Utvärdering av första året med Karriärutveckling för alla

Utvärdering av första året med Karriärutveckling för alla

Kvalitativ utvärdering av satsningen på karriärutveckling i Nacka kommun 08/09

Klara Palmberg Mementor Ledarskap AB

2009-07-06

Innehåll

1. Bakgrund ... 1

Syftet med en kvalitativ utvärdering ... 1

2. Arbetsmetod ... 2

3. Resultat av fokusgrupper med elever ... 3

Karriärinformation ... 3

Karriärutbildning ... 4

Karriärvägledning ... 4

Behovet av tidigare information och diskussion om framtiden ... 5

Vikten av bilder och förebilder kring framtiden ... 5

Framtidens karriärvägledning ... 6

Utvärdering och elevinflytande ... 6

4. Resultat av enkät till de som gjort ett aktivt val av karriärvägledare ... 7

Vad har fungerat bra… ... 7

Vad kan bli bättre… ... 8

Vikten av uppföljning och redovisning av kundnöjdhet ... 8

Bilaga 1 – Besökta skolor ... 9

Bilaga 2 – Definitioner av begrepp inom Karriärutveckling ... 10

Bilaga 3 – Konsultstöd ... 11

1

1. Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade i april 2008 att alla elever i Nacka ska erbjudas karriärutveckling. Karriärutveckling sammanfattar den ständigt pågående processen om att förstå och ta ansvar för sitt eget lärande och arbete.

Projektet ”Karriärutveckling för alla” har resulterat i att skolorna från och med hösten 2008 har förutsättningen att kunna tillämpa en förstärkt karriärutveckling för eleverna när det gäller information, utbildning och vägledning. Alla elever kan också från och med oktober 2008 välja en karriärvägledare och har ett visst antal samtal med karriärvägledaren garanterade.

Syftet med en kvalitativ utvärdering

Syftet med att göra en utvärdering är att få bättre kunskaper om resultaten av arbetet med karriärutveckling för alla och därigenom skapa ett underlag till att vidare utveckla och förbättra skolornas och vägledarnas arbete. Utvärderingen kan också ligga till grund för KU- enheten att fortsatt utveckla verktyg för att mäta och följa satsningen på karriärutveckling.

Syftet är också att fortsätta undersöka hur behovet av och efterfrågan på karriärvägledning ser ut hos kommunens medborgare.

Utvärderingen har genomförts av Klara Palmberg, Mementor Ledarskap AB, för mer information om konsultstödet se Bilaga 3.

2

2. Arbetsmetod

Viss utvärdering har skett under våren 2009 genom att den årliga kundenkäten har kompletterats med frågor kring karriärutveckling. Syftet är nu att utöka dessa kvantitativa resultat med en djupare, kvalitativ utvärdering genom främst fokusgrupper. Frågeställningen för utvärderingen är öppen och enkel:

 Vad har fungerat bra, och varför?

 Vad kan bli bättre, och hur?

 Om ni fick önska hur arbete med karriärutveckling skulle fungera, hur ser det då ut?

Primära målgruppen för fokusgrupperna är elever (kunder) i; årskurs 8-9, år 2-3 på gymnasiet, samt i vuxenutbildningen. Varje fokusgrupp har bestått av tre till åtta elever och pågått ca två timmar. Totalt har 22 elever deltagit i fokusgrupperna, se Bilaga 1 för redovisning av deltagande skolor och anordnare.

Som komplement till fokusgrupperna har ett utskick till alla de som aktivt gjort ett val av karriärvägledare med några få frågor (baserade på kundenkäten) samt ett par öppna frågor om vad som fungerat bra, vad som kan bli bättre, om det motsvarat ens förväntningar. För utskicket har Nacka kommuns enkätverktyg använts. Totalt har 25 personer (elever eller deras föräldrar) svarat på enkäten, av de 74 som enkäten distribuerades till.

