• No results found

Program för livslångt lärande. Del 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Program för livslångt lärande. Del 1"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Program för livslångt lärande Del 1

Gäller som Skolplan enligt Skollagen 2 kap 8§

(2)
(3)

1

FÖRSKOLEVERKSAMHET, GRUNDSKOLOR, GYMNASIUM OCH VUXENUTBILDNING PÅ TJÖRN

Skärhamn Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Långekärr

Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg

Skärhamn

Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg

Bleket Skola årskurs 7-9

Klädesholmen Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg

Åstol

Förskoleverksamhet 1-5 år Dyrön

Förskoleverksamhet 1-5 år

Rönnäng

Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg Häggvall/Fridas Hage Skola årskurs 0-9 Särskola årskurs 0-10 Skolbarnsomsorg Tångeröd

Förskoleverksamhet 1-5 år

Kållekärr

Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg Myggenäs

Förskoleverksamhet 1-5 år Skola årskurs 0-6 Skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet, grundskolor, gymnasium och

vuxenutbildning på Tjörn

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Avsiktsförklaring 3. Verksamheter 4. Normer och värden 5. Lärande och kunskaper

6. Ansvar, inflytande och samverkan 7. Miljö

8. Hälsa

9. Organisation och arbetsformer

10. Uppföljning och kvalitetsredovisning

11. Ansvar

(5)

3

1. Inledning

Tjörns Plan för livslångt lärande är en gemensam plan för alla de verksamheter som Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Planen består av två delar där del 1 beskriver kommunens övergripande mål för verksamheterna och del 2 utgör kommunens årliga handlingsplan med utgångspunkt från en nulägesbeskrivning baserad på kommunens kvalitetsredovisning för skolan. Planen revideras årligen i samband med budgetprocessen.

I detta program benämns barn, kursdeltagare, vuxenstuderande – elev/och förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola,

musikskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,

kommunal vuxenutbildning, Särvux och SFI

(Svenska för invandrare) och Uppdragsutbildning

– skola.

(6)

2. Avsiktsförklaring

En plan för skolan måste vara tydlig i sin målsättning. Tjörn har som ambition att skolplanen visar på hela utbildningssystemets ansvar för måluppfyllelse. Alla i verksamheten måste se sin del av ansvaret i en större helhet. Målen som finns i läroplanerna ska vara styrande.

Livslångt - och Livsvitt lärande

Med Tjörns nya skolplan vill vi uttrycka behovet av ett livslångt och livsvitt lärande, där kunskapsbyggandet börjar redan i förskolan och sedan fortsätter genom grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, högskolan och arbetslivet.

Dagens samhälle kräver inte bara goda kunskaper utan förmågan att vara kreativ och ta egna initiativ, tänka kritiskt och ständigt söka nya kunskaper.

En skola för alla

Verksamheten i skolan har som huvuduppgift att främja lärande och skapa förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskap och färdigheter i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra demokratiska och ansvarskännande människor som tillsammans med andra vill vara med och forma framtiden.

På Tjörn ska det märkas att den rådande synen på kunskap, oavsett skolform och utbildningsnivå, präglas av de teorier som framförts i läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning SOU 1992/94. Enligt dessa teorier ses kunskap som en aktivitet, någonting som sker i mötet mellan människor och idéer.

Kunskap sägs där yttra sig i fyra former: fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet.

Det är viktigt att övriga kompetenser i samhället involveras i ett samarbete för elevernas positiva utveckling. Verksamheterna måste ständigt hålla såväl nutid som framtid i fokus. Kompetenskraven i samhället förändras. Det är av största vikt att utbildningen planeras och utförs för att möta dessa krav. Informations- och kommunikationstekniken och de verktyg som denna kräver, är en av förutsättningarna för att vår skola ska nå våra högt ställda mål.

Eleverna på Tjörn skall ha en likvärdig skola.

(7)

5

3. Verksamheter

Organisationens verksamheter styrs av de nationella styrdokumenten, kommunens mål- och resursplan samt planen för livslångt lärande. I de lokala arbetsplanerna, som upprättas av resultatansvariga chefer, personal och elever i samverkan, beskriver verksamheten hur man vill arbeta för att uppnå målen och hur dessa följs upp och utvärderas.

