Kvalitetsredovisning Vedby skola läsåret 2013/2014
Varje område skall redovisa följande verksamhetsmått och mätetal utifrån vilken verksamhet som finns.
Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Skola antal lärare/100 barn
Fritidshem antal barn/pedagog Förskola antal barn/ pedagog
Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete
Resultat Lässcreening åk 2 och 4 – med analys och åtgärder
Analys av de kommunövergripande testerna i åk 2 och 4.
Åk 2
Klassen består av 20 elever. Den har haft olika lärare i F-klass, åk1 och åk2. Det har varit turbulent de första åren med mycket socialt prat och allmän värdegrundsundervisning. Det finns starka viljor och elever som har svårt att följa skolans regler. Mycket tid har fått läggas på att skapa en lugn arbetsmiljö. Det finns också elever med olika inlärningsförmåga.
Ordavkodning H5. Hälften av eleverna i klassen har stanine 1-3 andra hälften har stanine 4- 6.
Detta speglar lite hur eleverna är fördelade. De elever som har en egen drivkraft och får stöttning hemma har inte påverkats av den oron som varit i klassen utan har tagit till sig av
undervisningen. Den andra delen är elever som har svårigheter med att komma igång med läsningen, elever som har svårt att koncentrera sig och elever som har sociala svårigheter.
Det har dock skett en stor förbättring mot höstens resultat då 75% av eleverna låg på stanine 1-3 och 25% på stanine 4-5.
Idag har endast 2 elever stanine 1 mot höstens 5 elever och på stanine 6 har 3 elever hamnat mot att de 2 bästa hamnade som högst på stanine 5 under hösten.
Läsförståelse: Vilken bild är rätt.
Här är resultatet något bättre. Bilderna hjälper till att förtydliga texten och det är också lättare att tolka en löpande text.
Här hade 25% av eleverna stanine 1-3 och 75% fördelat på stanine 4-8.
Även om läsförståelsen är bättre än ordavkodningen behöver även den förbättras.
Efter samråd med klassläraren har vi kommit fram till flera förändringar och förbättringar:
För att ordavkodningen ska gå framåt ska klassen:
1. Starta läsgrupper som ska träna varje dag 2. Läsa högt för varandra två och två
3. Fortsätta med högläsning av pedagog varje dag 4. Öka på Bravkoden
5. Uppmuntra till sommarboksläsning
6. Till hösten starta upp med ” en kvart om dagen”
För att läsförståelsen ska öka ska klassen:
1. Aktivt arbeta med läsförståelseskyltarna 2. Prata om och förklara svåra ord
3. Samtala om handlingen i olika texter
4. Låta eleverna använda skyltarna i olika gruppkonstellationer.
Analys av de kommunövergripande testerna i åk 2 och 4.
Åk 4
Klassen består av 20 elever .Även i denna klassen har det varit en del oro i starten. Idag råder det arbetsro på lektionerna och stämningen har blivit lugnare och mer harmonisk. Det har varit mycket värdegrundsarbete och det finns starka viljor i klassen. En elev i klassen har anpassat arbetsmaterial.
Ordavkodning H
15% av eleverna ligger på stanine 1-3, resterande 75% är fördelade på stanine 4-8. I åk.2 var motsvarande värden st.1-3 41%, st. 4-9 59%. Det har skett en klar förbättring.
Läsförståelse SL 40
Ingen elev ligger på det bästa värdet A, vilket betyder snabb och säker läsning.
Värdet B som betyder säker men lite långsammare/noggrannare läsning har 11 elever, och värdet C som som innebär ännu lite långsammare läsning har 7 elever. De flesta av dessa elever har hunnit med alla uppgifter och har få eller inga fel.
Värdet E och F som betyder osäker läsning och många fel har två elever. Eleven med värdet E har mellantid, har hunnit med alla uppgifterna men har många fel; 6 av 40. Eleven på värdet E har inte hunnit med alla uppgifter och har 5 fel av29.
Ska man dela denna skalan på A-C så är det 18 elever som hamnar här och D-F har 2 elever.
