Inspektionsrapport från Skolverket 2007:67
Utbildningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64
Utbildningsinspektion i Eksjö kommun
Bes lut
Kommunrapport S kolrapporter
Innehåll
Beslut
Kommunrapport
Skolrapporter grundskolan
Grevhagsskolan F−6 Hultskolan F−6 Höredaskolan F−6 Linnéskolan F−6 Norrtullskolan F−6 Område Öster
Furulundsskolan F−9 Ingatorpsskolan F−6 Hjältevadsskolan F−6 Prästängsskolan 7−9 (7–10)
Skolrapporter gymnasieskolan
Eksjö gymnasium
Nifsarpsskolan
Vuxenutbildningen
Bilaga
Beslut
Postadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1
Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-527 336 90
Eksjö kommun Södra Kyrkogatan 4 575 80 Eksjö
2007-04-26 1 (8) Dnr 53-2006:1438
Genomförd utbildningsinspektion i Eksjö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Eksjö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.
Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 24 augusti 2006 till den 19 oktober 2006.
Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.
Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en hel- täckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Över- gripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.
Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rappor- ter för varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen.
Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovi- sas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).
I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsar- betet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.
Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 26 juli 2007 skall Eksjö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verk- samhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.
Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.
Beslut
2007-04-26 2 (8) Dnr 53-2006:1438
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Skolverket bedömer att Eksjö kommuns genomförande av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna bris- ter i flera avseenden och måste förbättras för att uppfylla statens krav utifrån skol- lagen och övriga skolförfattningar. Kommunens styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras och bli tydligare. Eksjö kommun saknar ett systematiskt kvalitets- arbete och kommunen genomför således inte en övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna, tyder enligt inspektörerna, på brister i kommunens över- gripande kontroll av verksamheterna. Vid inspektionstillfället arbetade dock kom- munen intensivt med att ta fram en struktur för hur kvalitetsarbetet skall ske.
Under och efter inspektionen har flera förändringar genomförts i kommunen för att leva upp till kraven i skollagen och skolförfattningar. Beskrivningar och bedöm- ningar i denna rapport görs dock utifrån de förhållanden som förelåg vid inspek- tionstillfället.
Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte kravet att den skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksam- het och skolbarnsomsorg. I kvalitetsredovisningarna bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras samt planerade åtgärder i högre grad konkretiseras. Per- sonal, studerande och elever samt föräldrar bör bli mer delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Vidare bör skolbarnsomsorgen tydligare utvärderas i kom- munens och i rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. En av kommunens skolor har inte upprättat en kvalitetsredovisning.
Engagemang och kompetens hos rektorerna i de olika verksamheterna är hög men på flertalet skolor bör kommunen se till att det pedagogiska utvecklingsarbetet stärks och förbättras. Det är av vikt att ledningen för Eksjö kommun förbättrar kommunikationen och dialogen med rektorerna och verksamheten och att de till- sammans utvecklar ett förtroendefullt samarbete.
Personalens utbildning och kompetens är generellt god i såväl förskola, skolbarns- omsorg som i de obligatoriska och frivilliga skolformerna. I samband med perso- nalneddragningar i kommunen har en del personal placerats i verksamheter som de inte själva valt eller är utbildade för. Kommunen bör se över hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de ämnen och de verk- samheter de har utbildning för. Tillgången på läromedel och datorer är god i kom- munens skolor och skolbibliotek finns.
Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och utbildningen i de obligatoriska och frivilliga skolformerna genomförs, trots bristerna, till stora delar i enlighet med de nationella målen och kraven. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten i för- skola, familjedaghem och fritidshem och upplever vistelsen som trygg både fysiskt och psykosocialt. Förskoleverksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling, men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att i högre grad sträva mot läroplanens alla mål. Skolbarnsomsorgen erbjuder överlag en verksamhet av god kvalitet och en meningsfull fritid samt stimulerar barnens
Beslut
2007-04-26 3 (8) Dnr 53-2006:1438
utveckling och färdigheter. I kommunen finns så kallade dagbarnvårdarkollektiv som vare sig motsvarar verksamhet i förskola eller familjedaghem och inte kan an- ses förenlig med författningarna.
Barn, elever och studerande når tillfredställande resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna och kursplanerna anger. Det är dock av vikt att kommunen arbetar aktivt för att gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar genomförs för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Skillnader i resultat mellan exempelvis flickor och pojkar samt elever med utländsk bakgrund bör också analyseras och föranleda åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Elevernas och de studerandes kännedom om målen för ut- bildningen och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer behöver förbättras. I grundskolan bör även system för uppföljning och utvärdering av ele- vernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska ut- vecklas, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Likaså bör rutiner utvecklas för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska sär- skolan och gymnasiesärskolan. Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet.
Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever och studeran- de men också skolor där arbetsron och arbetsmiljön bör förbättras. Det målinrikta- de arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste förbättras på några av skolorna så att ett gemensamt förhållningssätt frambringas och kränkningar motverkas. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Huvuddelen av verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan.
Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av god kvalitet i förskolan men i sko- lorna bör det förbättras. Inom alla skolformer och på flertalet skolor bör rutinerna för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov utvecklas. I kommunen finns tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra former av stöd. Det är av vikt att kommunen säkerställer att alla elever med svårigheter i skolarbetet får er- forderligt stöd och att åtgärdsprogram utarbetas i samarbete med elever och föräld- rar. Vid elevs placering i särskild undervisningsgrupp och vid anpassad studiegång måste kommunen tillse att beslut fattas enligt kraven i grundskoleförordningen.
Kommunen måste ta ett ökat ansvar för att modersmålsundervisning, studiehand- ledning på modersmålet, och svenska som andraspråk erbjuds och anordnas enligt kraven i författningarna. Vidare måste kommunen tillse att barn i förskolan med annat modersmål än svenska ges möjlighet att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.
Beslut
2007-04-26 4 (8) Dnr 53-2006:1438
Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning och som utgår från de nationella styrdokumenten. Kommunen måste upprätta aktuella fördelningar mellan årskurserna i grundsärskolan för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen, ämnesområden och elevens val.
Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.
- Kommunens styrning, ledning och egentillsyn säkerställer inte att verksamheter- na bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 § skollagen).
- Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte alla verksamheter (1 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande be- handling av barn och elever).
