Ladda ner

Vingåkers kommun

Dagvattenutredning Loke 4 m.fl.

Stockholm 2018-03-12

Dagvattenutredning Loke 4 m.fl.

Datum 2018-03-12

Uppdragsnummer 1320031426

Utgåva/Status Slutversion

Lisa Kohlström Kajsa Lundgren Johanna Ardland Bojvall

Uppdragsledare Handläggare Granskare

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Bakgrund och syfte ... 3

1.2 Uppdragsbeskrivning ... 3

2. Underlag ... 3

3. Förutsättningar ... 3

3.1 Riktlinjer för dagvattenhantering ... 3

3.2 Miljökvalitetsnormer ... 2

4. Befintliga förhållanden ... 3

4.1 Planområdet idag ... 3

4.2 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi ... 4

4.3 Natur- och kulturintressen ... 5

4.4 Recipienten och dess statusklassning ... 5

4.5 Befintlig avvattning ... 6

4.5.1 VA-ledningar ... 8

5. Framtida förhållanden ... 8

5.1 Planområdets föreslagna utformning ... 8

6. Beräkningar av dagvattenflöden och fördröjningsvolym ... 10

6.1 Metod ... 10

6.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac ... 11

6.2 Flödesberäkningar ... 12

6.2.1 Erforderliga fördröjningsvolymer ... 13

6.3 Föroreningsberäkningar ... 14

7. Planbestämmelser gällande dagvattenhantering ... 15

8. Föreslagen dagvattenhantering ... 16

8.1 Avrinningsområden ... 16

8.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen ... 17

8.3 Höjder ... 19

8.4 Schaktmassor ... 19

8.5 Exempel på utformning av anläggningar ... 20

9. Slutsats ... 28

10. Referenser ... 28

Dagvattenutredning Loke 4 m.fl.

(PM/Rapport)

1. Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

En detaljplan ska upprättas för del av Loke 4 m.fl. Detaljplanen ska ge möjlighet till nybyggnation av en förskola med kringfunktioner. Planläggningen innebär även en översyn av intilliggande trafikytor som ska samnyttjas mellan boende och skolpersonal.

1.2 Uppdragsbeskrivning

Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av samhällsbyggnadskontoret att utföra en översiktlig dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för

dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad byggnation.

Utredningen omfattar

 Beskrivning av dagvattenrecipienten och dess statusklassning

 Beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering

 Beräkning av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med klimatfaktor) samt erforderligt fördröjningsmagasin

 Förslag till utformning av dagvattensystem för fördröjning

 Översiktliga föroreningsberäkningar

 Konsekvenser på recipienten av planförslaget

2. Underlag

 Grundkarta med nivåkurvor erhållen 2017-11-10 Vingåkers kommun

 Situationsplan och detaljplan erhållen 2017-11-06 Vingåkers kommun

 Befintliga VA-ledningar, 2017-10-05, Sörmland vatten och avfall AB

 Geoteknisk undersökning daterad 2017-12-01 NollTre konsult AB

 Jordartskarta erhållen 2017-11-28 SGU

 Miljöteknisk markundersökning av fastigheten Loke 4 i Vingåker daterad 2017-12-18, Structor

3. Förutsättningar

3.1 Riktlinjer för dagvattenhantering

Vingåkers kommun arbetar med att ta fram en dagvattenstrategi. Då strategin inte är färdig vid upprättandet av denna utredning utgör Svenskt vattens

publikationer P104, P105 samt P110 grund för beräkningar och förslag. I samråd

2 av 29 med beställaren har det beslutats att dagvattenflöden ut från fastigheten inte ska

öka i jämförelse med dagsläget som utgångspunkt.

3.2 Miljökvalitetsnormer

EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av län och kommuner. Vattnets (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, d v s dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig,

otillfredsställande och dålig. Det initiala målet var att alla vatten skulle uppnå minst god status år 2015. För samtliga recipienter där målet inte kunde uppfyllas har en tidsfrist till 2021 utlysts.

Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydrologiska parametrar. Exempel på fysikalisk-kemiska parametrar som ingår är näringsämnen, turbiditet och pH. Nuvarande situation jämförs med ett

ursprungligt tillstånd för varje parameter som är unik för varje vattenförekomst.

Resultatet för de olika parametrarna vägs sedan samman i en övergripande ekologisk status för vattenförekomsten. Ekologisk status klassificeras i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status.

Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden för ett antal ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i

vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och flera olika polyaromatiska

kolväten (PAH). Om gränsvärdet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på god kemisk ytvattenstatus.

Grundvattenförekomster har god kvantitativ status när grundvattennivåerna är sådana att de visar att det råder balans mellan den långsiktiga uttagsnivån och grundvattenbildning. Vattennivåerna ska vara så att de inte på grund av mänsklig påverkan visar på långsiktiga förändringar i flödesriktningen som orsakar

inträngning av salt grundvatten eller förorening. Nivåerna ska inte heller genom mänsklig påverkan leda till att god ekologisk status inte nås i ytvatten som är förbundna med grundvattenförekomsten.

