Finansiell stabilitet 2019:1 Diagramappendix
22 Maj 2019
2
Rättelse 2019-06-28
Diagram A59 innehöll tidigare inkorrekt data och har korrigerats.
Finansiella marknader
Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Procent
Anm. För Sverige, Japan och Euroområdet saknas BNP-utfall för första kvartalet 2019, varpå utfallet för kvartal fyra 2018 används istället.
Källa: Macrobond
Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning
Procent
Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 2019-05-09, streckade linjer 2018-10-24
Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor
Procent
07 09 11 13 15 17 19
-1 0 1 2 3 4 5 6
Storbritannien USA
Tyskland Sverige
Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis variera.
Källa: Macrobond
Diagram A4. Tremånaders FX-swapräntor Räntepunkter
Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.
Källor: Bloomberg och Riksbanken 0
20 40 60 80 100 120
08 10 12 14 16 18
Sverige USA
Euroområdet Japan
-100 -50 0 50 100 150
11 12 13 14 15 16 17 18 19
USD EUR
4
FINANSIELLA MARKNADERDiagram A5. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100
00 04 08 12 16
0 50 100 150 200 250 300 350
STOXX Europe 600 (Europa) S&P500 (USA)
OMXS30 (Sverige)
Källa: Macrobond
Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index
07 09 11 13 15 17 19
0 20 40 60 80 100
0 100 200 300 400 500
MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala)
Källa: Thomson Reuters
Diagram A7. Riskpremier på företagsobligationer Räntepunkter
Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap.
Källa: Bloomberg
Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden
Räntepunkter
14 15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Företagsobligationer Säkerställda obligationer
Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.
Källa: Riksbanken 0
200 400 600 800 1 000
13 14 15 16 17 18 19
USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet
Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter
13 14 15 16 17 18 19
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Spanien Frankrike
Italien Storbritannien
Tyskland Sverige
Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land.
Källor: Markit och Riksbanken
Diagram A10. Emissioner i SEK på den svenska marknaden för företagsobligationer
Genomsnitt per månad, miljarder kronor
Anm. Inklusive medium term notes.
Källa: Dealogic
Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor
Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.
Källor: Fondbolagens förening och Macrobond
Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent
Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.
Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken 0
2 4 6 8 10 12 14 16
07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet
-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60
13 14 15 16 17 18 19
Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder
Hedgefonder
Penningmarknadsfonder Övriga fonder
0 1 2 3 4 5 6 7
13 14 15 16 17 18 19
Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer
6
FINANSIELLA MARKNADERDiagram A13. Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden
Penningmarknaden Valutamarknaden
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 2013:1. Sveriges riksbank.
Källor: Bloomberg och Riksbanken
Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (0 = låg stress, 1 = hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden Penningmarknaden
Valutamarknaden Finansiella intermediärer
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426.
mars 2012. ECB.
Källa: ECB Diagram A15. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland
Procent
13 14 15 16 17 18 19
0 5 10 15 20
Spanien Portugal
Italien Irland
Grekland Frankrike
Källa: Macrobond
Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD mot lokal valuta
13 14 15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120
Sydafrika Turkiet
Ryssland Indonesien
Indien Brasilien
Källa: Macrobond
De svenska bankkoncernernas låntagare
Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige Procent
05 07 09 11 13 15 17 19
0 5 10 15 20
Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring
06 08 10 12 14 16 18
0 5 10 15 20 25
Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A19. Hushållens skulder i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst
Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A20. Hushållens skulder i Sverige Procent av BNP
80 85 90 95 00 05 10 15
40 50 60 70 80 90 100
Källor: SCB och Riksbanken
8
DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGAREDiagram A21. Hushållens sparande i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst
80 85 90 95 00 05 10 15
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20
Eget finansiellt sparande Eget sparande Totalt sparande
Anm. Eget sparande motsvarar totalt sparande exklusive kollektivt sparande. Eget finansiellt sparande motsvarar eget sparande exklusive nettoinvesteringar i bostäder.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A22. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Procent
06 08 10 12 14 16 18
0 1 2 3 4 5 6 7
> 5 år
> 3 månader - <= 1 år
=< 3 månader
Genomsnittlig bolåneränta
Källa: SCB
Diagram A23. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige Procent, andel bolån
06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80 100
Rörlig Bunden
Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.
