Arbetsgrupp (AG3) Design, process och klimatberäkning
Andreas Holmgren, Gruppledare, Byggnadsfirman Otto Magnusson Martin Erlandsson, AP-ledare, IVL
B E R Ä K N I N G O C H R E D O V I S N I N G A V
LFM30:s klimatlöfte
H U V U D D O K U M E N T
K R I T E R I E R P Å F Ö R E T A G S - O C H P R O J E K T N I V Å N I V Å
2
Innehållsförteckning
Introduktion ...4
LFM30:s klimatlöfte ... 5
Löpande redovisning av LFM30:s klimatlöfte ... 6
Klimatbudget steg 1-5 ... 7
Företagsnivå: Nuläge... 9
Företagsnivå: Målvärde och handlingsplan ... 11
Klimatdeklaration på projektnivå ...13
Bilaga: Ordlista ... 15
HUVUD- DOKUMENT
KRAV- DOKUMENT
HJÄLPMEDEL
FÖRDJUPNINGS- DOKUMENT
KO RT V E R S I O N H U V U D D O K U M E N T
P R O J E K T N I VÅ BY G G NA D E R FÖ R E TAG S N I VÅ
BY G G NA D E R
K L I M AT B U D G E T A N S LU T NA S K L I M AT LÖ F T E
K L I M AT- D E K L A R AT I O N ,
M A L L
U P P H A N D L I N G S - S T Y R N I N G
ÅT E R - B E TA L N I N G S -
P L A N , E X E M P E L - B E R Ä K N I N G
DETTA DOKUMENT
LFM30:s metodik för att beräkna och redovisa anslutnas klimatlöfte består av ett antal olika dokument. Detta dokument är Huvuddokumentet, och är godkänt av LFM30:s ledning, och publicerad på LFM30:s webbplats.
Under 2021 utvecklas metodiken / dokumenten vidare, bl a avseende B6, Negativa utsläpp,
Byggnader ROT (Renovering Ombyggnad Tillbyggnad) och Anläggning Nytt och ROT.
INTRODUKTION
D E T A Ä R L F M 3 0 : S H U V U D D O K U M E N T FÖ R att beskriva vår metod för hur vi beräknar och redovisar LFM30- anslutna aktörers klimatlöfte på företagsnivå och projektnivå. Dokumentet beskriver vilka krav och målsättningar som är kopplade till klimatlöftet samt hur dessa ska beräknas och redovisas. Det är ett levande dokument som kommer att uppdateras under projektets gång.
Till detta huvuddokument finns olika metoddokument, med tillhörande kravdokument och hjälpmedel, även dessa utvecklas med tiden. Se kravdokument för aktuella hjälpmedel.
Tidplan Redovisning före midsommar 2021 Redovisning före midsommar 2022
B er äk ni ng o ch r ed ov is ni ng a v LF M 3 0: s kli m at lö ft e
• Detta dokument har ett byggherre- perspektiv, men riktar sig även till andra byggaktörer.
• Detta dokument ger en övergripande metodbeskrivning av hur LFM30- anslutna ska beräkna och redovisa sina klimatlöften för byggnader och anläggningar på företagsnivå och projektnivå.
• Fokus är på nyproduktion av byggnader, även om befintliga fastigheter och anläggningar delvis berörs.
• Dokumentet täcker Vinnova- åtaganden 2019-2021.
• Vår ambition är att under det närmaste året vidareutveckla dokumentet till att tydligare beskriva hur alla andra byggaktörer ska beräkna och redovisa sitt klimatlöfte (del av Vinnova åtagande 2020-2021).
• Därtill hur anläggning på företags- nivå och projektnivå ska klimat- beräknas och redovisas (befintliga och nyproduktion).
• Negativa utsläpp (klimatbudget steg 4). Framtagande av ett förenklat verktyg hur en byggaktör strategiskt kan planera, mäta och redovisa sin återbetalningsplan, både för nyproduktion och befintligt, både byggnader och anläggningar, både företagsnivå och projektnivå.
• Därtill hur befintliga byggnader på företagsnivå och projektnivå ska klimatberäknas och redovisas.
• Därtill hur löpande kontroll ska genomföras i klimatbudget steg 5.
UPPFÖL JNING
Metod och lathund för gemensam mätning av nuläge ska tas fram 2019–2020.
Kv 1–2 2021, respektive aktör ska redovisa sitt nuläge för 2020, och vilken förflyttning som behöver göras per år.
Löpande därefter ska aktörerna redovisa vilken förflyttning som gjorts – och vilka aktiviteter som görs per strategi och målområde.
Utsläppen av växthusgaser från bygg & anläggning är mätbara &
visar en tydligt minskande trend
Halva vägen
Netto nollutsläpp av växthusgaser
Klimatpositiva byggnader
& anläggningar UPPFÖL JNING
Metod och lathund för gemensam mätning av nuläge ska tas fram 2019 –2020.
Kv 1–2 2021, respektive aktör ska redovisa sitt nuläge för 2020, och vilken förflyttning som behöver göras per år.
Löpande därefter ska aktörerna redovisa vilken förflyttning som gjorts – och vilka aktiviteter som görs per strategi och målområde.
