ÅRSREDOVISNING 20 20

(1)

20 20

(2)

Årsredovisning 2020

Arbetsgivarverket – arbetsgivarorganisationen för de statliga myndigheterna Diarienummer: 2020/0722

www.arbetsgivarverket.se

(3)

Generaldirektören har ordet

Pandemin som drabbat Sverige och omvärlden sätter samhället på hårt prov. Utmaningen att ställa om till arbete hemifrån för en minskad smittspridning innebär

komplicerade ställningstaganden för medlemmarna.

Arbetsgivarverket har därför lagt extra kraft på att möta ökad efterfrågan på information relaterat till pandemin exempelvis i våra frågor och svar på webben som rönte stor uppskattning. Antalet kontakter där medlemmar önskar rådgivning har också ökat som en konsekvens av pandemin.

I en krissituation är det extra viktigt att det finns centrala kollektivavtal som säkrar arbetsfreden och ger verksamheterna stabila förutsättningar. Därför var det särskilt glädjande att vi kunde teckna långsiktiga löneavtal inom ramen för det så kallade märket.

I pandemins spår har våra medlemsaktiviteter ställts om till digital form vilket lett till att antalet deltagare ökat från cirka 1 850 förra året till 2 830 det gångna verksamhetsåret. Förutom att ställa om till digitala medlemsutbildningar och bedriva avtalsförhandlingarna digitalt, blev Arbetsgivardagen och vårt årsmöte en ny utmaning. Detta eftersom omröstningarna också skulle ske digitalt.

Dagen kunde genomföras som planerat med en väl fungerande teknik och vi bygger nu vidare på dessa erfarenheter inför nästa års arbetsgivardag.

Vår formella roll som arbetsgivarorganisation vilar på principen om den så kallade arbetsgivarpolitiska delegeringen. Under året har Statskontoret presenterat en utvärdering av denna princip och konstaterar att utvecklingen varit positiv och att myndigheterna uppfattar sitt ansvar och sina befogenheter i arbetsgivarfrågor. Jag upplever att Arbetsgivarverket under 2020 med stort engagemang och med ett gott resultat arbetat i den anda som utvärderingen ger uttryck för. Detta styrks också av vår medlemsundersökning där 85 procent av de svarande tydligt uttrycker att vi på ett bra sätt uppfyller uppdraget som arbetsgivarorganisation.

2020 blir ett år vars effekter vi kommer att leva länge med – ekonomiskt, socialt och i hur arbetet organiseras. Arbetsgivarverket ser fram emot att få vara den plattform där medlemmarna i samverkan fortsätter att utveckla nya

lösningar och synsätt på dessa och andra utmaningar.

Gunnar Holmgren

Generaldirektör, Arbetsgivarverket

(4)

Innehåll

Generaldirektören har ordet 3

Om Arbetsgivarverket 6

Besluts- och inflytandestruktur 7

Den arbetsgivarpolitiska strategin 8

Mål för Arbetsgivarverket som myndighet 9

Förklaringar till årsredovisningen 10

Resultatredovisning 13

Samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken 13

Nya lokaler knutpunkt för samverkan 13

Medlemsaktiviteter i digital form 13

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen utvärderas 16

Resultat från medlemsundersökning 16

Förhandling 17

Avtal 2020 18

Lokal lönebildning 19

Partsgemensam utvärdering av avtal 20

Resultat från medlemsundersökningen 21

Tvister och domstolsprocesser 21

Domstolsprocesser 22

Utvärdering av domstolsprocesser 23

Information, rådgivning och utbildning 23

Ökat behov av rådgivning och information 23

Utbildningsverksamheten 24

Intressebevakning 26

Utredningar, remisser och fakta om staten 26 Minimilöner fokus i internationell intressebevakning 27 Profilera staten som attraktiv arbetsgivare 28 Arbetsgivarverkets mentorprogram har varit vilande 29

Kommunikation 30

Fler besökare i digitala kanaler 30

Tillgänglighet 31

Styrning och effektivitet 32

Ledningsstöd, IT och säkerhet 32

Kompetensförsörjning 33

Det interna arbetsmiljöarbetet 33

Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla 34 Resultat i hälsoindex och attraktiv arbetsgivarindex 35

(5)

Övrig återrapportering enligt regleringsbrev 36

Åtgärder på det statliga området 36

Öka andelen kvinnor på ledande befattningar och minska

löneskillnader mellan kvinnor och män 36

God arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro 37

Öka andelen anställda i staten med utländsk bakgrund 38

Återrapportering av stabsuppgifter 39

Finansiell redovisning 41

Resultaträkning 41

Balansräkning 42

Anslagsredovisning 43

Redovisning mot anslag 43

Redovisning mot inkomsttitel 43

Tilläggsupplysningar och noter 44

Tilläggsupplysningar 44

Noter 46

Ersättningar och andra förmåner 51

Styrelseledamöternas ersättning och andra förmåner 51 Sammanställning över väsentliga uppgifter 53

Styrelsens beslut 54

Bilagor 55

Övriga medlemmar och organisationer 55

Frivilliga medlemmar 55

Obligatoriska icke-statliga medlemmar 56

Servicekontrakt 56

Bedömningskriterier för mål 57

Tecknade kollektivavtal 57

Remissvar 58

(6)

tsgivarverket

Om Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga

arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är cirka 240 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området.

Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för cirka 270 000 anställda. Medlemmarna styr och finansierar verksamheten. Arbetsgivarverkets uppgifter är att:

◼ ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna

◼ företräda staten i arbetsrättsliga tvister samt

◼ svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver.

Arbetsgivarverkets medlemmar delas in i tre kategorier:

◼ obligatoriska statliga (215 medlemmar)

◼ obligatoriska icke-statliga (fyra medlemmar)

◼ frivilliga (25 medlemmar).

Det är de obligatoriska medlemmarna som sedan 1994 formellt omfattas av den arbetsgivarpolitiska delegeringen. Kungliga Hovstaterna, riksdagens myndigheter och andra arbetsgivare med liknande ställning kan erbjudas stöd och råd mot särskild avgift som regleras i servicekontrakt. Dessa, tillsammans med obligatoriska icke-statliga och frivilliga medlemmar, redovisas i bilaga. Medlemsavgifter inklusive servicekontrakt för 2020 är cirka 101,7 miljoner kronor och antal årsarbetskrafter är cirka 57.

(7)

tsgivarverket

Besluts- och inflytandestruktur

Arbetsgivarverkets besluts- och inflytandestruktur består av arbetsgivarkollegiet, styrelsen, två medlemsråd och fem sektorer.

Arbetsgivarkollegiet är Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år. Ledamot vid kollegiet är medlemmars högsta chef.

Styrelsen utses av regeringen på förslag från kollegiet och består av högst 15 medlemschefer med representation från samtliga sektorer. Rikspolischef och överbefälhavare är obligatoriska ledamöter. I enlighet med

Arbetsgivarverkets instruktion utser och anställer styrelsen

Arbetsgivarverkets generaldirektör som också är ledamot i styrelsen.

