Skolhagenskolan
Kvalitetsredovisning läsåret
2014/2015
REKTORS SAMMANFATTANDE ANALYS AV SKOLANS RESULTAT
Normer och värden
Glädjande nog har vi uppnått kommunens mål att minst 90% av eleverna känner sig trygga i skolan, vårt resultat var 93%. Alla siffror i enkäterna utom en pekar åt rätt håll jämfört med 2014 (ME 2012) vilket är en klar indikation på att vi håller på med rätt saker. Ett resultat från enkäterna i åk 8 oroar, nämligen andelen elever som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. Här var siffrorna låga. Vi kommer därför att lägga fokus på ledarskapet under vårt arbete med auskultationer, både för lärare och rektor. Slutligen kommer det att göras en tydlig koppling till lönekriterierna vad gäller ledarskapet i klassrummet.
Kunskaper
Avseende kunskapsutveckling lyckas vi väl. Vi går från ett meritvärde på 243p till ett på 258p vilket får ses som ett mycket bra resultat. Det är en indikation på att vi i grunden gör ett riktigt bra jobb. Vi har 97.2% som är godkända i alla ämnen och 98.6% är behöriga till gymnasiet. Klart starka siffror, även om vi strävar mot 100%. Vi ser inget i förhållandet mellan resultaten på nationella prov och betygen som är alarmerande
Vi fortsätter därför utefter samma riktlinjer och arbetar kontinuerligt och systematiskt med att hela tiden förbättra resultaten.
Elevernas ansvar och inflytande
Vi har en relativt hög nöjdhet och fler av både föräldrar och elever än förut kan tänka sig att rekommendera vår skola. Skolhagenskolan värnar starkt om ett demokratiskt förhållningssätt. Som ett resultat av det har vi t.ex. en stor andel elever som är engagerade i skolutveckling genom våra olika råd. Vad vi också kan utläsa ur ”våga visa” är att vi har relativt höga siffror på frågorna om eleverna får utmaningar och svårare uppgifter om de vill. Detta är en tydlig indikation på att elevinflytandet är påtagligt. Att vi trots detta fick låga siffror, på just upplevelsen av inflytande, i samma enkät, kan bero på att frågan tolkas som en fråga om ett medbestämmande eleverna inte har och heller inte ska ha.
Medarbetarengagemang
Upplevelsen av stress är ett identifierat problem. Lärarna har gjort en ”skriftlig reflektion” som indikerar att väldigt mycket av stressupplevelsen beror på trycket utifrån, t.ex. ifrågasättande föräldramejl, och inte i första hand på för hög arbetsbelastning med skolarbetet. Som svar har skolledningen försökt ge en
”mall” för hur brev kan besvaras och sagt att om det blir för tungt kan
personalen vända sig till skolledningen så tar vi över korrespondensen. Vi har också försökt lära personalen att hantera stress genom att ha en studiedag med motion och avslappning och en studiedag med en föreläsning om mindfulness.
Vi tror dessutom att om vi blir bättre på att kommunicera både till föräldrar och elever så kommer färre föräldrar att höra av sig till våra medarbetare och deras stress att minska avsevärt.
Ekonomi
Skolhagenskolans ekonomi är i balans. Vi fick fler elever än förväntat till höstterminen 2014 och har nu välfyllda klasser i alla årskurser. Vi har en personalstyrka som är väl anpassad till verksamheten vilket gör att
personalkostnaderna ligger på en rimlig nivå sett mot våra totala kostnader.
Tack vare att Midgårdsskolans 4-6:or är placerade i våra lokaler får vi ner våra hyreskostnader, som annars hade varit ett stort bekymmer för oss.
Till hösten, när vi blir en 7-9 skola, har vi utökat samarbetet med fler skolor, vilket gör att hyreskostnaderna minskar och tjänsteunderlaget till våra lärare höjs. Vi har tidigare prognostiserat med ett +/- 0 resultat för helåret 2015, och det ser ut att hålla även framöver.
NORMER OCH VÄRDEN
Mål
Enhetsmål
Andelen elever i årskurs 8 som anger att de känner sig trygga ska vara minst 90 %.
