

Innan

Utvecklingsområde: Fortbildning för att utveckla undervisningen; IT-kompetens,

Språkutvecklande arbetssätt, Läsförståelse, ”The Big Five” – om förmågorna i kursplanerna

När Ansvar Riktad fortbildning för att

utveckla nya arbetssätt med interaktiva projektorer samt iPads.

Rektor, lärare Utvärdering i IT-gruppen december Rektor

Studiecirkel för alla lärare

”Att undervisa i läsförståelse”

Speciallärare, lärare

Utvärdering april Speciallärare

Fortbildning med Göran Svanelid kring förmågorna, relaterat till pedagogisk planering samt omdömen.

Rektor, lärare Utvärdering juni Rektor

Studiecirkel för alla lärare

”Stärk språket – stärk lärandet”

Rektor, lärare Studiecirkeln avslutades och utvärderades under ht och under läsåret 12/13 kommer

övningarna att tillämpas i undervisningen.

juni Rektor

(14)

Kunskapsresultat vårterminen 2013 (redovisas i juni)

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6

Resultatet i tabellen inkluderar alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från hur stor andel av eleverna som har fått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3 och årskurs 6 vårterminen 2013 Kunskapsutvecklingen i åk 3 och åk 6 har varit god både över tid och i förhållande till

kommunen totalt. Förra årets nedgång i åk 3 har vänts till ett positivt resultat (87,3) – ett resultat som även ligger högre än resultatet för två år sedan och något högre än kommunens resultat (86,7). Eleverna i åk 6 har höjt sina resultat både i förhållande till sina resultat förra läsåret, samt jämfört med sina resultat ht 12. Deras resultat (84,9) ligger även högre än kommunens resultat (81,3). Vi tror att vårt målmedvetna arbete med att analysera resultat och arbeta med riktade åtgärder utifrån analysen har gett det goda resultatet som vi nu ser.

När det gäller våra åtagande från 2011/2012 ser vi att vi har uppnått flera mål, och särskilt glädjande är det att vi ser förbättrade resultat i matematik.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl.

3

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Vt-11 Resultat

RO

Vt-12 Resultat

RO

Vt-13 Resultat

RO

Vt-13 Kommun

totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13

Kunskap - åk 3³ ^84,9 ^76,6 ^87,3 ^86,7

Kunskap - åk 6⁴ ^-- ^84,9 ^81,3

(15)

Ämnesprov, kunskapskrav och betyg vt-13 Egna skolan

Huddinges grundskolor

Årskurs 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 ²⁸ ²⁷ ⁵⁵ ⁵⁹⁷ ⁶³² ¹²²⁹

Antal elever som genomförde samtliga delprov ²⁸ ²⁷ ⁵⁵ ⁵⁷⁸ ⁶¹⁰ ¹¹⁸⁷ Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3⁵ ^78,6 ^55,6 ^67,3 ^63,5 ^54,1 ^58,6 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^7,1 ^22,2 ^14,5 ^14,9 ^18,0 ^16,5 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^14,3 ^22,2 ^18,2 ^21,6 ^27,9 ^24,9 Andel (%) som uppnår kunskapskrav i svenska

/svenska som andraspråk och matematik ^92,9 ^81,5 ^87,3 ^89,6 ^83,9 ^86,7

Antal elever i årskurs 6 ³⁸ ³⁶ ⁷⁴ ⁴⁸⁶ ⁵⁰⁰ ⁹⁶⁶

Antal elever som genomförde samtliga delprov ³⁸ ³² ⁷⁰ ⁴⁶³ ⁴⁷⁰ ⁹³³ Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 6⁶ ^78,9 ^71,9 ^75,7 ^92,2 ^86,8 ^89,4 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 6 ^13,2 ^21,9 ^17,1 ^7,3 ^16,4 ^11,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 ^7,9 ^6,3 ^7,1 ^7,3 ^10,4 ^8,9 Andel (%) elever med minst betyget E i svenska/

svenska som andraspråk, engelska, matematik, NO och SO.

85,3 73,2 79,2

Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2013

Det är en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat i åk 3, både på de nationella proven och på andelen elever som uppnår kunskapskraven. När vi jämför med kommunens resultat ser vi liknande resultat för pojkarna, medan flickorna på Mörtviksskolan når högre resultat jämfört med kommunens resultat. Skillnaden mellan pojkar och flickor är inte lika tydlig i åk 6. Vi har sett samma tendens tidigare år, att pojkarnas resultat förbättras från åk 3 till åk 6. Både i åk 3 och i åk 6 är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kraven på ett av delproven, men i åk 3 är skillnaden större.

