MORKULLANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

(1)

MORKULLANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN

MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Regleras i diskrimineringslagen 3 kap. 16§

och i skollagen 14 kap. 8§

Upprättad: 2010-12-13 Reviderad 2014-08-01

(2)

INNEHÅLL

LIKABEHANDLINGSPLAN ... 4

VISION ... 4

LAGSTIFTNING ... 4

DISKRIMINERING ... 4

Diskrimineringsgrunderna KRÄNKANDE BEHANDLING ... 5

Vad är kränkande behandling? VID KRÄNKANDE BEHANDLING ... 5

RÄTTIGHET OCH SKYLDIGHETER ... 5

DELAKTIGHET ... 5

FÖREBYGGANDE ... 6

RUTINER VID KRÄNKANDE BEHANDLING ... 6

När ett barn kränker ett annat barn RUTINER VID KRÄNKANDE BEHANDLING ... 6

När barn blir kränkt av personal Kränkning av personal MORKULLANS TRYGGHETSGRUPP ... 7

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ... 8

MÅL 2010/2011 ... 8

INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLET ... 8

KARTLÄGGNING ... 8

Frågeställningar som hjälper oss i kartläggningen UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING ... 9 Beskrivning, analys, värdering, reflektion

(3)

BILAGOR

FÖREBYGGA OCH MOTVERKA, BILAGA 1 ... 9 Kön

Köns överskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet

Religion

Sexuell läggning Ålder

Funktionsnedsättning

DOKUMENTATION AV MISSTÄNBKT KRÄNKNING, BILAGA 2 ... 10 LITTERATUR, BILAGA 3 ... 11

(4)

LIKABEHANDLINGSPLAN VISION

Alla barn, föräldrar och förskolepersonal är välkomna till morkullans förskola. De ska komma till en trygg och inbjudande miljö där alla blir sedda, hörda och berörda/bekräftade. Olikheter ska ses som en tillgång, kränkande behandling utgår från en "noll" tolerans. Om ett barn eller vuxen upplever att den blivit kränkt utgår det alltid ifrån individens personliga upplevelse, vilket alltid tas på allvar.

Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i konkreta upplevelser. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.

(Lpfö 98)

LAGSTIFTNING

Från och med 090101 har barn- och elevskyddslagen (2006:67) ersatts av diskrimineringslagen enligt 3 kap.

16§, och av ett nytt avsnitt i skollagen enligt kap 14. 8§ (2008:567).

Ingen får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter. Lagen innebär bl a att diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning förbjuds i förskolan.

DISKRIMINERING

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller vuxen sämre än andra barn och vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.

• Direkt diskriminering är när en person missgynnas, t ex att man arrangerar en vandrings dag på ett ställe där det är svårt för en funktionshindrad att ta sig fram.

• Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika t ex att ingen får ha huvudbonad på sig, inte ens huvudduk.

Diskrimineringsgrunderna är:

• Kön

• Köns överskridande identitet eller uttryck

• Etnisk tillhörighet

• Religion

• Sexuell läggning

• Ålder

• Funktionsnedsättning

(5)

KRÄNKANDE BEHANDLING

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter - tjejer som killar oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en person känner sig kränkt ska detta föranleda en reaktion från de vuxna.

Vad är kränkande behandling?

• Fysiska: t ex slag och knuffar

• Verbala: t ex hot, svordomar och öknamn

• Psykosociala: t ex ryktesspridning, blickar och utfrysning

• Med texter och bilder: t ex teckningar, lappar, fotografier.

Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer.

VID KRÄNKANDE BEHANDLING

Ta kontakt med

1. Avdelningspersonalen

2. Förskolechef: Pamela Lexhag 0431-468303

Pamela.lexhag@engelholm.se

RÄTTIGHET OCH SKYLDIGHETER

Vuxna på förskolan ska lära barnen att ta hand om varandra, och om någon blir kränkt, ta kontakt med en vuxen.

Föräldrar som känner oro för eller får kännedom om att någon blir utsatt, bör snarast kontakta avdelningspersonal eller rektor.

Personal som misstänker att någon blivit kränkt är skyldig att kontakta ansvarig personal på förskolan samt i vissa fall kontakta sociala myndigheter, när hemmet behöver ytterligare stöd.

DELAKTIGHET

Barnen är delaktiga i de vardagliga händelserna och genom att personalen kommunicerar innehållet i planen med barnen efter barnens ålder och mognad.