- Kommunen har inte säkerställt att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be- handling (5 och 7 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Kommunen har inte fattat beslut om fördelningen mellan årskurserna av antalet timmar för ämnen, ämnesområden och elevens val i särskolan (2 kap. 4 § särsko- leförordningen).
- Kommunen utövar ingen tillsyn över de enskilda förskolorna (2 a kap. 15 § skol- lagen).
- Kommunen bedriver verksamhet i form av så kallade dagbarnvårdarkollektiv, som inte motsvarar vare sig förskola eller familjedaghem (2a kap. 2 § skollagen).
- Kommunen upprättar inte individuella utvecklingsplaner i överensstämmelse med förordningen för elever placerade i den särskilda undervisningsgrupp (Re- sursskolan) som tar emot elever från hela kommunen (7 kap. 2 § grundskoleför- ordningen).
I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.
Beslut
2007-04-26 5 (8) Dnr 53-2006:1438
Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.
- I grundskolorna, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utvecklas.
- Kommunen bör i högre grad analysera kunskapsresultaten och arbeta för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar bör utvecklas för att säkerställa en likvärdig betygssättning.
- Kommunen bör säkerställa att förskolan i högre grad medverkar till att barn med annat modersmål än svenska har möjlighet att utveckla sitt modersmål.
- Kommunen bör verka för att elever och studerande får mer inflytande över sitt eget lärande och över undervisningen. En av förutsättningarna för detta är att också elevernas kännedom om målen för utbildningen förbättras.
- Kommunen bör säkerställa att kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna förbättras för att utgöra ett framåtsyftande måldokument för eleven samt att de individuella utvecklingsplanerna upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet.
- Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning som utgår från de nationella styrdokumenten.
- Kommunen bör förbättra kvalitetsarbetet genom att delaktigheten bland elever, studerande, vårdnadshavare och personal ökar. Tydligare bedömning av i vilken mån de nationella målen har nåtts och tydligare beskrivning av åtgärder för högre måluppfyllelse bör utvecklas. Skolbarnsomsorgen bör tydligare utvärderas i en kvalitetsredovisning.
- Kommunen bör förbättra kommunikationen och dialogen med verksamheterna och stärka rektorerna i deras uppdrag att utveckla utbildningen.
- Kommunen bör utveckla rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov inom alla skolformer.
- Kommunen bör följa upp undervisningen för de barn och ungdomar som är nyanlända till Sverige för att säkerställa att utbildningen ges på samma villkor som för barn bosatta i Sverige. I förekommande fall måste beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas samt åtgärdspro- gram utarbetas för elever med behov av särskilda stödåtgärder. Rektorns ansvarsområde bör klarläggas så att det blir tydligt vem som är rektor för elever- na.
- Kommunen bör följa upp och utvärdera hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de verksamheter och de ämnen de har utbildning för.
- Kommunen bör följa upp och analysera barngruppernas storlek och samman- sättning inom förskolan och fritidshemmen för att säkerställa en pedagogisk verksamhet med god kvalitet.
Beslut
2007-04-26 6 (8) Dnr 53-2006:1438
På Skolverkets vägnar
Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef
Ebba Svartz
Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson,
undervisningsråd Cecilia Hanö och avdelningsjurist Alf Johansson.
Kopia till
Enligt fastställd sändlista
Bilaga
Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.
Bilaga
7 (8)
Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas
Grevhagsskolan
- Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever (7 kap. 2 § grundsko- leförordningen).
- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i samtliga ämnen eller områden för de elever som har behov av detta (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Företrädare för elever och deras vårdnadshavare är inte delaktiga i framtagandet av arbetsplanen (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).
- Skolan erbjuder inte elevens val i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).
Linnéskolan
- Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).
Norrtullskolan
- Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av detta (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Furulundsskolan, Hjältevadsskolan, Ingatorpsskolan
- Alla elever får inte det stöd som de behöver och åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen eller områden där en elev har behov av stödåtgärder (4 kap. 1 § skol- lagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Undervisning i hem- och konsumentkunskap och i teknik förekommer inte i den utsträckning att eleverna har möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanerna för hem- och konsumentkunskap och teknik).
- Skolan erbjuder inte elevens val i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).
Bilaga 8 (8)
Prästängsskolan
- Det saknas en aktuell arbetsplan för skolan (2 kap. 23 § grundskoleförordning- en, 2 kap. 12 § särskoleförordningen).
- Samtliga elever och föräldrar erbjudas inte möjlighet att delta vid upprättande av åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever (7 kap. 2 § grundsko- leförordningen).
- För eleverna som placerats i den så kallade Resursskolan har inte beslut om anpassad studiegång fattats (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).
- Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningen).
- Elevens val erbjuds inte för samtliga av skolans elever och vissa val motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 7 § särskoleförordningen, 2 kap. 19 § grund- skoleförordningen).
- Undervisningen i grundsärskolan följer inte kursplanerna för grundsärskolan (2 kap. 2 § särskoleförordningen).
Eksjö gymnasium
- Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av detta (8 kap. 5 § gymnasieförordningen).
- Skolan har inte upprättat kvalitetsredovisningar för de senaste två läsåren (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).
- Skolan erbjuder inte kurser inom det valbara utrymmet i enlighet med bestäm- melserna (5 kap. 17 och 18 §§ gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1).
- Elever med behov av att läsa svenska som andraspråk har inte erbjudits möjlig- heten att läsa detta ämne (5 kap. 2 § gymnasieförordningen).
Nifsarpsskolan
- Alla elever ges inte ett utvecklingssamtal per termin (7 kap. 19 § gymnasieför- ordningen).
Vuxenutbildningen
- Betyg har inte satts efter varje avslutad kurs inom svenskundervisningen för invandrare (15 § förordningen om svenskundervisning för invandrare).
- Betyg sätts inte inom särvux (4 kap. 1 § särvuxförordningen).
Utbildningsinspektion i Eksjö kommun
Dnr 53-2006:1438
Utbildningsinspektion i Eksjö kommun
Innehåll
Inledning... 1
Underlag... 1
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2
Sammanfattande bedömning ... 3
Bedömning av resultaten ... 5
Bedömning av genomförandet ...10
Bedömning av förutsättningarna...20 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Eksjö kommun.
Skolverket sände den 24 april 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samt- liga skolor har besökts under perioden den 24 augusti 2006 till den 19 oktober 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författ- ningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare in- formation om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webb- plats (www.skolverket.se /Inspektion).