Respektive medlems högsta chef utser en företrädare från sin verksamhet.

Medlemsföreträdaren, oftast HR-chef eller motsvarande, ansvarar för att förankra arbetsgivarfrågorna i den egna organisationens ledning och representera sin organisation i den sektor medlemmen tillhör. Respektive sektor träffas tre till fyra gånger per år. Medlemmarna delas upp i följande sektorer:

◼ Sektor 1: Allmän offentlig förvaltning, Försvar samt Samhällsskydd och rättskipning. I sektorn ingår 67 medlemmar.

◼ Sektor 2: Näringslivsfrågor, Miljöskydd samt Bostads- och samhällsutveckling. I sektorn ingår 55 medlemmar.

(8)

tsgivarverket

◼ Sektor 3: Hälso- och sjukvård, Kultur, Utbildning samt Socialt skydd. I sektorn ingår 67 medlemmar.

◼ Sektor 4: Universitet och högskolor. I sektorn ingår 36 medlemmar.

◼ Sektor 5: De stora myndigheterna¹. I sektorn ingår 19 medlemmar.

Medlemscheferna i respektive sektor nominerar ledamöter till de två medlemsråden. Råden är rådgivande till styrelsen och tvärsektoriellt sammansatta med sammanlagt åtta ledamöter vardera från de fem

sektorerna. Råden har en central roll för samordning och utveckling av den statliga arbetsgivarpolitiken. De träffas inför styrelsens möten åtta till tio gånger per år.

Den arbetsgivarpolitiska strategin

För att prioritera, utveckla och samordna arbetsgivarpolitiken inom det statliga avtalsområdet har Arbetsgivarverkets medlemmar sedan 2007 i samverkan tagit fram en gemensam arbetsgivarpolitisk strategi. Sedan 2015 utgår strategin från den gemensamma visionen: Arbetsgivare för

framtiden – statens kompetens utvecklar samhället. Strategin stödjer även regeringens mål för området Statliga arbetsgivarfrågor med delmål för de statliga arbetsgivarna². Strategin har uppdaterats vid flera tillfällen och utifrån ett inriktningsbeslut vid arbetsgivarkollegiet i november 2019 fastställdes den nuvarande versionen av Arbetsgivarverkets styrelse i slutet av februari 2020. Den uppdaterade strategin som gäller fram till 2026 tar även fortsatt sin utgångspunkt i dessa tre målbilder:

◼ Attraktiv arbetsgivare

◼ Ledarskap

◼ Utveckling och innovation.

Tidigare har utvecklingen av dessa tre målbilder följts upp med hjälp av indikatorer som redovisats i Arbetsgivarverkets årsredovisning. I samband med styrelsens beslut av den reviderade strategin, togs beslut att varje medlem själv ska följa upp de aktuella målbilderna för sin egen verksamhet.

Arbetsgivarverket har i stället tagit fram mål för myndighetens interna verksamhet som följs upp och redovisas i årsredovisningen.

1 Sektor 5 består av de 30 största (till antalet) medlemmarna exklusive lärosäten. Lärosäten tillsammans med övriga universitet och högskolor ingår i sektor 4.

2 Prop. 2019/20:1 Utgiftsområde 2.

(9)

tsgivarverket

Mål för Arbetsgivarverket som myndighet

Mål för Arbetsgivarverkets interna verksamhet har tagits fram för åren 2020 - 2022 och dessa utgår från vår instruktion. Vår vision är samma som i Strategin för den statliga arbetsgivarpolitiken: Arbetsgivare för framtiden – statens kompetens utvecklar samhället.

Vårt övergripande mål är att Arbetsgivarverket utvecklar och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken. Förutom det övergripande målet finns fyra styrande mål:

◼ Arbetsgivarverket tecknar centrala kollektivavtal som stödjer en väl fungerande verksamhet hos medlemmarna.

◼ Arbetsgivarverket är medlemmarnas självklara val vid domstolsprocesser.

◼ Arbetsgivarverket utvecklar och tillhandahåller relevant information, rådgivning och utbildning till medlemmarna.

◼ Arbetsgivarverket driver och utvecklar medlemmarnas arbetsgivarpolitiska intressen.

Därutöver finns tre stödjande mål:

◼ Arbetsgivarverket har en öppen och tydlig intern och extern kommunikation.

◼ Arbetsgivarverket har en modern styrning som stödjer effektivitet.

◼ Arbetsgivarverket är en attraktiv och kompetent organisation.

(10)

rklaringar till årsredovisningen

Förklaringar till årsredovisningen

Årsredovisningen är ett underlag för regeringens bedömning av resultat och genomförande av verksamheten. Den ska ge en

rättvisande bild och utgå från de uppgifter som framgår av instruktion samt de mål och krav som regeringen har angett i regleringsbrev.

Arbetsgivarverkets årsredovisning ska också uppfylla behovet av en verksamhetsberättelse enligt våra stadgar.

Arbetsgivarverkets årsredovisning är disponerad enligt kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De huvudsakliga kapitlen i årsredovisningen är:

◼ resultatredovisning

◼ övrig återrapportering enligt regleringsbrev

◼ finansiell redovisning

◼ styrelsens beslut

◼ bilagor.

Resultatredovisningen utgår från Arbetsgivarverkets uppdrag som

fastställs i instruktionen och består av följande åtta delar som struktureras i enlighet med övergripande mål, fyra styrande och tre stödjande mål:

◼ samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken

◼ förhandling

◼ tvister och domstolsprocesser

◼ information, rådgivning och utbildning

◼ intressebevakning

◼ kommunikation

◼ styrning och effektivitet

◼ kompetensförsörjning.

(11)

I avsnitt Kompetensförsörjning redovisas även de åtgärder som

Arbetsgivarverket vidtagit i syfte att säkerställa att det finns kompetens för att genomföra vårt uppdrag och hur dessa åtgärder bedöms ha bidragit till att fullgöra Arbetsgivarverkets uppgifter³.

Inledningsvis i varje avsnitt i resultatredovisnigen görs en bedömning av våra nya mål för myndighetens interna verksamhet. Eftersom det inte funnits mål för myndighetens interna verksamhet tidigare kan jämförelse mellan åren inte göras. Bedömningen görs utifrån framtagna urvalskriterier enligt tre nivåer:

◼ Målet är uppfyllt.

◼ Målet är delvis uppfyllt.

◼ Målet är inte uppfyllt.

Bedömningskriterierna redovisas i bilaga. Enligt regleringsbrevet ska Arbetsgivarverket ”redovisa myndigheternas samlade bedömning av verkets verksamhet”⁴. Vi gör det i samband med bedömningar av vårt övergripande mål.

Resultaten i resultatredovisningen presenteras främst från Arbetsgivarverkets medlemsundersökning, men även genom

utvärderingar och utvecklingen av andra indikatorer som kan ge en bild av utvecklingen av vår verksamhet. Könsuppdelad statistik redovisas i de fall det finns framtaget.