Läsförståelsen från Åk.2 som har en stanineskala fördelar sig på
St. 1-3 = 1 elev, st. 4-6 = 12 elever, och st. 7-9 = 4 elever. Det var 17 elever i klassen då.
Skillnaden mellan åk2 och åk4 är att det är fler elever på bättre resultat men att det finns någon/några elever som fortfarande halkar efter lite.
Stava M
25% av eleverna ligger på stanine 1-3 och 75% på stanine 4-9.
Det är ingen som har alla 36 orden rätt, men 7 elever har 30-33 rätt.
Detta är en förbättring jämfört med tidigare år.
Ordförståelse DLS 4-6
10% av eleverna ligger på stanine 1-3 och 70% ligger på stanine 4-7 och 20% ligger på stanine 8-9. Det är en topp på st.6 av 8 elever.
Detta ska jämföras med förra årets åk 4 som dittills legat högst.
De hade en topp på st. 6 av 6 elever.
Klassen har under året arbetat med:
*Daglig tyst- och hög-läsning
*Textsamtal
*Läsförståelse
*Muntliga presentationer av en bok eleven läst
*Recensioner av en bok eleven läst
*Gett varandra boktips
*Besökt skol- och kommunbiblioteket
*Arbetat med klassiska berättelser
*tränat att läsa med inlevelse och med olika röster
Klassläraren har haft läsförståelsetest var 3-4 vecka samt ordavkodningstest 2ggr/termin.
Nästa år planerar klassläraren att ha fler textsamtal i olika grupper eftersom både lärare och elever märkt att det har gett mycket.
Vedby skola 2013-05-14 ______________________
Ingalill Jönsson Specialpedagog
Resultat nationella prov
Årskurs Antal elever
Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever
Ma Sv En NO/
År 3 22 90 % 90 %
År 6 25 92 % 84 % 88 % 96 %
År 9
Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål
*Grundskolans meritvärde ska ligga på minst plats 100 i Sverige
*Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet.
Insatser
Vi går nu vidare med Qualisnivå 4 – Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med egna förutsättningar och jämförbara skolor.
Eleverna ska bli mer delaktiga i planeringen genom att de är med vid uppstarten av ett område och gör PP tillsammans med läraren. Detta arbete gör att eleverna blir medvetna om mål och syften enligt Lgr 11 vilket leder till bättre resultat.
Resultat
Nationella prov
Två elever i åk 3 når inte upp till målen i matematik och svenska.
Nationella prov åk 6
Matematik: Två elever når inte målen. Båda har åtgärdsprogram sedan tidigare och trots insatser når de alltså inte målen. De har väldigt låga resultat på alla delproven.
Svenska: Fyra elever når inte målen. Av dessa har en elev SvA. Denna elev och två andra har åtgärdsprogram sedan tidigare. En elev fick åtgärdsprogram när resultatet av NP kom och eleven har efter insatser nått målen. Alla eleverna klarar delprov A men samtliga fyra når inte målen på delprov B. På delprov C når två av eleverna målen på den ena texten men inte på den andra och två av eleverna når inte målen på någon av dem.
Engelska: Tre elever når inte målen. Två av dem har åtgärdsprogram sedan tidigare. Den ena av dem har annat modersmål och SvA. Den tredje hade inte åtgärdsprogram i engelska men i andra ämnen och eleven har speciella svårigheter. De visar sig speciellt vid provsituationer.
Denna elev har dock på andra sätt visat sig nå målen i engelska.
Biologi: En elev når inte målen.
Analys av resultat
Åk 3 – Eleverna som inte nådde målen har svårigheter i matematik och har åtgärdsprogram.
De får extra hjälp av special pedagog och arbetar i en liten grupp. Många elever tycker att subtraktion är svårt. De har svårt att rita och berätta hur de tänkt när de har räknat ut talet.