LFM30 KLIMATLÖFTE
NETTOUTSLÄPP CO2e
Färdplanen definieras, formeras, beslutas, offentliggörs & påbörjas
KLIMATNEUTRALT
KLIMATPOSITIVT
Företagsnivå
Enligt den signerade överenskommelsen för LFM30- anslutna aktörer gäller:
”Vi är transparenta, mäter, följer upp, och kommunicerar löpande hur vi efterlever denna färdplan.”
”Genom deklarationen förbinder man sig att visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp.”
”Metod och lathund för gemensam mätning av nuläge ska tas fram 2019–2020.”
”Kvartal 1–2 2021, respektive aktör ska redovisa sitt nuläge för 2020, och vilken förflyttning som behöver göras per år. Löpande därefter ska aktörerna redovisa vilken förflyttning som g jorts – och vilka aktiviteter som görs per strategi och målområde.”
”Vi kompetensutvecklar oss själva och främjar nätverks- byggande och samarbete med andra.”
”Vi arbetar proaktivt och tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan, utifrån vår rådighet och material- leverantörernas kapacitet att nå sina klimatneutrala mål.”
”Vi påverkar leverantörskedjan avseende krav kring klimatneutralitet, kompetens och uppföljning, formellt via avtal och annan inköpsstyrning.”
”Vi redovisar våra resultat (faktiska utsläpp) öppet årligen och delger andra kunskap om vårt arbete med färdplanen (exempelvis genom teoretiska utsläpp i projekterade projekt).”
”Vi byggherrar vidtar åtgärder (exempelvis energi- effektivisering och smarta nät) som minskar fastighetens nettoutsläpp av växthusgaser (B1, B6, B7), i syfte att nå klimatneutralitet i förvaltningen senast år 2030. Vi andra aktörer vill möta byggherrarnas och deras projekts ambitioner.”
”Vi byggherrar använder klimatkalkyler som besluts- underlag vid underhåll, reparationer, utbyte och ombyggnader (B1-B5) i syfte att främja rätt val av byggmaterial, byggsystem och metoder för att nå klimat- neutralitet i förvaltningen senast år 2030. Vi andra aktörer vill möta byggherrarnas och deras projekts ambitioner.”
Projektnivå
För enskilda bygg- och anläggningsprojekt inom LFM30 gäller:
“Vi utgår från en gemensam öppen beräkningsmodell (klimatkalkyler baserade på LCA-metodik) som är kvalitetssäkrad, standardiserad och jämförbar, för uppföljning och erfarenhetsåterkoppling.”
5
LÖPANDE REDOVISNING AV LFM30:S KLIMATLÖFTE
F ÖR S A M T L IG A L F M 3 0 - A N S L U T N A A K T ÖR E R ÄR det obligatoriskt att inför årlig resultatkonferens redovisa vilken förflyttning de gjort på företagsnivå sedan föregående år – inom fyra olika indikatorområden (se beskrivning nedan).
Redovisningsform, just nu via enkät, kan komma att variera och utvecklas från år till år.
A F F Ä R SF ÖR F L Y T T N I N G ( SE K )
Kan beskrivas som X% av projekt i en fastighets- portfölj (alternativt produktportfölj av produkter/
tjänster) eller företagets omsättning som berörs och är i enlighet med Klimatbudget steg 1-5.
A F F Ä R SF ÖR F L Y T T N I N G ( C O 2 E )
Kan beskrivas i form av CO2e-resultat för genomsnittlig fastighetsportfölj (eller produkt/tjänsteportfölj) jämfört med om man fortsatt som tidigare. Alla anslutna aktörer beskriver hur de utifrån
sin rådighet gradvis minskar sina CO2e-utsläpp utifrån scope 1-3, exempelvis hur de minimerar fossil användning av: el, fjärrvärme, avfall, egna transporter och egna förnödenheter.
L F M 3 0 D EL ST R A T E G I ER /D EL M Å L
Arbete pågår löpande inom LFM30:s arbetsgrupper att gemensamt vidareutveckla, utforma och anta gemensamma indikatorer, som påvisar efterlevelse och implementering av varje delstrategi/delmål.
E G E N F Ä R D P L A N / H A N D L ING S P L A N
Alla LFM30-anslutna aktörer ska i sin egen färdplan/
handlingsplan löpande beskriva sina aktiviteter och sin förflyttning i förhållande till LFM30:s klimatlöfte och tidplan. Exempel på områden är: samarbete och partnering, sälj- och kommunikation, referensprojekt, kompetenser/utbildning, krav i leverantörskedjan, rutiner och verktyg, utvecklingsprojekt och påverkans- åtgärder i branschen.
METOD FÖR KLIMATBUDGET STEG 1 -5
L F M 3 0 : S M E T O D F Ö R KLIMATBUDGET STEG 1-5 FÖR BYGGNADSVERK. LFM30:s metod för att upprätta en klimatbudget (se nedan bild) baseras på en livscykelanalys (LCA). Klimatbudgeten innehåller fem delsteg och arbetsmetoden är användbar både på företagsnivå (portföljnivå) och byggprojektnivå, vilket därmed underlättar arbetet för de som ska uppfylla klimatlöftet i den lokala färdplanen för Malmö (LFM30). Vidare fungerar arbetsmetoden både för anläggningar och byggnadsverk, såväl för befintliga byggnader som för nyproducerade byggnader.