Arbetsgivarverkets medlemsundersökning

Medlemsundersökningen består av två delar.

Den kvantitativa delen utgörs av en webbenkät som syftar till att utvärdera övergripande, styrande och stödjande mål som inte utvärderas på annat sätt.

Enkäten består av 12 påståenden som besvaras utifrån hur väl respondenten instämmer i dem, på en skala mellan 1 och 5. Webbenkäten skickades till medlemsföreträdarna som besvarar enkäten som representant för sin verksamhet och utifrån Arbetsgivarverkets uppdrag som

arbetsgivarorganisation. Denna del utgör vårt underlag för resultatbedömningar.

Den kvalitativa delen ska ge en fördjupad bild av hur Arbetsgivarverket fungerar som arbetsgivarorganisation och består av intervjuer med

medlemschefer. Med anledning av coronapandemin planeras den här delen ske under 2021.

3 Enligt 3 kap 3§ Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

4 Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Arbetsgivarverket.

(12)

Från och med 2020 har medlemsundersökningen gjorts om för att bättre utgöra resultatindikatorer för att följa upp våra nya mål för myndighetens interna verksamhet⁵. Tidigare år skickades enkäten till medlemschefer men från och med 2020 skickas den till medlemsföreträdare.

Medlemsföreträdarna är mer insatta i Arbetsgivarverkets detaljfrågor som är relevanta för att besvara enkäten. På grund av ändringarna är raka jämförelser med tidigare års frågor inte möjlig. Trots det är det intressant att se skillnader mellan åren varför medlemsundersökningen för 2018 och 2019 också redovisas.

Övrig återrapportering enligt regleringsbrev. Enligt regleringsbrevet ska Arbetsgivarverket rapportera åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet för att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, verka för en god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro samt öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer. Här redovisas i vissa fall statistik framtagen 2019 med uppgifter från det föregående året eftersom det i vissa fall inte finns uppgifter för 2020 ännu. Arbetsgivarverket ska också redovisa en specificerad

sammanställning av nedlagd arbetstid, direkta kostnader och intäkter för de stabsuppgifter som verket utför.

Finansiell redovisning. Mot bakgrund av Arbetsgivarverkets särskilda roll som myndighet och arbetsgivarorganisation är Arbetsgivarverket undantaget från 3 kap. 2 § i förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag (FÅB), om fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader.

Styrelsens beslut. Här intygar styrelsen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Bilagor. Här redovisas sammanställningar av:

◼ övriga medlemmar och organisationer

◼ bedömningskriterier för mål

◼ tecknade kollektivavtal

◼ remissvar.

5 Könsuppdelad statistik redovisas inte eftersom den inte är individbaserad.

Medlemschefer/medlemsföreträdare svarar i egenskap av medlem. Vilka som är medlemschefer och medlemsföreträdare framgår av vårt medlemsregister.

(13)

sultatredovisning

Resultatredovisning

Resultatredovisningen utgår från Arbetsgivarverkets

verksamhetsplan 2020 och innehåller bedömningar av övergripande, styrande och stödjande mål. Här redovisas också "medlemmarnas samlade bedömning av verkets verksamhet", i enlighet med vårt regleringsbrev.

Samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken

Övergripande mål: Arbetsgivarverket utvecklar och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken.

MÅLET ÄR UPPFYLLT.

Målnivåer i medlemsundersökningen uppnås i stor utsträckning och 85 procent av medlemmarna som besvarat enkäten uttrycker tydligt att vi uppfyller uppdraget som arbetsgivarorganisation. Även Statskontorets utvärdering av den delegerade arbetsgivarpolitiken visar att samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken överlag svarar mot medlemmarnas behov och att utvecklingen varit positiv. Trots att coronapandemin inneburit stora utmaningar, har vi kunnat genomföra viktiga aktiviteter även om de fått ske i digital form. En positiv effekt av detta är även att vi nått ut till fler.

Nya lokaler knutpunkt för samverkan

Arbetsgivarverket har flyttat till nya och mer ändamålsenliga lokaler nära Stockholms centralstation och Regeringskansliet. Trots en minskad lokalyta som framför allt gäller den interna delen, är lokalerna bättre anpassade för medlemsmöten och utbildningsverksamhet. Lokalerna ska även tjäna som knutpunkt för myndighetschefer som spontant behöver träffa Arbetsgivarverkets specialister samt samverka med andra myndighetschefer.

Medlemsaktiviteter i digital form

I syfte att ta ansvar för den arbetsgivarpolitiska delegeringen och den gemensamma statliga arbetsgivarpolitiken sker kontinuerligt

arbetsgivarsamverkan som ger medlemmarna tillfälle till diskussion och erfarenhetsutbyte. Vissa möten är en direkt följd av besluts- och

inflytandestrukturen och vissa är målgruppsanpassade.

(14)

Under 2020 har Arbetsgivarverket anordnat sammanlagt 89 olika

medlemsaktiviteter vilket är färre än föregående år då 116 erbjöds. Trots detta har satsningen på ett ökat digitalt utbud medfört att antalet deltagare vid aktiviteterna varit fler, 2 826 personer jämfört med 1 852 personer 2019.

En ökning med cirka 53 procent. 233 medlemmar har deltagit på minst en av aktiviteterna vilket kan jämföras med föregående år då 218 medlemmar deltog på minst en aktivitet. Nedan presenteras några exempel på aktiviteter som erbjudits och den samverkan som skett under året.

Arbetsgivardagen, sektormöten och introduktionsdagar

Årets Arbetsgivardag genomfördes digitalt, såväl arbetsgivarkollegium med digital röstning som regeringens förvaltningspolitiska seminarium samt talet från statsministern. Ledamöterna hade möjlighet att ställa frågor under hela sändningen. På kollegiet deltog 145 ledamöter vilket kan jämföras med 144 ledamöter 2019.

Med anledning av coronapandemin har sektormötena genomförts digitalt.

Fokus har varit arbetsgivarfrågor som aktualiserats särskilt på grund av pandemin, till exempel arbetsmiljöaspekter, regelverk vid arbete hemifrån, distansledarskap, statstjänstemannaroll, kultur på distans samt

säkerhetsfrågor.

Under 2020 har 209 (86 procent) av Arbetsgivarverkets medlemmar deltagit på något av de 12 möten som genomförts vilket är en ökning från föregående år då 186 medlemmar deltog. Högst deltagande återfinns i sektor 4 (Universitet och högskolor) och sektor 5 (Stora myndigheter).

Under året genomfördes två gemensamma introduktionsdagar och sammanlagt 58 individuella introduktioner i syfte att öka kunskapen och medvetenheten om det delegerade arbetsgivaransvaret. Arbetsgivarverket har under året också deltagit vid Regeringskansliets årliga möte för nytillträdda myndighetschefer.

