särskild föräldrasatsning 2015
Den verksamhetsinriktning som nu föreligger inför året 2015 har fått en nyare utformning. Vi har ett tydligare uppdrag från RF som beslutats på Riks- idrottsmötet och som gäller för en tvåårsperiod.
Det vi vill lyfta fram i verksamhetsinriktningen är de satsningar som vi i Värmland gör utöver vårt ba- suppdrag eller där vi väljer en för Värmland särskild strategi för att utföra våra uppdrag.
Barnkonventionen fyllde 25 år 2014, och RF har kommit med förtydligade riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten. Att denna fungerar både bra och dåligt speglades i URs programserie Idrottens Him- mel och Helvete som också återkommer under 2015. Att bedriva barn- och ungdomsidrott med utgångspunkt i barnens bästa kan verka självklart, men är uppenbarligen inte så lätt. Svensk idrotts styrka är dess folkrörelseform, där tränare och le- dare ofta består av föräldrar. Föräldrar som många gånger gör ett fantastiskt jobb, men som ibland när de kliver in i sin ledar- eller åskådarroll glömmer att de också är föräldrar, glömmer att de finns där för barnens skull. Detta är en viktig fråga som vi måste prata med varandra om och föra en vettig diskus- sion om. Vi satsar därför inom SISU särskilt under året på föräldrautbildning. Hur ska vi bete oss för att vara bra idrottsföräldrar, hur gör vi när andra runt omkring oss går över gränsen?
Målet är ju att våra barn ska få idrotta och ha roligt.
Finns det nåt som är viktigare än det?
Vi har haft ett riksdagsval, där idrotten utlovats ett ökat stöd, av detta blev det inget mer än ett nytt löfte om mer pengar via en ev. vårbudget. Idrotts- ministern gästade riksidrottsforum i Gävle och gjorde ett gott intryck. Vår valstrategi inför valet i Värmland var att avvakta valet för att nu gå igång och träffa våra värmländska kommunpolitiker. En del är nya på sina poster och har nu haft tid att komma in i arbetet. Det är viktigt att vi säkerställer att vi får ett fortsatt gott stöd av våra kommuner och har en fortsatt god dialog, där idrotten ses som en tillgång i politikernas vardag.
Riksidrottsforum i Gävle handlade om den av RIM beslutade framtidsstrategin för Svensk idrott som framöver kommer att beröra båda våra organisatio- ner. En av många frågor handlade om att vi behöver göra ”allt enklare – nu”. Uppgiften för oss blir att stödja de olika idrotterna i det framtidsarbetet som sker när strategin antagits av RIM. Vi behöver också bli duktigare på att prata om allt bra vi gör! För vi gör mycket bra, varje dag, året om.
Malin Olin Ordförande
Värmlands Idrottsförbund
innehåll
Inledning 2
Verksamhetsinriktning 2015 3
Idrottens verksamhetsidé
Idrottens vision 5
Idrottens värdegrund
Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad
Värmlands Idrottsförbunds uppgift 7
Samverkan mellan Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna
Mål och fokusområden 2015 9-14
Idrotten 9
Resurserna 11
Stöd och service 13
Medlemmar och medarbetare 14
Ekonomisk plan Värmlands Idrottsförbund 2015 15
idrottens verksamhetsidé Verksamhetsinriktning 2015
För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verk- samheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomisk plan. Verksamheten ska utgå från RF:s stadgar och idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill.
Enligt 1 kap. 1 § RF:s stadgar ska idrott bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden.
idrott är
fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
idrott består av
träning och lek, tävling och uppvisning.
idrotten ger
fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.
Vi organiserar vår idrott
i självständiga föreningar och förbund som till- sammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möj- lighet till allsidig idrottsutveckling är normgi- vande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på bredd idrott och elitinriktad idrott.
I den elitinriktade idrotten är prestations- förbätt ring och goda tävlingsresultat vägledan- de.
I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbe fin
nande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.
Vi är en samlad idrottsrörelse
som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och bredd- verksamhet sker i en nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och före ningar, såväl elit som bredd varandras rol- ler och verksamhetsvillkor.
idrotten följer
FN:s deklaration om de mänskliga rättighe- terna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning.
idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad
(2 Kap. 2 § RF:s stadgar)
idrottens värdegrund
glädje och gemenskap
Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verk
samhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
Demokrati och delaktighet
Föreningsdemokratin innebär att alla medlem
mars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oav sett bakgrund.
allas rätt att vara med
Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsätt
ningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, et
niskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell lägg ning samt fysiska och psykiska förutsätt
ningar, får vara med i föreningsdriven idrotts
verksamhet.
rent spel
Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakas
serier och våld såväl på som utanför idrotts
arenan.