Förstärka ledarskapet i klassrummet:
Andelen elever som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass ska vara minst 75 %.
Resultat
Mål ett är uppnått
Mål två är inte uppnått
Indikatorer: Våga visa enkäten, auskultationer och enkät om lärares undervisning.
Arbetssätt
Värdegrunden är mycket viktig på Skolhagen. Alla på skolan är lika mycket värda och ska mötas med respekt.
Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat
*Åk 6 hade en dag på skolan där de arbetade med att lära känna varandra och skolan när inga andra elever var här.
*Vi har tydliga regler som bearbetas varje år av lärarlag och elevråd.
*Vår värdegrund gås igenom varje år av lärarlag och elevråd.
*Regelbunden återkoppling till likabehandlingsplanen
*I varje klassrum sitter en beskrivning av hur en skolhagenlektion ska gå till och vår värdegrund.
*Samling varje vecka klassvis med klassföreståndare, där tid avsatts för
värdegrundsarbete genom t. ex. gruppstärkande övningar, diskussioner om vad som kännetecknar en bra kompis osv..
*Skolan har elevråd, matråd och trivselråd, varje råd träffas en gång i månaden.
*Råden leds av flera ansvariga vuxna.
*Råden har aktiviteter för sina kamrater såsom frukost, idrottsaktiviter,
maskerad, fira alla hjärtans dag mm.
*Tjejsnack och killsnack i åk. 8
*Läsåret avslutas med en klassföreståndarens dag där klassen gör en gemensam aktivitet.
*Temaveckor för att stärka sammanhållningen
*Annorunda Skoldagar med ämnessamarbete över årskurserna
*A-tid tre eftermiddagar i veckan med ämnessamarbete över årskurserna
*Medeveten omdisponering av skolan så lärarna har sina arbetsrum nära elevernas uppehållsrum
Lärarna är aktiva rastvärdar i matsal och korridorer
Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat
*Varje termin inleds med tre värdegrundsveckor där all undervisning genomsyras av hur vi ska uppföra oss mot varandra
*Temavecka åk. 7, lägerskola Analys
Alla beslutade arbetssätt är genomförda i avsedd omfattning. Utvärdering har skett via Våga Visa enkäten och Medarbetarenkäten. Eleverna har dessutom gjort skolans egen värdegrundskartläggning genom klassvisa diskussioner och individuell enkät. Lärarna har också utvärderat varje punkt genom diskussioner i lärarlag med rapportering till skolledning Vi anser att det är en effektiv
mätmetod. Frekvens en gång om året (utom medarbetarenkäten som är vartannat år).
Identifierade brister: Värdegrundsveckorna kan fungera bättre. Det behövs skriftliga instruktioner om hur arbetet mer konkret ska läggas upp.
Lägerskolan har fått en bättre struktur, bör förbättras ytterligare. Organisation och planering ses över. Dokumentationen mellan åren kan bli bättre så att varje år lättare kan utveckla verksamheten. Vi har inte den arbetsro i alla klassrum som vi vill ha. Man får inte glömma bort att en viss befogad ljudnivå kan av en del elever uppfattas som störande men för majoriteten inte. T.ex. när elever intensivt diskuterar problem på en matematiklektion.
Identifierade framgångsfaktorer: Ständiga utvärderingar med analys som leder till förbättringar. God kontakt med eleverna i en skola som präglas av ett öppet klimat. Genom råden får vi hela tiden höra vad eleverna tycker.
Resultaten på enkäterna visar att vi lyckas. Våga Visa 2015 över genomsnittet i Täby kommun på normer och värden och klart över snittet på den enskilda
frågan om trygghet, 93 för Skolhagen och 89 för kommunen. Självklart siktar vi hela tiden högre.