Arenor som möjliggör arbetsgivarsamverkan

Ett flertal arenor erbjuds för olika målgrupper i syfte att stödja

medlemmarna i specifika frågor. Med anledning av pandemin har dessa arenor i år främst fått erbjudas digitalt:

◼ arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverk

◼ arbetsrättsliga nätverket

◼ nätverk för förhandlingschefer

◼ forum för mindre arbetsgivare

◼ frukostmöte med medlemschefer.

(15)

Fokus i flertalet av mötena har var avtalsrörelsen och arbetsrättsliga frågor med anledning av coronapandemin. Årets forum för mindre arbetsgivare genomfördes på temat informationssäkerhet i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommentarer i utvärderingen efter forumet visar att det digitala formatet upplevdes negativt av deltagare.

I övrigt visar de utvärderingar som genomförts under året att medlemmarna uppskattar den möjlighet till arbetsgivarsamverkan som ovanstående arenor möjliggör⁶.

I samverkan med andra aktörer utvecklar vi arbetsgivarpolitiken Arbetsgivarverket samverkar med bland andra Rådet för integration i arbetslivet och Rörlighet i staten i syfte att driva och utveckla

arbetsgivarpolitiska frågor. Under 2020 har Arbetsgivarverket även haft en tät samverkan med Statskontoret, både gällande utvärdering av den statliga arbetsgivarpolitiken och deltagande i samordningsgruppen för god

förvaltningskultur. Arbetsgivarverket har också haft en kontinuerlig dialog med Tillitsdelegationen om uppdraget att ta fram en grundutbildning för statsanställda.

Samverkan leder ofta till seminarier inom aktuella områden. I år har seminarier erbjudits i digital form och här presenteras några exempel:

◼ Personuppgifter ur ett statligt arbetsgivarperspektiv. Genomfördes i samverkan med Datainspektionen⁷ och Länssyrelsernas samlade

dataskyddsfunktion. Sammanlagt 352 personer från 161 verksamheter deltog på dessa två seminarier.

◼ Låt kompetensen komma till sin rätt. Seminariet som fokuserade på utvecklingsbehov inom kompetensförsörjning i tider av kris,

genomfördes i samverkan med Försvarshögskolan och

Kronofogdemyndigheten. Antal deltagare var 106 personer från 65 verksamheter.

◼ Främjande, förebyggande och rehabilitering för statliga

arbetsgivare. Genomfördes i samverkan med vårdcentralen Capio Simrishamn och Branschföreningen Sveriges Företagshälsor. Antal deltagare var 186 personer från 115 verksamheter.

6 Frukostmöte för medlemschefer och nätverk för förhandlingschefer har inte utvärderats.

7 Den 1 januari 2021 har myndigheten bytt namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

(16)

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen utvärderas

Statskontorets utvärdering⁸ som gjorts på uppdrag av regeringen, är den andra utvärderingen sedan Arbetsgivarverket bildades 1994. Statskontoret bedömer att samordning och utveckling av den statliga arbetsgivarpolitiken överlag svarar mot medlemmarnas behov. Utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken har varit positiv jämfört med 2002 då den första utvärderingen genomfördes. Myndigheterna uppfattar att deras ansvar och befogenheter i arbetsgivarfrågor är tydliga och ansvarstagandet är större idag än tidigare. Enligt Statskontoret är statens lönebildning ansvarsfull och myndigheterna ser i högre grad än tidigare staten som en gemensam koncern arbetsgivarpolitiskt. Förbättringsområden som lyfts är hur man säkerställer samtliga medlemmars inflytande och engagemang i samordningen och ett fördjupat samarbete mellan myndigheterna i kompetensförsörjningsfrågor.

Resultat från medlemsundersökning

Webbenkäten har skickats till sammanlagt 233 medlemmar⁹.

Tabell 1 Medlemsundersökning, antal och andel svar

2018 2019 2020

Antal svar 184 158 197

Andel svar (%) 77 68 85

Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning

Den ökade svarsfrekvensen beror sannolikt på att årets enkät gjorts om och skickats till medlemsföreträdarna (se avsnitt Förklaringar till

årsredovisningen) som är mer tillgängliga och insatta i detaljfrågorna. Att frågorna har gjorts om till påståenden som upplevs lättare att ta ställning till kan även ha påverkat svarsfrekvensen positivt. Enkäten var öppen i två veckor vilket är lika lång tid som föregående år. Svarsfrekvensen är 82 procent eller högre i samtliga sektorer och storleksgrupper¹⁰.

8 Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten, Statskontoret 2020:20.

9 Webbenkäten skickas inte till obligatoriska icke statliga medlemmar samt medlemmar med servicekontrakt.

Den skickas inte heller till Regeringskansliet, AP-fonderna och Arbetsdomstolen.

10 Ingen fördjupad bortfallsanalys har utförts på grund av den höga svarsfrekvensen.

(17)

sultatredovisning Tabell 2 Medlemsundersökning, andel som svarar 4 eller 5

Fråga eller påstående 2018* 2019* 2020**

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation?

75 77 -

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter?

66 62 -

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga

arbetsgivarpolitiken?

70 70 -

Min sammanvägda bedömning är att

Arbetsgivarverket uppfyller sitt uppdrag som arbetsgivarorganisation.

- - 85

Vi har nytta av Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter i aktuella frågor.

- - 76

Arbetsgivarverket bidrar till interaktion medlemmar emellan.

- - 58

* Medlemschefer svarar på frågor utifrån en svarsskala mellan 1 och 5. ”Nöjda” innebär andel respondenter som svarat 4 eller 5.

** Medlemsföreträdare instämmer i påståenden utifrån en svarsskala mellan 1 och 5. "Instämmer" innebär andel respondenter som svarat 4 eller 5.

Arbetsgivarverket uppfyller sitt uppdrag som arbetsgivarorganisation i enlighet med målnivån som satts upp och medlemmarna har även nytta av de medlemsaktiviteter som erbjuds. Sektor 4 (Universitet och högskolor) ger aningen lägre omdöme på medlemsaktiviteter och en förklaring som

framkommit är att aktiviteterna inte alltid överensstämmer med de utmaningar sektorn upplever.

Relativt sett sämre omdöme ger medlemmarna gällande Arbetsgivarverkets bidrag till interaktion medlemmar emellan. Enligt medlemsråden kan en förklaring vara att interaktion i arbetsgivarfrågor är ett uppdrag

medlemmarna själva har enligt myndighetsförordningen vilket ofta hanteras inom ramen för andra nätverk. En bidragande förklaring kan även vara de förändrade mötesförutsättningar som pågående pandemi krävt.

Förhandling

Styrande mål: Arbetsgivarverket tecknar centrala kollektivavtal som stödjer en väl fungerande verksamhet hos medlemmarna.