God kemisk status för grundvattenförekomster anses vara uppnått när fastställda riktvärden (baserat på övervakningsresultat) inte överskrids i vattenförekomsten eller om riktvärden överskrids men det är möjligt att visa att överskridandet inte skadar människa eller angränsande miljö och att möjligheten att använda grundvattnet inte försämras.

4. Befintliga förhållanden

Planområdet ligger i den sydöstra delen av centrala Vingåker. Planområdet omfattar Tors väg i väster och avgränsas där mot Sävstaskolan, till öster

avgränsas området av befintlig bostadsbebyggelse. I söder avgränsas området av Herrgårdsvägen och åkermark och i norr av parkmark.

I anslutning till Tors väg finns en parkering belägen inom planområdet. I övrigt består marken av gräsyta och träd, se Figur 1. Platsen har tidigare varit bebyggd.

Marken inom planområdet ägs av Vingåkers kommun.

Figur 1 Flygfoto över Vingåker med förstoring av planområdet. Områdesgränsen är markerad i rött.

4 av 29

4.2 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi

Enligt jordartskartan från SGU, Figur 2 består planområdets övre skikt av glacial lera. Öster och nordöst om planområdet återfinns sandig morän samt postglacial finlera. Väster om planområdet finns en nord-/sydgående ås av isälvssediment.

Figur 2 Jordartskarta vilken visar geologin i områdets övre skikt (SGU, 2017).

En ny geoteknisk undersökning, daterad 2017-12-01, har tagits fram av NollTre konsult AB. Enligt denna undersökning varierar marknivåer inom planområdet mellan +42,0 och +43,5 och grundvattenytan bedöms över tid variera mellan ett djup på 2,5 och 5 m under markytan.

Enligt den miljötekniska undersökningen (Structor, daterad 2017-12-18), består den övre delen av marken (0-1,0 m) av fyllnadsmassor. Fyllnadsmassornas karaktär varieras något beroende på var på fastigheten man befinner sig. Den består överst av mullhaltig jord och under detta av silt, sand och grus med

inblandning av lera. Den underliggande naturligt avsatta jorden består av lera, silt och sand.

Vidare menar undersökningen att de områden på fastigheten där det tidigare stått byggnader och där marken kan vara heterogen i sin sammansättning bör massor som körs från fastigheten kontrolleras med avseende på eventuella föroreningar.

Detta för att säkerställa rätt hantering av överskottsmassorna.

4.3 Natur- och kulturintressen

Planområdet omfattas ej av riksintresseområden eller kultur- och miljövärden. Det finns inte heller några kända fornlämningar inom planområdet.

4.4 Recipienten och dess statusklassning

Havs-och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna har tillsammans utvecklat databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Databasen innehåller bland annat statusklassning, miljökvalitetsnormer och miljöövervakning för Sveriges alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Det aktuella planområdet ligger inom avrinningsområdet för vattenförekomsten Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till

Kolsnaren(VISS EU_CD: SE654748-150470), se Figur 3. Vingåkersån rinner sedan ut i vattenförekomsten Kolsnaren, se Figur 4.

Figur 3Vattenförekomsten Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren, hämtad från VISS 2017-11-23.

6 av 29 Figur 4 Vattenförekomstens ARO, ungefärligt planområde markerat med svart ruta.

Enligt senaste bedömningen från Vatteninformationssystem Sverige (VISS), hämtad 2017-11-23, har vattenförekomstens ekologiska status fått klassningen måttlig till följd av näringsämnen i vattenförekomsten baserat på mätningar av fosfor 2008 och 2010.

Vidare uppnår vattenförekomsten ej god kemisk status enligt klassning i VISS.

Detta beror delvis på att både kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), vilka överskrider EUs angivna riktvärden i samtliga svenska vattenförekomster.

Kvalitetskravet för vattenförekomsten är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter då de bedöms vara tekniskt omöjligt att få nivåerna att sjunka under respektive riktvärde. De nuvarande halterna av de båda ämnena får dock inte öka (VISS, 2017).

4.5 Befintlig avvattning

Planområdet lutar svagt åt nordnordöst vilket återspeglas i de ytliga flödesvägar som Länsstyrelsen i Södermanlands län tagit fram. Inga instängda områden identifieras inom planområdet. En lokal lågpunkt finns sydöst om planområdet, direkt söder om korsningen där Sävstaholmsvägen och Herrgårdsvägen möts.

Denna lågpunkt ligger dock på åkermark ca en meter lägre än vägen, åkermark är ofta väl dränerad och ingen tydlig risk bedöms finnas i samband med lågpunkten (Figur 5).

Enligt indikationer som nått kommunen översvämmas Sävstaholmsgärdet varje år på grund av att dagvattenavledningen inte fungerar som den ska. Det är därför extra viktigt med lokal fördröjning av dagvatten inom planområdet.

Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren

Kolsnaren

Figur 5 Flödesvägar och lågpunkter, ungefärligt planområde markerat i svart, Länsstyrelsen i Södermanlands län karttjänst, 2017-11-21.