I både åk 3 och åk 6 framgår att pojkarna har svårare för att återberätta och uttrycka sig, både i tal och i skrift. Vi tror därför att vårt fortsatta arbete med att implementera ett

språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan bidra positivt till att höja pojkarnas resultat. Vi bör även beakta pojkarnas intresseområden mer i arbetet med deras läs- och skrivinlärning.

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6.

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna

kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav

5 Andel elever som uppnådde kraven för godkänd på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven.

6 Andel elever som uppnådde kraven för minst betyget E på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven.

(16)

som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

.

Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 6 som fått minst betyget E i respektive ämne, samt hur stor andel av eleverna som är simkunniga. Resultaten inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Vt-13 Åk 1

53 elever

Vt-13 Åk 2

55 elever

Vt-13 Åk 3

55 elever

Vt-13 Åk 4

57 elever

Vt-13 Åk 5

47 elever

Vt-13 Åk 6

73

elever

Vt-13 Kommun tot. åk 6

Bild 100 100 100 100 100 100 97,9

Biologi 98 96 98 98 100 96 93,1

Engelska 100 96 100 98 85 93 92,7

Fysik 98 96 98 100 100 97 93,0

Geografi 96 96 98 98 100 95 93,9

Hem- och

konsumentkunskap 100 96 96,4

Historia 96 96 98 98 100 96 93,2

Idrott och hälsa 100 100 100 98 100 95 94,5

Kemi 98 96 98 98 100 96 91,9

Matematik 100 96 90 91 96 92 92,3

Musik 100 100 100 100 98 96 97,1

Naturorienterande ämnen

(NO) --

Religionskunskap 94 96 97 98 100 95 95,0

Samhällskunskap 96 96 98 98 100 96 94,2

Samhällsorienterande

ämnen (SO) --

Slöjd 100 97 100 99 97,8

Svenska 96 98 94 98 92 98 97,0

Svenska som andraspråk 75 86 75 63 75 82 68,2

Teknik 100 98 100 100 100 97 94,9

Uppnår simkraven⁷ -- -- -- -- -- 97,0

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt minst betyget E i respektive ämne vårterninen-13

Svenska

Resultaten i svenska ligger jämnt över årskurserna – mellan 92 och 98 procent. Resultaten i åk 6 (98 %) ligger strax över kommunsnittet (97 %). I svenska som andraspråk är resultaten något lägre, vilket beror på att eleverna varit kort tid i Sverige.

Jämfört med höstens resultat ser vi en ökning i samtliga elevgrupper i åk 3-6. För samma elever har resultaten också höjts med flera procentenheter jämfört med förra läsåret, vilket är glädjande.

I åk 1 har arbetet med iPads i läs- och skrivinlärningen varit ett uppskattat och viktigt verktyg, som bidragit starkt till elevernas lust att lära.

7

(17)

Matematik

Vi har relativt hög måluppfyllelse i matematik, mellan 90 % och 100 %. Särskilt glädjande är att åtgärderna med bl.a. noggrann uppföljning i åk 3 har lett till en höjning från 83 % till 90 % sedan höstterminen. Eleverna i åk 4 har höjt sina resultat sedan förra läsåret - från 86 % i åk 3 till 91 % i åk 4. På de nationella proven har vi inte lika höga resultat, men det är flera elever som endast har missat ett delprov, vilket ger ett lågt resultat på antal elever som klarat alla delprov. Flertalet elever har dock kunnat visa att de nått kunskapskraven, vilket gör att måluppfyllelsen är högre än resultaten på de nationella proven.

Vi ser goda resultat av intensivträningen med räknesätten - ”fyra om dagen”, och

handbokstesterna. Styrkor vi ser är att eleverna kan välja rätt räknesätt och visa lösningar vid problemlösning samt använda olika räknemetoder.

I både årskurs 3 och 6 visar de nationella proven att vi behöver arbeta mer med subtraktion, att beskriva geometriska former med rätt begrepp samt med innebörden av likhetstecknet.

När det gäller skriftliga räknemetoder i subtraktion, behöver vi avväga hur många olika räknemetoder vi ska arbeta med. Elevernas förståelse av metoderna är avgörande för om de hjälper eller stjälper.

