Smittskydd&Vårdhygien

Smittskyddsenheten

AKTUELLT FRÅN

Smittskydd & Vårdhygien

I DALARNA

Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 28 62 Helena Ernlund, bitr smittskyddsläkare 023-49 28 61 Bodil Petersén, smittskyddssköterska 023-49 07 84 Marianne Janson, hygiensjuksköterska 023-49 02 75 Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska 023-49 03 22 Erica Nyman, hygiensjuksköterska 023-49 02 76 Fiona Skogh, informationsläkare 023-49 06 50 Olle Hjärp, hiv/STI-samordnare 023-49 14 19 Pia Haqwinzon, klinikassistent 023-49 07 85

Fax 023-49 07 72

E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida www.ltdalarna.se/smittskydd

Nr 1/2017

Våren börjar närma sig och influensaepidemin har för länge sedan nåt sin kulmen. Under den gångna säsongen kom den tidigt till Dalarna och vi hade många fall. Även om influensavaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd och i år lite sämre än vanligt, ger det ett bra skydd och förhindrar allvarlig sjukdom och död. Detta gäller framför allt riskgrupperna, till vilka influensavaccination är den viktigaste förebyggande åtgärden.

I Dalarna, liksom i övriga delar av Sverige, har vi under 2016 haft en hög förekomst av Campylobacter. Smittkällan har spårats till svensk färsk kyckling. Av olika skäl har

producenterna inte kommit rätta till problemen, utan smittan har fortsatt att spridas under 2016.

Den höga halten av Campylobacter i kyckling har hänförts till de lådor som kycklingarna transporteras i. Vid genomstekning dör bakterierna och vid korrekt hantering minimeras risken för smitta. Det är viktigt att skärbrädor och knivar som använts vid beredning av kyckling, diskas och får torka ordentligt innan de används igen. Det bästa är att ha skilda skärbrädor för

grönsaker och kött. Campylobacter klarar frysning sämre än andra bakterier. Att frysa in den färska kycklingen minskar därför risken för att man skall bli smittad. De senaste rapporterna visar glädjande nog att antalet fall sjunker men kom ihåg att kyckling alltid kan innehålla Campylobacter. Det är därför av vikt att alltid hantera kyckling på rätt sätt!

Sedan oktober 2016 pågår ett utbrott av hepatit A i flera länder i Europa, däribland Spanien, Nederländerna, England och Tyskland. Den främsta smittvägen misstänks vara sexuell smitta och de flesta som smittats tillhör gruppen män som har sex med män (MSM).

/Anders Lindblom

Antibiotika resistenta bakterier

MRSA

En tredjedel av fallen har smittats i Sverige.

ESBL

Antalet fall med ESBL fortsätter att öka. Majoriteten rör sig om E. coli följt av Klebsiella.

ESBL Carba

Samtliga tre fall är smittade i Asien.

VRE

Båda patienterna är smittade via sjukvård utomlands.

Mykobakterier

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tuberkulos 27(26) 19(19) 28(27) 20(16) 25(23) 31(31)

Atypiska mykobakterier 6 9 8 13 14 10

Tuberkulos

Alla anmälda fall 2016 var smittade utomlands. Någon smittspridning i Dalarna förekom ej.

Hepatiter

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Hepatit A 2 0 2(2) 1(1) 6(1) 2

Hepatit B totalt 42 42 43 72 94 98

Hepatit B akuta 5 1 1 2 3 4

Hepatit C 39 46 52 56 48 37

Hepatit D 1 0 0 0 0 1

Hepatit E 0 0 0 1 1 1(1)

Hepatit A

Samtliga fall smittade utomlands.

Hepatit B

Av de fyra akuta fallen var två smittade via missbruk, en sexuell smitta och en med okänd smittväg.

Hepatit C

Av de fall där smittvägen är angiven rör sig merparten om smitta via intravenöst missbruk. Vanligaste smittlandet är Sverige.

Hepatit D

Ett fall som var smittat i Afghanistan.

Hepatit E

Ett fall smittat i Dalarna. Sannolikt via förtäring av infekterat rådjurskött. Hepatit E kan finnas i viltkött i Sverige.