RF består av Specialidrottsförbund (SF) med till dem anslutna ideella föreningar som bedri
ver idrottslig verksamhet. Genom medlemskap i SF blir förening också ansluten till RF. RF har
för sin regionala verksamhet Distriktsidrotts
förbund (DF). SF får organisera sin regionala verksamhet genom Specialidrottsdistriktsför
bund (SDF).
idrottens vision
svensk idrott - världens bästa
Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbätt ras både till form och innehåll. Det byg
ger på en självstyrande och samlad idrottsrö
relse med starka förbund och föreningar samt en utbild ningsverksamhet i världsklass.
SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie och utbildningsorganisation och består av samma specialidrottsförbund som RF, samt ett fåtal öv
riga medlemsorganisationer. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar SISU Idrotts
utbildarna Värmland. SISU Idrottsutbildarnas roll är att bilda, utbilda och utveckla idrotten.
VIF:s och SISU Idrottsutbildarna har alltså oli
ka roller men kompletterar och stödjer varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling.
De båda organisationernas verksamhetsinrikt
ningar är därför tätt sammankopplade och be
roende av varandra för ett optimalt resultat. De båda organisationernas uppdrag samordnas och genomförs av vårt gemensamma kansli under devisen ”En dörr in”.
VIF är värmländsk idrotts samlande organisa
tion med VIFstämman som högsta beslutande organ. VIF:s uppgift är att handha för idrotts
rörelsens gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt.
Till dessa angelägenheter hör:
•
Att företräda värmländsk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt•
Fördela Region Värmlands anslag till idrottsrörelsen
•
Ge service och stöd till medlemsorganisationerna
•
Stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna
•
Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor
•
Vara hyresvärd för Idrottens Hus i Karlstad•
Bevara det idrottshistoriska arvetVIF:s roll och uppgift kan också sammanfat- tas i att
•
Stödja•
Företräda•
LedaFör att
•
Utveckla idrottsverksamheten (Idrotten)•
Skapa förutsättningar och resurser (Resurserna)•
Ge service (Stöd och service)samverkan mellan
Värmlands idrottsförbund
och sisU idrottsutbildarna
Värmlands idrottsförbunds
uppgift
1. Föreningsidrotten ska utvecklas och förut- sättningarna förbättras
Kunskapen om vad föreningsidrotten står för och vad den ger är idag inte given. Allt oftare blandas ideella idrottsföreningar ihop med fö
retag. Förståelse för föreningslivet och dess be
tydelse för samhället är en förutsättning för att lagar och förordningar stiftas och tolkas med hänsyn till föreningens villkor och idrottens särart. För att föreningsidrotten än bättre ska kunna svara upp mot individens och samhällets högt ställda förväntningar på en modern idrott
organisation behöver idrottsverksamheten och dess organisering utvecklas och svensk idrott tydliggöra vad den står för.
FOKUSOMRÅDEN 2015 Utveckling och utbildning
•
Intensifiera arbetet med föreningsutveckling för att möta föreningarnas behov.•
Öka demokrati och föreningskunskaperna inom idrottsrörelsen, och särskilt kunskapen om den ideella föreningens innebörd och spelregler.Politiskt påverkansarbete
•
Förstärka det politiska påverkansarbetet för att förbättra förståelsen och förutsättningarna för föreningslivet.
•
I förhållande till politiker och myndigheter i såväl Sverige som EU hävda och försvara idrottens särart.Kommunikation
•
Synliggöra svensk idrott genom att kommunicera vad den står för, bidrar med och det som gör föreningsidrotten unik jämfört med andra aktörer.
2. Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet akti- viteter och utövare.
Idrottsrörelsen är organiserad i självständiga föreningar och förbund som tillsammans ut
gör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen präg
las av framtidstro och det finns en tydlig ambition till utveckling, tillväxt och stän
dig förbättring. RF:s mål är att idrottsrörel
sen ska växa genom att bland annat erbjuda ett större och mer flexibelt utbud än tidigare.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Intensifiera samarbetet med IF/SDF i utvecklingsprojekt med målet att behålla såväl flickor som pojkar i tonåren i föreningsidrot
•
ten.Skapa förutsättningar för att fler ska ha tillgång till idrotten genom att tillsammans med IF/SDF arbeta för att sänka kostnader inom barn och ungdomsidrotten.
•
Utveckla lättillgängliga idrottsformer samt stärka arbetet för mångfald.3. Alla SDF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentio- ner och ambitioner i ”Idrotten vill” utifrån sina respektive förutsättningar.
