• No results found

Appendix till Finansiell stabilitetsrapport 2021:1, diagram (pdf | 1,1 MB)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Appendix till Finansiell stabilitetsrapport 2021:1, diagram (pdf | 1,1 MB)"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Diagramappendix

26 maj 2021

(2)

Finansiella marknader

Diagram A.1. Tioåriga statsobligationsräntor Procent

Anm: Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis variera.

Källa: Macrobond.

Diagram A.2. Tremånaders FX-swapräntor Räntepunkter

Anm: Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.

Källor: Bloomberg och Riksbanken.

07 09 11 13 15 17 19 21

-1 0 1 2 3 4 5 6

Storbritannien USA

Tyskland Sverige

(3)

Diagram A.3. Aktieindex Index, 3 januari 2000 = 100

Källa: Macrobond.

Diagram A.4. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index

Källa: Thomson Reuters.

00 04 08 12 16 20

0 50 100 150 200 250 300 350

USA (S&P 500) Europa (EuroStoxx) Sverige (OMXS)

07 09 11 13 15 17 19 21

0 20 40 60 80 100

0 100 200 300 400 500

MOVE, amerikanska statsobligationer (höger axel) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster axel)

(4)

Diagram A.5. Riskpremier på företagsobligationer Räntepunkter

Anm: Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande swapränta.

Källa: Bloomberg.

Diagram A.6. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter

Anm: Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.

Källa: Riksbanken.

0 200 400 600 800 1 000 1 200

13 14 15 16 17 18 19 20 21

USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet

EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet

14 15 16 17 18 19 20 21

-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Företagsobligationer Säkerställda obligationer

(5)

Diagram A.7. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent

Anm: Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.

Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken.

Diagram A.8. Företagsobligationer och certifikat Miljarder kronor

Anm: Utestående nominella belopp. FX avser utländsk valuta.

Källa: SCB.

0 1 2 3 4 5 6 7

13 14 15 16 17 18 19 20 21

Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

13 14 15 16 17 18 19 20 21

Obligationer, SEK Obligationer, FX

Certifikat, SEK Certifikat, FX

(6)

Diagram A.9. Svenska fondflöden Miljarder kronor

Anm: Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.

Källor: Fondbolagens förening och Macrobond.

Diagram A.10. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD mot lokal valuta

Källa: Macrobond.

-150 -100 -50 0 50 100

13 14 15 16 17 18 19 20 21

Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfonder Aktiefonder

Hedgefonder

Penningmarknadsfonder Övriga fonder

13 14 15 16 17 18 19 20 21

0 20 40 60 80 100 120

Sydafrika Turkiet

Ryssland Indonesien

Indien Brasilien

(7)

Diagram A.11. Svenskt stressindex Rankning (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Anm: Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se F. Bonthron och T. Johansson (2013), ”Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige”, Penning- och valutapolitik 2013:1, Sveriges riksbank.

Källor: Bloomberg och Riksbanken.

Diagram A.12. Europeiskt stressindex Rankning (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Anm: Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se D. Holló et al. (2012), “CISS - A composite indicator of systemic stress in the financial system”, Working Paper Series nr. 1426, mars 2012, ECB.

Källa: ECB.

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

07 09 11 13 15 17 19 21

Stressindex

Obligationsmarknaden Valutamarknaden

Penningmarknaden Aktiemarknaden

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

07 09 11 13 15 17 19 21

Stressindex

Obligationsmarknaden Valutamarknaden

Penningmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer

(8)

Bankernas låntagargrupper

Diagram A.13. Utlåning till hushåll i Sverige utifrån ändamål Årlig procentuell förändring

Anm: Med blancolån avses lån utan säkerhet. Med övriga lån avses lån med annan säkerhet än bostad. Lån justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån.

Källa: SCB.

Diagram A.14. Hushållens sparande i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst

Anm: Eget sparande motsvarar totalt sparande exklusive kollektivt sparande. Eget finansiellt sparande motsvarar eget sparande exklusive nettoinvesteringar i bostäder.

Källor: SCB och Riksbanken.