5. Löpande kontrollera
Klimatbudget Metod, principer, kriterier och arbetssätt (se även LFM30:s kravdokument) 1 Beräkna Grunden för en klimatbudget är att beräkna klimatpåverkan för det aktuella
byggnadsverket (byggnad/anläggning; nytt/befintligt), dels A Byggskedet och dels B användningsskedet, i enlighet med LFM30 kravdokument och EN 15978. Det slutliga resultatet sammanfattas i en klimatdeklaration, som beskriver klimatbudgetens steg 1-5.
2 Förbättra Olika förbättringar analyseras, baserat på samma eller likvärdiga funktionskrav (”allt annat lika”), samt att de är i enlighet med berörda lagkrav och andra krav (ex kundkrav).
Beräkningar görs i tidiga skeden, som sedan uppdateras under projektets gång.
Klimatförbättrande åtgärder genomförs, analyseras och kontrolleras i tidigt skede, samt redovisas därefter i klimatdeklarationen i enlighet med LFM30:s delstrategier.
3 < Målgränsvärde En byggnad eller anläggning, ska uppfylla ett målgränsvärde som beskriver och uppfyller principen ”bästa möjliga teknik som ej kostar onödigt extra” (BATNEEC-principen) och är minimum 20% bättre än tänkt medelvärde nuläge. Klimatbudget steg 4 får ej påbörjas innan detta steg är uppfyllt. LFM30 arbetar löpande med att formulera nya och ompröva/justera existerande målgränsvärden (samt mini-målgränsvärden).
• Byggnad, Nytt: A1-A5 samt B6 (värmeförlusttal (VFT) och solvärmelast (SVL)).
• Anläggning (nytt/befintligt) samt befintliga byggnader. Målgränsvärde och Mini- målgränsvärde är under framtagande (berör A1-A5, samt B2-B5, B7, C och D). Om målgränsvärde ej är applicerbart för aktuellt projekt, då används mini-målgränsvärde.
4 Negativa utsläpp Vi vill premiera trovärdiga långsiktiga klimatkompensationsalternativ, som negativa utsläpp, och att den realiseras i närtid för utsläpp av växthusgaser. Samtidigt behöver det ske utifrån BATNEEC principen, inkluderat rimlighetsprincipen, långsiktiga spelregler och tillgänglig teknik.
• Alltid. Krav på en upprättad återbetalningsplan för byggnadsverkets totala
klimatpåverkan (LCA skede A, B, C, D). Ett klimatpositivt byggnadsverk kan påvisa ett verkligt och signifikant nettoöverskott av klimatkompensation.
• 2020-2025. Frivilligt att faktiskt återbetala utifrån återbetalningsplanen om klimatneutralt. Fokus på att minska CO2e.
• 2025-. Krav på att faktiskt återbetala utifrån återbetalningsplanen. Om ny byggnad / anläggning skall minst 50% av klimatkompenseringen realiseras samma år som projektet överlämnas, och allt senast 2045. Minst 50% av total klimatkompensation skall komma från negativa utsläpp. att klimatbudgetens resultaträkning signifikant skall kunna påvisa ett signifikant nettoöverskott.
4. Negativa utsläpp 3. < Målgränsvärde 2. Förbättra
1. Beräkna
Klimatbudget Metod, principer, kriterier och arbetssätt (se även LFM30:s kravdokument)
5 Löpande Kontrollera
Projektnivå. I klimatbudgeten ingår en löpande aktuell återbetalningsplan, med en återbetalning av växthusgaser som löpande behöver följas upp under en
byggnads/anläggnings livslängd för att bibehålla den som klimatneutral eller klimatpositiv.
Företagsnivå. Ett trovärdigt löpande kontrollsystem av klimatbudgeten skall finnas hos verksamheten/företaget för att mäta, balansera och redovisa förändringar under en byggnads/anläggnings livslängd. På lämpligt och trovärdigt sätt redovisar och
kommunicerar verksamheten/företaget till sina intressenter, löpande hur detta sker och delresultat, både på företagsnivå och projektnivå.
U T S L Ä P P ( C O 2 E ). Byggprocessen (A1-A5) och driften (B1-B7) beskrivs här med antagandet att en byggnad eller anläggning har en teknisk livslängd på mer än 50 år, det vill säga att den inte rivs efter 50 år. Målgränsvärde A1-A5 och B6, samt för mini-målgränsvärde beskrivs i LFM30:S Metod Klimatbudget. Kravdokument Projekt.
N E G A T I V A U T S L Ä P P ( - C O 2 E ). Klimatkompensation, med fokus på negativa utsläpp, där man tar bort CO2e från atmosfären, vilket skiljer sig från åtgärder som förebygger nya utsläpp. En återbetalning ska inkludera
byggprocessen (A1-A5) samt driften (B1-B7). För perioden 2020-2025 krävs ej verklig återbetalning för att få kalla sin byggnad netto klimatneutral, fokus under denna period är Klimatbudget steg 1-3. Däremot ska det finnas en konkret och realistisk beskrivning av hur byggnaden teoretiskt hade kunnat återbetalas 2020- 2025. Från och med 2025-01-01 ska faktisk återbetalning göras för att få kalla ett projekt klimatneutralt eller klimatpositivt. En återbetalningsplan ska alltid upprättas om Klimatbudget steg 3 har uppfyllts, och man vill gå vidare till Klimatbudget steg 4 och 5.