Sammanfattande analys
Glädjande nog har vi uppnått kommunens mål att minst 90% av eleverna känner sig trygga i skolan, vårt resultat var 93%. Alla siffror i enkäterna utom en pekar åt rätt håll jämfört med 2014 (ME 2012) vilket är en klar indikation på att vi håller på med rätt saker. Det enda svar som har försämrat resultat är:
VV fr. nr 19: (Andel elever som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass.) 2014: 60%, 2015 51%. Det finns flera
förklaringar till det resultatet, en är att samtidigt som enkäten gjordes befann sig en klass i en mycket svår situation eftersom vi inte lyckats fullt ut med att
inkludera alla. Det är utrett och lugn råder numera i klassen.
Förbättringsområden: Vi kan konstatera att vi ännu inte nått ända fram vad gäller ledarskap i klassrummet. Bl. a. har en del av våra tillfälligt anställda inte varit med på utbildning och därför inte hunnit anamma tankesättet. Även några av våra tillsvidareanställda har inte nått ända fram. Skolledningen måste vara tydligare. Vi måste förankra det på ett djupare och kraftfullare sätt. Vi behöver påminna om den fortbildning som de flesta av oss varit med om. För att sprida kunskaperna som finns i kollegiet kommer vi att jobba mer med LAVA-
konferenser (Lära Av Varandra). Skolan ska upprätta en tydlig handlingsplan för elever som stör. En del av oron kan bero på att vi, av ekonomiska skäl, har väldigt stora grupper, upp till 31 elever.
Vi kommer att lägga fokus på ledarskapet under vårt arbete med auskultationer, både för lärare och rektor. Slutligen kommer det att göras en tydlig koppling till lönekriterierna.
Koppling till relevant forskning: Hattie talar om åtta viktiga förhållningssätt och attityder hos lärare och annan personal i skolan. Ett av dem handlar om klassrumsklimatet. Hatties poäng är att ”kamraternas makt är av avgörande betydelse och att skapa det rätta klassrumsklimatet handlar mycket om att skapa en trygg hamn där man välkomnar misstag som man lära sig av”. Hattie:
Synligt lärande för lärare. sid 217”
KUNSKAPER
Mål
Enhetsmål
Under innevarande läsår ska andelen elever som efter årskurs nio har uppnått kunskapskraven i alla skolämnen vara minst 98 %
Under innevarande läsår ska meritvärdet efter årskurs nio vara minst 252.
Få ökad kunskap om NPF:
100% av eleverna ska nå behörighet till gymnasiet.
Andelen föräldrar som uppger att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven ska vara minst 75%
Andelen elever som vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven ska vara minst 75%.
Resultat
Mål ett är inte riktigt uppnått Mål två är uppnått med råge Mål tre är inte uppnått Mål fyra är inte uppnått Mål fem är inte uppnått
Indikatorer: Betygen, nationella prov, preliminära gymnasieintagningen, våga visa- enkäten, auskultationer och enkät om lärares undervisning.
Arbetssätt
Kunskaper och lärande är vårt huvuduppdrag och vi strävar hela tiden efter att alla elever ska nå så långt som möjligt.
Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat
*Högt ställda förväntningar
*Läxor och prov
*Kommunikation i Vklass
*Inkluderande arbetssätt
*Formativ undervisning
*Formativ bedömning, skriftligt och muntligt direkt till eleverna på lektionerna
*Tydlig kommunikation till elever om mål och kunskapskrav
*Elevutvärderingar
*Varierande undervisning, redovisnings-och examinationsformer
*Vägledning och uppmuntran till de elever som behöver använda A-tid
*Obligatorisk A-tid för de elever som verkligen behöver
*A-tid
*Matteklass
*Idrottsprofil
*IT som en naturlig del av undervisningen
*Auskultationer
*Riktade uppdrag till förstelärarna Analys
Alla beslutade arbetssätt är genomförda i avsedd omfattning. Utvärdering har skett via Våga Visa enkäten och Medarbetarenkäten. Lärarna har också utvärderat varje punkt genom diskussioner i lärarlag med rapportering till
skolledning. Vi anser att det är en effektiv mätmetod. Frekvens en gång om året (utom medarbetarenkäten som är vartannat år).