Personalen är delaktig genom en arbetsgrupp (Hälsogruppen) som uppdaterar planen vid verksamhetsårets början. Likabehandlingsarbetet är i fokus under november månad enligt

en styrmodell som Ängelholms kommuns använder sig av (Ratten).

Föräldrarna är delaktiga genom dialog på förskolans föräldrar forum som är två gånger per termin, via Fronter, hemsida, inskolningssamtal och utvecklingssamtal.

(6)

FÖREBYGGANDE

Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. (Lpfö 98)

Eftersom små barn inte alltid förstår sitt eget agerande och eftersom deras empati är begränsad, är det alla vuxnas ansvar att se till att ingen blir kränkt. Vi är hela tiden lyhörda och uppmärksamma på hur barnen mår.

Det är mycket viktigt att vi i den dagliga verksamheten stärker barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Arbetar vi aktivt med detta kommer barns behov av att kränka andra minska, eller i bästa fall upphöra.

 Vi vuxna bemöter alla (barn, föräldrar, och personal) på ett respektfullt sätt och är på så sätt goda förebilder

 Personalen ska vara närvarande i barnens lek.

 Personalen ska på ett tydligt sätt visa att vi inte accepterar ett beteende som präglas av intolerans, respektlöshet och som tar sig uttryck av trakassering, mobbning, diskriminering eller kränkande behandling.

 Personalen diskuterar vid arbetsplatsträffar förebyggande arbete mot kränkande behandling

RUTINER VID KRÄNKANDE BEHANDLING

1. Vuxna är skyldiga att agera vid varje fall av diskriminering eller kränkande behandling.

2. Vid upprepad diskriminering eller kränkning ska anmälan göras till Morkullans trygghetsgrupp.

När ett barn kränker ett annat barn

Ansvarig pedagog samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar. Uppmärksamma och prata med samtliga inblandade:

 Vad hände?

 Hur kände du?

 Hur tänkte du?

 Hur tror du att den andra kände sig?

 Hur skall du göra för att kompisen ska bli glad?

 Händelserna följs upp och åtgärder planeras på planering/arbetslagsträff snarast möjligt.

 Vid allvarligare kränkningar informeras rektor och Morkullans trygghetsgrupp.

 Barnets föräldrar kallas till informationsmöte med ansvarig personal. Förskolechef, inblandad personal samt förälder reder ut det inträffade.

 Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Förskolechef dokumenterar.

 Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, förskolechef dokumenterar.

När barn blir kränkt av personal

(7)

 Personal som upplever att ett barn blir kränkt av annan personal har skyldighet att ta upp detta med berörd personal samt förskolechef.

 Förskolechef och ev. fackligt ombud träffar den som kränker barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse. Förskolechef och alla inblandade diskuterar igenom det inträffade. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Förskolechef dokumenterar.

 Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs.

 Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, förskolechef dokumenterar.

 Om arbetet inte leder till att kränkningarna upphör ansvarar förskolechef för att arbetsrättsliga åtgärder vidtas i enighet med lagar och avtal.

Kränkning av personal

 När någon upplever sig kränkt vänder man sig till rektor. Förskolechef förvissar sig om att kontakta skyddsombudet och att kränkningarna dokumenteras. Förskolechef samtalar även med den som kränkt och dokumenterar motpartens berättelse. Berörda parter träffas för att tydliggöra situationen samt finna en lösning som samtliga parter kan acceptera. Förskolechef dokumenterar samt ansvarar för åtgärder. Kränkningens art avgör vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan bli arbetsrättsliga åtgärder i enighet med lagar och avtal. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs.

MORKULLANS TRYGGHETSGRUPP

Renée Johansson, förskollärare Jeanette Bergman, förskollärare Rosita Magnusson, barnskötare Maria Månsson barnskötare Pamela Lexhag, förskolechef

(8)

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KARTLÄGGNING

En kartläggning över förskolan har gjorts över utsatta platser där personalen behöver vara extra vaksamma.

Personalen måste vara extra uppmärksamma på ev. förekomst eller risk för kränkning mellan vuxen och barn, och föra regelbundna samtal om hur det förebyggs. Det som framkommit är:

 Utomhus, på framsidan av gården.

 Toaletter inomhus.

Frågeställningar som hjälper oss i kartläggningen

 Sker konflikten i vår verksamhet eller utanför och i så fall när?