B A L A N S E R I N G . Kunskapsläget gör att det finns en rad osäkerheter och utvecklingsbehov som kan komma att medföra justeringar/kompletteringar i LFM30 kriterier. Principen är att det ska finnas trovärdiga marginaler. Återbetalning för B6 och B7 görs per kalenderår. Minst 50% av byggprocessens
klimatpåverkan (A1-A5) skall görs senast innan överlämnandet av det färdiga byggnadsverket.
Återbetalning av CO2e-utsläpp för byggnad/ anläggning, ska ha trovärdiga och rimliga marginaler pga osäkerheter för att bli klimatneutrala och klimatpositiva. Under övergångsperiod 2020-2025 kan viss investering i förebyggande av nya utsläpp accepteras (max 50%), men endast om återbetalning ej är affärsmässigt möjlig. EU:s ETS-handel och beskogningsprojekt är dock ej godkänd.
KL I M A TB U D G E TE N S R E S U L T A TR Ä KN I N G. Klimatbudgetens resultaträkning på projektnivå beskrivs i nedan diagram.
FÖRETAGSNIVÅ: NULÄGE
K R I T E R I E R E G L E R F Ö R A T T B E R Ä K N A N U V A R A N D E , genomsnittlig klimatpåverkan hos en byggherre/ fastighetsägares fastighetsportfölj (och alla andra byggaktörers produktportföljer) till och med 2019-12-31:
F Ö R E T A G S N I V Å O C H P R O JE K T N I V Å
Varje ansluten aktör ska förhålla sig till LFM30:s klimatberäkningskriterier som berör företagsnivå (fastighetsportfölj respektive produktportfölj) och projektnivå (det specifika projektet respektive den specifika produkten/tjänsten).
N U L Ä G E , 2 0 2 1 O C H 2 0 2 2
Från och med midsommar 2021 respektive 2022 (se avsnitt Introduktion för mer information) ska anslutna aktörer årligen på företagsnivå redovisa sitt nuläge och handlingsplan för att nå klimatlöftet klimatneutralt byggande till 2030.
P O R T FÖ L J
Redovisning sker utifrån ansluten aktörs genomsnittliga fastighetsportfölj av byggnader och/eller anläggningar, alternativt produktportfölj (av produkter/tjänster) för andra byggaktörer. Aktören beskriver vid behov sin rådighet (möjlighet att påverka/styra utifrån sina förutsättningar).
F A S T IG H E T SP O R T F ÖL J / P R O DU K T P O R T F ÖL J F ÖR E 2 0 1 9 -1 2 - 3 1
Nuläge bör återspegla hur vi byggt de senaste åren.
Projekten som ingår för beräkning av referensvärde ska ha varit färdigställda senast 2019-12-31 och max 10 år bakåt i tiden. Nuläge beräknas på en rimlig samlad bedömning av typbyggnad /blandning av typbyggnader som nyproduktionsportföljen motsvarar. Detta blir företagets fastighetsportfölj (eller motsvarande produktportfölj för alla andra byggaktörer).
R E P R E S E N T A T I V F Ö R G E O G R A F I M A L M Ö
Värdet ska vara representativt för respektive organisations ”standardportfölj” i geografi Malmö.
Om tidigare byggprojekt ej finns i geografi Malmö används värden för södra Sverige eller hela Sverige om detta krävs för att få en tillräckligt representativ bild av företagets produktion före anslutning till LFM30.
S J Ä L VSK A T T N I N G O C H T R A NSP A R E NS
Byggaktörer avgör hur de väljer att sätta referensvärdet inom dessa ramar. Det bygger på självskattning och en transparent redovisning med en kort beskrivning som motiverar hur urvalet gjorts för att åstadkomma representativitet.
U RV A L , R I M L IG H E T
En byggherre/fastighetsägares portfölj av fastigheter behöver ej inkludera fler byggnader i framtagandet av referensvärde än vad som krävs för att ta fram ett relevant värde.
I E NL I G HE T ME D K O MM A ND E L A G K R A V
Avgränsningar (byggfaser och byggnadsdelar) bör synkas med Boverkets kommande krav på klimatkalkyl, det vill säga ej innebära merjobb relativt dessa.
K Ä L L OR , RE F E RE N S V Ä RDE N
Referensvärden som LFM30 använder per byggnadstyp samt byggnadssystem för småhus, flerbostadshus och lokaler, baseras på värden som tagits fram av IVL och finns publicerade på deras hemsida. Vid behov revideras referensvärdena. Dessa värden är i enlighet med LFM30:s klimatberäkningsmetodik, exempelvis inkluderas alla byggdelar, ljus BTA och ”traditionellt byggda” byggnader utan särskilda klimatinsatser.