Gällande svenska, så kom den ena eleven till Vedby skola i andra klass och hade stora luckor i svenska. Eleven går stadigt framåt, men har ännu inte nått ända fram. Åtgärdsprogram finns och eleven får extra hjälp av pedagog enskilt och i grupp. Den andra eleven har stora
svårigheter i svenska, men får extra hjälp av pedagog och specialpedagog. Åtgärdsprogram finns men vidare utredning behövs.
Åk 6: Matematik: Två elever når inte målen. Båda har åtgärdsprogram sedan tidigare och trots insatser når de alltså inte målen. De har väldigt låga resultat på alla delproven.
Svenska: Fyra elever når inte målen. Av dessa har en elev SvA. Denna elev och två andra har åtgärdsprogram sedan tidigare. En elev fick åtgärdsprogram när resultatet av NP kom och eleven har efter insatser nått målen. Alla eleverna klarar delprov A men samtliga fyra når inte målen på delprov B. På delprov C når två av eleverna målen på den ena texten men inte på den andra och två av eleverna når inte målen på någon av dem.
Engelska: Tre elever når inte målen. Två av dem har åtgärdsprogram sedan tidigare. Den ena av dem har annat modersmål och SvA. Båda har haft engelska anpassad till sin förmåga i mindre grupp. Den tredje hade inte åtgärdsprogram i engelska men i andra ämnen och eleven har speciella svårigheter. De visar sig speciellt vid provsituationer. Denna elev har dock på andra sätt visat sig nå målen i engelska.
Biologi: En elev når inte målen.
Åtgärder för utveckling:
Inkludering av speciallärare i klassrummen. Ge resurserna i tidig ålder. Planering med fokus på mål och konkretisering av mål så tidigt som möjligt för att skapa en medvetenhet om vad som ska läras ut och varför.
Presentera resultaten från lässcreening på utvecklingssamtalen för att få kunskap om var man bör befinna sig i respektive årskurs.
Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet
Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, pedagogisk omsorg och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun.
Insatser
Förskoleläraren följer delvis med upp i år 1 som en trygghet de första veckorna. Resursläraren täcker in för henne.
Under våren 2013 besöker förskoleläraren barnen på deras förskolor/verksamheter.
De blivande förskoleklassbarnen bjuds även in till skolan där de lär känna lärarna, miljö och lokaler. Barnen får även äta på skolan. Ett av besöken blir ett samarbete inom
fadderverksamheten på Vedby skola där möjlighet ges att lära känna andra elever på skolan.
Läsåret 13/14 kommer en av lärarna i förskoleklassen följa eleverna till år 3.
Resultat
Utvärderingen enkät ht -12 Övergång till förskoleklass.
13 av 14 föräldrar anser att man har fått all information gällande övergången.
12 av 13 föräldrar anser att barnen har varit delaktig i övergången.
11 av 13 föräldrar har varit på inskolningssamtal.
12 av 12 föräldrar har fått information om arbetssätt och metoder i förskoleklassen.
11 av 12 föräldrar har haft möjlighet att delge skolan.
Analys av resultat
Övervägande delen av de föräldrar som svarat på enkäten är nöjda. För att få ett större antal föräldrar som svarar kan vi erbjuda föräldrarna att göra enkäten i samband med
utvecklingssamtalet.
Bra med drop-in mellan kl.15.00-16.30 vid tre tillfällen då man har möjlighet att prata med föräldrar och barn.
Åtgärder för utveckling
Inte ha så många besök av blivande barn i förskoleklass året innan skolstart. Inget behov att föräldrarna kommer och äter lunch vid ett tillfälle. Det räcker med tre drop-in, det blir lugnare för barn och personal. Viktigt att intrycket av skolan blir positivt och skapar trygghet.
Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis
Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt att hantera konflikter.
Insats/Arbetsgång
Qualisenkät, trygghetsenkät, pärm ”Bråk och konflikter”
I samband med utvecklingssamtalen erbjuds föräldrarna att svara på Qualisenkät. Eleverna gör enkäten i skolan.
Kartläggningsarbetet ligger på bla trygghetsvandringen, trygghetsenkäter, klassvisa/veckovisa utvärderingar som analyseras och diskuteras i de olika råden och klasserna. Ett förebyggande arbete
gemensamma skolaktiviteter, rastvärdar och rastaktiviteter mm.