Identifierade brister: Salsavärdet sjönk 2014. En orsak kan vara att vi inte fullt ut lyckades med skolans alla elever
Formativ bedömning, inkluderande arbetsätt som under året riktas in mot tillgängligt lärande är på gång. Vi är inne i det men inte framme. Det behövs mer kunskap och inspiration. IT, skolan datasalar sköts ej på rätt sätt. Rutiner följs inte vilket resulterar i att det blir dötid när datorer ej fungerar. En annan brist är vår kommunikation med föräldrarna. Vi hade hoppats att byte från Unikum till Vklass skulle ge mer nöjda föräldrar. Det har istället blivit tvärtom.
Identifierade framgångsfaktorer: Våra planerade aktiviteter har haft avsett resultat. Vi har under ett års tid organiserat auskultationer där lärare fått ett antal punkter att titta på unders sina besök. Lärares utvärdering visar att man är mycket nöjd med aktiviteten och vi ser att det passar bra in i LAVA – lära av
varandra. Vi får ofta höra att vi har ett gott rykte för att det är lugn och ro på skolan och eleverna presterar bra. Vår undervisning är traditionell, men samtidigt nytänkande, och bygger på lugn, ordning och en tydlig struktur. Hos oss blir alla elever sedda och väl omhändertagna. Vår ambition är att berika barnen med så mycket kunskaper och färdigheter att de sedan själva fritt kan välja sin framtid.
Sammanfattande analys
Avseende kunskapsutveckling lyckas vi väl. Vi går från ett meritvärde på 243p,(231 som står i mallen är räknat på bara 16 ämnen), till ett på 258p vilket får ses som ett mycket bra resultat. Det är en indikation på att vi i grunden gör ett riktigt bra jobb. Vi arbetar kontinuerligt och systematiskt med att hela tiden förbättra resultaten .Pga att vi är en skola för alla kan resultaten ändå växla från år till år.
Vi har 97.2% som är godkända i alla ämnen och 98.6% är behöriga till
gymnasiet. Klart starka siffror, även om vi strävar mot 100%. Meritvärdet skiljer fortfarande mellan pojkar och flickor, men har sjunkit från 18 poäng till 14.5 poängs skillnad. Det kan tyckas märkligt, för tre år sedan hade flickor och pojkar i princip samma meritvärde. Vi har fortsatt att arbeta medvetet och riktat mot att behålla samma fina siffror, men fått en försämring. Vi misstänker att elevunderlaget spelar en relativt stor roll även här.
Vi ser inget i förhållandet mellan resultaten på nationella prov och betygen som är alarmerande. Däremot finns en tendens att engelska sätter för låga betyg i förhållande till nationella prov. Detta har diskuterats vid flera tillfällen och har förmodligen att göra med att både lärare och elever tycker att provet är för lätt.
Vi är tveksamma till den slutsatsen och ska fortsätta att uppmärksamma lärarna på att det finns utrymme för högre betyg.. Svenskan ligger lite högt, vilket kan bero på att provet ligger tidigt på terminen och att det därmed finns gott om utrymme för förbättrade resultat..
Elevenkätens siffror för åk 9 och åk 7 i svenska var låga. Orsakerna till det har identifierats och åtgärdats. Eleverna har samstämmigt intygat att det blev mycket bättre under vårterminen.
I matematik åk 7 har grupperna inte fungerat så lärarna har försökt söka sig fram till en bra lösning, det har påverkat eleverna. Matematik åk 9 har bra siffror utom på de två första frågorna som handlar om att förklara för eleverna vad de ska kunna. Även i den här enkäten kan vi alltså se att vi inte riktigt klarar av att tydliggöra målen för eleverna.