Målnivåerna i medlemsundersökningen har nåtts gällande centrala

kollektivavtal. Avtalsförhandlingarna genomfördes och nya avtal träffades i nivå med det så kallade märket på utsatt tid. Information till medlemmarna om avtalen fanns direkt tillgängligt på webben och medlemsföreträdare och förhandlingschefer har erbjudits digitala avtalskonferenser, där cirka 250 personer deltog. Vårt stöd i lönekonsultationer har bidragit till att lokala parter kommit överens utan att lönenämnd behövt tillsättas.

(18)

Avtal 2020

Förhandlingsarbetet har under 2020 präglats av avtalsförhandlingar.

Därutöver har lagändringar till följd av coronapandemin lett till behov av anpassningar i befintliga centrala kollektivavtal och ett särskilt centralt kollektivavtal om korttidsarbete har tecknats. Samtliga kollektivavtal som tecknats under året redovisas i bilaga.

2020 års avtalsförhandlingar slutfördes den 30 november efter att avtalen prolongerats två månader. Nya tidsbegränsade RALS- och Villkorsavtal är tecknade med OFR/S,P,O och Seko. Avtalen gäller i 34 månader och är sifferlösa men med oenighetsbilagor i nivå med det så kallade märket, det vill säga 5,4 procent över hela avtalsperioden. Mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller tillsvidareavtalen där motsvarande ändringar i villkorsavtalen har införts.

Utöver förändringar i löne- och villkorsavtalen har centrala parter bland annat bestämt att avgiften till Partsrådet ska vara reducerad till noll kronor under åren 2021 till och med 2023. Parterna har också tecknat ett nytt avtal som ger Trygghetsstiftelsen ett utökat uppdrag när en anställning avslutas på grund av sjukdom. Centrala parter kom under avtalsförhandlingarna dessutom överens om att partsgemensamt arbete inom Partsrådet ska bedrivas inom fyra arbetsområden:

◼ centrala parters stöd till lokal lönebildning

◼ samverkan

◼ arbetsmiljö

◼ hållbart arbetsliv.

Partsrådet

Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Partsrådet stödjer lokala parter i gemensamma frågor som de centrala parterna fastställt i kollektivavtal

Årets förhandlingar, förankringsdiskussioner och avtalskonferenser genomfördes digitalt. Vid avtalskonferenserna deltog sammanlagt cirka 250 personer.

(19)

Lokal lönebildning

Lönebildningen ska vara styrmedel för verksamhetsutveckling och

lönesättningen en investering i goda resultat. För att stödja medlemmarna i lokal lönebildning finns information på webbplatsen, seminarier och utbildningar har också genomförts.

I samband med lokala lönerevisioner har lokala parter i två fall begärt stöd från centrala parter. Efter konsultation har överenskommelser träffats utan att en lönenämnd behövt tillsättas.

Den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet som Arbetsgivarverket producerar utgör ett viktigt underlag för såväl centrala som lokala parters analyser och förhandlingar. Produktionen av

lönestatistiken under 2020 har i likhet med 2019 påverkats av att vissa av Arbetsgivarverkets medlemmar gjort bedömningen att de inte kan

rapportera in alla variabler som ingår som underlag för lönestatistiken. Ett översynsarbete pågår i syfte att säkra att kraven på säkerhetsskydd

tillgodoses. I avtalsförhandlingarna 2020 enades parterna om att under 2021 genomföra en översyn av de avtal om samarbete i statistikfrågor som ligger till grund för den partsgemensamma lönestatistiken.

Arbetsgivarverkets medlemmar har tillgång till det webbaserade

löneanalysverktyget Analyskraft. Analyskraft lanserades hösten 2017 och antalet användare har ökat kontinuerligt. I december 2020 var 170 av

Arbetsgivarverkets medlemmar anslutna till Analyskraft vilket kan jämföras med 154 i december 2019 och 136 i december 2018.

Löneanalysverktyget Analyskraft

Verktyget syftar till att stödja det lokala lönebildningsarbetet och bidra till en effektiv lönebildning och utveckling enligt intentionerna i de centrala avtalen.

Löneutvecklingen för staten i nivå med arbetsmarknaden i övrigt Den kollektiva löneutvecklingen är den statliga sektorns officiella löneutvecklingstal.

(20)

Diagram 1 Löneutveckling i procent, årstakt

2,2 2,3

2,6

2,2

2,7

2,4 2,5

2,9

3,1

3,3

2,9

3,2

2,9

3,1 3,1

3,4

3,8

3,4

3,6

3,4

3,6

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Löneutveckling, %

Staten, Kollektiv***

Staten, Identiska individer, Identisk BESTA**

Staten, Identiska individer*

Källa: Arbetsgivarverket. Löneutveckling i årstakt beräknas genom att ta hänsyn till de lokala lönerevisionsperiodernas längder.

* Löneutveckling för identiska individer, vars arbetsuppgifter klassats lika vid bägge mättillfällena.

** Löneutveckling för identiska individer, det vill säga anställda som finns hos samma arbetsgivare vid båda mättillfällena.

*** Kollektiv löneutveckling speglar kostnadsökningen mellan mättillfällena.

I september 2020 uppgick den kollektiva löneutvecklingen till 2,5 procent vilket är något högre än föregående år¹¹. Löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet ligger i nivå med löneutvecklingen på den internationellt konkurrensutsatta delen av arbetsmarknaden.

Partsgemensam utvärdering av avtal

Tillsammans med Saco-S har en utvärdering av tillsvidareavtalet RALS-T gjorts till grund för ytterligare utvecklingsinsatser. Utvärderingen är den fjärde i ordningen och omfattade löneutveckling och lönebild samt den lokala löneprocessen. Fokus i utvärderingen var långsiktigheten i den lokala löneprocessen och tillämpningen av lönesättande samtal inom

högskolesektorn.

I likhet med tidigare utvärderingar framkommer att RALS-T i grunden utgör ett starkt stöd för den lokala löneprocessen. Den årscykel som avtalet

baseras på ger lokala parter god grund att etablera väl fungerande rutiner för det lokala lönebildningsarbetet. Vidare framkom att parterna bör överväga utvecklingsinsatser av bland annat utbildningar och utformningen av texterna i avtalet.

11 De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället september 2020 genomfört den tredje lönerevisionen enligt treårsavtalen RALS 2017-2020 med OFR/S, P, O och Seko samt slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i tillsvidareavtalet RALS-T med Saco-S.

(21)

Tillsammans med Saco-S, OFR/S,P,O och Seko har en första utvärdering gjorts av tillämpningen av kollektivavtalet Särskilt villkorsavtal för vissa statliga anställningar (VASA) med mera.¹² Utvärderingen visade bland annat att anställningar med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, där VASA tillämpas, förekommer i viss utsträckning inom det statliga

avtalsområdet. Tillämpningen av VASA ökade kraftigt i och med införandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Moderna beredskapsjobb.

Resultat från medlemsundersökningen

Tabell 3 Medlemsundersökning, andel som svarar 4 eller 5

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets dialog inför förhandlingar av centrala kollektivavtal?