Fokusgrupperna och enkäten genomfördes under slutet på maj och början av juni 2009. Ett stort tack till de rektorer, biträdande rektorer och vägledare på skolorna som hjälp till att planera fokusgrupperna precis i slutet på terminen och mitt i skolavslutningsstöket. Ett stort tack också till de elever som ställde upp och delade med sig av sina erfarenheter och tankar.

3

3. Resultat av fokusgrupper med elever

Under följande tre rubriker kommer de goda exempel och styrkor, respektive förbättringsmöjligheter och svagheter som kom upp under diskussionerna i fokusgrupperna att redovisas:

 Karriärinformation

 Karriärutbildning

 Karriärvägledning.

För definitioner av begreppen se Bilaga 2. Vidare redovisas resultaten från fokusgrupperna gällande önskemål för framtiden under fyra rubriker:

 Behovet av tidigare information och diskussion om framtiden

 Vikten av bilder och förebilder kring framtiden

 Framtidens karriärvägledning

 Utvärdering och elevinflytande

Det tåls att uppmärksamma att detta är en kvalitativ utvärdering med ett litet underlag som syftar till att hitta exempel och beskrivningar av goda och mindre goda exempel och som inte gör anspråk på att vara heltäckande.

Karriärinformation

Styrkor och goda exempel

Det är flera elever som berättar om goda exempel om hur man inför gymnasie/högskole- mässan förberett sig tillsammans i klassen. Någon berättade om hur man i klassen förberedde användbara frågor som man kunde ställa till de skolor som man var intresserad av. En gymnasieelev beskrev hur de hade gått på gymnasiemässan redan i åttan och därmed fått mer motivation att t.ex. erhålla de betyg de behövde för att komma in på de program de hade hittat.

Svagheter och förbättringsmöjligheter

Många elever beskriver hur det är svårt att hitta basal information kring t.ex: hur meritpoängsystemet fungerar, behörighetskrav till utbildningar, när öppna hus hålls på olika skolor, innehållet på olika program på högskolan och gymnasiet samt hur utbildningssystemet fungerar när man kommer som nyanländ (hur man navigerar sig från SFI, komvux osv). En av eleverna på SFI beskrev hur även hennes svenska pojkvän har svårt att navigera i hur systemen fungerar.

En av eleverna som studerade på vuxenutbildningen uttryckte det som att ”skulle jag ha vetat om att den här utbildningen fanns till hade jag börjat tidigare”. Hon föreslår att det borde informeras mer om utbudet i vuxenutbildningen via kanaler där de som kanske inte planerar att läsa vidare kan nås, t.ex. Arbetsförmedlingen, biblioteken, Sickla Köpkvarter, Nacka Forum mm. Inte bara genom annonser från enskilda anordnare, utan om hela utbudet.

4 Karriärutbildning

Styrkor och goda exempel

En av eleverna på gymnasiet beskrev hur de inom hennes program med textilinriktning haft en kurs i ”hantverksorientering” där ett delmoment handlade om att skaffa sig kunskap om inom vad man kan arbeta och hur man kan komma dit inom deras område. Upplägget som beskrevs var att alla eleverna i klassen fick i uppgift att ta reda på t.ex.

fortsättningsutbildningar, yrken osv. Uppgiften var att ta reda på mer genom att söka information och intervjua yrkesverksamma och utbildningsanordnare. Resultatet redovisades sedan för hela klassen och dokumentationen samlades i en gemensam bok som alla fick ett exemplar av. Detta gav, enligt henne, en orientering om var man kunde ta vägen, både direkt efter gymnasiet, men också idéer om karriärvägar.

Svagheter och förbättringsmöjligheter

Inom IV-programmet beskrev eleverna vikten av att i början fokusera på uppmuntran och motivation, snarare än lektioner. De beskriver hur viktigt det är med uppmuntran för att hitta det man är bra på. ”När man börjar IV är man ofta ledsen och har lite dåligt självförtroende.”

Samtidigt beskriver de hur viktigt det är att tydliggöra att ”det är upp till dig” och hur viktigt det är att man tar ansvar för sin egen utbildning.