T R A NSP A R E N T R E D O V I SN I N G :
LFM30 har tagit fram en excelfil för nuläges- redovisning av byggherrens fastighetsportfölj samt andra byggaktörers produktportfölj. Redovisning görs i X kg CO2e/m2 ljus BTA. Redovisningen är transparent, med ett signerat intyg.
https://www.ivl.se/download/18.2299af4c16c6c7485d0185f/1590594901391/C433.pdf https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d1d5/1542035270063/C350.pdf
9
LFM30:s metod för livscykelanalys och klimatbudget går längre än
föreslagen lagstiftning.
FÖRETAGSNIVÅ: MÅLVÄRDE OCH HANDLINGSPLAN
K R I T ER I ER E G L ER . B I L D EN N ED A N B E S K R I V ER P R O C E S S EN för de två övergripande LFM30-målen (affärsförflyttning i SEK och CO2e) genom att löpande redovisa hur man arbetar i enlighet med sitt klimatlöfte:
V A R J E A N S L U T E N A K T Ö R R E D O V I S A R S I T T K L I M A T L Ö F T E L Ö P A N D E , B Y G G O C H A N L Ä G G N I N G
2020 2025 2030
2021 2022 2023 2024 2026 2027 2028 2028 2029
Nuläge Delmål Klimatneutralt
byggande
• P R O JE K T N I V Å
• F ÖR E T A G SN I V Å
Å R L I G E N R E DO V IS A N U L Ä GE O C H H A N D L I N G S P L A N
• B Y G G S T A R T A E T T K L I M A T - N E U T R A L T P R O JE K T
• H A LVA VÄ G E N , P O R T F Ö L J E N
• P O R T F Ö L J I G E N O M S N I T T
• B Y G G A O C H F Ö R V A L T A
Målvärde och måluppfyllelse
A L L A A K TÖ R ER
Utifrån sin rådighet och affärsförutsättningar årligen transparent redovisa vilken förflyttning de gjort sedan föregående år genom att kommunicera information inom fyra indikatorområden (se sid 6). Här avses samtliga typer av byggaktörer såsom byggherre, entreprenör, bank, installatör, materialleverantör, konsult, intresseaktör etc.
A L L A A K TÖ R ER
Alla LFM30-anslutna aktörer ska arbeta proaktivt och ta ansvar för att minska sina växthusgasutsläpp (scope 1, 2 och 3; GHG-protokollet), utifrån sitt klimatlöfte, BATNEEC-principen (Best available techniques not entailing excessive costs), sin rådighet och sina affärsförutsättningar. Detta innebär att varje aktör behöver verka för att minska sitt eget företags klimatavtryck, utöver det som tillhör affärserbjudandet (produkter/tjänster) som är direkt del av en byggnads eller anläggnings livscykel. Se ordlista för hänvisning till vad som är väsentligt och vad som kan förväntas göras av byggherrar och andra aktörer.
B YG G H E R R A R
Byggstarta minst ett klimatneutralt projekt innan den 1 januari 2025. Till 2025 ha nått halvvägs när det gäller reducering av växthusgaser vid byggande och förvaltning av sin genomsnittliga fastighetsportfölj. År 2030 bygga och förvalta klimatneutralt. År 2035 ska samtliga projekt byggas och förvaltas klimatpositivt.
M Ö J L I GH E T A T T J U S T E R A S I T T UR S P R UN GL I G A NUL Ä GE
Ansluten byggherre har möjlighet att vid behov justera sitt ursprungligt beräknade och redovisade nuläge 2020 och målvärde för 2025. Detta gäller om faktiska klimatberäkningar på egna byggda referensprojekt genomförts och om avvikelse finns (som ej motiveras i vidtagna klimatförbättrande åtgärder). Vid justering av nuläge eller målvärde ska en beskrivning med motivering göras. Denna punkt innebär ej någon förväntan att titta bakåt, utan en möjlighet få en mer verklighetsförankrad process.
G E O G R AF I MAL M Ö
Projekt inom Malmö kommun ska ingå. Projekt i andra kommuner kan ingå om företaget ej har projekt i Malmö. Om ett företag har utökat sitt klimatlöfte till en större geografi kan även fastigheter inom berörd geografi ingå.
FÖ R E T A G S N I V Å , 20 20
Projekt som avslutas 2020 kan inkluderas som del i måluppfyllelse. Med avslutas avses att slutbesked från kommunen ska finnas, vilket sannolikt innebär att godkänd slutbesiktning genomförts. Projekt med programhandlingsskede (eller motsvarande) från och med 2020 ska inkluderas som del i måluppfyllelse.
Projekt där anbudskalkyl (projektidékalkyl) finns kan inkluderas i målsättning för 2025, 2030 och 2035.
FÖ R E T A G S N I V Å , 20 30 OC H 20 3 5
Fastighetsportföljen ska i genomsnitt endast ha klimat- neutrala byggnader/anläggningar (befintliga samt ny-
11
produktion) från 2030 och klimatpositiva från 2035.
Utifrån övriga byggaktörers rådighet och affärs- förutsättningar bör de eftersträva att erbjuda en klimat- neutral produktportfölj eller bättre från 2030 och klimatpositiv från 2035 (allt annat lika).
P R O J E K T N I V Å , 20 30
Varje enskilt nytt byggprojekt ska från 2030 byggas minst klimatneutralt.
