Furuskolans likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling la sa ret 2013/2014

(1)

Furuskolans likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling la sa ret 2013/2014

Datum 20130930

Avser skolformen grundskola åk 1-9, förskoleklass och fritidshem

Fastställd xxxxxxx

Revideras varje läsår, rektor är ansvarig

Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, Skollagen 2010:800 och

Diskrimineringslagen 2008:567. Sammanfattningsvis innebär dessa lagar förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Alla barn och elever har i dag ett lagligt skydd mot kränkande behandling som trakasserier och mobbing.

(2)

Inneha llsfo rteckning

Definitioner Målsättning

Likabehandlingsteam Kartläggning

Arbetsgång

Förebyggande arbete Ansvarsfördelning Bilagor

Under perioden aug-oktober 2013 remissbehandlas förslaget med personal och elever, samt till föräldrar via föräldramöten, samt skolråd.

(3)

Definitioner

A. Vad är kränkande behandling?

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Där kränkande behandling sker handlar det oftast om relationer och maktförhållanden.

Kränkande behandling beskriver en relation i obalans. Det som avgör om en handling är att betrakta som kränkning är individens upplevelse.

Kränkande behandling kan vara:

Fysisk t ex att bli utsatt för slag och knuffar

Verbal t ex svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser Psykosocial t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburen, t ex klotter, brev, lappar

B. Vad är diskriminering?

Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar.

Diskrimineringsgrunderna:

Kön

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning

Funktionshinder

Könsöverskridande identitet

Ålder (undantag finns i diskrimineringslagen 3 kap 6§)

Diskriminering kan ske exempelvis genom skolans regler eller rutiner.

Direkt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala

ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Att exempelvis behandla alla lika kan innebära diskriminering.

Definitionerna gäller kränkningar mellan elever och mellan personal och elever.

Målsättning

På Furuskolan ska vi skapa en skolmiljö där alla elever har lika rättigheter och lika värde samt känner trygghet, uppskattning och respekteras för den man är. På Furuskolan ska…

 alla känna sig accepterade

 alla bli behandlade lika

oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

All personal ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan anses som kränkande och ojämlikt.

(4)

Likabehandlingsteam (LBT)

Likabehandlingsteamet utreder och åtgärdar ärenden där elev kränkt elev och driver och utvärderar det förebyggande arbetet om barns och elevers lika rättigheter i skolan. LBT träffas måndagar kl.15.00 var tredje vecka.

LBT:

Förebyggande arbete F-5 Gunilla Westermark

Förebyggande 6-9 Lina Boman

Utredningar F-5 Lena Holmlund Sundberg Utredningar 6-9 Ulrika Enmark Kurator

Cecilia Lestander Skolpsykolog Sabine Rilinger Rektor

Rektor ansvarar för att likabehandlingsarbetet bedrivs och för att likabehandlingsplanen är känd för all personal, elever och föräldrar inom verksamheten.

Mentor

Mentorer har ett särskilt ansvar för att hålla kontinuerlig kontakt med sina elever och därigenom upptäcka och motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid behov kontaktas LBT, rektor och vårdnadshavare.

Kartläggning och riskanalys

Arbetet med att förhindra och stoppa alla former av kränkande behandling följs upp och utvärderas regelbundet i LBT och arbetslag. Terminsvis görs en trivselundersökning som bl a ligger till grund för uppföljningen och omformulerade åtgärder. Formellt behandlas

utvärderingarna under december och maj månad.

I slutet av varje läsår ansvarar rektor för att sammanställa LBT:s och arbetslagens

uppföljningar, i samband med det görs även en riskanalys. Elevernas klass- och elevråd är en del i uppföljningsarbetet, så även vårdnadshavare.

Sammanställningen är en del av det lokala kvalitetsarbetet och ligger till grund för nästa läsårs likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling.

Arbetsgång för LBT när något inträffar som strider mot lagen

LBT ansvarar för att diskret samla in fakta i ärendet.

1. När det finns tillräckligt med underlag beslutar arbetslaget och likabehandlingsteamet om åtgärder och dokumenterar regelbundet.