 Hur går det till och i vilka situationer?



Vem/vilka är berörda och varför?



Vad gör vi?

MÅL 2014/2015

Personal är alltid tillgänglig och uppmärksam, såväl ute som inne.

Personal och barn samtalar om vad kränkande behandling kan vara.

Barnen vet var de ska vända sig om de känner sig illa berörda.

INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLET

 Skärma av och göra miljön så att den förhindrar/minimerar riskerna. Minimera ytan ute på eftermiddagarna när det är färre personalen.

 Dialoger förs mellan kollegor för att uppmärksamma situationer.

 Personal sprider sig i miljön inne och ute, för att vara lyhörda, närvarande och tillgängliga.

 Arbetslagen arbetar förbyggande med empati, allas lika värde och kränkande behandling. Arbetar för att skapa goda relationen mellan barn, personal och föräldrar.

(9)

UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING

Avdelningspersonalen gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder och utgår från följande frågeställningar:

Beskrivning

 Vad är målet?

 Vilka åtgärder har satts in?

 Vad har genomförts hittills?

 Hur har det gått?

 Resultat så långt?

Analys

 Varför blev det som det blev?

 Var det något som inte fungerade?

Värdering

 Ska insatserna fortsätta?

 Stämmer det vi gjorde med handlingsprogrammet?

Reflektion

 Ska insatserna kompletteras eller förändras?

 Vilka slutsatser kan vi dra?

 Vilka lärdomar har vi fått?

Alla signaler rörande trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling tas på allvar oavsett om det sker mellan barn – barn, vuxen – barn eller vuxen – vuxen.

(10)

Bilaga 1

FÖREBYGGA OCH MOTVERKA

Kön

 Vi tänker på vårt språk i bemötandet med barnen.

 Könsneutrala miljöer

 Litteratur på avdelningarna som berör genus perspektiv.

Etnisk tillhörighet

 Vi förbereder barngruppen när ett nytt barn ska skolas in. Detta gäller alla barn som är nya.

 Vi använder bilder när vi har svårt att kommunicera med språket, tecken som stöd i kommunikationen.

 Vi skaffar oss kunskap om barnets kultur med hjälp av föräldrarna och barnen.

Religion och annan trosuppfattning

 När barnen ställer frågor förklarar vi på ett enkelt sätt tills barnen är nöjda. Det kan t.ex. gälla hur man firar högtider i andra länder

Funktionshinder

 Vi anpassar miljön efter alla barns behov och förutsättningar.

 Tecken som stöd i kommunikationen

 Om det behövs informerar vi alla barnen om ett nytt barn med behov av särskilt stöd.

 Arbeta för att skapa förtroendefulla relationer till föräldrarna

 Medveten litteratur

 Barnkonferenser vår och höst.

Sexuell läggning

 Vi använder ibland litteratur som t.ex handlar om regnbågsfamiljen för att visa barnen att det finns andra familjekonstellationer än de traditionella.

 Vi vuxna behöver jobba med oss själva, barnen problematiserar inte sexuell läggning Köns överskridande identitet och utryck.

 Vi har ett tillåtande förhållningssätt när barnen provar olika roller.

 Vi tänker oss för hur vi uttrycker oss så att det inte blir ett problem för barnet Ålder

 Vi tänker utifrån barnens mognad och inte faktiskt ålder.

(11)

Bilaga 2

DOKUMENTATION AV MISSTÄNKT KRÄNKNING

Händelsen inträffade den: _________________________________________________

Följande barn var inblandade i händelsen: _____________________________________

_____________________________________________________________________

Dessa vuxna såg/hörde det inträffade: _______________________________________

_____________________________________________________________________

Beskriv kortfattat vad som hände: ___________________________________________

_____________________________________________________________________

Hur agerade du som personal/ hur redde ni ut händelsen: _________________________

_____________________________________________________________________

Följande personer är informerade om händelsen:

____________________________________ Datum: ________________________

(12)

BRA LITTERATUR

FÖR VUXNA

Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan - Margareta Öhman Den värdefulla praktiken - Kennet Orlenius, Airi Bigsten

Lärares yrkesetik - Lärarförbundet FÖR BARN

Drakar och kläder. Svartsjuka och väder - Marie-Louise Ek Lindell, Inger Karlsson Bill och Bolla - Gunilla Bergström