Närmare studier av grundkartan och höjdsättning i området visar att Tors väg och intilliggande parkering avvattnas via dagvattenledningsnät mot Herrgårdsvägen, Figur 6. Resten av planområdet avvattnas i dagsläget mot nord-nordost.

8 av 29 Figur 6 Grundkarta med planområdesgräns i rött och befintligt dagvatten-ledningsnät i

grönt.

4.5.1 VA-ledningar

I anslutning till planområdet finns separat dagvattenledningsnät. Figur 6 visar dess utbredning och utformning. I Tors väg och Herrgårdsvägen ligger betongledningar med innerdiameter 225 respektive 400 mm. Från Herrgårdsvägen i söder,

innanför planområdets östra gräns, går en dagvattenledning som ansluter till gång- och cykelvägen strax utanför planområdets nordöstra hörn.

5. Framtida förhållanden

5.1 Planområdets föreslagna utformning

Detaljplanen för Loke 4 m.fl. specificerar bland annat hur kvartersmarken skall användas samt att den reglerar markens exploateringsgrad, se Figur 7.

Detaljplanen möjliggör nybyggnation av en förskola med fem avdelningar. I Figur 7 redogörs för fördelning av skolområde, gatu- och torgytor, samt vilken mark som endast får förses med komplementbyggnader och vilken mark som

överhuvudtaget inte får förses med några byggnader. I samband med

detaljplanen ska trafikytan med parkeringsplatser och vändslinga vid Tors väg ses över.

Figur 7 Detaljplan för Loke 4 m.fl., upprättad 2017-11-06 (Vingåkers kommun).

Planområdets föreslagna utformning visas i Figur 8. Befintliga parkeringar kommer göras om och totalt erbjuda 67 parkeringsplatser. Den västra parkeringen

reserveras för personal från Sävstaskolan, vilken ligger precis väster om

planområdet, och förskolepersonal. Den sydöstra parkeringen håller 16 platser för besökare till förskolan. Områdena L och C i Figur 8 representerar torgytor, A förskolan och B förskolegården vilken har en yta på ca 5000 m². Det norra torget

10 av 29 planeras vara trafikfritt med parkkaraktär. Mer detaljerad information för

situationsplanen återfinns i planbeskrivningen för Loke 4 m.fl.

Figur 8 Situationsplan för Loke 4 m.fl. daterad 2017-10-31 (Lumen Arkitekter, 2017).

6. Beräkningar av dagvattenflöden och fördröjningsvolym

Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för planområdet med hjälp av StormTacs webbapplikation (version 18.1.1), ett webbaserat verktyg för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenanläggningar. Modellen innehåller processer för avrinning, flödestransport, föroreningstransport,

recipienter, rening och flödesutjämning.

Som indata kräver StormTac årsnederbörd och markanvändning för det studerade området. Till de olika markanvändningarna finns schablonhalter för

föroreningsinnehållet i dagvatten. Dessa baseras på långa, flödesproportionella provtagningsserier på dagvatten. Genom att ange aktuella areor för respektive markanvändning beräknas dagvattnets föroreningsinnehåll (årsmedelvärden) för angivet område. Modellen omfattar dagvatten och basflöde (inläckande

grundvatten) och ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsinnehåll samt årlig massbelastning.

Årsmedelnederbörden 636 mm/år har använts som indata för nederbörden.

De ämnen som har beräknats är näringsämnena kväve (N) och fosfor (P), tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), suspenderad substans (SS) samt oljeindex. För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter.

6.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac

StormTac är inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell bild av hur föroreningssituationen efter ombyggnad kan se ut.

Antaganden om framtida marktyper inom planområdet påverkar beräkningsresultatet.

I modellen sammanställs schablonvärden i form av årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Schablonvärdena uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar. I StormTac beräknas årlig föroreningsbelastning utifrån total årlig nederbörd (korrigerad för mätfelen avdunstning, vind och vidhäftning), volymavrinningskoefficienter, areor och schablonhalter per markanvändning i tillrinningsområdet. I modellen kan även årsmedelhalt beräknas.

Kalibrering av schablonhalterna görs med hänsyn till tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande markanvändning. En enda undersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie av flödesproportionellt tagna samlingsprover. Detta innebär att enskilda värden kan utgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olika

undersökningar. Vid val av schablonhalt har hänsyn tagits till detta.

Främst svenska undersökningar har använts för kalibreringen varmed dessa schablonhalter är mest tillförlitlig för svenska förhållanden, men på grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa markanvändningar har även internationella studier använts. Generellt är tillförlitligheten högst (spridningen minst) för de olika bostadsområdena och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS), näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver. I ett

markanvändningsområde exempelvis villabebyggelse ingår även lokalgatorna, så dessa ska inte beräknas separat. En översiktligt utförd bedömning av hur säker eller osäker respektive schablonhalt är finns redovisat på www.stormtac.com.

12 av 29

6.2 Flödesberäkningar

Flöden har beräknats i StormTac med dimensionerande regn enligt Svenskt Vattens publikation P110. Med hänsyn till att planområdets omgivning är glesbebyggd har ett regn med 10-års återkomsttid använts för beräkningarna.