2. Tala i första hand med den som blivit utsatt för handlingen. Tala vid behov med andra som känner till något om händelsen

3. Handlar ärendet om elev/elev agerar vi så här:

 Samtal med den som kränker ska inledas så snart som möjligt

 De berörda utövarna ska inte informeras i förväg

 Samtal med de som kränker sker en i taget. De ska inte ha möjlighet att prata med varandra mellan samtalen

(5)

 Två vuxna är med under samtalet, varav en för anteckningar

 Föräldrar till alla inblandade informeras samma dag som samtalet ägt rum

 Fram till uppföljningssamtalet är personalen extra uppmärksamma på de inblandade eleverna

 Efter en vecka blir det uppföljningssamtal. Den/de som kränker och den som blivit kränkt var för sig

 Eventuellt åtgärdsprogram upprättas

 Kontinuerlig uppföljning och regelbundna samtal med de som kränkt och de som blivit kränkta är viktigt under det följande året. Allt detta dokumenteras.

4. Handlar ärendet om personal/elev agerar vi så här:

 Om personal eller elev handlar i strid mot lagen är rektor huvudansvarig för att utreda ärendet och se att till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rektor följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs.

 Alla som arbetar på skolan skall meddela rektor om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen.

5. Om barnets situation inte förbättras

 Rektor, arbetslaget och förälder avgör tillsammans om fortsatta åtgärder.

 Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört

handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Dokumentationen lämnas till rektor.

 Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef minst en gång per termin av rektor.

Förebyggande arbete

 Kamratstödjare

 Regelbundna samtal kamratstödjare och personal

 Regelbundna samtal med klassen om värdegrundsfrågor

 Trivselenkät/riskanalys, föräldraenkät

 Organiserade elevledda rastlekar

 Hälsosamtal, åk 1, 4, 8

 Samtal med kurator, åk 6

 Gruppsamtal med kurator

 BUS (Beck Ungdomsskalor)

 Drogvaneenkät, åk 9

 Utvecklingssamtal varje termin

 Elevråd, klassråd

 Föräldramöte

 Skolråd

 Mångkulturell dag

 Temadag värdegrund

 Motverka maktlekar

 Rastvakter

 Pedagogiska luncher

 Skolskjutsvakter

Genom ovan angivna mål arbetar vi förebyggande mot kränkande behandling. Vi arbetar också kontinuerligt med skolans värdegrund för att stärka och trygga elever och personal. Ett snabbt

(6)

ingripande mot kränkande behandling innebär att det kan stoppas innan en mobbingsituation uppstår. Alla elever och föräldrar görs delaktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Ansvarsfördelning

Organisationsnivå

 Rektor ansvarar kontinuerlig information om likabehandlingsplan till personal, skolråd och områdeschef

 Mentorer informerar föräldrar vid föräldramöten

 Likabehandlingsplanen finns publicerad på skolans hemsida.

 Alla ärenden behandlas och dokumenteras av likabehandlingsteamet Gruppnivå

 Klassråd, en gång i veckan i samtliga klasser

 Elevråd, en gång i månaden

 Kamratstödjare, var tredje vecka F-5, en gång i månaden 6-9

 Elevskyddsombud, en gång i månaden Individnivå

 Utvecklingssamtal, en gång per termin

 Samtal, mentor-elev på mentorstid

 Kuratorsamtal, en gång per läsår för åk 6 och vid behov

 Hälsosamtal, en gång per läsår för åk 1,4, 8

 Trivselenkät, en gång per termin

 Föräldraenkät, en gång per läsår

I maj månad utvärderas likabehandlingsteamets arbete.

Uppföljning, utvärdering och revidering

LBT följer upp och utvärderar gjorda insatser i maj varje läsår. Följande frågor tas upp:

- Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret?

- Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp?

- Bör något i likabehandlingsplanen ändras?

- Vad är elevskyddsombudets åsikts om skolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling?

I samband med utvärderingen prövas om planen bör revideras och/eller om det finns sådant (fortbildning, information och dylikt) som bör prioriteras under det kommande året. Här bör även åsikter från skolråd och elevråd vägas in. Förslag om revidering och/ eller prioriteringar lämnas till rektor som tar upp det som ett beslutsärende.

Bilagor

Uppföljning av åtgärder 12-13 Utredningsblankett

Trivselenkät förälder Trivselenkät elev

(7)

Utvärdering av åtgärder 12-13

 Kamratstödjare - Arbetet i F-5 har fungerat bra. Har även faddergrupper. I 6-9 har det stannat av lite, pga personalbyte