Resultatmål:
Mål 1 År 5 och år 6 ska hålla i rastaktiviteter Mål 2 Fadderverksamheten
Mål 3 Trygghet i lektioner på andra skolor.
Mål 4 StegVis
Mål 5 Få förståelse för andra kulturer.
Resultat av kartläggning Vårens Qualis-enkät.
Elever i årskurs 2 & 5 samt deras föräldrar har svarat på enkäten. Sju föräldrar i årskurs 2 och fem i årskurs 5 har svarat på enkäten.
Frågorna som rörde elevernas trivsel, trygghet, kamratrelationer, arbetsro och om de vet vem de ska vända sig till om de behöver hjälp, var i huvudsak positiva. Mellan 90-95% av eleverna ger positiva svar på dessa frågor i årskurs 2. I årskurs 5 är motsvarande siffror 80-95%.
I båda klasserna sjunker antalet positiva svar på frågan om arbetsro, 65-70% i år 2 & 5 svarar att de har arbetsro.
Ett annat resultat som sticker ut är föräldrasvaren om inflytande, delaktighet och information. 58- 67% av svaren är positiva i dessa frågor.
Resultatmål Mål 1
Har varit pågående under läsåret. Elever från årskurs 3-6 (samt kamratrådet) har planerat och genomfört aktiviteter under rasterna med övriga elev.
Mål 2
Att få fadderverksamheten mer spontan kan bli ännu bättre.
Mål 3
Detta fungerar oftast bra att Vedby Skola skickar med en resurs vid behov.
Mål 4
Varje klass har ett pågående värdegrundsarbete, dock inte bara stegvis.
Mål 5
Har ej funnits behov, därav att det inte är uppfyllt.
Analys av resultat:
Utifrån Qualis-enkäten måste vi fortsätta att arbeta med frågor som rör arbetsro. Diskussioner kring vad arbetsro verkligen betyder behövs. Betyder arbetsro att det är helt tyst? Är det så eleverna vill ha det? Vi som arbetar på skolan ser samtidigt att det hänt mycket med arbetsron. Detta kan vi också se om årets resultat jämförs mellan 2012-års enkät. Medan 40 % gav positiva svar i dåvarande år 1 har de positiva svaren i samma klass det här året ökat med 25%. Eftersom år 4 (nuvarande år 5) inte gjorde enkäten 2012 kan vi inte göra samma jämförelse här.
Eftersom det är så få föräldrar som har svarat är det svårt att dra några slutsatser av svaren. Trots det diskuterade vi att endast 25 % i föräldraenkäten svarat att det råder arbetsro i skolan. Ett betydligt lägre resultat än vad eleverna ger.
Föräldrarådet på Vedby skola menar att skola och föräldrar har ett gemensamt ansvar att skapa
föräldraengagemang i skolans verksamhet.
Enkätfrågorna är svåra att förstå för barn. Många ord och begrepp är inte förankrade hos eleverna som då inte vet vad det faktiskt svarar på. Tillägg kan vara att vi pedagogerna måste bli bättre på att använda ord och uttryck som förekommer i våra styrdokument mm Ett tips är att använda frågorna som ett diskussionsmaterial på ett föräldramöte.
Trygghetsenkäten gav goda resultat vilket är evidens för att vi arbetar med värdegrundsarbete på ett konsekvent och bra sätt genom bl a Stegvis. Uppföljning av enkäten visar på att en del ord/uttryck inte är bekanta hos eleverna vilket bör uppmärksammas genom att vi pedagoger kan använda de orden och uttrycken i vardagen för att göra eleverna medvetna och skapa en förståelse hos dem.
Resultatmål Mål 1
Workshop med Ventilen har gemensamt genomförts. Uppföljning och mer om detta önskas av arbetslaget.
Mål 2
Detta görs vid gemensamma aktiviteter . Ett förslag är att detta blir en stående punkt för elevrådet för att öka elevernas delaktighet och inflytande i fadderverksamheten.