Källa: SCB
Diagram A24. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige Procent, andel bolån
98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80 100
Rörlig Bunden
Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.
Källa: SCB
Diagram A25. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2000 = 100
85 90 95 00 05 10 15
0 50 100 150 200 250
Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A26. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-100 -75 -50 -25 0 25 50 75 100
Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.
Källa: SEB
Diagram A27. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-5 0 5 10 15 20
Lån från MFI Källa: SCB
Diagram A28. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Procent
06 08 10 12 14 16 18
0 1 2 3 4 5 6
>3 år - <= 5 år
>1 år - <= 3 år
<= 3 mån
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källa: SCB
10
DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGAREDiagram A29. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige
Nettotal
06 08 10 12 14 16 18
-50 -25 0 25 50 75 100
Nästkommande fyra kvartal Nästkommande kvartal Nuvarande kvartal
Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden.
Källa: ALMI låneindikator
Diagram A30. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Procent av BNP
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A31. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent
Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag.
Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken
Diagram A32. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år
75 80 85 90 95 00 05 10 15
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
Småhus Flerbostadshus
Källor: SCB och Riksbanken 0
20 40 60 80
98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
Lån från MFI
Värdepappersupplåning
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
85 90 95 00 05 10 15
Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna
Diagram A33. De fyra storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor
10 12 14 16 18
-150 -100 -50 0 50 100 150 200 250
Kostnader
Räntenetto Provisionsnetto
Övriga intäkter Resultat före kreditförluster
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A34. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
0 2 4 6 8 10 12 14
Europeiska banker De fyra storbankerna
Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter.
Jämförelsebankerna utgörs av BBVA, Banco Santander, Barclays, BNP Paribas, Commerzbank, Crédit Agricole, Credit Suisse, Danske Bank, DNB, Erste Bank, BPCE, HSBC, Intesa Sanpaolo, KBC, Lloyds, Raiffeisen, RBS, Société Générale, UBS och UniCredit. Varje observation från gruppen består av ett genomsnitt där det största och minsta värdet har uteslutits.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A35. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
-0,4 0,0 0,4 0,8 1,2 1,6
Europeiska banker De fyra storbankerna
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A34.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A36. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
45 50 55 60 65 70 75
Europeiska banker De fyra storbankerna
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A34.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
12
UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNADiagram A37. De fyra storbankernas kreditförluster Miljarder kronor
08 10 12 14 16 18
-4 0 4 8 12 16 20
Övriga länder Baltikum
Finland
Norge Danmark Sverige
Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A38. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent
10 12 14 16 18
0 2 4 6 8 10
De fyra storbankerna Europeiska banker
Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A34.
Källa: SNL Financial
Diagram A39. De fyra storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor
06 08 10 12 14 16 18
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Svenska bolån Övrig utlåning, Sverige
Icke-finansiella företag, Sverige Utlåning utomlands
Källa: SCB
Diagram A40. De fyra storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor
10 12 14 16 18
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Övriga länder
Storbritannien De baltiska länderna
Norge
Danmark Finland
Sverige
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A41. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de fyra storbankerna
Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser
91 96 01 06 11 16
-20 0 20 40 60 80 100 120 140
Kreditförluster Resultat före kreditförluster
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A42. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker December 2018, procent
Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A43. De fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar
Procent
09 11 13 15 17 19
0 5 10 15 20 25
Kärnprimärkapital/Totala tillgångar
Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp
Anm. Viktat genomsnitt.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A44. De fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III
Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank
0 5 10 15 20 25
mar-19 dec-18 sep-18 jun-18
RJD2
Källa: Bankernas delårsrapporter
0 50 100 150 200 250
Crédit Agricole HSBC Credit Suisse UBS Barclays RBS Commerzbank Erste Group Bank KBC Raiffeisen Bank BNP Paribas BBVA UniCredit Société Générale Danske Bank Banco Santander Lloyds BPCE Intesa Sanpaolo SEB Nordea DNB Swedbank Handelsbanken
14
UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNADiagram A45. De fyra storbankernas bruttosoliditet Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank
0 1 2 3 4 5 6
mar-19 dec-18 sep-18 jun-18 mar-18 dec-17
RJD2
Källa: Bankernas delårsrapporter
Diagram A46. Bruttosoliditet för europeiska banker December 2018, procent
Anm. Beräknad enligt gällande definition i Basel III.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A47. Utveckling av de fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A48. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent
1900 1920 1940 1960 1980 2000
0 5 10 15 20 25 30
Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken.