De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen.
Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observa- tioner, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Eksjö kommun genomfördes intervjuer med representan- ter för den politiska ledningen i kommunstyrelsen och i barn- och ungdoms-
SKOLVERKET
utskottet. Vidare genomfördes intervjuer med ledningen för Barn- och ung- domssektorn, Elevhälsan och representanter från det centrala resursteamet.
Samtliga grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningen och skolbarnsom- sorgen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. På skolorna inklusive särskolan, har intervjuer genomförts med skolledningen samt repre- sentanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala grund- och gymnasie- skolorna samt vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Underlag från inspektionen i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i denna rapport för Eksjö kommun.
Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten.
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen
Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande
Förskoleverksamhet 702 Skolbarnsomsorg 525 Förskoleklass 153 Grundskola 1715
Obligatorisk särskola 20
Gymnasieskola 898 Gymnasiesärskola 30 Kommunal vuxenutbildning 325 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 50
Eksjö kommun ligger i Jönköpings län och är en av de så kallade Höglands- kommunerna. Ett samarbete kring olika utbildningsfrågor äger rum mellan dessa kommuner. Befolkningsutvecklingen i Eksjö kommun har under de senaste åren varit negativ och mellan 1995 och 2005 har antalet invånare minskat med drygt 1 300 personer. Enligt Statistiska centralbyråns senaste siff- ror, september 2006, har Eksjö kommun nu 16 541 invånare vilket är en minskning med ytterligare cirka 30 personer. Kommunen består av Eksjö tätort, fem mindre orter och i övrigt landsbygd. 58 procent av befolkningen i Eksjö kommun bor i tätorten. Orterna ligger som på en linje genom kommunen och avståndet mellan Eksjö och Mariannelund, som ligger i var ände av linjen, är ca fem mil. Statistiska centralbyråns statistik visar att flest antal arbetstillfällen finns inom vård och omsorg och därefter inom tillverkning och utvinning. Av befolkningen i åldern 20–64 år har 28 procent eftergymnasial utbildning. Mot- svarande siffra för länet är 27 procent och för riket 34 procent.
I Eksjö kommun har ett barn- och ungdomsutskott som ligger direkt under kommunstyrelsen, det politiska ansvaret för barn- och ungdomssektorns verk- samheter. I kommunen finns endast en kommunal förvaltning som leds av en kommundirektör. Under förvaltningen är kommunens verksamheter fördelade inom tre sektorer. Barn- och ungdomssektorn är en av dessa och genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasie skola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare samt omsorg och
SKOLVERKET myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen för
barn och ungdomar upp till 20 år.
Barn- och ungdomssektorn är organiserad i två områden avseende förskole- verksamhet och grundskola, nämligen område Öster och Väster som vid inspektionstillfället hade vardera en områdeschef. Sedan januari 2007 finns inte dessa tjänster kvar. Förskoleklass och grundskolans årskurs 1–9 finns i Eksjö tätort och i Mariannelund medan förskoleklass och årskurs 1–6 dessutom finns i ytterligare tre av de mindre orterna. Barnomsorg och skolbarnsomsorg finns i samtliga orter. Fritidshemmens verksamhet bedrivs integrerad med förskole- klass och grundskola, förutom några fritidshem i område Öster som ligger fri- stående från skolan. Den obligatoriska särskolan ingår i två av rektorsområdena.
I Eksjö kommun samordnas verksamheten för barn som är nyanlända till Sverige i en verksamhet som går under benämningen Flyttfågeln. Verksamheten har funnits sedan år 2001 och leds av en rektor. Förskolans verksamhet för dessa barn är förlagd till Eksjö tätort och för elever i åldrarna 6–19 år finns så kallade förberedelseklasser på Linnéskolan, Norrtullskolan, Furulundsskolan och i Eksjö gymnasium. Det finns också en särskild undervisningsgrupp benämnd Resursskolan som tar emot elever från hela kommunen. Fyra av kom- munens grundskolor ingår i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan.
I Eksjö kommun finns två kommunala gymnasieskolor, Eksjö gymnasium och Nifsarpsskolan. Eksjö gymnasium omfattar åtta nationella program och kommunens individuella program. Gymnasiesärskolan omfattar individuellt program och fyra nationella program. Av eleverna i Eksjö gymnasium kommer 42 procent från andra kommuner. Nifsarpsskolan omfattar fordonsprogrammet och 88 procent av eleverna kommer från andra kommuner.
63 procent av kommunens barn i åldrarna ett till fem år är inskrivna i förskolan och 18 procent i familjedaghem. Detta skiljer sig från såväl jämförbara kommu- ner som riket. I jämförbara kommuner är 73 procent inskrivna i förskolan och riket 77 procent. Däremot är andelen barn i familjedaghem betydligt högre i Eksjö kommun än i jämförbara kommuner som har tio procent i familjedaghem och riket som har sex procent. Andelen barn i enskild verksamhet är fem procent vilket är något lägre än jämförbara kommuner medan snittet i riket är 13 procent.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förut- sättningarna för lärandet.
Skolverket bedömer att Eksjö kommuns genomförande av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna brister i flera avseenden och måste förbättras för att uppfylla statens krav ut- ifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Kommunens styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras och bli tydligare. Eksjö kommun saknar ett syste- matiskt kvalitetsarbete och kommunen genomför således inte en övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna, tyder enligt inspektörerna, på brister i kommunens övergripande kontroll av verksamheterna. Vid inspektionstillfället arbetade dock kommunen intensivt med att ta fram en struktur för hur kvali- tetsarbetet skall ske. Under och efter inspektionen har flera förändringar
SKOLVERKET
genomförts i kommunen för att leva upp till kraven i skollagen och skolförfatt- ningar. Beskrivningar och bedömningar i denna rapport görs dock utifrån de förhållanden som förelåg vid inspektionstillfället.
Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte kravet att den skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. I kvalitetsredovisningarna bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras samt planerade åtgärder i högre grad konkretiseras. Personal, studerande och elever samt föräldrar bör bli mer delak- tiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Vidare bör skolbarnsomsorgen tydligare utvärderas i kommunens och i rektorsområdenas kvalitetsredovisning- ar. En av kommunens skolor har inte upprättat en kvalitetsredovisning.