Karriärvägledning

Styrkor och goda exempel

Fler av eleverna är mycket nöjda med de vägledningssamtal de haft, kommentarerna är bl.a:

 ”Bra med en neutral SYV som utgick från det jag hade tänkt om skola och program”

 ”Jag visste vad jag vill bli, och SYV hjälpe mig att tänka hur jag kan komma dit”

 ”Jag träffade SYV tillsammans med mina föräldrar och det var jättebra” (högstadiet)

 ”Jag tog kontakt på eget initiativ och träffade SYV redan i åttan, vilket var bra”

 ”Vår SYV har koll på eleverna och klasserna” (gymnasiet)

 ”SYV visade på framtidsmöjligheter, hon hade koll och uppmuntrade. Det var bra att få se alla alternativ som finns – när man inte vet vad man vill”

 ”SYV här på SFI är hjälpsam”

 ”På vår vux-utbildning har vi coacher istället för lärare som ger oss individuell hjälp.

Hon har arbetat med det vi utbildar oss till och är erfaren inom området. En gång i veckan kan man boka in tid hos henne för individuella samtal på 30 min eller en timme.”

Inom Kunskapsskolan har mentorerna en framskjuten roll i vägledningen och träffar eleverna individuellt minst 15 minuter i veckan för samtal om skolan, men också om framtiden.

Det är tydligt i fokusgrupperna att det finns en stor spridning mellan eleverna; från de som har en mycket tydlig bild av vad de upplever sig starka inom och hur de ska utbilda sig vidare, till de som är mycket osäkra på sina egna styrkor och svagheter och hur de ska navigera sig vidare i framtiden.

5 Svagheter och förbättringsmöjligheter

Vägledningen på skolorna uppfattas inte alltid som neutral. Denna kommentar kommer främst från högstadieelever på skolor som också har gymnasieskolor där de upplever att vägledaren informerar mycket om den egna gymnasieskolan och kanske mindre om andra skolor.

Flera elever har kommenterat att vägledningen känns allmän och inte individanpassad. Att vägeldaren inte hinner lära känna dem som personer för att kunna vägleda dem. Många elever påpekar att vägledningen sätter igång väldigt nära inpå valet inför nästa utbildningssteg (gymnasiet eller högskolan). Mycket få elever har träffat vägledaren eller tagit del av karriärinformation eller karriärutbildning innan årskurs 9 eller år 3 i gymnasiet.

Flera elever har påtalat den låga tillgängligheten till vägledaren. De har stor förståelse för att han eller hon ansvarar för många elever, men är frustrerade att man inte kommer i kontakt när man har behov. Ett förslag från eleverna är att vägledaren borde använda storgruppsinformation i högre grad för att ge alla basinformationen t.ex. hur det fungerar med individuella val, behörigheter eller meritpoäng, och sedan ha möjlighet till mer individuella samtal där man kan fokuserar på vägledning och inte information.

Behovet av tidigare information och diskussion om framtiden

 ”Mer information skulle lugna stressen”

 ”Kommer man in i gymnasietänkandet tidigare så blir det viktigare att plugga”

Alla elever är överens om att det är viktigt att tidigt informera och tydliggöra hur framtiden ser ut och vad som krävs i nästa utbildningssteg. En högstadiegrupp pratade om vikten att skapa medvetenhet hos eleverna om gymnasiet och framtiden därefter redan i sjuan, att i åttan informera om program och ungefärliga betyg som krävs samtidigt som man redan i åttan bör ha sitt första vägledningssamtal. De diskuterade om att man i åttan skulle börja väldigt brett kring ”vad är gymnasiet”, allt för att göra eleverna mer intresserade av att ”plugga upp sina betyg”.

Eleverna beskriver det som att ”i åttan kändes inte betygen lika viktiga som de faktiskt är – de kommer ju att avgöra mitt gymnasieval”. Många beskriver att stressen över valet till nästa utbildningssteg skulle kunna minskas om man var mer medveten och informerad om vad som kommer att krävas av en i framtiden.