Ansvarsområden

• Förskoleverksamhet

• Förskoleklass

• Skolbarnsomsorg

• Grundskola

• Särskola

• Gymnasieskola

• Vuxenutbildning i tillämpliga delar

• Uppdragsutbildningen i tillämpliga delar

• Musikskola i tillämpliga delar

• Måltidsverksamhet i tillämpliga delar

(8)

4. Normer och värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja

aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överenskommelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran i till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

 Varje skola skall erbjuda en miljö där ingen utsätts för kränkande behandling

 Varje enhet ska bedriva en dialog med elever och föräldrar så att de känner trygghet, respekt och öppenhet i kontakten med skolan

 Jämställdhet som värdegrund ska vara synlig i skolans verksamhet, som ska präglas av respekt, förståelse och tolerans människor emellan.

(9)

7

5. Lärande och kunskaper

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.

Varje elev skall få stimulans att växa med uppgiften och möjlighet att utveck- las efter sina förutsättningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.

 Varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan från och med förskoleklass

 Varje elev ska nå en kunskapsplattform i paritet med sin för måga och utvecklas utifrån sina behov

 Vid behov och i ett så tidigt skede som möjligt ska åtgärdsprogram upprättas

 I det globala perspektivet ska varje skola eftersträva att knyta kontakter med andra länder för att skapa insikt och kunskaper om andra länders kulturer och livsvillkor.

 Varje elev skall få tillgång till skapande uttryckssätt som en del i lärandet.

 Varje skola ska ha ändamålsenlig utrustning

 Kommunen ska eftersträva att ha skolor med olika profilinriktningar.

(10)

6. Ansvar, inflytande och samverkan

Ansvar, inflytande och samverkan

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras infly- tande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skolla- gen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.

(1 kap 2 och 9 §§) Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Lpo1 94 2.4

Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.

Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respek- tive verksamhet. Lpo 94.4

För att elever på grundskolan skall få underlag att välja fortsatt utbildning förutsätter det nära samverkan med arbetslivet och nära samhället i övrigt. Lpo 94

De frivilliga skolformerna skall samverka med arbetslivet, med universitet och högskolor och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet.

Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Lpf 94

 För att uppnå pedagogisk kontinuitet och smidiga övergångar för eleverna skall de olika skolformerna samverka.

 Skolan skall ha god kontakt med närsamhället samt etablera nära samverkan med utbildningsanordnare och arbetslivets aktörer.

 Föräldrar och elever skall ha inflytande över verksamheten. Skolan har här ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för detta.

 Alla elever skall utveckla sin förmåga att sätta mål, planera och utvärdera sitt lärande.

(11)

9

7. Miljö

Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpas- sas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser

 Skolan ska vara förebild i arbetet för hållbar utveckling.

 Verksamheten skall bidra till att eleverna tar ansvar och utvecklar en miljömedvetenhet genom upplevelser, insikt och handling.

(12)

8. Hälsa

Skolan har som ansvar att varje elev efter genomgången skolgång har grundläg- gande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa.

 Skolmiljön skall utformas så att den upplevs som trygg och säker.

 Skolhälsovården skall följa barnens/elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.

 Varje förskola och skola skall ha en hälsoplan där det bland annat framgår hur det förebyggande arbetet mot alla former av missbruk skall bedrivas.

 Verksamheten skall utformas så att eleverna dagligen får tillfälle till motion.

 Måltidsverksamheten skall grundlägga goda kostvanor hos eleverna.

 Ekologiska och närodlade råvaror skall användas i så stor utsträckning som möjligt.

 Skolan, Individ- och familjeomsorgen och Barn- och Ungdomspsykiatrin skall ha en väl utvecklad samverkan då det gäller elevernas sociala situation och psykiska hälsa.

(13)

11

9. Organisation och arbetsformer

Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och för- bereda dem för att arbeta och verka i samhället. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl. a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som annans kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

 Skolan skall skapa utmanande, varierande och trygga miljöer för elevernas lärande.

 Skolan skall skapa god självkännedom hos eleven så att val till gymnasieskola och högskola speglar elevens intresse och möjlig- heter.

 Arbetet skall utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper

 Välutbildad och behörig personal skall bemanna alla nämndens verksamheter

 Arbetslagen skall vara sammansatta av personal med komplet- terande kompetenser och olika erfarenheter och kunskaper för att kunna lära av varandra och ständigt utveckla verksamheten

 Lektioner som inte är lärarledda skall ej förekomma.

 Ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete skall känneteckna verksamheterna

(14)

10. Uppföljning och kvalitetsredovisning

Uppföljning och kvalitetsredovisning skall ligga till grund fört ett ständigt pågående kvalitetsarbete.

Kvalitetsarbete är ett mångfasetterat begrepp. Tolkningarna är många och beroende av vilket perspektiv man har. Det går att tolka kvalitet utifrån kund, medarbetare, arbetsgivare och utifrån de nationella och internationella direktiv som styr verksamheten.

Genom ett effektivt kvalitetsarbete uppnås balans mellan den service man ger till brukare av tjänster, arbetstillfredsställelsen hos de anställda och ett utnyttjande av varje skattekrona så att insatserna ger optimal utdelning i relation till de politiskt ställda målen.

För att kunna jämföra de olika verksamheternas resultat skall kvalitetsarbetet anpassas till en gemensam strategi och handlingsplan för kommunens alla verksamheter.

 Varje enhet skall upprätta en årlig verksamhetsplan.

 Varje enhet skall årligen genomföra de uppföljningar som behövs som underlag för kvalitetsredovisningen.

 Varje enhet skall årligen kvalitetsredovisa sin verksamhet enligt en gemensam modell

 Föräldrar, elever och personal skall beredas möjlighet att delta i uppföljning och kvalitetsredovisning.

(15)

13

11. Ansvar

Riksdagen ansvarar för

skollagen

timplaner

riktlinjer för läro- och kursplaner

mål och riktlinjer i en nationell utvecklingsplan för skolan Regeringen ansvarar för

läroplaner, kursplaner och övriga skolförfattningar

fördelning av tillgängliga medel i årliga regleringsbrev

att ge särskilda uppdrag till Skolverket och Myndigheten för skolutveckling

kvalitetsprogram för skolan Skolverket ansvarar för

utbildningsinspektion

nationell uppföljning och utvärdering Myndigheten för skolutveckling ansvarar för

att stödja huvudmäns och lokala enheters arbete med lokal verksamhetsutveckling Kommunen ansvarar för

att en gällande skolplan finns

tillsynen av skolan

att det upprättas en övergripande kvalitetsredovisning för skolorna Utbildningsförvaltningen ansvarar för

att leda, samordna och utveckla förvaltningen

övergripande planering och förvaltning Rektor ansvarar för

verksamheten på skolan och dess utveckling

personalen

elevernas arbetsmiljö

att lokala arbetsplaner upprättas

enhetsvisa kvalitetsredovisningar

att det finns kontinuerliga återkommande samverkansformer för föräldrar och elever Lärare ansvarar för

undervisningen

att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla sin förmåga

att bidra till skolutveckling

ElevElevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer skall vara viktiga principer i utbildningen.

Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdoms utveckling och lärande.

(16)

References

Related documents

1) Vilka förutsättningar finns i skolans verksamhet för att eleverna skall ha möjlighet att ta personligt ansvar för sitt lärande? Det vill säga, huruvida finns

Detta bör även leda till att de anställda är mer öppna för dessa nya värderingar eftersom ett visst stöd finns för dem inom företaget. Slutligen har diskussionerna från

Denna studie har för avsikt att svara på följande forskningsfrågor för att utgöra det bidrag denna studie syftar till: vilka likheter och skillnader det finns i hur det

Relaterat till det livslånga lärandet kan individen genom att vara vidsynt vid sitt engagemang på Wikipedia utveckla sin förståelse för egna och andras synsätt, samt skapa ett

Med denna vision för ögonen har GR:s politiker stakat ut vägen, lyft fram det livslånga lärandet som ett prioriterat område och uppmuntrat till en allt mer för­ djupad samverkan

I Johansson, Pramling Samuelsson (2006, kap 5) står de att när pedagogerna berättar om lärande och lek så kan man se tre olika typiska drag: att barn lär av varandra, lek och lärande

Eleverna verkar anse att de som människor har utvecklat sidor som är av godo och som kan vara användbara inte bara för dem själva utan även för andra, och de ger även uttryck

Enligt läroplan för förskolan Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) som är det begrepp som vi kommer att använda i det fortsatta arbetet, är ett av