0 2 4 6 8
Société Générale Crédit Agricole BNP Barclays Danske Bank Handelsbanken Commerzbank Swedbank SEB Lloyds Banco Santander Nordea UBS BPCE UniCredit Credit Suisse RBS HSBC Intesa Sanpaolo KBC Raiffeisen BBVA Erste bank DNB
8,7
16.3 8,0
4,1 -4,5
0 5 10 15 20 25
Kärnprimär- kapitalrelation,
2011
Förändring av kärnprimär-
kapital
Förändring av genom- snittliga riskvikter
Förändring av totala tillgångar
Kärnprimär- kapitalrelation,
2018
Diagram A49. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP September 2018, procent
Anm. Inhemska bankkoncerners totala tillgångar, utlandskontrollerade banker är inkluderade. Diagrammet är inte korrigerat Nordeas flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland, vilket verkställdes under oktober 2018.
Källor: ECB, Eurostat
Diagram A50. De fyra storbankernas genomsnittliga LCR per valuta Procent
dec-18 jan-19 feb-19 mar-19
0 50 100 150 200 250
LCR, övriga LCR SEK
LCR EUR LCR USD LCR, Total
RJD2
Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
Diagram A51. De fyra storbankernas dagliga LCR i kronor Procent
mar-18 jun-18 sep-18 dec-18 mar-19
0 100 200 300 400 500
Lägsta observation Månadsgenomsnitt Högsta observation
Källa: Riksbanken
Diagram A52. De fyra storbankernas genomsnittliga NSFR Procent
15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120
Anm. De fyra storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken.
Källa: Riksbanken
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Rumänien Slovenien Litauen Lettland Slovakien Polen Ungern Bulgarien Estland Kroatien Irland Grekland Tjeckien Italien Portugal Finland Tyskland Belgien Medel Österrike Cypern Spanien Danmark Frankrike Nederländerna Sverige Malta Storbritannien Luxemburg
16
UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNADiagram A53. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de fyra storbankerna
Procent
15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120
Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker.
Källa: Riksbanken
Diagram A54. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa
Miljarder amerikanska dollar
okt-16 apr-17 okt-17 apr-18 okt-18
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Övriga Europa Euroområdet
Sverige
Anm. Avser enbart prime money market funds.
Källor: Investment Company Institute och Riksbanken
Diagram A55. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker
December 2018, procent
Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A34.
Källor: Liquidatum och Riksbanken
Diagram A56. De fyra storbankernas totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor
14 15 16 17 18 19
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Interbanknetto
Certifikat (CD/CP) Icke-säkerställda obligationer
Säkerställda obligationer Inlåning
Anm. Avser de fyra storbankernas finansiering på koncernnivå.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
0 50 100 150
Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Medel
Diagram A57. De fyra storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag
Miljarder kronor
06 08 10 12 14 16 18
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
Svenska kronor Utländsk valuta
Anm. De fyra storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A58. De fyra storbankernas totala finansiering per valuta Procent
02 04 06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80 100
Övriga GBP NOK DKK USD EUR SEK
Anm. Avser de fyra storbankernas finansiering på koncernnivå.
Källa: Bankernas delårsrapporter
Diagram A59. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor
07 09 11 13 15 17
0 100 200 300 400 500 600 700 800
Övriga
Utländska investerare
Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder Svenska banker
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A60. De fyra storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav
Miljarder kronor
07 09 11 13 15 17 19
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
De fyra storbankerna exkl. de fyra storbankerna De 15 största motparterna, Övriga motparter
Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret.
Källa: Riksbanken