En klimatfaktor på 1,25 har används för beräkningarna efter exploatering för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar, i enlighet med Svenskt Vattens P110.

Markanvändningsfördelningen för befintliga och framtida förhållanden redovisas i Figur 9. Totalt ökar den hårdgjorda ytan med 54 procentenheter i framtida förhållanden jämfört med de befintliga. Parkeringsytan ökar något samt att torgytor och tak (tillhörande förskolan, en transformatorstation och ett par mindre bodar/uthus) tillkommer. Förskolegården (se avrinningsområde 1, Figur 10, sid.

15) har antagits ha en hårdgörningsgrad på 50 %. Förskolans tak räknas ej in i procentandelen.

Figur 9. Fördelning av markanvändning i planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.

Area för respektive markanvändning, för befintliga och framtida förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area redovisas i Tabell 1. Ökningen av hårdgjord yta får genomslag i den totala reducerade arean vilken är 0,28 ha för befintliga förhållanden och 0,55 ha för framtida förhållanden.

22%

35% 27%

16%

Markanvändning framtida förhållanden

Parkering Gräsyta Torg Tak 19%

81%

Markanvändning befintliga förhållanden

Parkering Gräsyta

Tabell 1. Area, avrinningskoefficient och reducerad area för varje mark-användningstyp i befintliga och framtida förhållanden.

Markanvändning Area

[ha]

Avr.koeff [-]

Reducerad area [ha]

Befintliga förhållanden

Parkering 0,23 0,8 0,18

Gräsyta 1,0 0,1 0,10

Totalt 1,23 0,28

Framtida förhållanden

Tak 0,19 0,9 0,17

Parkering 0,28 0,8 0,22

Torgyta 0,43 0,7 0,29

Gräsyta 0,33 0,1 0,03

Totalt 1,23 0,72

Utflödet från planområdet beräknas, baserat på ett 10-årsregn med varaktighet 10 min, för befintliga och framtida förhållanden vara 65 l/srespektive 210 l/s.

Rinntiden sätts till 10 min pga. att planområdet är relativt litet (1,2 ha) och att delar av området avleds via ledning. Detta redovisas tillsammans med reducerad area och dimensionerande regnintensitet i Tabell 2.

Tabell 2. Reducerad area, rinntid, regnintensitet samt utflöde från planområdet för befintliga och framtida förhållanden.

Å=10 Delområde Red.area

[ha]

Rinntid [min]

Klimatfaktor [-]

i [l/s,ha]

Q [l/s]

Befintliga förh. 0,29 10 1 228 65

Framtida förh. 0,55 10 1,25 228 210

6.2.1 Erforderliga fördröjningsvolymer

Fördröjningsvolymer har beräknats utifrån att flöden ut från respektive

avrinningsområde inte ska öka efter exploatering jämfört med innan. Med hänsyn till gällande förutsättningar, d v s att utflöde från planområdet inte får öka efter exploatering, beräknas den erforderliga fördröjningsvolymen till 96 m³, se Tabell 3.

Tabell 3. Lista över faktorer vilka använts för beräkning av erforderlig fördröjningsvolym.

Rinntid [min] 10

Klimatfaktor [-] 1,25

Återkomsttid [mån] 120

Reducerad area efter exploatering [ha_red] 0,72

Erf. Fördröjningsvolym [m³] 96

14 av 29

6.3 Föroreningsberäkningar

Samma markanvändning och areor som presenteras i avsnitt 6.2, Tabell 1, avrinningskoefficienterna för parkerings- och torgytor var dock något högre i föroreningsberäkningarna än i flödesberäkningarna. StormTacs standardvärden för avrinningskoefficienterna användes för föroreningsberäkningarna. De värden som användes var 0,85 och 0,8 för parkerings- respektive torgytor.

De dagvattenhanteringsanläggningar föroreningsberäkningarna baseras på utgörs av en kombination av makadamdiken, växtbäddar och svackdiken. Dimensionering och utformning av dessa beskrivs i avsnitt 8.2.

Anledningen att värdena var lägre för föroreningsberäkningarna beror på att föroreningsberäkningarna utgår från årsmedelvärden medan flödesberäkningarna utgår från större nederbördsscenarion.

Föroreningsutsläpp från fastigheten ska inte öka efter exploatering. Tabell 4 och Tabell 5 redovisar föroreningshalter och föroreningsmängder före och efter exploatering, samt efter rening.

Föroreningshalterna, Tabell 4, minskar något för alla ämnen utom kväve, kadmium och kvicksilver efter exploatering för vilka en mindre ökning noteras.

Detta kan bero på att den totala parkeringsytan förblir mer eller mindre oförändrad, medan gräsytan minskar och takyta på den planerade förskolan tillkommer. Takvatten anses vara relativt rent, vilket bidrar till att minska föroreningshalterna. Efter rening har föroreningshalterna i dagvattnet minskat jämfört med nuläget för alla ämnen.

Föroreningsmängderna,

Tabell 5, ökar för samtliga ämnen efter exploatering. Detta är väntat då utflödet från planområdet ökat med 323 % (dvs 210 l/s delat på 65 l/s). Efter föreslagen rening minskar föroreningsmängderna för alla ämnen utom fosfor, kväve och kvicksilver för vilka en ökning fortfarande kan ses.