Engagemang och kompetens hos rektorerna i de olika verksamheterna är hög men på flertalet skolor bör kommunen se till att det pedagogiska utvecklings- arbetet stärks och förbättras. Det är av vikt att ledningen för Eksjö kommun förbättrar kommunikationen och dialogen med rektorerna och verksamheten och att de tillsammans utvecklar ett förtroendefullt samarbete.
Personalens utbildning och kompetens är generellt god i såväl förskola, skol- barnsomsorg som i de obligatoriska och frivilliga skolformerna. I samband med personalneddragningar i kommunen har en del personal placerats i verksam- heter som de inte själva valt eller är utbildade för. Kommunen bör se över hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de ämnen och de verksamheter de har utbildning för. Tillgången på läromedel och datorer är god i kommunens skolor och skolbibliotek finns.
Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och utbildningen i de obligatoriska och frivilliga skolformerna genomförs, trots bristerna, till stora delar i enlighet med de nationella målen och kraven. Föräldrarna är mycket nöjda med verk- samheten i förskola, familjedaghem och fritidshem och upplever vistelsen som trygg både fysiskt och psykosocialt. Förskoleverksamheten arbetar för att stimu- lera barnen till en allsidig utveckling, men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att i högre grad sträva mot läroplanens alla mål. Skolbarnsomsor- gen erbjuder överlag en verksamhet av god kvalitet och en meningsfull fritid samt stimulerar barnens utveckling och färdigheter. I kommunen finns så kalla- de dagbarnvårdarkollektiv som vare sig motsvarar verksamhet i förskola eller familjedaghem och inte kan anses förenlig med författningarna.
Barn, elever och studerande når tillfredställande resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna och kursplanerna anger. Det är dock av vikt att kommunen arbetar aktivt för att gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar genomförs för att säkerställa en lik- värdig bedömning och betygssättning. Skillnader i resultat mellan exempelvis flickor och pojkar samt elever med utländsk bakgrund bör också analyseras och föranleda åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer behöver förbättras. I grundskolan bör även system för upp- följning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvecklas, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Likaså bör rutiner utvecklas för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan.
Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet.
Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever och stude- rande men också skolor där arbetsron och arbetsmiljön bör förbättras. Det
SKOLVERKET målinriktade arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling måste förbättras på några av skolorna så att ett gemensamt förhållningssätt frambringas och kränkningar motverkas. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Huvuddelen av verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan.
Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av god kvalitet i förskolan men i skolorna bör det förbättras. Inom alla skolformer och på flertalet skolor bör rutinerna för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov utvecklas. I kommunen finns tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra former av stöd. Det är av vikt att kommunen säkerställer att alla elever med svårigheter i skolarbetet får erforderligt stöd och att åtgärdsprogram utarbetas i samarbete med elever och föräldrar. Vid elevs placering i särskild undervisningsgrupp och vid anpassad studiegång måste kommunen tillse att beslut fattas enligt kraven i grundskoleförordningen.
Kommunen måste ta ett ökat ansvar för att modersmålsundervisning, studie- handledning på modersmålet, och svenska som andra språk erbjuds och anord- nas enligt kraven i författningarna. Vidare måste kommunen tillse att barn i förskolan med annat modersmål än svenska ges möjlighet att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.
Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning och som utgår från de nationella styrdokumenten.
Kommunen måste upprätta aktuella fördelningar mellan årskurserna i grundsär- skolan för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samt- liga ämnen, ämnesområden och elevens val.
I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklings- arbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättrings- områden i kommunen).
I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
I Eksjö kommun får kreativitet, lek, natur och miljö stort utrymme i förskolor- nas arbetsplaner. Viss variation förekommer dock i vilken utsträckning persona- len upplever att de lyckas förverkliga arbetsplanernas ambitioner kring dessa områden. I intervjun med personalrepresentanterna uppger de att de inte arbetar tillräckligt medvetet med områden som matematik och teknik. Dessa områden nämns inte heller i de arbetsplaner från förskolor och familjedaghem som inspektörerna tagit del av. Arbetet med att utveckla barnens förmågor inom språk och kommunikation utgör en viktig del av verksamheten.
SKOLVERKET
Personalen arbetar bland annat med rim, ramsor, sagor, rollekar, berättarstun- der och sånger. Det framkommer i intervjuerna med såväl personal som rekto- rer att fokus ofta är större på dessa områden än på andra områden i läroplanen.
Dock uppger personalen att de inte arbetar på ett medvetet sätt för att barn med
annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i förskolan, anges hur kommunen kan eller bör handla för att uppfylla kraven.
Inspektörerna bedömer att verksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling, men att det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att sträva mot läroplanens alla mål. Vidare bör kommunen säkerställa att för- skolan i högre grad medverkar till att barn med annat modersmål än svenska har möjlighet att utveckla sitt modersmål. I den intervju som genomfördes med föräldrarepresentanter bekräftas ovan beskrivna bild av förskoleverksamheten.
Rektorer och personalrepresentanter uppger i intervjuerna att de lägger stor vikt vid arbetet med normer och värden. Av kommunens kvalitetsredovisning från år 2005 framgår att de flesta förskolor diskuterar personalens förhållningssätt för att personalen skall vara goda förebilder för barnen. Av intervjuerna med personalen framkommer att diskussioner om jämställdhet förekommer på de förskolor där personalen genomgått en utbildning kring jämställdhet, men inte på övriga förskolor. Personalen från några av förskolorna gav exempel på för- ändringar i verksamheten som blivit resultat av diskussionerna. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten arbetar aktivt för att utveckla barnens för- ståelse för samhällets gemensamma normer och värderingar, utveckla självtillit, ta ansvar och visa hänsyn.
Resultaten av skolbarnsomsorgens verksamhet redovisas i ringa omfattning i kommunens dokumentation. Det framkommer emellertid vid besöken i fritids- hemmen och i intervjuerna att Eksjö kommun överlag erbjuder barnen en meningsfull fritid samt stimulerar barnens utveckling och färdigheter. Den fritidsverksamhet som inspektörerna tog del av vid besöken i skolorna är av god kvalitet. Barnen trivs i fritidshemmen och stannar kvar länge inom verk- samheten. I intervjuerna framkommer att barn, föräldrar och personal upplever vistelsen i fritidshemmen som trygg både fysiskt och psykosocialt.