0 4 8 12 16 20

06 08 10 12 14 16 18 20

Blancolån Bolån Övriga lån

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

80 85 90 95 00 05 10 15 20

Totalt sparande Eget sparande

Eget finansiellt sparande

(9)

Diagram A.15. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Procent

Anm: Genomsnittliga bolåneräntor utifrån räntebindningstid. Räntorna avser nya och omförhandlade avtal.

Källa: SCB.

Diagram A.16. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige Procent, andel bolån

Anm: Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori är volymviktat. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser

räntebindningstider över tre månader.

Källa: SCB.

0 1 2 3 4 5 6 7

06 08 10 12 14 16 18 20

Genomsnittlig ränta

< 3 månader

> 3 månader - <= 1 år

> 5 år

0 20 40 60 80 100

98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

Bunden Rörlig

(10)

Diagram A.17. Hushållens skulder i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst

Anm: Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen.

Källor: SCB och Riksbanken.

Diagram A.18. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal

Anm: Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.

Källa: SEB.

0 50 100 150 200 250

70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 20

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80

04 06 08 10 12 14 16 18 20

(11)

Diagram A.19. Realt fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2000 = 100

Anm: Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.

Källor: SCB och Riksbanken.

Diagram A.20. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring

Anm: Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Tillväxttakten är justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån.

Källa: SCB.

0 50 100 150 200 250 300

87 92 97 02 07 12 17

-20 -10 0 10 20 30 40

77 82 87 92 97 02 07 12 17

(12)

Diagram A.21. Icke-finansiella företags skulder i Sverige Procent av BNP

Anm: Värdepappersupplåning avser certifikat och obligationer.

Källor: SCB och Riksbanken.

Diagram A.22. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent

Anm: Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag.

Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken.

0 20 40 60 80 100

96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

Banklån Värdepapper

0 1 2 3

85 90 95 00 05 10 15 20

(13)

Diagram A.23. Antal konkurser i Sverige per bransch fördelat på företagsstorlek Antal

Anm: Små, medel och stora avser företag med 0-9, 10-49 respektive 50+ anställda.

Källa: SCB.

Diagram A.24. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Procent

Anm: Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Avser nya och omförhandlade avtal.

Källa: SCB.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Små Medel Stora Små Medel Stora Små Medel Stora Små Medel Stora Handel Detaljhandel Hotell och restaurang Kultur och fritid

Mars 2017 Mars 2018 Mars 2019

Mars 2020 Mars 2021

0 1 2 3 4 5 6 7

06 08 10 12 14 16 18 20

<= 3 mån

>1 år - <= 3 år

>3 år - <= 5 år

(14)

Diagram A.25. Bankernas bruttomarginal på bolån i Sverige Procentenheter

Anm: Bruttomarginalen på bolån beräknas som bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad. Bolån med tre månaders räntebindningstid avses.

Källa: Finansinspektionen.

Diagram A.26. Nettoemissioner av obligationer och certifikat bland icke-finansiella företag i Sverige

Miljarder kronor

Anm: Avser nettoemissioner i svenska kronor.

Källa: SCB.

0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0

02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

-200 -100 0 100 200 300

jan-19 maj-19 sep-19 jan-20 maj-20 sep-20 jan-21 Obligationer

Certifikat

(15)

Banksystemet

Diagram A.27. Inlåning i förhållande till utlåning – storbankerna i Sverige Procent

Anm: Ej volymviktat genomsnitt. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Källor: Liquidatum och Riksbanken.

Diagram A.28. Marknadsfinansiering – svenska storbankerna Miljarder kronor

Anm: Data avser mars 2021. Med svenska storbankerna avses Handelsbanken, SEB och Swedbank.

Källa: Riksbanken.

40 45 50 55 60 65 70 75 80

08 10 12 14 16 18 20

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

Certifikat (CD/CP) Säkerställda obligationer

Icke-säkerställda obligationer

Total

SEK EUR

USD Övriga

(16)

Diagram A.29. Emissioner CD/CP fördelat per valuta - svenska storbankerna Miljarder kronor

Anm: Emissionsvolymer av commercial papers (CP) och certificates of deposit (CD). Med svenska storbankerna avses Handelsbanken, SEB och Swedbank.

Källa: Riksbanken.