Inför gymnasiet lyfter eleverna fram vikten av att få information om vad ens gymnasieval innebär – vilka möjligheter det leder till, men också vad man utesluter med sitt val (t.ex. kring behörighet till olika program på högskolan). Tidig information om meritpoäng och annat som påverkar ens möjlighet och behörighet till fortsatta studier – så att man kan göra medvetna val genom hela utbildningen. Programeleverna på gymnasiet efterfrågade mer information redan under år 1 på gymnasiet.

Vikten av bilder och förebilder kring framtiden

Flera grupper lyfter fram bristen på förebilder och bilder inför framtiden som kan ge motivation att satsa på skolan. Önskemål om föreläsningar på den egna skolan från de som studerar i högre utbildningsstadier eller är yrkesverksamma uttrycks i flera grupper. Förslagen är bl.a. öppna föreläsningar där man kan gå på det man vill t.ex. på lunchen.

Högstadieeleverna uttrycker önskemål om att gå på studiebesök och öppna hus på närliggande gymnasier i en grupp av intresserade elever.

6

Eleverna beskriver samtidigt hur deras tankar om framtiden hela tiden förändras och påverkas av vänner, familj och media. Gymnasieeleverna beskriver hur ”universitetet känns nära i tiden – men väldigt långt borta, man vet inte vad man vill bli eller vad man vill läsa”. Genom t.ex.

samarbeten med högskolan föreslår de att man skulle kunna få förebilder och också mer motivation för framtida studier.

Framtidens karriärvägledning

Det är mycket tydligt att eleverna efterfrågar en aktivare vägledning som börjar redan i årskurs 7 och år 1 i gymnasiet. Eleverna föreslår att under det första året arbeta i grupp inom det som kategoriseras som karriärutbildning för att öka medvetenheten och informera. Under följande år efterfrågar eleverna individuell vägledning för att ”komma på banan” med sina egna funderingar inför framtiden, sina alternativ och möjligheter.

Eleverna beskriver själva att det borde vara obligatoriskt med vägledningssamtal och inte som idag på de flesta skolor där man får anmäla sig till en tid om man vill. Att vidga gruppen som är med vid vägledningen till även föräldrar och mentorer föreslås av flera elever. Man föreslår också att vägledaren borde kolla upp elevernas betyg för att se var man har sina styrkor.

Utvärdering och elevinflytande

Flera elever har lyft fram att de uppskattar att bli tillfrågade om vad de tycker och hur de har upplevt satsningen på karriärutveckling:

 ”dessa möten borde man ha varje år – så att de kan förbättra sig”

 ”när man bestämmer om detta [karriärutveckling] på kommunen så borde man ha elever där”

Eleverna beskriver att om man vill påverka på sina skolor så får man verkligen ligga på.

Eleverna på IV-programmet lyfter fram att de inte upplever så stora möjligheter att påverka upplägget på sin utbildning: ”vi har knappt någon mentorstid och inga klassråd”.

7

4. Resultat av enkät till de som gjort ett aktivt val av karriärvägledare

Resultatet av enkäten visar på en mycket stor variation bland anordnarna av karriärvägledning: från de som är mycket nöjda med den vägledning de fått ta del av genom checken, till de som inte ens blivit kontaktade av den vägledare som de aktivt valt (och som därmed fått utbetalning av checkbeloppet). Antalet kommentarer per anordnare är på inget sätt representativt för hur nöjda eller missnöjda eleverna är. Citaten redovisas för att lyfta fram goda exempel och svagheter. Lägg också märke till att underlaget är litet, resultaten baseras på svar från 25 respondenter av 74 möjliga.