Barn- och ungdomsutbildning
Elevernas kunskapsutveckling följs upp i svenska, matematik och engelska genom Skolverkets diagnostiska material och genom de nationella ämnesproven i skolår 5 och 9. Resultatet redovisas till barn- och ungdomsutskottet årligen och resultatet på de nationella ämnesproven redovisas även i kommunens kvali- tetsredovisning.
System för att följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas på samtliga grundskolor, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Detta gäller även de elever som går i de så kallade förberedelseklasserna som tar emot barn som är nyanlända till Sverige. Insatser bör också göras så att elevernas kännedom om målen för utbildningen utvecklas.
SKOLVERKET
Tabell 1 Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Jämförbara
kommuner Riket
2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde1 207,4 203,5 201,0 200,6 206,3 206,8 Andel (i procent) med
fullständigt slutbetyg 82,0 79,7 74,4 73,7 75,5 76,0 Andel (i procent) behöriga
till nationellt program 94,0 92,2 88,4 88,0 89,2 89,5 Källa: Skolverkets statistik
Cirka 20 procent av eleverna i Eksjö kommun saknar fullständiga betyg i årskurs 9. Sammantaget har en viss försämring skett av resultaten i årskurs 9 år 2006 jämfört med föregående år. Vid jämförelse av betygsresultat i årskurs 9 över en period på sex år har resultatet varit förhållandevis konstant dock med viss variation mellan år och ämnen. Exempelvis har andelen elever som nått målen i de naturorienterande ämnena minskat från 95 procent år 2005 till 83,3 procent år 2006. Det försämrade resultatet i de naturorienterade ämnena är enligt Skolverkets statistik att härleda till Prästängsskolan. Kunskapsresultaten år 2006, enligt slutbetyg och andel behöriga till nationellt program, ligger dock högre än jämförbara kommuner och riket. Däremot ligger meritvärdet lägre än riket men högre än jämförbara kommuner. Meritvärdet är likvärdigt på de två skolorna som har årskurs 9, Furulundsskolan och Prästängsskolan. Vid en jämförelse av kommunens resultat i Skolverkets analysverktyg SALSA2 gällande meritvärdet, ligger Furulundsskolan åtta procentenheter över modellberäknat värde medan Prästängsskolan ligger tre procentenheter under. Kommunen som helhet ligger en procentenhet under modellberäknat värde. Skillnaden mellan skolornas resultat bör föranleda en analys och adekvata åtgärder bör vidtas för att öka måluppfyllelsen. Det är dock viktigt att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid analys av elever- nas kunskapsresultat.
Skolverkets statistik avseende år 2006 visar att det är skillnad i studieresultaten mellan pojkar och flickor samt elever med utländsk bakgrund i grundskolan.
Pojkarna har generellt sämre betyg än flickorna. Meritvärdet år 2006 för pojkar var 190,0 medan flickornas meritvärde var 215,5. För elever med utländsk bak- grund var meritvärdet 183,5 för pojkar och 203,9 för flickor. Det är angeläget att kommunen analyserar skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor och elever med utländsk bakgrund i grundskolan samt vidtar åtgärder för att öka måluppfyllelsen.
I Eksjö kommun finns en så kallad Resursskola, som är att betrakta som en särskild undervisningsgrupp, där elever från hela kommunen tas emot. Persona- len uppger att eleverna har stora variationer i sina kunskapsresultat på grund av
1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget myck- et väl godkänd ger 20 poäng, väl godkänd 15 och godkänd 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde.
2 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunens skolor.
SKOLVERKET
olika anledningar men att eleverna utvecklas och deras resultat förbättras i Resursskolans verksamhet. Verksamheten bygger på ett nära samarbete med eleverna och deras familjer och samtal genomförs varje vecka där elevernas utveckling följs upp. Elevernas utveckling följs i individuella utvecklingsplaner vilka är mer kopplade till socialtjänstens mål än till de nationella målen i läro- plan och kursplaner. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att det är av vikt att elevernas utveckling följs upp i förhållande till läroplan och kurs- planer. I Resursskolan får eleverna en utbildning som avviker från timplanen, betyg sätts i de ämnen som eleverna läser. När eleverna skall börja i gymnasie- skolan sker ett överlämnande till individuella programmet. Enligt Resursskolans rektor och personal saknar gymnasieskolan en organisation för att möta dessa elevers behov i tillräcklig omfattning. Någon systematisk uppföljning av hur eleverna klarar sina fortsatta studier efter att de lämnat Resursskolan görs inte.
Kommunen visar en bristande förmåga att ge eleverna en långsiktig utbildning.
Inspektörerna vill poängtera vikten av kunskapsuppföljning och progression för dessa elever samt att kommunen tillser att det finns rätt stöd i tillräcklig ut- sträckning för dessa elever även på gymnasieskolan.
I särskolan följs elevernas kunskapsutveckling av den lärare som ansvarar för respektive grupp. Någon sammanställning eller analys av resultaten görs emel- lertid inte, varken på skolnivå eller på kommunnivå. Inom gymnasiesärskolan bedöms eleverna nå goda resultat och flertalet elever får någon form av syssel- sättning efter att de har genomgått sina studier vid skolan. Eksjö kommun bör utveckla rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan.
I Eksjö gymnasium ligger flertalet program år 2005 över riksgenomsnittet gällande genomsnittlig betygspoäng. Skolan ligger totalt sett över riksgenom- snittet även när det gäller allmän behörighet till universitets- och högskolestudi- er, men andelen varierar mellan 86,7 procent på estetiska programmet och 100 procent på hotell- och restaurangprogrammet. Andelen elever med slutbetyg ligger också över riksgenomsnittet för skolan som helhet, men andelen varierar mellan 78,6 procent för estetiska programmet och 100 procent för hotell- och restaurangprogrammet samt teknikprogrammet.
Av de elever som börjar på individuella programmet är det en majoritet som når behörighet till studier på nationella program inom ett år.
Nifsarpsskolans resultat gällande genomsnittlig betygspoäng, behörighet till universitets- och högskolestudier samt andel elever med slutbetyg ligger över riksgenomsnittet för fordonsprogrammet. För de elever som avslutade gymna- sieskolan våren 2006 visar skolans statistik att samtliga elever gick ut med ett slutbetyg, att den genomsnittliga betygspoängen var 12,2 samt att man fortsatt ha en stor andel elever med behörighet till universitets- och högskoleutbildning.
Kommunen bör göra insatser i båda gymnasieskolorna för att öka elevernas systemkännedom och då framför allt deras kännedom om programmål och läroplan.