68 55 -

De centrala kollektivavtalen ger vår verksamhet ett bra stöd att teckna lokala kollektivavtal.

- - 82

Det statistiska underlag Arbetsgivarverket tillhandahåller är relevant för våra lokala förhandlingar och analyser.

- - 61

* Medlemschefer svarar på frågor utifrån en svarsskala mellan 1 och 5. ”Nöjda” innebär andel respondenter som svarat 4 eller 5.

Målnivåerna har nåtts när det gäller att centrala kollektivavtal ger bra stöd att teckna lokala kollektivavtal. En något lägre andel instämmer i påståendet att det statistiska underlag Arbetsgivarverket tillhandahåller är relevant för lokala förhandlingar och analyser. Under 2021 kommer bakgrunden till utfallet att undersökas närmare.

Tvister och domstolsprocesser

Styrande mål: Arbetsgivarverket är medlemmarnas självklara val vid domstolsprocesser.

Samtliga medlemmar, som fått stöd med en domstolsprocess som avslutats under året, svarar att de vill anlita Arbetsgivarverket igen om de får en ny domstolsprocess som de inte själva kan driva.

12 Parterna har träffat detta avtal i syfte att underlätta anställningar som främjar allmänna arbetsmarknads-, social- och sysselsättningspolitiska mål enligt 4 § Anställningsförordning (1994:373).

(22)

ltatredovisning

Domstolsprocesser

Arbetsgivarverket har under året hanterat 31 domstolsprocesser varav 13 pågick vid årets början och 18 nya kom in under året. Arbetsgivarverket har varit ombud i samtliga processer, varav tre tillsammans med ombud från aktuell myndighet. Under året har 18 domstolsprocesser avslutats.

Tabell 4 Arbetsgivarverkets domstolsprocesser under 2018 - 2020, antal

Domstolsprocesser 2018 2019 2020*

Anställningsskyddslagen (LAS) 12 16 17

Lagen om offentlig anställning (LOA) 5 1 5

Brott mot diskrimineringslagen 4 4 3

Tolkning av kollektivavtal 2 1 2

Andra frågor 4 2 4

SUMMA 27 24 31

Källa: Arbetsgivarverkets diariesystem

* Eftersom fyra processer återkallats i ett inledande skede är summan för 2020 snarare 27 än 31.

Fördelningen mellan olika tvisteområden följer i princip de senaste årens mönster, där den övervägande delen avser anställningsskyddslagen.

Processerna handlade om avskedande, uppsägning av såväl personliga skäl som arbetsbrist, provanställning och omplacering inom ramen för

arbetsskyldigheten. Diskrimineringstvisterna har avsett etnisk

diskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder. Fyra processer har handlat om förtroendeskadlig bisyssla, men dessa har återkallats i ett inledande skede.

En majoritet av målen som hanterats under året har drivits eller drivs av en facklig organisation (20 av 31 fall). Detta ligger i linje med hur det har sett ut de flesta åren och 2019 års ökning av processer som drivs av enskild arbetstagare ser ut att ha varit tillfällig. En av processerna har drivits av Diskrimineringsombudsmannen.

Arbetsgivarverket har företrätt medlemmar i fyra uppmärksammade mål:

◼ en operatör vars provanställning inte övergick i en tillsvidareanställning då hon, till följd av dyslexi, inte nådde upp till språkkraven

◼ en forskare som avskedades, till följd av oredlighet i forskning

◼ en handläggare vars provanställning, till följd av långvarig föräldraledighet, inte övergick i en tillsvidareanställning

◼ en domstolssekreterare vars anställning upphörde genom uppsägning, till följd av bristande prestationer och samarbetssvårigheter som hade sin orsak i en neuropsykiatrisk diagnos.

(23)

Utvärdering av domstolsprocesser

Under 2020 har målet varit att 95 procent av medlemmarna skulle anlita Arbetsgivarverket igen, i fall det uppstår en ny tvist vid domstol. Målet har utvärderats genom frågor som ställts till medlemsföreträdare eller annan utsedd kontaktperson i anslutning till avslutad process.

Under året har 18 processer avslutats och samtliga har utvärderats skriftligt och/eller muntligt. Medlemmarna har gett uttryck för att Arbetsgivarverkets medarbetare, i rollen som ombud, varit professionella, ansvarstagande, lyhörda, engagerade, lösningsinriktade och verkat för goda relationer. På frågan om man skulle anlita Arbetsgivarverket igen, i fall det uppstår en ny tvist vid domstol, har alla svarat ja.

Information, rådgivning och utbildning

Styrande mål: Arbetsgivarverket utvecklar och tillhandahåller relevant information, rådgivning och utbildning till medlemmarna.

Både medlemsundersökningen och utvärdering av utbildningsverksamheten visar att målet är uppfyllt. Till följd av pandemin har behovet av rådgivning såväl som aktuell information varit omfattande och medlemmarna har uppskattat det professionella stöd som erbjudits. Utbildningsverksamheten har i stort kunnat genomföras trots pandemin genom att utbildningar gjorts om till digital form. Under året har också två nya utbildningar tagits fram och lanserats.

Ökat behov av rådgivning och information

Utöver det digitala stöd som finns tillgängligt via webbplatsen har Arbetsgivarverkets medlemmar tillgång till rådgivning genom en utsedd rådgivare, som i samarbete med övriga experter ger konsultativt stöd. Med anledning av pågående pandemi tillsammans med redan pågående

förändringar av vissa statliga verksamheter har behovet av stöd varit omfattande under 2020.

En manuell statistikinsamling av antalet kontakter¹³ har även gjorts under 2020. I genomsnitt kom det in 236 kontakter per vecka från i genomsnitt 116 av Arbetsgivarverkets 248 medlemmar och organisationer med

servicekontrakt. Detta är en ökning från 2019 då 220 kontakter kom in från i genomsnitt 104 organisationer per vecka. Medlemmar i sektor 4 (Universitet

13 Detta gäller medlemskontakter som kommit in via e-post och telefon av frågor exklusive tvister, statistikfrågor samt centrala konsultationer. Insamlingen skedde vid tre tillfällen och en vecka per tillfälle.

(24)

och högskolor) och sektor 5 (De stora myndigheterna) står tillsammans för cirka 60 procent fler kontakter än genomsnittet för samtliga medlemmar, i relation till antalet medlemmar i respektive sektor.

Arbetsgivarguiden som finns på Arbetsgivarverkets webbplats innehåller fakta, råd och information under olika ämnesområden i syfte att stödja medlemmarna i lokala arbetsgivarfrågor. Under året har ett särskilt fokus varit frågor och svar (FAQ) med arbetsrättslig information kopplat till coronapandemin. FAQ har kontinuerligt uppdaterats och under perioden mars till och med december hade drygt 109 000 besök gjorts på sidan.

Arbetsgivarguiden har under året också utökats med ett nytt avsnitt:

Främjande, förebyggande, rehabiliterande (FFR).