Engelska

Resultaten i engelska i åk 6 har höjts, jämfört med samma elevgrupp förra året. När vi analyserar de olika delmomenten i engelska ser vi att eleverna behöver arbeta mer med att sökläsa samt muntliga övningar. När det gäller läsförståelsen ser vi att eleverna behöver träna mer på att läsa långa sammanhängande texter och svara med hela meningar.

Samhällsorienterande ämnen

Våra elever har en god måluppfyllelse i de samhällsorienterande ämnena. Ämnesproven i religion visar dock på utvecklingsområden; att söka information i en text, att kunna redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens

betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu samt att kunna föra resonemang.

Vår analys är att undervisning i läsförståelse och ett språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra arbetet i alla ämnen, samt att förmågan att resonera och jämföra behöver tränas och utvecklas tidigt. Det är också viktigt att vi inte tar för givet att våra elever har goda kunskaper i kristendom.

Naturorienterande ämnen

Även i de naturorienterande ämnena har våra elever god måluppfyllelse. Ämnesproven i biologi visar på några utvecklingsområden; att utveckla förmågan att göra en systematisk undersökning, att följa skriftliga instruktioner i flera led samt att kunna motivera

ställningstagande. Vi ser också att efterfrågade faktakunskaper från det centrala innehållet behöver befästas.

Idrott och hälsa

Några elever har inte nått kunskapskraven i simning i åk 6. Vi erbjuder extra simning från åk 3 och uppåt.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 6

Tabellen visar andel elever i årskurs 6 som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6. Resultatet för årskurs 6 i tabellen nedan innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

(18)

Betyg vt-13 Egna skolan

Huddinges grundskolor

Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16

ämnen i årskurs 6 ^86,8 ^82,9 ^84,9 ^82,7 ^80,0 ^81,3

Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6 vårterminen 2013

Svenska

Det är en skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller att återberätta och uttrycka sig, både i tal och i skrift. Flickorna når där bättre resultat. Vi tror därför att vårt fortsatta arbete med att implementera ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan bidra positivt till att höja pojkarnas resultat. Vi bör även beakta pojkarnas intresseområden mer i arbetet med deras läs- och skrivinlärning.

Engelska

De nationella proven visar att pojkarna i årskurs 6 har bättre resultat när det gäller att tala än vad flickorna har. Även när det gäller att skriva finns en viss skillnad till pojkarnas fördel även om den är mindre än när det gäller att tala.

Samhällsorienterande ämnen

Ämnesproven i religion visar att flickorna har betydligt fler A-poäng än pojkarna när det gäller samtliga förmågor som testas i provet. Störst är skillnaden när det gäller att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Naturorienterande ämnen

Ämnesproven i biologi visar att flickornas förmåga att beskriva händelseförlopp, utseende m.m. är mer utvecklad än pojkarnas.

Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper

I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper av olika skäl, exempelvis att man som elev stora stödbehov beroende inlärningssvårigheter, att man är nyanländ till Sverige etc. Alla elever ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, även om det exempelvis är svårare för nyanlända elever att uppnå kunskapskraven i samma utsträckning som elever som är födda och uppväxta i Sverige.

Mörtviksskolan

Antal elever Åk 3 Åk 6

I särskilda undervisningsgrupper 4 3

Kommentarer:

Det finns två särskilda undervisningsgrupper på skolan; en för nyanlända elever och en för

elever inom autismspektrat. Eleverna har gjort goda resultat och framsteg utifrån sina

(19)

Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2013

Kunskapsresultaten har höjts på skolan, både över tid och i förhållande till kommunen totalt, vilket är glädjande.

Vid analysen av de olika ämnena ser vi att undervisning i läsförståelse är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde som berör alla ämnen och årskurser. Det gäller även ett

språkutvecklande arbetssätt. Det finns en skillnad mellan måluppfyllelsen och resultaten på de nationella proven, främst i åk 3. Det är flera elever som missat ett av samtliga delprov, vilket ger ett stort utslag på de sammanlagda resultaten i ämnena.

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god

Motivering: se analys under rubriken sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2013.

Planering läsåret 2013/2014 för kunskap

Utvecklingsområde:

Svenska; läsförståelse, skriva, tala/lyssna/samtala

När Ansvar

Undervisning i läsförståelse, lässtrategier och

genreläsning.