Vad har fungerat bra…

…när det gäller vägledningen och informationen som du har fått av karriärvägledaren? Många respondenter är mycket nöjda med den vägledning som man fått under året:

 ”Extremt positivt överraskad […] suverän kontakt” (Get Ready)

 ”Hon har hjälpt mig att komma fram till de tydligaste punkterna i mitt liv som jag tycker bäst om att hålla på med och vad jag helst vill fortsätta med.” (Löwenfeldt)

 ”Det var bra att kunna ställa frågor på webben. All information om valet fanns på ett ställe och det var lätt att hitta.” (Framtidsutveckling)

 ”Få prata med någon utanför familjen. Få hjälp att ta reda på information. Sen att få hjälp och prata om vad man har för framtidsplaner.” (Astrea)

 ”Har fått mycket engagerad och praktisk hjälp att själv kunna ta tag i nya utmaningar.”

(Löwenfeldt)

 ”Hon fick mig att tänka på nya möjliga jobb jag kan välja.”(Get Ready)

 ”Jag har fått hjälp med att organisera mitt studerande. Det var skönt att ha någon att prata med när det inte gick så bra och jag blev mer motiverad att plugga.”

(Löwenfeldt)

 ”Karriärvägledaren har uppmuntrat och verkligen peppat mig att börja fundera över min framtid. Hon har väckt nya tankar och hjälpt mig att gå vidare med mina funderingar.” (Löwenfeldt)

 ”Jag fick en ambitiös och kunnig studievägledare […] Hon hade förberett sig väl och lagt upp mötet mycket strategiskt och professionellt.” (Vistas)

 ”Vi var tre killar och deras mammor och fick flera timmar tillsammans med en kompetent karriärvägledare som fick både killar och mammor att tänka till.”

(Newstart)

 ”Det var lätt att få kontakt med SYV via deras system på webben. Min egen vägledare på skolan är ofta borta.” (Framtidsutveckling)

 ”Det är väldigt bra anpassat till varje individ. Man får hjälp med det man vill ha hjälp med.” (Lövenfeldt)

8 Vad kan bli bättre…

…när det gäller vägledningen och informationen som du fått av karriärvägledaren?

Respondenterna har flera idéer om förbättringsområden när det gäller karriärvägledningen:

 ”Det enda var nog att man skulle bestämt ett uppföljningsmöte. På så sätt hade vi nog läst igenom mer av materialet hemma för att vara mer taggade inför nästa träff.”

(Newstart)

 ”Fler tillfällen att träffas.” (Get Ready)

 ”Få mer information. Jag fick inte så mycket hjälp om vilka högskolor som finns.”

(Lövenfeldt)

 ”Jag tycker att det tog lite väl lång tid innan de hörde av sig om vägledningsmötets datum och tidpunkt. Det var jag själv som fick höra av mig efter att ha skickat in obligatorisk information om mina framtidsplaner.” (Vistas)

 ”Jag tycker att karriärcoachen borde ha bättre kunskap om de olika kurserna, högskolorna och liknande.” (Lövenfeldt)

Några är dock mycket missnöjda då de inte ens har blivit kontaktade av den anordnaren som de aktivt valt:

 ”Ingen information alls, hon har inte kontaktat oss.” (Saltsjöbadens Samskola)

 ”Ingenting har fungerat bra.” (Västeråsa)

 ”Jag har inte fått någon information alls. Min karriärvägledare har inte hört av sig till mig så jag är mycket missnöjd. Jag anmälde mig för flera månader sedan och fick ett papper där det stod att min vägledare skulle kontakta med, men jag har inte fått något svar.” (YBC)

 ”Min vägledare har inte tagit kontakt med mig så jag har inte fått någon information eller vägledning för den delen heller.” (Newstart)

 ”Jag har valt karriärvägledare men inte fått någon, hur ska jag göra då? Kommer jag att få en och vem är det som ska ta initiativet? (3CL i Tyresö)

 ”Det har inte hänt något sedan vårt val vid årsskiftet.” (Centrum för arbete och studier, Värmdö kommun)

Vikten av uppföljning och redovisning av kundnöjdhet

Då några anordnare har fått både mycket goda omdömen, men samtidigt kommentarer om att eleverna inte ens har blivit kontaktade kan en förklaring vara att kundvalssystemen inte ännu fungerar helt och hållet. Alternativt har inte anordnarna struktur i sina processer från val till etablerad kontakt. I kontakten med anordnare under utvärderingen har även dessa haft kommentarer om hur informationen och valsystemet fungerar. Detta bör följas upp vidare.