F Ö R Ä N D R A D P R O D U K T P O R T F Ö L J , E X E M P E L V I S V I D F Ö R V Ä RV
Nybyggda projekt som köps in och ingår i ett företags fastighetsportfölj efter 2020. Om klimatberäkning saknas, 2020-2022, kan LFM30:s referensvärden användas. 2022-2025 kan även andra befintliga klimatberäkningar, som redan gjorts av inköpt fastighet men som ej utförts i enlighet med LFM30, nyttjas om de kompletteras med rätt schabloner och vissa kompensationsfaktorer. Från 2025 ska alla nyproducerade fastigheter i portföljen klimatberäknas i enlighet med LFM30:s metod (då tillåts ej tidigare referensvärden från branschen).
M Ä T N I N G , P Å T O T A L E N , G E N O M S N I T T L I G T
Måluppfyllelse mäts på totalen och avspeglar aktuell genomsnittlig produktportfölj under perioden 2020 och framåt. Vid förvärv/försäljning justeras portföljvärdet.
Å T E R BE T A L N ING
Återbetalning, i Klimatbudget steg 4, ska göras i enlighet med en återbetalningsplan, exempelvis senast samma år som projektet avslutas och innevarande år som växthusgaser sker från övriga delar av verksamheten.
R E DO V IS N I N G
Redovisning görs i X kg CO2e/m2 ljus BTA: dels på totalen genomsnitt per byggnadstyp (exempelvis småhus, flerbostadshus, lokaler), och dels som skillnad mellan nuläge och målvärde.
M Å L U P P F Y L L E L S E
Med start innan midsommar 2021 ska anslutna aktörer årligen redovisa sin måluppfyllelse gällande genomsnittlig portfölj (fastighetsportfölj för byggherrar/
fastighetsägare och produkt/tjänsteportfölj för alla andra byggaktörer). Redovisningen görs i en av LFM30 framtagen excelfil (eller motsvarande).
Handlingsplan
H A N D L ING S P L A N
En sammanfattning av företagets handlingsplan som beskriver dess planer inom respektive delstrategi/delmål i LFM30 för att nå önskad årlig förflyttning mot en klimatneutral fastighetsportfölj (eller produktportfölj utifrån sin rådighet och affärsförutsättningar).
L F M 3 0 D EL ST R A T E G I ER /D EL M Å L
Syftet med handlingsplanen är att konkret visa praktisk förflyttning per LFM30 delstrategi, per byggnadsdel och per anläggningsdel som ansluten aktör har i sin portfölj. Förtydligande görs för att transparent främja kommunikation, förståelse och trovärdighet.
K O N K R E T I S E R I N G O C H S A M M A N F A T T N I N G P Å P R O JE K T N I V Å ( A L T E R N A T I V T A V S P E C IF IK A P R O D U K T ER / T J Ä N ST ER )
Handlingsplanen kan beskrivas som en översiktlig redovisning av Klimatbudget steg 2 (förbättra) i enskilda projekt med syfte nå Klimatbudget steg 3 (komma under ett gränsvärde för utsläpp av växthus- gaser). Eller med andra ord, handlingsplanen kan beskriva smörgåsbordet av olika vidtagna förbättringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Om möjligt redovisas och kvantifieras de åtgärder som är mer väsentliga. Byggaktör kan antingen använda de jämförelsevärden som framkommit via LFM30:s interna gemensamma arbete (exempelvis från löpare/
följare i klimatberäkningsstugan), eller genom egna jämförelsekalkyler.
R E DO V IS N I N G
Handlingsplanen ska löpande redovisa planerade åtgärder på lång sikt (5 år framåt), mellanlång sikt (2 år framåt) och kort sikt (1 år framåt). Även genomförda åtgärder ska redovisas i handlingsplanen.
KLIMATDEKLARATION PÅ PROJEKTNIVÅ
Kriterieregler - Klimatdeklaration i enlighet med LFM30
I G E O G R A F I M A L M Ö , F R Å N 2 0 2 2 - 0 1 - 0 1 och framåt, bör alla anslutna aktörer tillämpa dessa klimatberäkningskrav för varje byggstartat projekt, utifrån sin rådighet och affärsförutsättningar (motivera vid avsteg). Dessa
kriterier är i enlighet med kommande lagkrav, med vissa kompletteringar. Klimatdeklarationen består av en kvalitetsrapport och ett LCA-resultat, och innehåller samtliga Klimatbudget steg 5. Behörig person ska ha signerat ett intyg att överlämnad klimatdeklarationen är genomförd i enlighet med LFM30:s metodbeskrivning av våra klimatberäkningskrav.
• B Y G G N A D , N YP R O D U K TI O N : Krav på klimat- deklaration för alla byggnader > 100 m2 (inkluderar småhus, flerbostadshus, lokaler, p-hus/
mobilitetshus, industrilokaler).
• B Y G G N A D , RENOVERING ( B 5 ) > 3 0 M S E K : Krav på klimatdeklaration (redovisa som A1-A5, även om den kommer in i B5).