Lärare Formativ bedömning tillsammans med eleverna

Fortlöpande under året

Lärare

Träna på att läsa och förstå instruktioner i flera led, åk 1-6

Lärare, alla ämnen

Formativ bedömning Fortlöpande under året

Lärare, alla ämnen Skriva texter med hjälp av

bilder, stödord och tankekartor

Lärare Fortlöpande och med hjälp av formativ bedömning

Klassläraren

Elevsamtal - ställa relevanta frågor till olika sorters texter.

Lärare Fortlöpande och med hjälp av formativ bedömning

Klassläraren

Matematik; subtraktion, geometri

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Fortsätta träna de fyra

räknesätten ”fyra om dagen” Lärare, ma Handboken, Diamant 2 ggr/år Lärare, ma Arbeta konkret med 3D figurer Lärare, ma Diagnoser Fortlöpande

under året

Lärare, ma Arbeta med förståelse av

skriftliga räknemetoder, främst vid subtraktion, åk 2-6

Lärare, ma Diagnoser Fortlöpande

under året

Lärare, ma Använda lärplattan till att spela

in genomgångar i matematik och göra dem tillgängliga för elever och föräldrar

Lärare, ma Fortlöpande med eleverna Föräldramöte

Utvecklingssamtal

En gång per termin

Lärare, ma

(20)

Utvecklingsområde: Engelska; samtala, läsförståelse

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skapa tjejgrupper vid

talövningar, några tillfällen.

Lärarna i engelska.

Formativt med eleverna samt vid lärarkonferens

Januari och juni 2014.

Träna läsförståelse regelbundet, längre texter efter stigande ålder, eleverna ska svara med hela meningar.

Lärarna i engelska, åk 4-6

Fortlöpande samt efter nationella proven i åk 6 2014.

Träna på att sökläsa på engelska.

Lärarna i engelska, åk 4-6

Fortlöpande samt efter nationella proven 2014.

Utvecklingsområde: Samhällsorienterande ämnen; läsförståelse, förmågan att resonera, jämföra och analysera.

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Utveckla förmågan att sökläsa

samt läsförståelsen av faktatexter

Lärare Fortlöpande formativt samt I slutet av varje termin.

December 2013 och juni 2014

Lärare

Befästa faktakunskaper genom att arbeta med jämförelser och analyser.

December 2013 och juni 2014

Lärare

Utveckla förmågan att resonera och ta ställning utifrån fakta.

December 2013 och juni 2014.

Lärare

Utvecklingsområde: Biologi, kemi, fysik; systematiska undersökningar, skriftliga instruktioner samt reflektion över arbetet

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Öva på systematisk

undersökning vid laborativa arbeten

Lärare Genom att bla. göra skolverkets diagnoser

Under terminens gång

Lärare

Öva att följa skriftliga instruktioner i flera led

Lärare

Beskriva, motivera och föreslå förbättringar vid ex. arbete med djur och natur.

Lärare

(21)

Utveckling och lärande (redovisas i mars)

Mål VP 2012:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer

 Utvecklingsområde: Samtala om sitt lärande

 Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande

 Utvecklingsområde: Arbetsro

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO⁸

Resultat RO⁹

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Lärande -- -- 7,8 8,0

Folkhälsa -- -- 7,2 7,6

Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13

Lärande -- -- 6,2 7,7

Folkhälsa -- -- 6,0 7,4

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande

Fritidshem

Det är stor skillnad på resultaten mellan de två fritidshemmen. Under höstterminen när enkäten genomfördes hade vi på det ena fritidshemmet oförutsedda vakanser. Vi löste det med viss

omfördelning av personal samt vikarier. Rekrytering av utbildad fritidspedagog har nu gjorts och en ordinarie personal är också tillbaka. Vi ser därför fram emot bättre resultat gällande utveckling och lärande på det fritidshemmet. På det andra fritidshemmet var resultaten högre än genomsnittet i kommunen. Där ser vi att arbetet med våra åtaganden har gett resultat.

Skola

Det är glädjande att det fler elever som anser att de samtalar om sitt lärande i skolan det här året (87

%) jämfört med förra året (81 %).

Frågan gällande ansvar och inflytande är annorlunda ställd i år, varför det är svårt att jämföra resultaten. Dock ser vi en markant skillnad på frågan ”Jag är med och planerar mitt skolarbete”.