 Regelbundna samtal kamratstödjare och personal -

 Trivselenkät/riskanalys, föräldraenkät - genomfört

 Organiserade rastlekar - endast på ht

 Hälsosamtal, åk 1, 4, 8 – genomfört

 Samtal med kurator, åk 6 - genomfört med flickorna

 Drogvaneenkät, åk 9 - genomfört

 Utvecklingssamtal varje termin - genomfört

 Elevråd, klassråd – fungerar bra

 Föräldramöte - fungerar bra, ibland upplevs det som att uppslutningen är dålig

 Skolråd - fungerar bra, men upplevs ibland som ett möte för de som är där

 Mångkulturell dag – ej genomfört i 6-9, F-5 har haft det

 Temadag värdegrund – genomförd i februari med gott resultat

 Motverka maktlekar – har inte sett så mycket av detta

 Friends – avvecklar namnet, men behåller grundtanken och utvecklar arbetet

 Elevledda rastlekar – endast på ht

 Rastvakter – fungerar bra på F-5

 Pedagogiska luncher – fungerar bra

 Skolskjutsvakter – endast i F-5

 Föreläsning ”Vardagsrasism” från migrationsverket

(8)

Utredning av kra nkande behandling

Närvarande Datum

Anledning till utredning

(9)

Överenskommelse

Uppföljning/utvärdering Datum

(10)

Utredningssamtal

Närvarande Datum

Beskrivning av samtalet

Överenskommelse

Uppföljning/utvärdering

(11)

Ö vriga samtal i a rendet

Närvarande Datum

(12)

(13)

Trivselenkät föräldrar 6-9

Mitt barn går i klass_____ Pojke Flicka

1. Hur upplever du att ditt barn trivs på skolan?

Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt

__________________________________________________________

2. Hur upplever du att ditt barn trivs i sin klass?

_________________________________________________________

3. Hur upplever du att ditt barn trivs med sina lärare?

__________________________________________________________

4. Har ditt barn uttryckt obehag för att vistas på någon speciell plats på skolan?

Nej

Ja, i så fall var?_______________________________________________________

_____________________________________________________________________

(14)

5. Är det något speciellt som du tycker att vi på skolan bör känna till?

_________________________________________________________

___

Trivselenkät Furuskolan 6-9

Jag går i klass ______ Pojke Flicka

1. Hur trivs du på skolan?

___________________________________________________________

2. Hur trivs du i din klass?

___________________________________________________________

3. Hur trivs du med dina lärare?

(15)

__________________________________________________________

4. Är det svårt att förstå vad du ska göra på lektionerna?

Sällan Ibland Ofta

__________________________________________________________

5. Är det någon i klassen som oftast är ensam? Flera En Ingen

6. Känner du dig trygg på skolan? Sällan Ibland Ofta

7. Finns det några platser på skolan som du Flera En Ingen Du undviker att gå till? Vilka platser?

___________________________________________________________________________

__

___________________________________________________________________________

__

8. Är det någon speciell tid då det kan förekomma bråk?

(16)

Ja … på morgonen på 10-rasten på em-rasten på lunchrasten

på håltimmar efter skolan annan tid_____________________

Nej det är alltid lugnt.

9. Är det någon speciell plats det kan förekomma bråk?

Ja… vid bussen på torget i matsalen i korridoren

i klassrummet på skolgården i datasalarna

i omklädningsrummet på idrotten annan plats__________________________

Nej, det är alltid lugnt.

10. Vad tycker du om din klass?

___________________________________________________________________________

____

___________________________________________________________________________

____

11. Är det något speciellt som du tycker att vi vuxna bör känna till?

___________________________________________________________________________

___

(17)

Trivselenkät Furuskolan F-5

Jag går i klass ______________ Pojke Flicka

1. Känner du dig trygg på skolan?

Mycket trygg Ganska trygg Mindre trygg Inte trygg

2. Känner du dig trygg i din klass?

3. Känner du dig trygg med din/dina lärare?

4. Händer det att du känner dig ensam på skolan?

Aldrig Sällan Ibland Ja, ofta

5. Finns det några platser på skolan som du undviker att gå till?

6. Är det någon speciell plats där det kan förekomma bråk?

Nej, det är alltid lugnt.

Ja… vid bussen i matsalen i korridoren i klassrummet

på skolgården i datasalarna

i omklädningsrummet på idrotten annan plats______________________

7. Är det något speciellt som du tycker att vi vuxna bör känna till?

(18)

Föräldraenkät F-5

1. Upplever du att ditt barn är tryggt på skolan?

Trygg Mindre trygg Otrygg

2. Upplever du att ditt barn är tryggt i klassen?

3. Upplever du att ditt barn känner sig trygg med sin lärare?

4. Har ditt barn uttryckt obehag för att vistas på någon speciell plats på skolan?

Nej

Ja, i så fall var?

5. Hur tycker du att samarbete mellan hem och skola fungerar?

6. Finns det något speciellt som du tycker att vi på skolan bör känna till?