Resultaten från enkäten kan vidare tolkas som en tydlig indikation på behovet av uppföljning av vägledningschecken. Det är viktigt att hitta sätt att transparent visa upp utvärderingar av enskilda anordnare så att elever och föräldrar kan göra medvetna val om karriärvägledare.

9

Bilaga 1 – Besökta skolor

Gymnasiet

Nöjda elever (3-4 på enkäten)

Mindre nöjda (1-2 på enkäten) Nacka gymnasium (en grupp på fyra programelever från

kultur och hantverk åk 2, samt en grupp på fem IV-elever) 71 % 25 % Högstadiet

Samskolan högstadiet (åk 8 och 9, totalt sex elever) 72 % 18 %

Kunskapsskolan i Nacka (tre elever från åk 9) 62 % 29 %

Vuxenutbildningen

Kompetensutvecklingsinstitutet (två elever) 93 % 4 %

Utbildningsborgen (två elever) 73 % 21 %

Utifrån frågorna på kundenkäten:

- Jag är nöjd med den information och vägledning jag får inför framtida yrkesval (fråga 26, årskurs 8)

- Jag är nöjd med den information och vägledning jag har fått i gymnasieskolan inför framtida yrkesval (fråga 27, gymnasiet år 2)

- Jag är nöjd med den information och studieplanering som jag har fått av skolan (fråga 17, vuxenutbildning)

10

Bilaga 2 – Definitioner av begrepp inom Karriärutveckling

Karriärutveckling som leder till karriärkompetens bygger på tre delar:

Karriärinformation

Generell karriärinformation, webbaserat, länkar, tips, guider om att skriva CV eller anställningsintervjuer mm.

Karriärutbildning

Utveckling av kunskap, färdigheter och attityder inom skolan. Syftet är att hjälpa elever att kunna göra egna val beträffande sina fortsatta studier och framtida liv. Inkluderar också karriärguidning som aktivt stöttar människor att gå från en allmän förståelse för utbildning och arbetsliv till att mera specifikt förstå de möjligheter som finns öppna för dem som individer.

Karriärvägledning

En aktivitet ledd av en professionell vägledare ofta i form av en till en eller i små grupper vars syfte är att hjälpa individer att upptäcka sina egna personliga förutsättningar för att välja utbildning/yrke.

11

Bilaga 3 – Konsultstöd

Mementor Ledarskap AB har blivit tillfrågade att genomföra en kvalitativ utvärdering av arbetet med karriärvägledning i Nacka kommun, uppdragsansvarig har varit Klara Palmberg.

Klara är konsult i Mementor Ledarskap AB och har en bred erfarenhet av verksamhetsutveckling. Hon har en stark bakgrund i process- och kvalitetsutveckling med erfarenheter som kombinerar konsultarbete och doktorandstudier av framgångsrika organisationer. Hon har arbetat med skolorna och rektorerna i Nacka kommun både som konsult och forskare.

Under 2007 och 2008 har Mementor Ledarskap arbetat med ett antal uppdrag för Nacka kommun, bl.a. inom projektet Fler friska företagsamma Nackabor och Karriärutveckling för alla. Klara har dessutom gjort fokusgrupper inom ramen för utredningen kring Kulturlokaler i Älta och deltar för närvarande i projektet NILS – utveckling av styrning och ledning av Nackas kommunala skolor, bl.a. som ”opponent” för projektgruppens dokumentation. Klara har en civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi och försvara sin doktorsavhandling i Kvalitetsteknik i augusti 2009, vid Luleå tekniska universitet.