Det saknas en samlad systematisk bild i verksamheterna av vilka resultat man når i arbetet med läroplanens mål kring kunskaper. Kommunen bör skapa en struktur inom alla skolformer för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås.
Skolorna genomför årligen en enkät för att följa upp trygghet och trivsel samt i vilken grad läroplanens mål kring normer och värden nås. I Eksjö gymnasium sker dock ingen systematisk uppföljning vilket bör utvecklas. Det varierar mellan skolorna i vilken grad de analyserar och använder sig av resultatet i
SKOLVERKET enkätundersökningen för att förbättra arbetsmiljön för eleverna. Resultatet är
inte heller sammanställt och analyserat på kommunnivå vilket medför att för- valtning och politiker saknar en bild av elevernas arbetsmiljö. Vidare fram- kommer det genom intervjuer och genom skolornas enkätundersökningar att elevernas inflytande över sitt lärande bör utvecklas. Inspektörerna bedömer att kommunen bör skapa en struktur och rutiner för att följa upp i vilken grad lä- roplanernas mål kring normer och värden nås. Likaså att kommunen bättre analyserar resultatet i syfte att förbättra elevernas arbetsmiljö.
Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever men också skolor där arbetsron bör förbättras. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att arbetet på några av grundskolorna bör utvecklas för att skapa en lugnare och mer positiv miljö. Vid besöken på skolorna framkommer att elever i några av skolorna upplever dålig arbetsro och att kränkningar förekommer. Konflikter kan också förkomma i de skolor som har så kallade förberedelseklasser där barn som är nyanlända till Sverige tas emot. Likaså kan verbala kränkningar förekomma av elever som går i den så kallade Resurs- skolan, som tar emot barn från hela kommunen, exempelvis när eleverna besö- ker sin hemskola. Det framkommer också att det finns elever som vid vissa tillfällen upplevt sig kränkta eller trakasserade av personal på några av skolorna.
Elever i särskolan i Prästängsskolan upplever att de trivs i sin klass och med sina klasskamrater men att de utsätts för verbala kränkningar och känner sig utsatta av eleverna i grundskolan. Skolverket vill framhålla att lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har ytterligare skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Arbe- tet med normer och värden och resultatet av detta inom särskolan i Grevhags- skolan och inom gymnasiesärskolan i Eksjö gymnasium, är dock exempel på arbete som gett bra resultat.
Vuxenutbildningen
Verksamheten i vuxenutbildningen visar på överlag goda resultat. Enligt betygs- statistik från år 2005 framgår att av de studerande som fullföljde sina studier på grundläggande och gymnasial nivå samt inom påbyggnadsutbildningen under året, nådde flertalet betyget godkänd eller högre. Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som slutförde sina kurser under läsåret 2005/2006 var enligt Skolverkets statistik 79 procent och andelen som avbrutit 20 procent.
Resultatet avseende svenskundervisning för invandrare (sfi) är svårbedömda eftersom inspektörerna inte tagit del av någon resultatsammanställning eller information om genomströmning eller antal avhopp. Vuxenutbildningen har vidare inte alltid satt betyg på varje avslutad kurs. Skolledningens och lärarnas utsaga är dock att huvuddelen av de studerande fullföljer utbildningen fram till ett betyg på C eller D-nivå. Kunskapsresultaten i särvux är inte heller möjliga att bedöma eftersom betyg inte sätts. I undervisningen arbetar man med flertalet av läroplanens mål. Det finns dock inte en samlad systematisk bild av vilka resultat man når i arbetet mot målen. Kommunen bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås inom vuxenutbildningen.
Arbetsmiljön vid Vuxenutbildningen i Eksjö kommun är trygg och det råder ett gott klimat mellan de studerande och mellan studerande och personal.
SKOLVERKET
Sammanfattning
Den fritidshemsverksamhet som inspektörerna tog del av vid besöken i skolor- na är överlag av god kvalitet. Barnen i skolbarnsomsorgen ges såväl möjlighet till utveckling och lärande som en meningsfull fritid. Förskoleverksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att sträva mot läroplanens alla mål. Exempel- vis måste barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Av genomförda intervjuer och verk- samhetsbesök bedömer inspektörerna vistelsen i förskolorna och fritidshem- men som trygg både fysiskt och psykosocialt.
System för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen behöver förbätt- ras i grundskolorna, i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan.
Vidare är det av vikt att elevernas kunskapsutveckling i de så kallade förberedel- seklasserna och i Resursskolan följs kontinuerligt. Kommunen bör i högre grad följa upp och analysera kunskapsresultaten i samtliga skolformer. Likaså bör kommunen skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanernas mål kring kunskaper samt normer och värden nås. Elevers kännedom om målen för utbildningen bör utvecklas inom alla skolformer.
Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever men också skolor där arbetsron inte är tillfredställande och där kränkningar förekommer.
Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upp- hör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.
Ledning och intern kommunikation
Eksjö kommun gick in i en ny organisation år 2005. Syftet med omorganisatio- nen är att få ett samlat grepp om kommunens olika verksamheter och ekonomi. De kommunala nämnderna ombildades till att utgöra kommunstyrel- sens fyra utskott med fem ledamöter i varje utskott. Kommunens verksamheter är organiserade i tre sektorer varav Barn- och ungdomssektorn är en. Barn- och ungdomssektorn ansvarar för genomförande och verkställighet av beslut röran- de bland annat utbildnings- och barnomsorgsfrågor och leds av en barn- och ungdomschef.
Direkt underställda barn- och ungdomschefen är fem områdeschefer (tillika rektorer). Två av områdescheferna har ansvar för förskoleverksamhet och grundskola, område Öster och Väster. Vidare finns områdeschefer för de två gymnasieskolorna, Eksjö gymnasium och Nifsarpsskolan, samt för Vuxenut- bildningen. Dessutom är rektorn för flyktingverksamheten, elevhälsan och familjeenheten direkt underställd barn- och ungdomschefen. Övriga rektorer i förskola, grundskola och särskola var underställda de två områdescheferna i område Öster och Väster. Från januari 2007 är områdeschefstjänsterna borttag- na och samtliga rektorer är nu direkt underställa barn- och ungdomschefen.