Mål 3
Dialogen med mottagande skola kan bli bättre. Mål: Elever ska på sikt kunna åka själva? Detta eftersom att det försvinner många resurstimmar till ”resor”. Ett förslag är att mottagande skola
”möter upp” Vedby elever när de anländer till skolan. Arbetslaget på Vedby Skola önskar att få rapport med jämna mellanrum från den mottagande skolan, alltså en dialog, detta kan exempelvis ske via mail.
Mål 4
Metoder och tips kan diskuteras i arbetslaget.
Åtgärder för utveckling 1. Fortsätta med rastaktiviteter.
2. Fadderverksamhet – elevrådet alternativt ”dubbla klassråd” med ex årskurs 5 och 2 som planerar verksamheten tillsammans en gång i månaden.
3. Dialog med mottagande skolor hur trygghet kan skapas. Känns resurskrävande att personal ska behöva åka med.
4. Kontinuerligt värdegrundsarbete med bl a Stegvis och SBK. Utveckla SBK så att eleverna håller i det mer och mer.
Fokusområde 3: Dialog
Qualisområde E Delaktighet nivå 4
Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Insatser
Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser.
Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Nivå 3 Qualis
Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga.
När PingPong fungerar kommer vi att ha nått upp till nivå 5 i kombination med IUP- pärmen, som är ett levande dokument som ska skickas hem när som.
Detta mål hör ihop med Fokusområde 1, där eleverna ska vara med vid utformningen av PP för att bli delaktiga. Eleverna ska även vara delaktiga i olika sorters bedömning Resultat
Ju högre årskurs ju högre delaktighet gällande pedagogiska planeringar. Utvärdering sker regelbundet. Bedömningsmatriserna görs tydliga genom att man visar på konkreta exempel.
Ansvaret för utvecklingssamtalen ökar successivt - från att hälsa välkommen till samtalet till att i årskurs 6 hålla i samtalet på egen hand med i förväg god handledning från pedagog. Det handlar om uppvisande av kunskap - upprätta nya mål - och leda sitt lärande framåt med hjälp av bedömningar och respons.
Analys av resultat
Från de lägre årskurserna utgår man från målen och elevernas delaktighet består i att bestämma om metoder, mängd och tid. Högre upp i årskursen tittar man även på målen och väljer ut och förklarar innebörd och bedömningskvalitéer.
Åtgärder för utveckling
Diskutera på årets första klassmöte vad delaktighet betyder och vad som eftersträvas. Analys i arbetslaget och förankring i föräldrarådet. Sammanställning dokumenteras och delas ut.
Fungerande administration av planeringar och bedömningar i PingPong.
Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål
Särskilt stöd ska ges till alla barn som behöver det.
Insatser
Kartläggning över hur fördelningen av resurs- och specialpedagogtimmarna ska läggas på bästa sätt. Detta gör specialpedagogen i samråd med klasslärare.
Största delen av resurstimmarna läggs i klassrummet och efter behov omfördelas dessa.
Genom detta behåller eleverna klassgemenskapen och inkluderas i undervisningen.
Behoven på skolan utvärderas kontinuerligt så att resurserna fördelas på bästa sätt.
Resultat
Resursanvändningen har kunnat utnyttjas maximalt och flexibelt med ett inkluderande syn- och arbetssätt. De elever som har haft störst behov har fått den hjälp och det stöd de varit i behov av. Särskilt stöd har getts till barn som behöver det.
Fördelningen av resurs styrs fortfarande till viss del av schema istället för behov. Stöd ges i klassrummet eller i mindre grupp efter elevers önskemål och behov. De flesta elever med behov av extra stöd säger att de helst vill ha hjälp i mindre grupp då det är lättare att anpassa
innehållet i undervisningen efter deras behov.
Under vårterminen har en stor del av resurstimmarna försvunnit då resursläraren behövts i 6:an för att genomföra de nationella proven.