Diagram A.30. Intäkter och kostnader - storbankerna i Sverige Miljarder kronor

Anm: Data avser rullande fyra kvartal. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken.

0 50 100 150 200 250 300 350

jan-19 apr-19 jul-19 okt-19 jan-20 apr-20 jul-20 okt-20 jan-21 apr-21 USD

EUR

SEK Övriga

15 16 17 18 19 20 21

-200 -100 0 100 200 300

Kostnader

Räntenetto Provisionsnetto

Övriga intäkter Resultat före kreditförluster

(17)

Diagram A.31. Reserveringar för kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten

Procent

Anm: Data avser ej volymviktat genomsnitt för rullande fyra kvartal. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i Finansiell stabilitet 2020:1.

Källor: SNL Financial och Riksbanken.

Diagram A.32. Kostnader i förhållande till intäkter Procent

Anm: Data avser ej volymviktat genomsnitt för rullande fyra kvartal. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i Finansiell stabilitet 2020:1.

Källor: SNL Financial och Riksbanken.

09 11 13 15 17 19 21

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6

Europeiska banker Storbankerna i Sverige

09 11 13 15 17 19 21

45 50 55 60 65 70 75

Europeiska banker Storbankerna i Sverige

(18)

Diagram A.33. Eget kapital i relation till totala tillgångar - svenska banker Procent

Anm: Svenska banker avser svenska bankaktiebolag och utländska bankers svenska filialer.

Källor: P. Hortlund (2005), “Do inflation and high taxes increase bank leverage?”, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance nr. 612, Stockholm School of Economics, The Economic Research Institute (EFI), SCB och Riksbanken.

Diagram A.34. NSFR - storbankerna i Sverige Procent

Anm: Data avser ej volymviktat genomsnitt. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken. Storbankernas historiska rapportering av NSFR är inte enhetlig utan görs utifrån två olika definitioner, CRR II och Basel III. Alla banker rapporterar dock enligt definitionen i CRR II från och med november 2019.

Källa: Riksbanken.

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 0

5 10 15 20 25 30

jan-19 apr-19 jul-19 okt-19 jan-20 apr-20 jul-20 okt-20 jan-21 0

20 40 60 80 100 120 140

(19)

Diagram A.35. Utlåning till allmänheten i förhållande till inlåning från allmänheten Procent

Anm: Data avser ej volymviktat genomsnitt för rullande fyra kvartal. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i Finansiell stabilitet 2020:1.

Källor: SNL Financial och Riksbanken.

Diagram A.36. Bruttosoliditet Procent

Anm: Data avser ej volymviktat genomsnitt för rullande fyra kvartal. Beräknat enligt definition i Basel III. Med storbankerna i Sverige avses Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 38 i Finansiell stabilitet 2020:1.

Källor: SNL Financial och Riksbanken.

09 11 13 15 17 19 21

0 50 100 150 200

Europeiska banker Storbankerna i Sverige

14 15 16 17 18 19 20 21

0 1 2 3 4 5 6

Europeiska banker Storbankerna i Sverige

References

Related documents

Crédit Agricole Commerzbank Credit Suisse Barclays HSBC UBS RBS Erste Group Bank Société Générale Handelsbanken Danske Bank Swedbank Santander Raiffeisen UniCredit Groupe Nordea

I en situation som den som beskrivs skulle bankerna till exempel kunna försöka göra nyemissioner för att öka kapitalet. Därtill har bankerna

Det blå fältet illustrerar ett intervall för ränteutgifterna som är beräknat utifrån nuvarande skuldkvot, ett långsiktigt intervall för reporäntan på 2,5‐4 procent samt

Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker December 2018,

Romberna illustrerar ett intervall för ränteutgifterna som är beräknat utifrån nuvarande skuldkvot, ett långsiktigt intervall för reporäntan på 2,5-4 procent samt ett antagande om

Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.. Källor: SNL Financial

I den finansiella stabilitetsrapporten som publicerades den 23 maj 2018 står det felaktigt att det kostnadsfritt går att beställa en tryckt version av rapporten.. Detta stämmer

Räntekvoten för hushåll med lån är beräknad utifrån individspecifik information om hushållens nettoinkomster och skulder.. Den streckade röda linjen visar hur räntekvoten