SKOLVERKET I rektorsområdena ingår förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg, förskole-
klass, grundskola och särskola. I de flesta rektorsområdena är verksamheterna spridda i ett geografiskt område. Vilka verksamheter och hur många olika verksamheter som ingår i rektorsområdenas ansvar varierar.
Politiker och centrala tjänstemän beskriver att det finns svårigheter att få den nya organisationen att fungera. Det framkommer i intervjuerna med såväl politiker, centrala tjänstemän som rektorer att det är ett glapp i kommunika- tionen mellan verksamhet och kommunnivå. Genom att ta bort mellannivån med områdeschefer förväntas kommunikationen och dialogen förbättras mellan verksamhet, politiker och sektorsledningen. Kommunens syfte är att skapa en större tydlighet i organisationen och att öka styrning och ledning. Beskrivningar och bedömningar i denna rapport görs dock utifrån de förhållanden som före- låg vid inspektionstillfället.
Kommunen som huvudman ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Skollagen ger rektorn ett tydligt uppdrag att särskilt arbeta för att utveckla utbildningen. Rektorn har enligt läroplanen det övergri- pande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen.
Det är rektorn som leder och organiserar verksamheten men det är kommunen som skall ge rektorn förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget. Enligt Eksjö kommuns Plan för förskola, skola och vuxenutbildning daterad år 2000 skall rektorerna vistas minst 20 procent av sin arbetstid i verksamheten. Admi- nistrationen har utökats för att möjliggöra detta. Av kommunens kvalitetsredo- visning från 2005 framgår det dock att rektorernas arbetsbelastning fortfarande upplevs som hög. I samtalen med rektorerna vid inspektionstillfället bekräftas detta och dessutom uppger rektorerna att de upplever sig ensamma i att utföra sitt uppdrag. Inspektörerna konstaterar att det saknas en samsyn i kommunen om vad utbildningsuppdraget innebär och hur utbildningsuppdraget skall genomföras. Rektorerna saknar stöd från kommunnivå för att fullfölja uppdra- get och arbetar således med uppdraget på olika sätt. Kommunens styrning och ledning medför att rektorerna mest värnar om sitt eget rektorsområde och inte om verksamheten som helhet. Det framkommer också att det finns möjlighet att gå informella vägar i kommunen för att genomdriva sina behov och syften.
Omorganisationer, det ekonomiska läget och byte på rektorstjänsterna medför att kontinuiteten i utvecklingsarbetet påverkas. Politikerna uppger att arbetet med att komma till rätta med den ekonomiska situationen i kommunen gör att kvalitetsarbetet avstannat. Rektorer och personal uppger att diskussioner om prioriteringar och nedskärningar i verksamheten tar mycket kraft och det peda- gogiska utvecklingsarbetet får stå tillbaka. Inspektörerna kan konstatera att en- gagemang och kompetens hos rektorerna inom alla verksamheter är hög och bedömer att rektorerna är väl förtrogna med de verksamheter de har ansvar för.
Det är dock av vikt att ledningen för Eksjö kommun förbättrar kommunikatio- nen och dialogen med rektorerna och verksamheten och att de tillsammans utvecklar ett förtroendefullt samarbete. Vidare är det av vikt att stödet till rekto- rerna förbättras så att de ges möjlighet att fullfölja utbildningsuppdraget och att utveckla verksamheterna mot de nationella målen och i enlighet med skollag och skolförfattningar.
Verksamheten för barn som är nyanlända till Sverige, Flyttfågeln, leds av en rektor med ansvar för personalen i de så kallade förberedelseklasserna, modersmålslärare och tre andra resurspersoner. Rektorn är rektor för de asylsö- kande eleverna och samverkar med skolorna kring de elever som tillhör den obligatoriska skolan. Det rådde vid inspektionstillfället en otydlighet kring när ansvaret för eleverna övergår till skolornas rektorer. Kommunen bör förtydliga
SKOLVERKET
rektorns ansvarsområde så att det blir tydligt för personal, elever och föräldrar vem som är rektor för eleverna.
Systematiskt kvalitetsarbete
Eksjö kommun har en skolplan, Plan för förskola, skola och vuxenutbildning, som är antagen den 15 juni 2000 men en ny skolplan är under framtagande.
Den nya skolplanen bygger sin struktur på så kallad Balanserad styrning (BSC) kombinerad med synsättet att utgöra en lärande organisation. Den skolplan som är gällande vid inspektionstillfället utgår från de nationella styrdokumenten och omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet. I skolplanen anges att rektorn ansvarar för att varje förskola och skola upprättar en arbetsplan i samråd med personal, barn/elever och vårdnadshavare. Mål och riktlinjer skall konkretiseras i arbetsplanen som skall revideras årligen. Alla verksamheter utom Prästängsskolan har upprättat en arbetsplan. Även förskolorna och familjedag- hemmen har framtagna arbetsplaner. Verksamheternas arbetsplaner är av skif- tande kvalitet och fungerar i olika grad som aktiva styrinstrument för verksam- heterna. I inspektionen konstateras att en del arbetsplaner inte har en tydlig koppling till målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att alla skolor måste upprätta arbetsplaner för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen samt att skolornas arbetsplaner tydligare riktas mot målen för ut- bildningen.
I skolplanen finns riktlinjer och en plan för hur uppföljning och utvärdering skall ske under året. Dock fanns vid inspektionstillfället inget fungerande systematiskt kvalitetsarbete på kommunnivå. Det framkommer i intervjuerna med politiker och sektorsledningen att de saknar en samlad bild av verksamhe- terna och dess måluppfyllelse. Det saknas också en samlad bild när det gäller särskolans verksamhet och den så kallade Resursskolan. En uppfattning om brukarnas nöjdhet finns emellertid. I rektorsområdena pågår i olika grad ett kvalitetsarbete men personalen upplever att resultaten från deras uppföljningar inte efterfrågas på kommunnivå. Årliga enkäter och olika uppföljningar görs på både skol- och kommunnivå däremot görs inte så ofta analyser och samman- ställningar av resultaten. Resultaten av uppföljningarna används inte heller i någon större utsträckning för att utveckla verksamheterna. Som en åtgärd för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning för år 2005 tas exempelvis kom- munens kvalitetsarbete upp och konkreta åtgärder för förbättring redovisas.