Tabell 4. Föroreningshalter i dagvatten i utredningsområdet före och efter exploatering (µg/l). Röda siffror markerar de värden där föroreningshalterna ökar efter exploatering.

Förorening P N Pb Cu Zn Cd

Före expl. 110 1100 14 23 72 0,28

Efter expl. 91 1600 9,8 20 58 0,36

Efter expl. med

rening 75 902 1,4 5,5 12 0,095

Förorening Cr Ni Hg SS Olja

Före expl. 7,4 7,1 0,026 73000 410

Efter expl. 6,3 5,8 0,032 48000 380

Efter expl. med

rening 2,3 1,6 0,019 9765 125

Tabell 5. Föroreningsmängder i dagvatten i utredningsområdet före och efter exploatering (kg/år). Röda siffror markerar de värden där föroreningsmängderna ökar efter exploatering.

Förorening P N Pb Cu Zn Cd

Före expl. 0,32 3,1 0,042 0,066 0,21 0,00083

Efter expl. 0,51 8,8 0,056 0,11 0,33 0,002

Efter expl.

med rening 0,42 5,1 0,0079 0,031 0,07 0,00054

Förorening Cr Ni Hg SS Olja

Före expl. 0,021 0,021 0,000077 210 1,2 Efter expl. 0,036 0,033 0,000180 270 2,1 Efter expl.

med rening 0,013 0,0089 0,000110 55 0,7

7. Planbestämmelser gällande dagvattenhantering

Planbestämmelser för dagvattenhantering kan krävas för att marken, som ska tas i anspråk för den användning som detaljplanen medger, ska bli lämplig för

ändamålet. Om det finns ett behov att reglera de fysiska förutsättningarna med planbestämmelser för att lösa dagvattenhanteringen görs detta både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för dagvatten.

Ansvarsförhållande för dagvattenanläggningar i en detaljplan delas upp på kvartersmark (privat) och allmän platsmark (kommunal).

Dagvatten inom kvartersmark ansvarar fastighetsägare/exploatören för. I

fastighetsgräns ansluts dagvattnet till det kommunala ledningsnätet och ansvaret övergår till VA-huvudmannen. För allmän platsmark brukar ansvarsfördelningen diskuteras mellan avdelningarna VA, trafik, park och natur.

Tekniska anläggningar så som fördröjningsmagasin, infiltrationsbädd, brunn, pumpstation o.s.v. lokaliseras till kvartersmark som ej är avsedd för enskilt bebyggande. I detaljplanen betecknas sådan mark med beteckningen E och det ska framgå vilken typ av anläggning som avses.

Det går inte att bestämma vattenflöden eller vilken teknik som ska användas för att reglera dagvattnet, däremot kan anläggningens fysiska utbredning regleras i planbestämmelserna t.ex. en damms utbredning och djup, vilket indirekt reglerar flödena.

För att säkra avvattningen av allmänna platser kan bestämmelser införas om markens höjd och lutning. Det går även att ange lokalisering av dike och/eller vall med dess djup eller höjd angett. Hårdgöring av marken är också reglerbar, t.ex.

kan ett krav om att endast 50 % av ytan får hårdgöras inrättas. Infiltration kan

16 av 29 märkas ut på plankartan för allmän plats. Även Inom kvartersmark kan markens

höjd och lutning samt hårdgöringsgrad regleras om det behövs för att genomföra en viss dagvattenlösning (Boverket).

För att säkra att bebyggelse inte skadas av översvämningar vid kraftiga regn ska tomtmark anläggas högre och med en lutning mot gatumark. I detaljplanen kan en nivå på färdigt golv i förhållande till nivån i fastighetsgräns/gata skrivas in. Det behöver också säkerställas att exploateringen inte ger upphov till instängda områden utan att det finns ytliga avrinningsvägar där dagvatten kan transporteras till recipienten vid kraftiga regn.

8. Föreslagen dagvattenhantering

För att kunna utforma dagvattenhantering i planområdet på ett effektivt sätt vad gäller rening och fördröjning delas planområdet in i tre mindre (ungefärliga) avrinningsområden, Figur 10.

Figur 10 Indelning av planområdet i tre ungefärliga ARO för utformning av dagvattenhantering.

Flödesberäkningar för dessa tre avrinningsområden baserat på ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet och klimatfaktor 1,25 redovisas i Tabell 6 (utflöde för befintliga och framtida förhållanden, samt fördröjningsvolym). Fördröjnings- volymen för ARO 1-3 har beräknats till 69, 13, och 14 m³.

Tabell 6 Flödesberäkningar för de tre avrinningsområdena.

ARO 1 ARO 2 ARO 3

Utflöde innan (l/s,ha) 15 41 9

Utflöde efter (l/s,ha) 102 72 36 Fördröjningsvolym (m³) 69 13 14 Total fördröjningsvolym (m³) 96

8.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen

Enligt avsnitt 6.2.1 ska 96 m³ fördröjas inom planområdet för att kravet på oförändrat utflöde från området efter exploatering ska uppfyllas i samband med ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet och klimatfaktor 1,25. Ett förslag på avvattningsplan för planområdet med fördröjning via makadam/växtbäddar, ett makadamdike och utkastare som leds via avvattningsstråk till ett svackdike redovisas i Figur 11.