Analys av resultat:
Eleverna har fått hjälp och stöd på ett mer tillfredsställande sätt i såväl mängd som tid. Elever med stora kunskapsluckor har haft önskemål om att få lämna klassrummet och få hjälp på tu man hand vilket har tillgodosetts.
Viktigt att elevernas behov styr både fördelning av resurs och typ av stöd.
Det behövs en annan lösning för genomförande av nationella prov.
Qualisområde: Kunskaper och färdigheter
Mål – Svenska
I slutet av år 4 ska alla elever ha nått målen i God läsutveckling.
Eleverna ska klara av att skriva, läsa och förstå åldersadekvata texter.
Insatser
Stora insatser måste göras tidigt, åk 1 och 2, för de elever som har svårigheter med läsningen.
Satsa mer på läsgrupper där eleverna får läsa i mindre grupper för då vågar man ta för sig mera. Detta arbete ökar den viktiga ordförståelsen.
I kommunen kommer vi även delta i ett läsförståelseprojekt vilket kommer att gynna läsutvecklingen ytterligare.
I förskoleklassen kommer man att arbeta med ”Skriva sig till läsning via datorn”.
I höst kommer även Veronica Grönte, Pennvässaren, till oss och håller skrivarkurser tillsammans med barnen. Detta kommer att främja skrivprocessen och vårt fortsatta arbete med Pennvässaren.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse
Samtliga lärare har deltagit i läsförståelseprojektet.
Veronica Gröntes besök gav ny inspiration att fortsätta utveckla skrivandet. Alla elever och lärare har fått ett gemensamt sätt att arbeta med skrivprocessen.
53 % av eleverna i årskurs 4 har uppnått samtliga mål i God Läsutveckling. 47 % av eleverna i årskurs 4 har mål kvar gällande läsintresse.
Analys av resultat
Klasslärare i årskurs 4 har arbetat målmedvetet med att skapa ett läsintresse genom daglig hög- och tyst läsning. Arbetet i bokcirklar, läsförståelseövningar, muntliga presentationer av böcker, kontinuerliga besök på kommunens bibliotek utan att lyckas skapa en 100 %
måluppfyllelse gällande läsintresse. Detta bör beaktas i nästa läsårs planering. Tilläggas bör, enligt klassläraren själv, att punkterna för läsintresse ex; jag berättar och kommentar ofta sådant som står i tidningen och jag tar initiativ till läsaktiviteter i klassen känns som svåruppnåeliga mål för fjärdeklassare.
Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Mål – Matematik
Att kunna använda och förstå de fyra räknesätten samt förstå innebörden av likhetstecknet.
Vi fortsätter att sträva efter att utveckla vårt arbetssätt för att öka elevernas taluppfattning.
Mer variation i undervisningen ska leda till att barnens matematiska förmåga och intresse ökar.
Insatser
Vi behöver träna begreppsbildning och utveckla matematikspråket bland barnen och att man som lärare är konsekvent i sitt språkbruk. Vi lärare ser till att barnen också använder det
Begreppsutbildningen kan utvecklas genom t ex ”Veckans ma-ord”, gruppövningar där de ska använda sig av det matematiska språket.
Eftersom det är mer resurser i klasserna är vi oftast två pedagoger vilket underlättar detta arbete.
Under hösten kommer vi att få tips om ma-verkstäder vilket vi också kan använda oss av i vårt arbete.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Ett större fokus har satts på att implementera betydelsen av ett likhetstecken vilket eleverna visar förståelse för i olika diagnoser och tester. Genom att använda mer konkret material, arbeta dels praktiskt och dels varierande har vi lyckas öka elevernas taluppfattning samt skapa ett större intresse för matematik. Spel och övningar genom användandet av ”paddorna” har medverkat till ett större positivt deltagande i undervisningen i matematik i alla åldrar.
Eleverna använder generellt sätt det matematiska språket och har utvecklat en
begreppsuppfattning. Detta görs såväl muntligt i matematiska diskussioner som i skrift vid exempelvis problemlösning. Arbetet i matematikverkstäder har inte aktualiserar beroende på bristande av material och arbetstid. Direktiv från skolledningen har varit vag. Arbetet med att iordningställa material har dock påbörjats.