Förbättringsområden: Dokumentation, för att öka föräldrars upplevelse av god kommunikation förbättrar vi informationen om ”Öppen dörr. Vi ska ge minst ett skriftligt omdöme som föräldrarna kan se per termin i Vklass. Vi ska inlededa varje termin med att tydligöra för våra föräldrar hur vi arbetar mot
kunskapskraven, t.ex. genom att visa filmen från högskolan i Dalarna och ett dokument som förklarar hur vi arbetar mot kunskapskraven. Vårt mål är att andelen föräldrar som uppger att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven ska vara minst 75%
Formativ bedömning, vi vill också förstärka lärarnas kommunikation med eleverna. Under terminens gång ska alla elever känna att de vet vad som förväntas av dem. Lärarna måste i större utsträckning ge både skriftlig och muntlig formativ bedömning under lektionstid. Vi måste vara mer tydliga mot lärarna, ge dem verktygen igen så de kan bli trygga med hur de ska förmedla kunskapskraven så eleverna förstår. Det kan vara att bryta ner kunskapskraven för ett separat avsnitt, förklara våra matriser, låta eleverna jobba mer med självskattning i matriserna mm
Ett annat sätt att förstärka elevens kunskap om sina mål skulle kunna vara att lärarna genomför ett klassföreståndarsamtal per termin kring den
framåtsyftande plan som upprättades i början av terminen, detta kan göras på A-tid.
Koppling till relevant forskning: John Hattie lyfter i ”Synligt lärande” fram betydelsen av en aktiv lärarroll där läraren uppmuntrar och utmanar sina elever och löpande ger dem återkoppling på deras lärande. Hattie lyfter också studiero och formativ bedömning som mycket viktiga framgångsfaktorer. Som stöd för våra auskultationer finns skolverkets häfte ”Forskning för klassrummet”. Där betonar man att en viktigt aspekt av lärares professionella kunskap är att få syn på sin egen undervisning och ställa sig frågor och reflektera över elevers lärande.
ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE
Mål
Enhetsmål
Andel elever som anger att de uppmuntras till att ta ansvar i skolan ska vara minst 90%
Andelen elever som upplever att de har inflytande över sitt eget lärande ska vara 90%
Resultat
Mål ett är uppnått Mål två är inte uppnått
Indikatorer: Våga visa enkäten, auskultationer och enkät om lärares undervisning.
Arbetssätt
Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat
*Annorlunda skoldagar
*Temaveckor
*Soaré som elever i åk 9 planerar, utformar och genomför
*Skolband
*A-tid
*Utvecklingssamtal, som eleverna förbereder och leder
*Tydliga rutiner för arbete i olika råd
*Elevråd med utskott inom olika områden som eleverna bestämmer själva
*Matråd som träffar ansvarig i köket
*Trivselråd som genomför aktiviteter och uppmärksammar om någon far illa
*Skolvärdinna som verkar jobbar nära eleverna och fångar upp deras åsikter
*Maskerader
*Organiserade lekar i åk 9
*Öppet klimat mellan elever och vuxna präglat av respekt
*Elever får vara med och bestämma arbetssätt när lärare finner det lämpligt
*Eleverna får vara med och bestämma redovisningsätt när läraren finner det lämpligt
Analys
Skolhagenskolan värnar starkt om ett demokratiskt förhållningssätt. Som ett resultat av det har vi t.ex. en stor andel elever som är engagerade i
skolutveckling genom våra olika råd. Vad vi också kan utläsa ur våga visa är att vi har relativt höga siffror på frågorna om eleverna får utmaningar och svårare uppgifter om de vill. Detta är en tydlig indikation på att elevinflytandet är påtagligt.
Identifierade brister: eleverna upplever inte att de har det medbestämmande vi anser att de har. Vi tror att det kan ha att göra med hur frågan i våga visa enkäten är formulerad. Det är utifrån den frågeställningen inte helt säkert att eleverna svarar på om de har inflytande över sitt eget lärande. Vi hoppas att frågan formuleras om till nästa gång.
Identifierade framgångsfaktorer: Vårt grundläggande värdegrundsarbete med våra skolråd. Annorlunda Skoldagar där eleverna ska ta ansvar, planera och genomföra dagen. Plus en rad andra aktiviteter där eleverna tar initiativ som leder till förändringar och/eller aktiviteter på skolan.
Sammanfattande analys
Glädjande att vi ha relativt hög nöjdhet och att fler av både föräldrar och elever än förut kan tänkas rekommendera vår skola. Våra egna utvärderingar visar att eleverna är nöjda. Det kan som sagt bero på att en stor del av våra elever är mycket aktiva i skolans olika råd. Vi vet också att våra lärare försöker få eleverna delaktiga i att ta ansvar för undervisningen.