De olika dagvattenanläggningarna är placerade där de anses göra störst nytta utifrån både renings- och fördröjningsperspektiv. Makadamdike och växtbäddar placeras intill hårdgjorda ytor, gärna i anslutning till parkeringar, för att fånga upp det smutsigaste vattnet.

Figur 11 Avvattningsplan för området (planområdesgräns i rött). Flödes- riktningspilar visar vilka ytor som bidrar med dagvatten till vilka anläggningar.

Utkastare från förskoletaket samt avvattningsstråk/rinnstråk visas med lila respektive röda pilar.

18 av 29 ARO 1

Enligt tidigare beräkningar ska 69 m³ fördröjas inom ARO 1. Takvatten anses vara relativt rent och leds via utkastare ut på gräsytan, via avvattningsstråk i marken, till ett svackdike längs planområdets norra gräns. Beräkningar i föreliggande rapport utgår från att 50 % av gården består av gräsyta och 50 % är hårdgjort.

Svackdikets kapacitet måste justeras efter andel hårdgjord yta på gården. Mer hårdgjord yta kräver större kapacitet hos svackdiket för att kunna fördröja tillräcklig volym.

Svackdikets potentiella längd är ca 90 m. Under förutsättning att diket har ett reglerdjup på 50 cm och en släntlutning på 1:5 skulle diket bli 5 m brett. Detta skulle ge en total tillgänglig utjämningsvolym på 120 m³, vilket ger utrymme för att vatten i samband med kraftig nederbörd blir stående i diket utan att några större vattendjup genereras.

Beroende på utformningen av diket kan det användas för t.ex. pulkaåkning vintertid. Då tanken är att det endast ska hantera vatten vid mycket stora regn och att det utformas flackt borde det inte vara stående vatten i det ofta, det går även att gräva ur botten under och fylla med makadam för att få en volym där vattnet kan rinna undan fort till. Om svackdike inte passar i miljön kan ett makadamstråk vara ett bättre alternativ.

ARO 2

Enligt tidigare beräkningar ska 13 m³ fördröjas inom ARO 2. Vatten från det nordvästra torget (norr om Tors väg) och den västra parkeringen leds till grönytan mellan Tors väg och parkeringen. Vattnet renas och fördröjs förslagsvis genom ett makadammagasin eller växtbäddar.

Markerad yta för dagvattenhantering är ca 300 m². Delar av denna yta tas upp av befintliga träd och kan därmed ej nyttjas för anläggning av växtbäddar. Anta att 150 m² växtbäddar anläggs, med parametrar enligt Tabell 7, då erhålls en fördröjningsvolym på ca 65 m³. Detta innebär att det finns god marginal för anläggning av växtbäddar som kan fördröja tillräcklig volym och bidra med rening av dagvattnet. Växtbäddars reningseffekt beskrivs närmare i avsnitt 8.4.

Tabell 7 Beskrivning av parametrar som använts för dimensionering av växtbädden i ARO 2.

Parameter Tjocklek (mm)

Reglervolym 200

Växtbädd 450

Grovsand 100

Makadam 350

ARO 3

Enligt tidigare beräkningar ska 14 m³ fördröjas inom ARO 3. Vatten från den södra parkeringen och det sydöstra torget leds till ett makadammagasin där vattnet renas och fördröjs. Det är viktigt att parkeringen höjdsätts så att vatten från ytan rinner till makadammagasinet. Om detta inte är möjligt kan ett kompletterande dike anläggas i anslutningen mellan parkeringen och Herrgårdsvägen.

Den yta som i Figur 11 är avsatt för makadamdike är ca 70 m². Vid anläggning av ett stråk med 500 mm djup och reglervolym på 200 mm erhålls en

fördröjningsvolym på 29 m³. Detta innebär att det finns utrymme justera makadamstråkets utformning, t.ex. genom att minska dess utbredning, och fortfarande erhålla tillräcklig fördröjning och rening. Anläggningens potentiella reningseffekt beskrivs i avsnitt 8.2.

8.3 Höjder

Vid kraftiga regn följer vattnet markens topografi, för att minska risker för att byggnader och anläggningar ska skadas måste höjdsättningen planeras så att vatten i samband med t ex ett 100-årsregn leds bort från byggnader utmed vägar och parkeringar. I idealfallet bör fastighetsmark ligga högre än vägytor så att vägarna kan fungera som sekundära avrinningsvägar när dagvattensystemen går fulla. Enligt rekommendation från Svenskt vatten bör gator ligga 50 cm lägre än golvnivå i hus (Svenskt vatten, 2011).

För att avvattningsplanen, Figur 11, ska fungera krävs planering av

höjdsättningen för detta. Det nordvästra torget bör slutta mot den sydvästra parkeringen, vilken i sin tur sluttar mot infiltrationsstråket som omges av Tors väg och nämnd parkering. Entrétorget och den sydöstra parkeringen höjdsätts så att ytavrinning sker mot utplacerade växtbäddar. Vatten från förskoletaket rinner över gården mot svackdiket.

