Finansiell stabilitet 2019:2 Diagramappendix
20 november 2019
Finansiella marknader
Diagram A1. 10-åriga statsobligationsräntor Procent
07 09 11 13 15 17 19
-1 0 1 2 3 4 5 6
Storbritannien
Tyskland USA
Sverige
Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika.
Källa: Macrobond
Diagram A2. Tremånaders FX-swapräntor Räntepunkter
Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.
Källor: Bloomberg och Riksbanken
Diagram A3. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100
00 04 08 12 16
0 50 100 150 200 250 300 350
Europa - STOXX Europe 600 USA - S&P500
Sverige - OMXS30
Källa: Macrobond
Diagram A4. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index
07 09 11 13 15 17 19
0 20 40 60 80 100
0 100 200 300 400 500
MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden
Källa: Refinitiv -100
-50 0 50 100 150
11 12 13 14 15 16 17 18 19
USD EUR
Diagram A5. Riskpremier på företagsobligationer Räntepunkter
Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap.
Källa: Bloomberg
Diagram A6. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden
Räntepunkter
14 15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Företagsobligationer Säkerställda obligationer
Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.
Källa: Riksbanken
Diagram A7. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent
Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.
Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken
Diagram A8. Emissioner i SEK på den svenska marknaden för företagsobligationer
Genomsnitt per månad, miljarder kronor
Anm. Inklusive medium-term notes. För 2019 är data till och med 31 oktober inkluderat.
Källa: Dealogic 0
200 400 600 800 1000
13 14 15 16 17 18 19
USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet
0 1 2 3 4 5 6 7
13 14 15 16 17 18 19
Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer
0 2 4 6 8 10 12 14 16
07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Högre kreditvärdighet
Lägre kreditvärdighet
Diagram A9. Svenska fondflöden Miljarder kronor
Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.
Källor: Fondbolagens förening och Macrobond
Diagram A10. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD per lokal valuta
13 14 15 16 17 18 19
20 40 60 80 100 120
Sydafrika Turkiet
Ryssland Indonesien
Indien Brasilien
Källa: Macrobond
Diagram A11. Svenskt stressindex Rankning (0=låg stress, 1=hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden
Penningmarknaden Valutamarknaden
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 2013:1.
Sveriges riksbank.
Källor: Bloomberg och Riksbanken
Diagram A12. Europeiskt stressindex Rankning (0=låg stress, 1=hög stress)
07 09 11 13 15 17 19
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Aktiemarknaden Penningmarknaden
Valutamarknaden Finansiella intermediärer
Obligationsmarknaden Stressindex
Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al., CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 2012. ECB.
Källa: ECB -30
-20 -10 0 10 20 30 40 50 60
13 14 15 16 17 18 19
Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder
Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder
Det svenska banksystemets låntagare
Diagram A13. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring
06 08 10 12 14 16 18
0 5 10 15 20 25
Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A14. Hushållens skulder i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst
70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 20
60 80 100 120 140 160 180 200
Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. SCB har nyligen reviderat Nationalräkenskaperna tillbaka till 1993, vilket bidragit till att skuldkvoten ökat något. Data före 1993 har ännu inte reviderats.
Källor: SCB och Riksbanken Diagram A15. Hushållens skulder i Sverige
Procent av BNP
80 85 90 95 00 05 10 15
40 50 60 70 80 90 100
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A16. Hushållens sparande i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst
93 98 03 08 13 18
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20
Eget finansiellt sparande Eget sparande Totalt sparande
Anm. Eget sparande motsvarar totalt sparande exklusive kollektivt sparande. Eget finansiellt sparande motsvarar eget sparande exklusive nettoinvesteringar i bostäder.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A17. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige Procent, andel bolån
06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80 100
Rörlig Bunden
Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.
Källa: SCB
Diagram A18. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige Procent, andel bolån
98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80 100
Rörlig Bunden
Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.
Källa: SCB Diagram A19. Realt fastighetsprisindex i Sverige
Index, kvartal 1 2000 = 100
85 90 95 00 05 10 15
0 50 100 150 200 250
Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A20. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-100 -75 -50 -25 0 25 50 75 100
Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.
Källa: SEB
Diagram A21. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring
03 05 07 09 11 13 15 17 19
-5 0 5 10 15 20
Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).
Källa: SCB
Diagram A22. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Procent av BNP
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
0 20 40 60 80
Lån från MFI
Värdepappersupplåning
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A23. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent
84 89 94 99 04 09 14 19
0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag.
Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken
Utvecklingen i det svenska banksystemet
Diagram A24. Intäkter och kostnader ─ storbankerna i Sverige Rullande fyra kvartal, miljarder kronor
15 16 17 18 19
-200 -100 0 100 200 300
Kostnader Räntenetto
Provisionsnetto Övriga intäkter
Resultat före kreditförluster
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A25. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
0 2 4 6 8 10 12 14
Europeiska banker Storbankerna i Sverige
Anm. Oviktat genomsnitt justerat för engångsposter.
Jämförelsegruppen utgörs av BBVA, Banco Santander, Barclays, BNP Paribas, Commerzbank, Crédit Agricole, Credit Suisse, DNB, Erste Bank, BPCE, HSBC, Intesa Sanpaolo, KBC, Lloyds, Raiffeisen, RBS, Société Générale, UBS och UniCredit.
Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A26. Kreditförluster i förhållande till utlåning till
allmänheten
Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
-0,4 0,0 0,4 0,8 1,2 1,6
Europeiska banker Storbankerna i Sverige
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A25.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A27. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent
09 11 13 15 17 19
45 50 55 60 65 70 75
Europeiska banker Storbankerna i Sverige
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A25.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A28. Kreditförluster ─ storbankerna i Sverige Miljarder kronor
08 10 12 14 16 18
-4 0 4 8 12 16 20
Övriga länder Baltikum
Finland Danmark Norge Sverige
Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering. Danske bank är inte inkluderad.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A29. Utlåning till allmänheten ─ storbankerna i Sverige Miljarder kronor
06 08 10 12 14 16 18
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Svenska bolån
Övrig utlåning, Sverige Icke-finansiella företag, Sverige Utlåning utomlands
Anm. Danske bank är inte inkluderad.
Källa: SCB
Diagram A30. Utlåning per geografi ─ storbankerna i Sverige Miljarder kronor
10 12 14 16 18
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Övriga länder
Storbritannien Baltikum
Finland
Norge Danmark Sverige
Anm. Danske bank är inte inkluderad.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A31. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster ─ storbankerna i Sverige
Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser
91 96 01 06 11 16
-20 0 20 40 60 80 100 120 140
Kreditförluster Resultat före kreditförluster
Anm. Danske bank är inte inkluderad.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken
Diagram A32. Utlåning i förhållande till inlåning ─ europeiska banker
September 2019, procent
Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A33. Kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar ─ storbankerna i Sverige
Procent
09 11 13 15 17 19
0 5 10 15 20 25
Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp
Anm. Viktat genomsnitt. Danske bank är inte inkluderad.
Källor: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A34. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III ─ storbankerna i Sverige
Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank Danske Bank 0
5 10 15 20
sep-19 jun-19 mar-19 dec-18
RJD2
Källa: Bankernas delårsrapporter
Diagram A35. Bruttosoliditet ─ storbankerna i Sverige Procent
Nordea Handelsbanken SEB Swedbank Danske Bank 0
1 2 3 4 5 6
sep-19 jun-19 mar-19 dec-18 sep-18 jun-18
RJD2
Källa: Bankernas delårsrapporter
0 50 100 150 200 250
Crédit AgricoleCommerzbankCredit SuisseBarclaysHSBCUBSRBS Erste Group BankSociété GénéraleHandelsbankenDanske BankSwedbankSantanderRaiffeisenUniCreditGroupeNordeaLloydsIntesaBBVABNPKBCDNBSEB
0 1 2 3 4 5 6 7 8
BNP Crédit Agricole Société GénéraleHandelsbankenBarclays Danske Bank CommerzbankLloydsSEB SwedbankUniCreditNordea Banco Santander BPCERBS Credit SuisseUBS Group HSBC Intesa SanpaoloRaiffeisenKBC Erste BBVADNB
Diagram A36. Bruttosoliditet─ europeiska banker September 2019, procent
Anm. Beräknad enligt gällande definition i Basel III.
Källa: SNL Financial och Riksbanken
Diagram A37. Eget kapital i relation till totala tillgångar ─ svenska banker
Procent
19000 1920 1940 1960 1980 2000 5
10 15 20 25 30
Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken
Diagram A38. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP Juni 2019, procent
Anm. Inhemska bankkoncerners totala tillgångar,
utlandskontrollerade banker är inkluderade. Luxemburgs totala tillgångar uppgår till 1472 procent av BNP.
Källa: ECB
Diagram A39. Genomsnittlig NSFR ─ storbankerna i Sverige Procent
15 16 17 18 19
0 20 40 60 80 100 120
Anm. Storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken. Danske Bank är inte inkluderad. Storbankernas rapportering av NSFR är inte enhetlig utan görs utifrån två olika definitioner, CRR II och Basel III.
Källa: Riksbanken
0 100 200 300 400 500
RumänienSlovenienSlovakienBulgarienGreklandÖsterrikeDanmarkTysklandKroatienPortugalLettlandTjeckienSpanienLitauenUngernEstlandBeligenSverigeCypernItalienPolenIrlandEU NederländernaStorbritannienLuxemburgFrankrikeFinlandMalta
Diagram A40. Riksbankens strukturella likviditetsmått ─ europeiska banker
December 2018, procent
Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker, se anmärkning i diagram A25.
Källa: Liquidatum och Riksbanken
Diagram A41. Total finansiering per skuldtyp ─ storbankerna i Sverige Miljarder kronor
14 15 16 17 18 19
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Interbanknetto
Certifikat (CD/CP) Icke-säkerställda obligationer Säkerställda obligationer Inlåning
Anm. Avser storbankernas finansiering på koncernnivå. Danske bank är inte inkluderad.
Källor: Bankernas delårsrapporter.
Diagram A42. Marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag ─ storbankerna i Sverige
Miljarder kronor
06 08 10 12 14 16 18
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
Svenska kronor Utländsk valuta
Anm. Storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet.
Danske bank är inte inkluderad.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A43. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
0 200 400 600 800 1 000
Övriga
Utländska investerare
Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder Svenska banker
Källor: SCB och Riksbanken
0% 50% 100% 150%
Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Medel