Idéprogrammet ”Idrotten vill” är idrotts
rörelsens gemensamma utgångspunkt för verksamheten. Utifrån denna fattar speci
alidrottsförbunden och föreningarna speci
fika beslut om inriktning och form. Idépro
grammet ska vara en levande verklighet i den idrottsliga vardagen och samtidigt ett le
vande dokument, som står i samklang med den idrottsliga och samhälleliga utvecklingen.
mål och fokusområden 2015
idrotten
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Fortsätta satsningen på värdegrundsarbete på alla nivåer inom idrottsrörelsen och stimulera till debatt och diskussion i idrottsi
deologiska och värdegrundfrågor.
•
Öka kunskapen om barnkonventionen samt arbeta för en sund och säker barn och ungdomsidrott.
•
Fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering det vill säga att jämställdhetsaspekter ska vägas in i alla beslut och all verksamhet.
•
Vara ett aktivt stöd till IF/SDF som inte har upprättat en likabehandlingsplan.4. RF/DF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom barn-, ung- doms- och vuxenidrotten avseende såväl bredd- som elitinriktning samt föreningsut- veckling, ekonomi och föreningsjuridik.
RF/DF ska erbjuda idrottsrörelsen kunskap och utbildning som möjliggör en kontinuerlig ut
veckling av verksamheten. En anpassning ska ske utifrån varierande behov och vara av hög kvalitet såväl till sitt innehåll som i sin pedago
giska form.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Utveckla ungdoms och vuxenidrotten i förening ur ett folkhälsoperspektiv.
•
Utveckla arbetet med motionsidrott som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och män genom att erbjuda etablerade och nya verk
samhetsformer.
resurserna
5. Alla kommuner ska ha uppvaktats, påver- kats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer: lokaler, anläggningar och ut- rymmen för idrottsliga aktiviteter.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Intensifiera det idrottspolitiska arbetet kring anläggningar och idrottsmiljöer. Kommunerna ska uppvaktas årligen.
6. Myndigheter och intresseorganisationer, på både central som lokal nivå, ska ha upp- vaktats, påverkats och uppmanats att öka och förenkla möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga akti- viteter.
All idrottslig verksamhet kräver anläggningar, utrymmen och ytor för utövande och aktivite
ter. Behoven varierar beroende på ålder och am
bitionsnivå: barn, ungdom och vuxna samt en bredd eller elitinriktning. Närhet, lättillgäng
främja möjligheterna till idrott/fysisk aktivi
tet för flickor och pojkar, kvinnor och män i riktlinjer och anvisningar vid byggande och samhällsplanering.
•
Utveckla kompetens genom samarbete med myndigheter och andra intressenter på anläggningsområdet. Upprätta ett kompetens
nätverk för att stödja IF att få till fler, bättre och mer ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer för flickor och pojkar, kvinnor och män.
7. Medel ska årligen avsättas till anlägg- ningar för investeringar i miljöanpassade lösningar.
Anläggningar och utrymmen för idrottsutö
vande bör ständigt utvecklas och anpassas för att tillgodose nya miljökrav. Föreningsägda an
läggningar är i störst behov av miljöanpassade investeringar, samt åtgärder för ökad fysisk till
gänglighet.
9. Alla SDF och IF är anslutna till och an- vänder verksamhetssystemet IdrottOnline.
Vi erbjuder våra medlemmar ett för idrotten anpassat verksamhetssystem. För att få effek
tivitet i detta måste alla vara med och använda systemet.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Vi har en hög service och supportgrad kring IdrottOnline och erbjuder informationskvällar och utbildningskvällar efter behov i våra kommuner.
10. Stärka det internationella arbetet FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Stärka värmländsk idrotts internationella agerande enligt målen och inriktningen i den av Värmlands Idrottsförbund antagna strategin för internationellt arbete.
11. Verksamhet som har till syfte att stimule- ra den idrottsliga utvecklingen ska grundas på forskningsbaserad kunskap.
RF ska stödja detta förhållningssätt genom att initiera, samla in och tillgängliggöra forsk
ningsbaserad kunskap av intresse för svensk idrott.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Fortsätta att utveckla det pågående samarbetet med Karlstads Universitet; idrottsveten
skap, genusvetenskap och CERUT.
12. Idrottens Hus. Med ett gott värdskap och en kunskapsbaserad rådgivning ska vi er- bjuda efterfrågat stöd
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Receptionen utgör Idrottens Hus hjärta och ska ses som koordinator för service och det utbud som gesIdrottens Hus ska erbjuda support och en tidsenlig och driftsäker teknikförsörjning Som hyresvärd ska vi ha en god dialog med
hyresgästerna och erbjuda efterfrågade funktioner till en kostnadseffektiv nivå Vi erbjuder ett rationellt och effektivt internt
och externt administrativt stöd med uppdate
rad teknik och hög kompetens
stöd och service
8. Det offentliga stödet samt stödet från an- dra intressenter ska ha ökat.
Idrottsrörelsen är den största verksamheten inom civilsamhället. Våra medlemmars verk
samhet ska växa. En förutsättning för detta är att det offentliga stödet växer.