8.4 Schaktmassor

Enligt den miljötekniska markundersökning som Structor genomfört tyder analysresultat på att fyllnadsmassorna till viss del är något påverkade av föroreningar, men att de inte är så pass förorenade att det begränsar

användningen av marken. Analysresultaten visar att inga analyserade ämnen överstiger befintliga riktvärden för känslig markanvändning (KM). De undre orörda massorna är rena.

Undersökningen menar även att det i förbindelse med framtida schakt inom området, bör massor som körs från fastigheten kontrolleras med avseende på eventuella föroreningar, för att säkerställa rätt hantering av överskottsmassorna.

Detta gäller framförallt massor i området där det tidigare funnits byggnader och där marken kan vara heterogen i sin sammansättning.

Med avseende på dagvattenkvaliteten på fastigheten är det viktigt att kunskap finns rörande eventuella föroreningar på fastigheten. Detta kan t ex uppnås genom kontroll av schaktmassor, framför allt där det tidigare stått en byggnad.

20 av 29 Detta för att säkerställa att markens föroreningsnivåer inte överskrider gränser för

KM.

Markföroreningar kan transporteras och spridas med. Om det är känt att marken är förorenad kan risken för spridning av föroreningar via dagvattnet minimeras genom täta lösningar. Dvs lösningar som inte tillåter infiltration av dagvattnet ner i marken, på så vis undviks kontakt med eventuella föroreningar.

8.5 Exempel på utformning av anläggningar Utkastare

För att förhindra att takvatten belastar byggnadens dräneringssystem kan det ledas ut från byggnaden via skålade betongrännor eller plattor. Kraftig lutning på marken ut från byggnaden krävs för korrekt funktion.

Figur 12 Exempel på stuprörsutkastare (P105, 2011) Avvattningsstråk

Syftet med ett avvattningsstråk är att leda vatten, som inte infiltrerar, till bredare stråk vilka avleder vatten från ett avrinningsområde. Högt uppströms belägna, i detta fall som anknytning mellan utkastarna och svackdiket, kan stråken vara små. Viktigt är korrekt höjdsättning som säkerställer att vattnet rör sig i rätt riktning.

Figur 13 Exempel på utformning av avvattningsstråk (P105, 2011)

Svackdiken

Svackdiken utformas som stråk med en sänkning i gräsytan, under svackdikets botten kan man anlägga makadam för att få en genomsläpplig volym som tar emot vattnet för att inte få så mycket ansamling ovan ytan. Denna typ av anläggning har god rening (mer än 60 %) av bly, koppar, zink och kadmium.

Dessutom renas vattnet från ca 70 % av suspenderad substans genom sedimentation (StormTac v17.4.1, 2017).

Figur 14 svackdike Augustenborg, foto Ramböll.

22 av 29

Makadamstråk

Ett stråk/dike med en grov fraktion, så som makadam, anläggs för att kunna ta emot dagvatten vid behov, se Figur 15-Figur 17. Denna typ av anläggning ger god rening, mer än 50 %, av fosfor och kväve, samt mycket god rening, mer än 80 %, av metallerna bly, koppar, zink, kadmium, krom och nickel. Rening upp till 90 % av suspenderad substans (StormTac v17.4.1, 2017).

Figur 15 Principskiss av ett makadamdike (SVOA).

Figur 16 Makadamdike i Lund, foto Ramböll.

Figur 17 variant av makadamdike, foto Ramböll.

Växtbäddar

Växtbäddar kan utformas på många olika sätt och variera i storlek. Fördröjning och rening av dagvatten sker genom sedimentering, växtupptag och avdunstning i dessa anläggningar. För att kunna leda in vatten ytligt är växtbäddarna ofta nedsänkta (Figur 18). Detta möjliggör också en fördröjningsvolym ovanpå

växtbädden där vatten kan uppehållas vid kraftigare regn innan det tillåts infiltrera vidare genom anläggningen. Vid anläggning av växtbäddar på underbyggnad, t.ex. ett garage, kan det vara svårt med nedsänkningar på grund av

begränsningar i substratdjup. Ett alternativ är att använda upphöjda växtbäddar (Figur 19). Växtbäddar avskiljer föroreningar effektivt, cirka 65 % av fosfor, 40 % av kväve, 85 % av kadmium 70 % av olja och 85 % av BaP m.m. avskiljs enligt StormTac.

24 av 29 Figur 18 Typsektion nedsänkt växtbädd på bjälklag (Ramböll, 2017).

Figur 19 Typsektion upphöjd växtbädd på bjälklag (Ramböll, 2017).

Integrera och synliggör dagvattnet

Då en förskola ska byggas på platsen anläggs med fördel kreativa

dagvattenlösningar som uppmuntrar interaktion mellan förskolebarnen och utvalda anläggningar. Det är viktigt att utvärdering av olika anläggningars

lämplighet för närheten till, alternativt direktkontakten med, förskoleverksamheten görs.