2011 2012 2013 2014 2015 2016

MRSA 37 33 34 60 121 99

Pneumokock, nedsatt pc 10 6 0 1 7 3

ESBL 113 128 153 178 192 208

ESBL Carba 1 2 0 2 3

VRE 1 0 0 1 0 2

Sexuellt överförda infektioner

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Gonorré 16 9 10 8 15 27

betalaktamas + 7 6 0 1 4 13

HIV-infektion 5 5 7 9 13 13

Klamydiainfektion 1141 1062 978 803 900 951

Syfilis 4 1 0 4 4 2

Gonorré

Fallen ökar i såväl Dalarna som övriga Sverige. Majoriteten smittade är män (20 av 27 fall). Över hälften är smittade utomlands (15 fall).

HIV

Lika många nyupptäckta fall som förra året. Vanligast smittkontinent är Afrika följt av Asien.

Klamydia

En ökning jämfört med förra året. Ökningen har framför allt skett i åldersgruppen 25-29 år.

Fortfarande ligger incidensen under riksgenomsnittet.

Mag- tarminfektioner

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Amöbainfektion 0 0 0 0 0 0

Campylobacter 268(123) 202(95) 234(97) 229 (103) 277(144) 329(205)

EHEC 7(4) 5(2) 19(18) 5(4) 2(1) 4(2)

Giardia 44(2) 32(8) 38(2) 57(7) 95(8) 61(7)

Salmonella 104(43) 65(12) 85(14) 56(12) 75(24) 70(25)

Shigella 5(2) 10(0) 8(5) 3(0) 13(1) 4(1)

Tyfoid 1 1 0 0 1 0

Yersinia 3(2) 4(4) 5(4) 7(7) 11(11) 11(8)

Campylobacter

En ökning med 42 % av antalet inhemska fall. Smittan har spridits via färsk svensk kyckling. Som tidigare påpekats är det av vikt att hantera kyckling och köksutrustning på rätt sätt för att inte bli smittad av campylobacter från kyckling. Frysning av kyckling är ett sätt att minska

bakteriemängden.

EHEC

Två fall smittade i Sverige, de andra utomlands.

Gardia

34 var barn yngre än 6 år. I den åldern finns risk för smittspridning i förskola.

Salmonella

Sju personer insjuknade i samband med att de varit på besök i en villa med egen gammal brunn och dålig infiltrationsanläggning för avloppet i närheten. Vanligaste smittlandet var Sverige, därefter kom Thailand och Spanien.

Övriga sjukdomar

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Dengue 5 3 7 0 1 2

Invasiv Haemo influenzae 7 9 1 4 1 4

Invasiv grupp A streptokock 14 23 16 21 14 18

Invasiv meningokock 1 3 1 1 1 0

Invasiv pneumokock 39 55 53 39 45 53

Kikhosta 6 6 5 50 31 19

Legionella 6 4 3 3 3 2

Listeria 1 4 3 1 3 4

Malaria 3 0 6 16 4 1

Psittacos 0 0 0 0 0 0

Påssjuka 0 2 1 0 0 1

Sorkfeber (Nephro.epidem) 16 2 1 17 4 4

Tularemi 25 64 4 12 45 6

Viral meningoencefalit 13 9 7 14 13 10

Dengue

Två personer smittade i Thailand.

Kikhosta

Två spädbarn insjuknade. Spädbarn är de som riskerar att bli allvarligt sjuka i kikhosta. Det är viktigt att ge antibiotikaprofylax till barn under 6 månader för att förhindra att de drabbas av allvarlig sjukdom.

Påssjuka

En person smittad på resa i Makedonien.

Nya Intranätet - hur hittar man till smittskyddsenhetens hemsida?

Smittskyddsenheten kommer att ha kvar hemsidan i nuvarande form. För att komma till hemsidan via det nya intranätet gör man så här:

 Välj Arbetsrum (överst, till höger om landstingsloggan) och klicka på Våra arbetsrum

 Välj Hälso- och sjukvårdsenhet en bit ner på sidan

 Klicka på Smittskyddsenheten/Vårdhygien till höger under rubriken Länkar.

För att enkelt komma in på Smittskyddsenhetens hemsida, kan man lägga in en genväg från intranätets startsida. Gör så här:

 Klicka på Hantera länkar längst ner till höger ovanför rubriken Mina uppgifter.

 Klicka på Nytt objekt uppe under rubriken Mina länkar.

 Skriv Smittskyddsenheten i rutan för Rubrik

 Välj Externa webbplatser i rutan för Kategori

 I Url-rutan skrivs http://www.ltdalarna.se/smittskydd

 Spara.

 På startsidan ligger nu Smittskyddsenheten till höger i det gröna fältet under rubriken Externa webbplatser.