• B Y G G N A D , R O T -P R O JE K T , BE F IN T L I G B Y G G N A D ( B 2 - B 4 ) > 3 0 M S E K : Krav på klimatdeklaration (redovisa som A1-A5, även om den kommer in i B2-B4).
• B E F I N T L I G A B Y G G N A D E R , D R I F T , B 6 O C H B 7 :
För befintliga byggnader, som ej berörs av ovan villkor, finns ej krav att upprätta klimatdeklaration avseende A1-A5 eller B2-B5. Dock finns det krav på B6 och B7.
• A N L Ä G G N IN G S P R O JE K T : Krav på klimatdeklaration i enlighet med kundkrav. Arbete pågår för att förtydliga kriterier i nästa version av detta dokument.
Upphandling
Se separat LFM30 kriteriedokument vid upphandling.
Vid upphandling rekommenderas det att:
• BES TÄL LA REN HAR FULL INS YN i entreprenörens klimatberäkning under hela projektet.
• B E S T ÄL L AR E N K AN K O M MA A T T AN L I T A andra- parts-granskare för kvalitetsgranskning av klimat- beräkningen (särskilt att resurssammanställningen är representativ för aktuellt projekt).
• V I D Ö V E R L ÄM N A N D E A V R AP P O R T E N genomför beställaren och entreprenören ett möte där klimatberäkningen gås igenom, rimligheten i redovisade värden och möjliga förbättringar med mera diskuteras.
13
År 2035 ska samtliga
projekt byggas och förvaltas
klimatpositivt.
BILAGA: ORDLISTA
Se generell ordlista på www.lfm30.se, medan specifika begrepp i detta dokument framgår här.
BATNEEC
BTA, ljus
Fastighet
Fastighetsportfölj
Fastighetsportfölj, befintliga fastigheter
Fastighetsportfölj, nyproduktion
Klimatdeklaration av byggnader, Boverket
Klimatdeklaration, LFM30
Principen att sträva efter bästa möjliga teknik som ej kostar onödigt extra (Best Available Technology Not Entailing Excessive Costs). I detta dokument avser principen de gränsvärden i Klimatbudget steg 3 som hittills tagits fram för byggnader, men som också kan ändras i framtiden utifrån samma princip. Principen avser också användas i dokumentet utifrån hur målvärde för anläggningar (nya samt befintliga) och befintliga byggnader (ex B2-B5) sätts i Klimatbudget steg 3. Källa: EU directive 84/36/EEC samt AG3 (LFM30)
I detta dokument avser ljus BTA den BTA som är ovan och delvis ovan mark, exkluderat komplementbyggnad (carport/garage/förråd el dyl.) samt teknikutrymmen på vind (utrymmen för fläkt, hissmaskin, el, tele, värme, kyla). Källa: bilaga A till SS 21054:2009 samt AG3 (LFM30)
Med fastighet i detta dokument menar vi mark under huset och 2 meter utanför fasadlivet, byggnaden, fast inredning för stadigvarande bruk, samt maskiner/utrustning för byggnadens huvudsakliga ändamål. En eventuell komplementbyggnad ska inkluderas till huvudbyggnaden, eller delas upp mellan flera fristående huskroppar om de delar på komplementbyggnadens gemensamma funktioner. Källa: AG3 (LFM30)
En sammansättning av enskilda fastigheter som tillsammans bildar en fastighetsportfölj.
I detta dokument delar vi upp portföljen i befintliga och nyproducerade fastigheter.
Avgränsning enligt LFM30:s klimatlöfte (om ej ansluten aktör gjort ett geografiskt utökat klimatlöfte) är den del av fastighetsportföljen som lokaliseras till geografin Malmö kommun.
Källa: AG3 (LFM30)
Ett bolags portfölj av befintliga fastigheter (ej nyproduktion) som är representativ för bolaget som vanligen ägda fastigheter, och som berörs av arbetet med att minska fastigheternas klimatpåverkan i enlighet med LFM30. Källa: AG3 (LFM30)
Ett bolags portfölj av nyligen färdigställda nyproducerade fastigheter, som är representativ för bolaget och som berörs av arbetet med att minska klimatpåverkan i enlighet med LFM30.
Källa: AG3 (LFM30)
Vid uppförande av en ny byggnad ska byggnadens klimatpåverkan redovisas i en klimat- deklaration. Klimatdeklarationen syftar till att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra denna. Byggherren ansvarar för att upprätta klimat- deklarationen för byggnaden och lämna in den till Boverket. Kommunens byggnadsnämnd kan som huvudregel meddela slutbesked först efter att en klimatdeklaration har lämnats in till Boverket. Källa: Boverket
Klimatdeklaration av en fastighet eller anläggning består av en redovisning av Klimatbudget steg 1-5, i enlighet med LFM30:s kriterier i detta dokument (kommande lagkrav har idag endast Klimatbudget steg 1):
1. Redovisning av LCA-data och kvalitetsrapport.
2. Vilka CO2e-reducerande förbättringar som gjorts.
3. LCA-resultat i förhållande till gränsvärde eller målvärde.
4. Återbetalning, som kan påvisa om byggnaden blivit klimatneutral eller klimatpositiv.