Förbättringsområden Viktigt att alla lärarna medvetandegör eleverna om hur vi jobbar mot kunskapskraven så de vet att lärarna har styrdokument att följa.
När eleverna fått den insikten ska lärarna vara tydliga med när eleverna har inflytande och får vara med och utforma undervisningen så att eleverna blir medvetna. I detta ligger också att vi måste vara tydliga med elevens ansvar, vad vi förväntar oss av dem och hur de kan använda Vklass för att kunna ta det ansvaret.
Koppling till relevant forskning. I styrdokumenten för skolan fastställs att barn ska ha möjlighet till inflytande över sin utbildning. Vad säger forskningen? På Skolverkets hemsida, under rubriken Forskning för skolan, redovisas att elever som upplever att de får ett verkligt inflytande över undervisningens innehåll blir mer engagerade och tar mer ansvar. Dessutom kan eleven använda dessa färdigheter senare i sitt arbets- och föreningsliv. Detta förutsätter att elever kan och vill ta ansvar. I klassrummet ställs elever inför en mängd val. En risk kan dock, enligt Skolverket vara, att elever väljer det lätta när de skulle kunna klara något svårare, eleverna undviker de utmaningar de skulle behöva ställas inför.
Skolverket skriver: En alltför starkt individualiserad undervisning är också svår att hantera inom en skola med snäva ekonomiska ramar och stora elevgrupper.
Vid ett sådant sätt att undervisa är det lätt att lärarens tid inte räcker till och då
finns risk att främst de elever som vet hur de ska navigera för att få lärarens uppmärksamhet får inflytande.
MEDARBETARENGAGEMANG
Mål
Enhetsmål
Andelen medarbetare på skolan som anger att de är nöjda med sin arbetssituation som helhet ska vara minst 80 % Andelen lärare som anger att de har: Inga besvär av stress ska vara minst 60%
Resultat
Mål ett ej uppnått Mål två ej uppnått
Indikatorer: Personalenkät, sjukdagar och personliga samtal
Arbetssätt
Medarbetarengagemang är viktigt. Utan goda, engagerade medarbetare får vi inga goda resultat.
Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat
*Vi jobbar enligt Demings cirkel, all personal får utvärdera alla verksamhet varje år och efter en enskild aktivitet som t. ex temavecka
*Försöker vara lyhörda mot personalens åsikter och ger återkoppling på idéer.
*En medveten öppenhet angående information. Personalen känner t. ex. hela tiden till de ekonomiska förutsättningarna
*En strävan efter att personalen vet vad vi förväntar oss av dem
* Öppen dörr hos rektor som ger sig tid att lyssna
*Regelbundna MBL där vi inbjuder till samarbete och söker samförstånd
*En rad trivselskapande åtgärder.
*Uppmärksammar framgångar på skolan, ”firar” med tårta eller annat.
*Försöker att minska arbetstrycket på personalen
*Studiedag med föreläsning om mindfulness
*Samtal om stress, med skriftlig reflektion i kollegiet runt vad som är orsaken till upplevelse av stress.
*Ständigt pågående fortbildning av personal, efter Skolhagens kompetensutvecklingsplan.
Analys
Alla beslutade arbetsätt är genomförda i avsedd omfattning. Utvärdering har skett via Medarbetarenkäten och en egen undersökning på skolan där
personalen fick definiera orsakerna till upplevelsen av stress. Vi anser att detta varit effektiva mätmetoder. Frekvens ME vartannat år och den skriftliga
reflektionen ett enstaka tillfälle.
Generellt kan sägas att om vi jämför våra siffror i ME från 2012 till 2014 har de inte förändrats nämnvärt, kanske en liten förbättring. Jämför vi oss med
kommunen är det även där bara en liten skillnad som dock är till vår favör.
Identifierade brister. Trots att vi inte gjort någon ny utvärdering är vår
bedömning att det även i fortsättningen kommer att vara låga siffror på upplevd stress så vi behöver fortsätta att arbeta med det området.