/Bodil Petersén

INFORMATION FRÅN VÅRDHYGIEN

Landstinget Dalarna anordnar inspirationsdag för att förebygga vårdrelaterade infektioner!

Om du är verksamhetschef, avdelningschef, hygienombud, patientsäkerhetsombud, vårdutvecklare eller motsvarande inom somatisk slutenvård ska du avsätta måndagen den 8/5 för en heldag när det gäller det fortsatta arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna (VRI) i Landstinget Dalarna.

Det kommer att blir en spännande dag där ni bland annat får lyssna till flera olika föreläsare, från såväl verksamheter i Landstinget Dalarna som utifrån kommande

gästföreläsare. Tanken med dagen är att ge kunskap, inspiration och konkreta exempel på hur man kan arbeta vidare inom den egna verksamheten i den så viktiga frågan.

Mer detaljerad information, med bland annat inbjudan och program kommer att sändas ut till berörda chefer och presenteras på INTRA. VRI-dagen kommer även att videosändas till Mora lasarett,

Tillsammans gör vi det bättre!

Andra Nyheter

Flera av Vårdhygiens PM och riktlinjer har nu uppdaterats och omarbetats.

Dokumenten är godkända av Hygienkommittén i Landstinget Dalarna.

Bland dessa kan nämnas:

 Handläggning av multiresistenta bakterier (MRB) i öppen- och slutenvård

 Screeningundersökning avseende multiresistenta bakterier (MRB)

 Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

 Virusorsakad gastroenterit

 Hygienregler för landstinget Dalarna

 Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Dokumenten finner du på Smittskyddsenhetens/Vårdhygiens hemsida under fliken PM

/

STRAMA

Vi fortsätter att ligga bra till vad gäller antibiotikaförskrivning. Trea i riket, på fjärde plats om vi räknar in veterinärrecept. Av alla landsting hade vi 2016 näst störst minskning på 4%. Antibiotika på rekvisition har förbättrats något men vi hoppas att arbetet med antibiotikaronder kommer att

ytterligare förbättra resultatet. Tanken är att en infektionsläkare deltar i en diskussion med underläkare på en avdelning angående alla patienter som står på antibiotika. Både antibiotikaval, indikation och planerad behandlingstid tas upp. Metoden har prövats på flera håll i landet bl.a i Malmö med gott resultat.

Strama Dalarna har även deltagit i arbetet med att få fram en nationell app för antibiotikabehandling av samhällsförvärvade infektioner på sjukhus. Den planeras vara klar i mars månad.

Cedax försvinner under början av år 2017. Ceftibuten går att få på licens. Ytterligare ett alternativ är cefixim som även det är licenspreparat.

Jag kommer förstås att fortsätta arbeta för rationell antibiotikaanvändning men lämnar nu över ordförandeposten till Anders Lindblom.

/Astrid Danielsson

Vårens vårdcentralsturné

Vårens turné ägnas i första hand åt urinvägsinfektioner, som är vår svagaste punkt i Dalarna, även om vissa vårdcentraler har jobbat framgångsrikt även på det området.

Furadantin och mecillinam rekommenderas som förstahandsval vid afebril UVI hos kvinnor, män och barn. Uppdaterade receptfavoriter på området finns i TakeCare.

/Fiona Skogh

Klinisk smittskyddsanmälan

Vi på Smittskydd får många telefonsamtal som handlar om anmälan av smittsamma sjukdomar enligt Smittskyddslagen. De flesta samtal handlar om att man inte har tillgång till sitt lösenord till SmiNet.

2006 introducerades SmiNet som nationellt elektroniskt anmälningssystem och i samband med detta skickades lösenordet ut till varje vårdenhet. Det har gått över 10 år sedan dess och troligen har lösenordet fallit i glömska, framför allt för de som sällan anmäler i SmiNet.

På förekommen anledning kommer vi därför att göra ett nytt utskick till samtliga vårdenheter med en kort lathund samt påminnelse om lösenordet. Informationen kommer att skickas till föreståndare för sekreterare eller motsvarande med uppmaning att kopiera upp informationen och sprida den till alla berörda på vårdenheten. Vi tackar på förhand för hjälpen med detta.

SmiNet börjar få några år på nacken och därför pågår ett arbete med att förnya systemet till ett modernare och mer användarvänligt gränssnitt. Utvecklingen drivs av Folkhälsomyndigheten och Smittskydden i Sverige. Det dröjer dock minst 1 ½ år innan det kommer att lanseras och vi återkommer med information i god tid innan lansering.

/Pia Haqwinzon