Utbildningsverksamheten

För att tillgodose medlemmarnas behov av kompetensutveckling inom det arbetsgivarpolitiska området utvecklar och genomför Arbetsgivarverket olika former av utbildningar. Utbildningsutbudet består främst av fysiskt eller digitalt genomförda, öppna respektive medlemsanpassade,

utbildningar. Verksamheten består även av utbildningsfilmer och webbutbildningarna Ledare i staten och Aktivt medarbetarskap som lanserades hösten 2019. Under året har webbutbildningarna tillsammans haft cirka 1 800 användare, där Ledare i staten haft flest visningar.

Fler deltar i öppna utbildningar

Planerat ordinarie utbildningsutbud för 2020 bestod inledningsvis av tio olika utbildningar inom det arbetsgivarpolitiska området. På grund av pågående pandemi anpassades åtta av dessa utbildningar till digitalt format medan två utbildningar fick ställas in då de inte kunde genomföras digitalt.

Under året lanserades även två nyutvecklade utbildningar: Statliga arbetsgivares rehabiliteringsansvar samt Statlig arbetsrätt vid universitet och högskolor.

Sammanlagt har dessa utbildningar genomförts vid 19 tillfällen, vilket kan jämföras med 25 tillfällen 2019. Det totala deltagarantalet uppgick under året till 625 personer vilket är cirka 26 procent fler deltagare än

föregående år. Ökningen förklaras av att det digitala utbildningsformatet medgett fler deltagare per utbildningstillfälle.

(25)

sultatredovisning Tabell 5 Utvärdering av Arbetsgivarverkets öppna utbildningar, andelen nöjda*

deltagare i procent (%)

Öppen utbildning 2018 2019 2020

Agera rätt vid omställning 96 97 91

Verktyg för löneanalys (Analyskraft) 86 61 -

Att anställa i staten 91 100 91

Att teckna lokala kollektivavtal - 100 -

Befattningsklassificering för statistik (BESTA) 80 95 92

Chef i staten** 92 93 83

Lokal lönebildning 63 94 95

Löne- och anställningsvillkor i staten 83 86 93

Pensionsavtalen (PA 16) 100 100 -

Statlig arbetsrätt 96 90 85

Villkor vid olika former av utlandsuppdrag (URA) 100 93 100 Statliga arbetsgivares rehabiliteringsansvar - - 75 Statlig arbetsrätt vid universitet och högskolor - - 94 Källa: Arbetsgivarverkets utvärdering av genomförda öppna utbildningar.

* ”Nöjda” innebär att deltagare svarat 4 eller 5 på en femgradig skala på fråga om deltagarens helhetsbedömning av genomgången utbildning.

** Utvärderingsfrågorna har ställts på annat sätt i denna utbildning.

Målet för de öppna utbildningarna har under 2020 varit att 80 procent av de som deltagit vid en av de tio öppna utbildningar som erbjöds vid årets början skulle vara nöjda med utbildningen som helhet. Detta mål har uppnåtts. Anledningen till det relativt sett sämre omdömet på den nya utbildningen Statliga arbetsgivares rehabiliteringsansvar är sannolikt att det digitala formatet inte är helt lämpligt för utbildningen.

Positiv respons i utvärdering av medlemsanpassade utbildningar De medlemsanpassade utbildningarna är i huvudsak en- och

tvådagarsutbildningar. I år genomfördes 29 utbildningar vilket kan jämföras med 39 under 2018 och 37 under 2019. Anledningen till minskningen i år är att utbildningar avbokades av medlemmar under pandemins inledande månader. Totalt har cirka 600 chefer och medarbetare deltagit i årets medlemsanpassade utbildningar, vilket är färre deltagare än 2019 då cirka 700 personer deltog men samtidigt något fler deltagare per

utbildningstillfälle än föregående år.

I år har utvärdering även genomförts av samtliga genomförda myndighetsanpassade utbildningar där målet varit att 85 procent av beställarna ska vara nöjda med utbildningsinsatsen som helhet¹⁴.

Utvärderingen visar att de verksamheter som besvarat enkäten (19 av 29 verksamheter) har varit nöjda.

14 ”Nöjda” innebär att deltagare svarat 4 eller 5 på en femgradig skala på fråga om deltagarens helhetsbedömning av genomgången utbildning.

(26)

Resultat från medlemsundersökningen

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor?

68 72 -

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar?

58 56 -

Arbetsgivarverkets rådgivning ger professionellt stöd när vi har behov av tolkning och tillämpning av centrala kollektivavtal, arbetsrättslig lagstiftning och övriga arbetsgivarfrågor.

- - 82

Arbetsgivarverkets rådgivning ger kontakt inom en rimlig tid.

- - 86

* Myndighetschefer svarar på frågor utifrån en svarsskala mellan 1 och 5. ”Nöjda” innebär andel respondenter som svarat 4 eller 5.

I år framkommer det tydligt att målnivåerna för Arbetsgivarverkets

rådgivning har uppnåtts. Det kan bland annat förklaras av att medlemmarna under rådande pandemi ansett att de fått relevant och kompetent stöd från Arbetsgivarverket, både via webb och i direkt kontakt med

rådgivningsverksamheten. Eftersom frågor om utbildning utvärderas tillräckligt på annat sätt har de utgått från medlemsundersökningen 2020.

Intressebevakning

Styrande mål: Arbetsgivarverket driver och utvecklar medlemmarnas arbetsgivarpolitiska intressen.

Målnivåerna i medlemsundersökningen har nåtts och aktiviteter har i stort skett enligt plan. Arbetet med synpunkter på EU:s förslag om minimilöner har varit omfattande. En utveckling har skett av statistiken på webbplatsen under rubriken Fakta om staten och satsningen på att profilera statliga jobb har utvecklats väl med fler följare och ökad trafik i digitala kanaler.

Utredningar, remisser och fakta om staten

Arbetsgivarverkets intressebevakning syftar till att ta tillvara de statliga arbetsgivarnas intressen genom att värna den arbetsgivarpolitiska delegeringen och främja den statliga sektorns kompetensförsörjning.

Besvarande av remisser samt medverkan i referensgrupper till statliga utredningar är viktiga aktiviteter inom ramen för denna intressebevakning.

Under året har Arbetsgivarverket besvarat 81 remisser vilket kan jämföras med 58 remisser föregående år, se avsnitt Bilagor.

(27)

Vi har varit representerade i 10 utredningar vilket kan jämföras med 11 under 2019. Dessa utredningar har varit:

◼ en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen

◼ en moderniserad arbetsrätt

◼ en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

◼ ett mer ändamålsenligt regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och för förmåner vid rehabilitering

◼ genomförande av ILOs konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet

◼ genomförande av visselblåsardirektivet

◼ nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess

◼ uppdrag att utreda behov av åtgärder till följd av ELA-förordningen

◼ uppdragsbeskrivning om genomförande av arbetsvillkorsdirektivet

◼ utredningen om genomförande av direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare.