Barn- och ungdomssektorn anställde under år 2006 en utbildningssamordnare som bland annat har i uppdrag att få igång ett systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla kvaliteten i kvalitetsredovisningarna. Detta arbete pågick intensivt under tiden inspektionen ägde rum och strukturer och rutiner för kvalitetsarbe- tet i kommunen togs fram och utmynnade i en plan, Barn- och ungdomsutskot- tets systematiska kvalitetsarbete. Vid kommuniceringen av denna rapport med Eksjö kommun anger barn- och ungdomschefen att kvalitetsarbetet är påbörjat.
Detta ser inspektörerna som mycket positivt men måste ändå påtala att det är av vikt att kommunen får till stånd ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa att eleverna får en utbildning med rätt kvalitet, som förverkli- gar de nationella målen och ökar måluppfyllelsen för eleverna.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall kommunens kvalitetsredovisning omfatta såväl kommunalt bedriven skolverk- samhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningarna skall innehål- la en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen
SKOLVERKET har förverkligats och vilka åtgärder som kommunen och verksamheterna avser
att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare skall kvalitetsredovisningarna utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Vårdnadshavare och barn i förskolan skall ges möjlighet att delta i arbetet.
Kommunens kvalitetsredovisning redovisar de prioriterade målen i skolplanen och bygger bland annat på verksamhetens kvalitetsredovisningar. I kommunens kvalitetsredovisning är skolbarnsomsorgens verksamhet omnämnd men en redovisning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling redovisas inte. Skol- barnsomsorgen redovisas också i ringa omfattning i rektorsområdenas kvalitets- redovisningar. Förskoleverksamheten redovisas däremot tydligare i kommunens kvalitetsredovisning. De kvalitetsredovisningar från förskolorna och familje- daghemmen som inspektörerna tagit del av kan förbättras genom att ha en tydligare koppling till läroplanens mål, en bedömning av måluppfyllelsen och konkreta åtgärder för utveckling. Även i skolornas kvalitetsredovisningar bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras samt framtagna åtgärder i högre grad konkretiseras. För Eksjö gymnasium finns ingen kvalitetsredovis- ning upprättad. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte kravet att den skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
En enskild förskola står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. I en fristående skola har kommunen rätt till insyn i verksamheten och sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
På kommunnivå finns ingen bild av kvalitet och måluppfyllelse i de förskolor och skolor med annan huvudman som finns i kommunen. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på kommunens rätt att följa upp skolor med annan huvudman. Eksjö kommun måste utöva tillsyn över de enskilda försko- lor som bedriver sin verksamhet i kommunen.
Arbetsmiljö och samverkan
Eksjö kommun har infört brukarråd i alla rektorsområden för att öka delaktig- heten och samarbetet med föräldrarna. I brukarråden deltar förutom föräldrar, rektorn och personal även elever och en kontaktpolitiker. Föräldrarna beskriver brukarråden som överlag välfungerande forum för delaktighet och påverkan.
Dock menar intervjuade föräldrar att brukarråden företrädesvis behandlar frågor som rör skolan och sällan förskolans verksamhet.
Det framkommer i inspektionen att samarbetet mellan de olika särskolorna kan utvecklas. Det finns ingen samlad bild i kommunen av särskolans verksamhet som helhet vilket resulterar i stor variation i kvalitet i de olika verksamheterna.
Exempelvis följer inte undervisningen i grundsärskolan i Prästängsskolan kurs- planerna för grundsärskolan. Eleverna i särskolan i Grevhagsskolan framför i intervjuerna en oro för att börja i Prästängsskolan. Det är av vikt att kommunen uppmärksammar dessa skillnader och inspektörerna förutsätter att kommunen gör insatser för att säkerställa att eleverna inom särskolan får en likvärdig utbildning.
Skolan har ett demokratiuppdrag som bland annat innebär att eleverna skall ges möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Enligt läro- planen skall skolan också sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de successivt i takt med stigande ålder och mognad utövar ett större inflytande. Elevinflytande är ett av de prioriterade målen i kommunens skolplan. I kommunens kvalitetsredovisning år 2005 beskrivs att det formella inflytandet, i form av klassråd, elevråd m.m., genomförs kontinuer-
SKOLVERKET
ligt i verksamheterna. Med hänvisning till en psykosocial arbetsmiljöenkät, som genomförts bland eleverna, konstateras också att de yngre eleverna upplever ett större inflytande än vad de äldre eleverna gör. Inspektörerna har genom verksamhetsbesök och intervjuer dock noterat att elevernas möjlighet till infly- tande över innehåll och arbetsformer i undervisningen varierar stort mellan skolorna. Elevernas möjlighet till inflytande behöver förbättras på i stort sett alla skolor. I Eksjö gymnasium och i Nifsarpsskolan bör klassrådens funktion och kvalitet utvecklas. Vidare bör gymnasieskolornas arbetsformer utvecklas så att samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till ett aktivt elevinflytande över såväl innehåll som arbetsformer i undervisningen. Av genomförda inter- vjuer i Vuxenutbildningen framgår också att de studerandes inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar mellan ämnen och lärare.
Kommunen bör verka för att elevernas och de studerandes inflytande över sitt lärande och över undervisningens innehåll och arbetsformer förbättras. Även i betydelsen att få till stånd en likvärdig utbildning i detta avseende, oberoende av ämne och lärare.
Skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka krän- kande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att före- bygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinrikta- de arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en plan för varje verksamhet.
Arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling är mestadels av god kvalitet i verksamheterna. Samtliga verksamheter arbetar engagerat med värdegrundsuppdraget på skiftande sätt och med skiftande resultat. För några av skolorna bör dock arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt och synsätt hos personalen i värdegrundsuppdraget intensifieras. Det är viktigt att alla vuxna tar ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och för att motverka och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. En konsekvens av bristerna i detta arbete är resultat som inte är godtagbara och som tidigare redovisats under avsnittet ”Bedömning av resultat”. Huvuddelen av verksam- heternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. Kommunen måste tillse att likabehandlingsplaner upprättas för varje verk- samhet. Kommunen måste också förbättra det målinriktade arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på några av skolorna så att ett gemensamt förhållningssätt fram- bringas. Inspektörerna vill också göra kommunen uppmärksam på att från och med den 15 oktober 2006 skall barn och elever göras delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen.
Individanpassning och stöd
I Eksjö kommuns skolplan är barn/elever i behov av särskilt stöd ett av de prioriterade områdena. I kommunens Barn- och elevvårdsplan finns rutiner för