Eleverna uppfattar i mycket mindre utsträckning att de är det (69 % i år jämfört med 86 % förra året).

De nya kursplanerna uppfattas som mer styrande. Det är ett utvecklingsområde på vilket sätt eleverna kan ges inflytande, men också hur de kan få syn på sitt eget inflytande.

Vi ser en liten ökning på frågan om arbetsro (66 %) jämfört med förra året (63 %). Vi har arbetat enligt våra åtagande förra året. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde.

8 Resultat saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat

9 Resultat saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat

(22)

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara god Motivering:

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god Motivering:

Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i fritidshemmet

Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande

När Ansvar

Samtliga fritidshem fortsätter arbetet med barnens ansvar och inflytande. I det arbetet ingår att förtydliga för barnen vad ansvar och inflytande innebär.

Pedagogerna på

fritidshemmen

Tillsammans med barnen Minst en gång i månaden

Pedagogerna på

fritidshemmet

Utvecklingsområde: Lärande

När Ansvar Förtydliga fritidshemmens

mål för barnen, bl a genom att visualisera dem och hänvisa till dem i planering och utvärdering av

verksamheten.

Pedagogerna på

fritidshemmet

Tillsammans med barnen Oktober, december, mars, juni

Pedagogerna på

fritidshemmet

Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i grundskolan

Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Genom att vi arbetar med

Göran Svanelids modell för LPP blir eleverna mer delaktiga i planeringen.

Lärarna Tillsammans med eleverna Oktober, december, mars, juni

Lärarna

Använda skoldagboken både för planering och utvärdering

Lärarna

Utvärdering av arbetet görs kontinuerligt under skolveckan istället för att allt utvärderas vid ett tillfälle i veckan.

Lärarna

(23)

Utvecklingsområde: Arbetsro

När Ansvar

Eleverna är delaktiga i arbetet kring arbetsro, genom förslag på förbättringsmöjligheter, utvärdering av sitt arbete och genom utvärdering av klassrumsregler.

Lärarna Varje klass utvärderar kontinuerligt

upplevelsen av arbetsro

På

klassrådet

Lärarna

En tydlig och för eleverna synlig struktur på

skoldagen och på hur lektioner påbörjas och avslutas.

Pedagogerna På arbetslagsmöten En gång i månaden

Arbetslagsledarna

Normer och värden

Mål VP2012:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

 Redovisas i likabehandlingsplanen

Resultatet redovisas med styrtal.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,4 8,2 8,2 8,5

Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13

Trygghet 7,8 8,7

Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Fritidshem

På båda fritidshemmen anger eleverna att de trivs med sina kamrater (95 %). Det är dock skillnad på resultaten på de andra frågorna mellan de två fritidshemmen. Frågorna om trygghet på det ena fritidshemmet har högsta prioritet för den nya personalgruppen som finns på plats sedan vårterminens start. Vi fortsätter att under året arbeta tematiskt med de yngre barnen utifrån skolans värdegrund, i form av olika projekt.

Skola

Det är ingen skillnad i svaren på frågorna om trygghet, jämfört med förra årets enkät. Över 90 % svarar att de trivs med sina kamrater i skolan, att de vuxna bemöter dem på ett respektfullt sätt samt att de känner sig trygga i skolan. Det är något fler (84 % jämfört med 82 %) som svarar att skolan

(24)

arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Trygghetsgruppen och arbetslagen har under året arbetat mycket med samarbetsövningar och fadderverksamhet för att öka tryggheten.

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara god Motivering:

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god

Motivering:

(25)

5. NÖJDA INVÅNARE

God kommunal verksamhet Nöjda elever

Resultat

¹⁰

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13

Nöjda elever 89 85 81 89

Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13

Nöjda barn -- -- 75 93

Kommentarer:

Skola: I tre av våra klasser var resultatet betydligt lägre än i övriga. Vi har följt upp resultatet på klassnivå, bl.a. med hjälp av klassens kvalitetsrapport. Vi ser det som en viktig utmaning för alla som arbetar på skolan att alla elever är nöjda med sin skola.

Fritidshem: Enkäten gjordes på två av våra fritidshem under höstterminen. Det var stor skillnad på resultatet mellan dessa fritidshem. På det ena fritidshemmet var genomsnittet högre än kommunen totalt, medan det andra fritidshemmet hade betydligt under.