Under året aviserades också en statlig utredning om statligt anställdas rättsställning, vilket Arbetsgivarverket välkomnade då vi efterlyst detta.

Utredningen ska bland annat lämna förslag kring rättslig hantering av beslut från Statens överklagandenämnd och kring frågor rörande möjligheten till avstängning av statligt anställda.

Arbetsgivarverkets statistikinsamling ger möjlighet att följa den

arbetsgivarpolitiska utvecklingen inom staten och vissa delar presenteras på webben under Fakta om staten. Under året har ett omfattande arbete skett för att utveckla dessa webbsidor och ge läsarna ökade möjligheter till fördjupning och analys.

Minimilöner fokus i internationell intressebevakning

Med utgångspunkt från den europeiska pelaren för sociala rättigheter har EU-kommissionen under 2020 presenterat ett förslag om ett bindande direktiv för minimilöner inom unionen. Frågan har under året varit i fokus för Arbetsgivarverkets internationella intressebevakning eftersom parterna på den svenska arbetsmarknaden menar att en sådan lag allvarligt riskerar att försvaga den svenska partsmodellen. För ökat inflytande och extra tyngd i argumentationen har Arbetsgivarverket samverkat med andra

partsföreträdare för både arbetsgivare och fack. Tillsammans har vi bland annat skrivit ett öppet brev till regeringen och begärt ett extra samråd kring förslaget om minimilöner. Frågan har också dominerat arbetet inom den

(28)

översektoriella sociala dialogen inom EU där Arbetsgivarverket deltar som en av de svenska medlemmarna inom organisationen SGI Europe (SGI;

Service of general interest, tidigare CEEP).

Under året har Arbetsgivarverket även:

◼ deltagit i flera partsråd inom EU-frågor med arbetsmarknads- och socialdepartementet samt i statsministerns EU-råd

◼ deltagit i arbetsgruppen för avtalsförhandlingar, Social affairs board och innehavt en plats i föreningens generalförsamling (SGI Europe).

◼ deltagit i arbetsgruppen för offentlig sysselsättning, Working Party for Public Employment and Management (PEM) inom OECD

◼ företrätt Sverige i European Public Administrations Network (EUPAN) tillsammans med Statskontoret.

Profilera staten som attraktiv arbetsgivare

Jobba statligt, Arbetsgivarverkets satsning på att profilera statliga jobb, upphörde som projekt och integrerades under året i ordinarie verksamhet.

Under 2020 deltog Jobba statligt på fyra arbetsmarknadsmässor:

◼ Systemvetardagen på Stockholms universitet

◼ Next Level för yrkesverksamma ingenjörer

◼ Studentmässa på Södertörns högskola, tillsammans med Skatteverket

◼ Framtidsmässan tillsammans med Polisen, Försäkringskassan och Skatteverket.

Med anledning av pandemin genomfördes de två sistnämnda mässorna digitalt. Samarbetet med övriga medlemmar i it-nätverket i staten samt Employer branding-nätverket i staten fortsatte under året.

Under året har Jobba statligt nästan fördubblat antalet följare på LinkedIn från cirka 15 900 i januari till nästan 30 000 i december. Det inlägg på LinkedIn som visades flest gånger hade mer än 23 500 visningar.

Webbplatsen jobbastatligt.se hade under året drygt 290 000 unika besökare vilken är en ökning med cirka 50 000 jämfört med 2019. Webbplatsen har också utvecklat kampanjsidor för ökade möjligheter att exponera

medlemmarnas profileringsmaterial.

Medlemmarnas möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver Förbättringen av statens kompetensförsörjning ligger i linje med

konjunkturutvecklingen då intresset för statliga arbeten brukar öka under lågkonjunkturer.

(29)

sultatredovisning Diagram 2. Andelen medlemmar som uppgett brist på lämpliga sökande vid

rekrytering det senaste halvåret (andelen är viktat efter antal anställda)

44

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Källa: Arbetsgivarverkets Kompetensbarometer

Vid höstens mätning hade bristen vid rekrytering enligt Arbetsgivarverkets Kompetensbrometer¹⁵ minskat till 44 procent jämfört med ett bristtal på 78 procent hösten innan. Störst brist fanns inom arbetsområdet Utbildning och forskning där 13 procent av medlemmarna uppgav brist, att jämföra med 22 procent hösten 2019. Näst störst brist fanns inom IT-systemutveckling och förvaltning med en brist på 12 procent jämfört med 34 procent ett år

tidigare. Under året har Arbetsgivarverket påbörjat en studie kring statens attraktivitet som närmare ska fördjupa och analysera resultaten från

Kompetensbarometern löpande mätningar.

Arbetsgivarverkets mentorprogram har varit vilande

Under 2020 har Arbetsgivarverkets Mentorprogram för nyanlända akademiker varit vilande på grund av coronapandemin. Arbetsgivarverket bedömer inte att aktiviteten är möjlig att genomföra digitalt utan att den förutsätter fysiska möten mellan mentorer och adepter. Arbetsgivarverket avvaktar med att ta ställning till om programmet ska återstarta i framtiden.

15 Kallades tidigare Konjunkturbarometer.

(30)

Resultat från medlemsundersökningen

Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen?

59 64 -

Arbetsgivarverket driver och tillvaratar medlemmarnas arbetsgivarpolitiska intressen.

- - 74

* Myndighetschefer svarar på frågor utifrån en svarsskala mellan 1 och 5. ”Nöjda” innebär andel respondenter som svarat 4 eller 5.

Målnivåerna har nåtts i år men det framkommer skillnader mellan sektorerna, där en lägre andel instämmer i sektor 4 (Universitet och

högskolor) och sektor 5 (Stora myndigheter), än i andra sektorer. En möjlig förklaring som framkommit kan vara att dessa medlemmar upplever fler målkonflikter och ett större politiskt tryck och därför kan ha högre

förväntningar på att Arbetsgivarverket ännu tydligare tar ställning och driver frågor i medlemmarnas intressen.

Kommunikation

Stödjande mål: Arbetsgivarverket har en öppen och tydlig intern och extern kommunikation.

MÅLET ÄR DELVIS UPPFYLLT.

Målnivåerna har i stort nåtts i medlemsundersökningen men önskemål uttrycks om en bättre sökbarhet på webbplatsen. Vi ser en positiv utveckling i våra digitala kanaler i linje med en ambitiös kommunikationssatsning under året. Vi behöver dock fortsätta att arbeta med

tillgänglighetsanpassning framför allt av webbplatsen.

Fler besökare i digitala kanaler

De digitala kanalerna är avgörande för att Arbetsgivarverket ska kunna fullfölja sitt uppdrag och nå sina målgrupper med råd och stöd, inspirera till samverkan och utveckling och presentera fakta om statlig utveckling.

Arbetsgivarverkets digitala kanaler omfattar den egna webbplatsen, sociala medier, podd samt webb-tv och filmer.