5. Löpande kontrollsystem för att balansera och redovisa förändringar under en byggnads livslängd.
Källa: AG3 (LFM30)
15
Klimatkalkyl, BM (LCA-verktyg)
Klimatneutral
Klimatpositivt
Mini-
Målgränsvärde
Målgränsvärde
Negativa utsläpp
Produktportfölj
Riktpris/riktnivå klimatpåverkan
Schablonvärden
Scope 1, 2, 3 och LFM30-anslutna aktörers klimat- påverkan Ett exempel
på ett verktyg för en livscykelanalys (LCA) för en byggnad är IVL:s Byggsektorns
miljöberäkningsverktyg, BM. Det är ett branschgemensamt ett branschgemensamt miljö- beräkningsverktyg för byggnader som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimat- deklaration för en byggnad, exempelvis hur stor klimatpåverkan olika byggnader har och hur utsläppen kan minska genom förändrade materialval och produktionssätt.
Källa: IVL
Netto noll utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att utsläpp som sker ska kunna tas upp av det ekologiska kretsloppet eller med tekniska lösningar och därmed inte bidra till växthuseffekten. Strategin är att i första hand minska faktiska utsläpp men att kompensationsåtgärder kan användas för att uppnå klimatneutralitet.
Källa: Fossilfritt Sverige, Riks Färdplan Bygg
Mer upptag och avskiljning än utsläpp av växthusgaser. Källa: Fossilfritt Sverige, Riks Färdplan Bygg
Mini-målgränsvärde beskrivs per byggnadsdel / anläggningsdel / byggmaterial, och används om/när det ej är möjligt att applicera ett målgränsvärde på byggnads- verksnivå. Kriterier beskrivs i kravdokument projektnivå. Källa: AG3 (LFM30) I LFM30 anvisningsdokument projektnivå och hjälpmedel anges aktuella målgränsvärde nivåer.
Källa: AG3 (LFM30)
Negativa utsläpp, eller återbetalning, används i detta dokument i syfte att förtydliga olika typer av klimatkompensationer eller återbetalningsalternativ, som av intressenter kan bedömas ha olika trovärdighetsnivåer, och därför delar vi in dem i tre delar (se nedan).
Byggherren kan låta en entreprenör hantera återbetalning inom ramen för sitt uppdrag.
Byggherren ansvarar dock för samordning av återbetalning i syfte att undvika dubbel bokföring.
Byggherre, direkt. Återbetalning görs i första hand genom att köpa produkter till sitt bygg- projekt och som man har direkt rådighet över, som inkluderar negativa utsläpp som en del av produktionen av produkten eller dess livscykel.
Byggherre, indirekt. I andra hand görs återbetalning genom att köpa produkter till sitt bygg- projekt och som man har indirekt rådighet över, som inkluderar negativa utsläpp som en del av produktionen av produkten eller dess livscykel.
Agent. Återbetalning görs i tredje hand via agenter som säljer utsläppskrediter som åter- betalningsfonder med denna inriktning. Källa: AG3 (LFM30)
Samlingen av alla produkter eller tjänster som erbjuds av ett företag. I detta dokument förenklas det av att när man avser byggherrar har de en fastighetsportfölj, medan alla andra byggaktörer har en produktportfölj. Källa: AG3 (LFM30)
Används i dokumentet för att ange en maximal nivå på en byggherres inriktningsmål för kravställande vid upphandling i ett projekt avseende både kostnads- och klimatbudget.
Dels avseende kostnader (exempelvis riktpris Y SEK / ljus BTA m2) och dels CO2e-utsläpp (exempelvis riktnivå klimatpåverkan Y kg CO2e/ljus BTA m2). Källa: SBUF 13699 samt AG3 (LFM30)
Används i dokumentet för data som kan användas för att underlätta beräkning av klimat- påverkan för vissa delar av deklarationen. Schablonvärden motsvarar då konservativa värden för dessa delar i kg koldioxidekvivalenter/m2. Källa: AG3 (LFM30)
GHG-protokollet klassificerar ett företags växthusgasutsläpp i tre “scope”. Scope 1 är direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor. Scope 2 är indirekta utsläpp från generering av inköpt energi. Scope 3 är alla indirekta utsläpp (ingår inte i scope 2) som förekommer i det rapporterande företagets värdekedja, inklusive både uppströms och nedströms utsläpp. Se även bild på sid 17. Källa: GHGprotocol.org
Fotografer: Daria Volkova och Pontus Ohlsson.
17
L F M3 0 - A NSL U T N A K TÖ R E R S KL I M ATP ÅV E R K A N
SC O PE 3 : Från indirekta CO2e-källor som ej
ägs eller direkt kontrolleras av oss.
SC O PE 1 : Från direkta
SC O PE 2 :
2
ägs/kontrolleras av oss.
CO e-källor som
Från indirekta CO e-källor från el,
Exempel:
Fossil f järr värme eget kontor, bränsle
egna fordon.
2
värme, kyla som köps/konsumeras av oss på vårt kontor
och där vi bygger.
Exempel:
Fossil el på kontor och i projekt, fjär- rvärme projekt, el/
fjärrvärme från hyr- da lokaler.
Exempel:
Fossilt avfall, personaltrans- porter (ex flyg, bil)
i företag, under- entreprenörer (ex
fordon/maskiner).