Lärarna på mellanstadiet har deltagit i utbildning för att arbeta med NTA-lådan ”Mönster och algebra”.
Analys av resultat
Det är genom att vi pedagoger använder begrepp och ett matematiskt språk som förankrar användandet även hos eleverna. Vi bör inte förenkla vårt matematiska språk utan använda de begrepp och de termer som används i våra styrdokument i vår dagliga verksamhet genom att uttala dem och förtydliga vilket skapar en förståelse och ett bruk av ord/begrepp hos eleverna.
Att variera undervisningen är av stort värde för att nå samtliga elever i samtliga ämnen.
Variation, aktivitet och inflytande skapar ett synligt lärande. Vi ställer oss kritiska till författarna av läromedel på lågstadiet då e x begreppet plus används framför addition.
Det behövs någon som ansvarar för att arbeta vidare med materialet i matteverkstäderna vilket Therese och Katrin kommer att ansvara för.
Qualisområde: Arbetssätt och lärarroll Mål
Pedagogerna använder SMARTboards och datorer för att ge undervisningen variation, flexibilitet, synliggörande till många elever.
Utveckla de pedagogiska planeringarna.
Insatser
Kompletterande utbildning av SMARTboards ska ske när den sista tavlan sätts upp på skolan.
Vi har i vårt arbetslag nu fått en expert på SMARTboard, Therése, och hon kommer att hålla utbildningar för oss. Det gäller att vi säger till henne när behov finns.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse Alla klasser har SMARTboard.
Utbildning i användandet av SMART-boards har inte ägt rum p g a olika och skiftande omständigheter. Mer utbildning och idéer till användning behövs.
SMART-boarden används kontinuerligt men dessvärre mest som visningsduk av e x power- point presentationer, filmer, pedagogiska planeringar mm.
Analys av resultat:
En prioritering av andra aktiviteter har gått före användandet av SMART-boarden i boardens
egentliga syfte. En stor nackdel i användandet är skolans usla nätverk vilket säkert skulle ge andra resultat. Vi har arbetsredskapet men kan inte utnyttja det fullt ut vilket är en stressfaktor och ett irritationsmoment som snarare gör att man använder den mindre. Vidare behöver kvantiteten av datorer och läsplattor utökas för att kunna säkerhetsställa kvalité i arbetet.
Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår.
HELHETSBILD:
- Elevernas resultat har ökat.
- En ökad samverkan mellan förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass samt värdegrundsarbete på skolan har skapat en trygg skola där trivseln är hög.
- Eleverna har fått ökat inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
NYA ARBETSOMRÅDEN – UTVECKLING NÄSTA LÄSÅR 13/14:
- Inkludering av speciallärare i klassrummen. Ge resurserna i tidig ålder. Efter
kartläggning görs en helhetsanalys av specialpedagog som tilldelar resurserna till de mest behövande. Resterande resurstimmar fördelas ut i respektive arbetslag.
Utvärdering och revideringar görs i november och mars av specialpedagog efter dialog med respektive klasslärare.
- Tre drop-in under året då blivande barn till förskoleklass besöker verksamheten med sina föräldrar.
- Att alla barn och ungdomar i vår verksamhet ska känna trygghet, trivsel och arbetsro på vår skola (värdegrundsarbete, implementering av likabehandlingsplanen,
rastaktiviteter, fadderverksamhet)
- Diskutera på årets första klassmöte vad delaktighet betyder och vad som eftersträvas.
Analys i arbetslaget och förankring i föräldrarådet. Sammanställning dokumenteras och delas ut.
- Fungerande administration av planeringar och bedömningar i PingPong.
- Göra elevernas lärande synligt. Planering med fokus på mål och konkretisering av mål så tidigt som möjligt för att skapa en medvetenhet om vad som ska läras ut och varför.
- Öka elevernas måluppfyllelse i matematik (Matematiklyftet).