Under en period, i samband med att enkäten gjordes saknades ordinarie personal på fritidshemmet.

Vi anser att det låga resultatet avseende nöjda elever beror på avsaknaden av kontinuitet i personalgruppen.

Vi kunde se en stor kvalitetsförbättring på fritidshemmet efter att ordinarie personal kom tillbaka samt att nyrekrytering av en erfaren fritidspedagog gjordes.

10 Resultatet grundar sig på enkätpåståendet ”Jag är nöjd med min skola”, samt ”Jag är nöjd med mitt fritidshem”.

(26)

6. GRUNDSÄRSKOLAN Hållbar samhällsutveckling

Kunskap

Mål VP 2012

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.



Tal- och språkträning



Måluppfyllelse enligt nya läroplanen för grundsärskolan

Kunskapsresultat höstterminen 2012

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen höstterminen 2012

Inriktning

Ht-12 åk 1-6 antal elever

Ht-12 åk 1-6 antal elever som uppnår målen

Grundsär 7 4

Träning

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola höstterminen 2012

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen.

Ämne

Ht-12 åk 1-6 totalt antal elever

Ht-12 åk 1-6 antal elever som uppnår målen

Ht-12 åk 1- 6 kommun totalt antal elever

Ht-12 åk 1- 6 kommun totalt antal elever som uppnår målen

Bild 4 4

Engelska 4 4

Hem- och

Matematik 7 5

Musik 7 7

NO 7 7

Slöjd 6 6

SO 7 6

Svenska 5 5

Teknik 7 7

(27)

Analys av resultaten för höstterminen 2012

Inriktning grundsärskola:

Några elever har inte nått målen. Därför kommer inriktningen för vårterminen att ägnas åt att få dessa elever att nå målen. Det gäller i ämnena matematik och SO.

Pedagogerna arbetar varje dag med att stärka alla elevers tal- och språkutveckling.

Pedagogerna har arbetat med tal- och språkträning individuellt med elever med diagnoser inom tal- och språk. Vi söker handledning för vårterminen.

För att stärka elevernas taluppfattning i matematik, kommer ett projekt att genomföras med Kulturskolan under vårterminen.

Planering vårterminen 2013 för kunskap

Taluppfattning samt tal- och språkträning

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kulturskolan/Skapande skola

- taluppfattning

Lärarna Genom dokumentation Maj 2013 lärarna Tal- och språkträning Lärare/talped Genom handledning fortlöpande lärarna

(28)

Kunskapsresultat vårterminen 2013

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen vårterminen 2013

Inriktning

Vt-13 åk 1-6 antal elever

Vt-13 åk 1-6 antal elever som uppnår målen

Grundsär 7 7

Träning

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola vårterminen 2013

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen.

Ämne

Vt-13 åk 1-6 totalt antal elever

Vt-13 k 1-6 antal elever som uppnår målen

Vt-13 k1- 6 kommun totalt antal elever

Vt-13 åk1- 6 kommun totalt antal elever som uppnår målen

Bild 4 4

Engelska 4 4

Hem- och

Matematik 7 7

Musik 7 7

NO 7 7

Slöjd 6 6

SO 7 7

Svenska 5 5

Teknik 7 7

Analys av resultaten för vårterminen 2013

Inriktning grundsärskola:

Vi har i det dagliga arbetet fortsatt att stödja alla elevernas tal- och språkutveckling.

För de elever som har tal- och språkdiagnoser har vi fortsatt att stödja eleverna individuellt, med handledning av talpedagog från Huddinge tal- och språkskola.

I matematiken har vi samarbetat med Kulturturskolan i ett projekt med inriktning på taluppfattning.

Analys uppdelat på flickor och pojkar

I klassen går 5 pojkar och 2 flickor. Alla eleverna når målen.

(29)

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande årkurs 1-6 bedöms vara mycket god Motivering: Alla elever når målen

Planering läsåret 2013/2014 för kunskap

Matematik, Tal- och språk

När Ansvar Kompetensutveckling -

Matematiklyftet

Lärare Kontinuerligt genom kollegialt lärande

2013-2014 Lärare Kompetensutveckling i språk Lärare Kontinuerligt genom

kollegialt lärande

2013-2014 Lärare

Eleverna använder iPads som ett verktyg i

undervisningen

Lärare Fortlöpande på lärarmöten

2013-2014 Lärare