Identifierade framgångsfaktorer. Det tillåtande och öppna klimatet på skolan som gör att personalen vågar pröva nya vägar, ventilera sina åsikter och be om hjälp när det behövs. Vi hoppas och tror att allt detta gör att personalen känner sig trygga i skolan.
Sammanfattande analys
Skolhagens eget mål. Läsåret 14-15 satte vi ett mål om att få ned upplevelsen av stress, en del p.g.a. de signaler vi fått från kollegiet men främst för resultatet i ME. I ME hade vi en negativ utveckling på skolan, 2014 var värdet 48 på: Inga besvär av stress och 2012 var värdet 60 Även jämfört med kommunen hade vi en lägre siffra, Skolhagen 48 och kommunen 54. För att mäta ett nytt resultat måste vi vänta på ME 2016. Men, vi har gjort en egen ”skriftlig reflektion” som indikerar att väldigt mycket av stressupplevelsen beror på trycket utifrån, t.ex.
ifrågasättande föräldramejl, och inte i första hand på för hög arbetsbelastning med skolarbetet. Som svar har skolledningen försökt ge en ”mall” för hur brev kan besvaras och sagt att om det blir för tungt kan personalen vända sig till skolledningen så tar vi över korrespondensen. Vi har också försökt lära personalen att hantera stress genom att ha en studiedag med motion och avslappning och en studiedag med en föreläsning om mindfulness.
Förbättringsområde Vi tror att om vi blir bättre på att kommunicera både till föräldrar och elever enligt alla de andra förbättringsområdena i planen så kommer färre föräldrar att höra av sig till våra medarbetare och deras stress att minska avsevärt.
Koppling till relevant forskning. I kandidatuppsatsen ”Hållbart
medarbetarengagemang, HME – betydelse och relevans” (Bakker, Albrecht &
Leiter, 2011) sammanfattas: Medarbetarengagemang har fått större betydelse i arbetslivet de senaste åren som en konsekvens av organisationers strävan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang är en avgörande drivkraft för en organisations framgång och har samband med arbetsprestation,
kundtillfredställelse samt ekonomi
EKONOMI
Mål
Skolan ska vara vid 2015 och 2016 års utgång ha en budget i balans.
Resultat
2014 års resultat blev ett överskott på 98 tkr, utfallet blev i princip som prognosen i november, med en avvikelse på 2 tkr. I prognosen för året 2015 räknar vi med ett +/- 0 resultat.
Måluppfyllelse Måluppfyllelse
Markera måluppfyllelsen med Rött om målet inte nås, Grönt om målet nås eller gult om det är osäkert om målet nås.
Skolan ska vara vid 2015 utgång ha en budget i balans
Skolan ska vid 2016 års utgång ha en budget i balans.
Indikatorer: Antal elever i varje klass, andelen personalskostnad sett till våra totala kostnader, välfyllda lokaler och vikariekostnader.
Arbetssätt
Arbetssätt återkommer rektor med i den lokala arbetsplanen.
Analys
Skolhagenskolans ekonomi är i balans. Vi fick fler elever än förväntat till höstterminen 2014 och har nu välfyllda klasser i alla årskurser. Vi har en personalstyrka som är väl anpassad till verksamheten, personalkostnaderna ligger på en rimlig nivå av våra totala kostnader. Tack vare att Midgårdsskolans 4-5:or är placerade i våra lokaler får vi ner våra hyreskostnader, som annars hade varit ett stort bekymmer för oss.
Till hösten när vi blir en 7-9 skola har vi utökat samarbetet med fler skolor, vilket gör att elever från Kyrkskolan, Midgårdsskolan, Byleskolan och Vallatorp bl.a.
har moderna språk, slöjd och hemkunskap i vår skola. Resultatet blir att
hyreskostnaderna minskar och tjänsteunderlaget till våra lärare höjs. Vi har tidigare prognostiserat med ett +/- 0 resultat för helåret 2015, och det ser ut att hålla även framöver.