Ett exempel som skulle kunna inspirera utformning av innegården är Linnéhuset i Uppsala, som har implementerat en rad olika infiltrations- och

fördröjningslösningar för dagvattenhanteringen på fastighetens innergård, se Figur 20 och Figur 21.

Ränndalar är anlagda för bevattning av planteringar. Dagvattnet synliggörs på så vis på sin väg genom landskapet från stuprör till växtbäddar och infiltrationsytor.

Ytliga ränndalar på en förskolegård är ett bra sätt att tydliggöra vattnets närvaro och att uppmuntra till lek och diskussion kring vattenfrågor och miljö.

Figur 20 Del av Linnéhusets innergård som visar hur ränndalar leder dagvatten till planeringarna (Uppsalahem, 2015).

26 av 29 Figur 21 ”Flexibla lösningar för den moderna familjen.” (Uppsalahem, 2017)

Uppsamling och lagring av dagvattnet kan göras vid stuprör för att kunna nyttjas vid t.ex. vattenlek eller bevattning av exempelvis små odlingar som är vanligt på förskolegårdar, olika varianter på uppsamlingskärl som kan platsbyggas eller köpas in, ses i Figur 22 och Figur 23.

Figur 22 exempel på uppsamling med avtappning för vattenlek, URBIO, 2012.

Figur 23 exempel på uppsamling med avtappning för vattenlek, Produkttorget.

Gröna tak

Ett effektivt sätt att minska ett områdes avrinning är implementering av gröna tak. Avrinningen på vegetationsklädda tak kan reduceras med 25 till 75 procent (Svenskt Vatten, 2011). Framförallt beror avrinning från taket på taklutning och växtbäddsdjup, men även val av växtlighet spelar in (Grönatakhandboken, 2017).

Ofta består de av moss- och sedumarter som har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till fördröjning och minskning av flödestoppar.

Substrattjockleken är avgörande för takets fördröjningseffekt, ett tjockare substratlager kan i regel hålla och fördröja större mängder vatten än ett tunt substratlager. Detta då ett tunt lager snabbare blir mättat. Vid enskilda

regntillfällen med nederbördsvolym på upp till 5 mm beräknas ingen nämnvärd avrinning från gröna tak. Däremot bildas avrinning av all nederbörd som överstiger 5 mm vid kraftigare regn (Svenskt Vatten, 2011).

28 av 29 Figur 24 Exempel på grönt tak i Malmö (Ramböll, 2014).

9. Slutsats

En god dagvattenhantering som lever upp till ställda krav kan upprättas inom planområdet genom fördröjning och rening av dagvatten i makadam/växtbäddar, makadamdike samt avvattningsstråk och svackdike (avsnitt 8.2). Inga större problem har identifierats ur dagvattensynpunkt. Samtliga anläggningar förses med dränering och kopplas till dagvattenledningsnätet.

Genomtänkt höjdsättning av byggnader, parkeringar och torgytor är vital för att säkerställa att dagvatten rinner/leds till valda dagvattenanläggningar. Det är även viktigt med öppna stråk vilka kan fungera som sekundära avrinningsvägar i samband med skyfall.

Planförslaget bedöms inte riskera att recipientens statusklassning försämras utifrån dagvattnets sammansättning.

10. Referenser

Grönatakhandboken. (2017). Grönatakhandboken - Vägledning. Hämtat från Grönatakhandboken: http://gronatakhandboken.se/module/las- online/vagledning/main/2 den 16 oktober 2017

Ramböll. (augusti 2014). Dagvattennätverkets bildbank: gröna tak. Malmö:

Ramböll.

StormTac. (2017). Reningsanläggning, biofilter. Hämtat från StormTac:

http://app.stormtac.com/usr_panel.php den 18 oktober 2017 StormTac v17.4.1. (2017). Stormtac_data base. Hämtat från StormTac:

http://app.stormtac.com/usr_panel.php den 29 november 2017 Svenska NaturTak AB. (2017). Trädgårdstak. Hämtat från Svenska Naturtak:

http://www.svenskanaturtak.se/garden.htm den 16 oktober 2017 Svenskt Vatten. (2011). Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering.

Stockholm: Svenskt vatten.

Svenskt Vatten. (2016). Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten.

Stockholm: Svenskt Vatten.

SVOA. (u.d.). Makadamdike. Hämtat från Stockholm vatten och avfall:

http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/md_

h.pdf den 3 mars 2018

Uppsalahem. (den 29 mars 2015). Linnéhuset är certifierad enligt Miljöbyggnad Silver. Hämtat från Uppsalahem: https://www.uppsalahem.se/om- oss/nyheter-och-pressmeddelanden/linnehuset-ar-certifierad-enligt- miljobyggnad-silver/ den 16 oktober 2017

Uppsalahem. (2017). Pressrum. Hämtat från Uppsalahem:

https://www.uppsalahem.se/om-oss/pressrum/ den 16 oktober 2017 VISS. (2017). Eskilstunaån-Torshällaån. Hämtat från VISS

Vatteninformationssystem Sverige:

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA35637530 den 2 oktober 2017