FOKUSOMRÅDEN 2015
•
Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk idrott och till SISU Idrottsutbildarna på såväl regional som kom
munal samt EUnivå.
medlemmar och medarbetare
14
ViF och sisU idrottsutbildarna lägger särskild fokus på några satsningar 2015
Idrottsrörelsens strategiarbete 2.0
Samhället förändras hela tiden och därmed även idrotten. Våra föreningar står inför några av sina största utmaningar när det gäller att bygga strukturer som passar framtidens medlemmar. Riksidrottsförbundet är därför fast beslutet att ligga i framkant för den utvecklingen. Ett strategiarbete har startats upp där varje SF har att verka i andan av det gemensamma strategiarbetet. Vi avvaktar vår roll som stödorganisationer på di
striktsplanet. Vi emotser att vara ett bra stöd till våra SDF och IF i arbetet inom det rådande strategiarbetet.
Ledarprogrammet Elitcoach – Domare
Kommande ledarprograminnehåll blir riktat mot gruppen domare. Vi vänder oss till unga domare som vill göra en elitsatsning inom domarrollen. Deltagandet i satsningen sker i samspel med SDF:en
PRODIS
PRODIS i sin nuvarande form kommer att avslutas under våren och VIF kommer verka för att det förebyg
gande arbetet fortsatt kan ske och då med stöd av andra offentliga medel. Det förebyggande arbetet mot dopingproblematiken i samhället sker inom ramen för länsgruppen mot doping som leds av Länsstyrelsen.
SISU-helgen
Vi ser SISUhelgen som den stora samlade utbildningsinsatsen under året. Hit kanaliseras viktiga utbild
ningserbjudanden och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte ska ges.
Idrottsskolor
VIF fortsätter med att stimulera till olika former av idrottsskolor. Genom stödformen Idrottslyftet vill vi ta initiativ till nytänkande och därmed påvisa nyttan med strukturen Idrottsskola.
Fritidsbanken
VIF vill på alla sätt stödja utvecklingen av begreppet ”Fritidsbank”. Vi ser en naturlig koppling mellan uppdraget att rekrytera nya till idrotten och att det etableras ”Fritidsbanker”. Allas rätt att delta i idrottslig verksamhet ökar om barn och ungdomar har möjlighet att låna idrottslig utrustning.
Jämställdhetsmålen Internutbildning/4R-metoden
VIF och SISU ska fortsatt stödja SDF och IF i arbetet med att nå de gemensamma jämställdhetsmålen 2017. Internt kommer VIF/SISU med hjälp av 4R-metoden kartlägga delar av egna verksamheterna.
Internationellt/EU
VIF ska verka för att med stöd av EU erbjuda möjligheter för Värmländska idrottsungdomar att delta vid internationella utbyten samt finna några framkomliga projekt som finansieras av EU.
Föräldrautbildning
Vi ska i samverkan med kommunerna genomföra en föräldrautbildning med syfte att förbättra stödet till våra barn och ungdomar. Genom föreläsningar och utbildningar ute i föreningarna i vill få igång samtalen som sätter fokus på frågan.
Ett öppnare Kronoparken
VIF och SISU ser projektet ”Ett öppnare Kronoparken” på Fröding Arena som ett laboratorium för nya verksamhetsformer. Att ihop med Folkbildarna i Värmland och Karlstad kommun skapa en mötesplats för alla i Kronoparken och påvisa idrottens möjligheter att bidra till ökad livskvalitet .
Fystränarutbildningen
Slutföra och utvärdera den av Bosön utlokaliserade utbildningen Idrottens Fystränarutbildning (FTU).
Den riktar sig till den som önskar vidareutbilda sig i fysisk träning med inriktning på prestationsidrott för ungdomar och vuxna. Utbildningen är praktiskt inriktad med möjlighet till certifiering som Idrottens fys
tränare.
ekonomisk plan
Värmlands idrottsförbund 2015
intäkter 10272,6 tkr
kostnader -11348,6 tkr
12%
9%
54% 18%
7%
Idrott; 1 430 500 Resurserna; 984 700 Stöd; 2 039 000 Idrottservice; 6 103 800 Förbundsadmin; 790 600 50%
40%
10%
Bidrag; 5 116 000
Serviceintäkter; 4 086 700 Övriga intäkter; 1 069 900
Idrottens hus, Industrigatan 1, 652 21 Karlstad | Tel: 010 - 476 47 00 | E-post: reception@varmland.rf.se | Hemsida: www.rf.se/varmland
© Värmlands Idrottsförbund | Grafisk form: Mu ab |