Appendix till Finansiell stabilitetsrapport 2018:2, diagram (pdf | 964,4 kB)

Finansiell stabilitet 2018:2 Diagramappendix

21 november 2018 ¹

1 Appendix tar hänsyn till utvecklingen till och med den 14 november 2018.

2

Finansiella marknader

Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Procent

Anm. För Sverige och Euroområdet saknas BNP-utfall för tredje kvartalet 2018, varpå utfallet för kvartal två 2018 används istället.

Källa: Macrobond

Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning

Procent

Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 2018-11-15, streckade linjer 2018-05-14

Källa: Macrobond och Riksbanken Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor

Procent

07 09 11 13 15 17

-1 0 1 2 3 4 5 6

Storbritannien Tyskland

USA Sverige

Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika.

Källa: Macrobond

Diagram A4. Tremånaders FX-swapräntor Räntepunkter

Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.

Källor: Bloomberg och Riksbanken 0

20 40 60 80 100 120

08 10 12 14 16 18

Sverige Euroområdet

USA Japan

-100 -50 0 50 100 150

11 12 13 14 15 16 17 18

USD EUR

Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100

00 04 08 12 16

0 50 100 150 200 250 300

STOXX Europe 600 (Europa) S&P500 (USA)

OMXS30 (Sverige)

Källa: Macrobond

Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index

07 09 11 13 15 17

0 20 40 60 80 100

0 100 200 300 400 500

MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala)

Källa: Thomson Reuters

Diagram A7. Ränta på företagsobligationer Räntepunkter

Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap.

Källa: Bloomberg

Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden

Räntepunkter

14 15 16 17 18

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Företagsobligationer Säkerställda obligationer

Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.

Källa: Riksbanken 0

200 400 600 800 1000

13 14 15 16 17 18

USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet

4

Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter

13 14 15 16 17 18

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Spanien Frankrike

Italien Storbritannien

Tyskland Sverige

Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land.

Källor: Markit och Riksbanken

Diagram A10. Emissioner i SEK på den svenska marknaden för företagsobligationer

Genomsnitt per månad, miljarder kronor

Anm. Inklusive medium term notes.

Källa: Dealogic

Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor

Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.

Källor: Fondbolagens förening och Macrobond

Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent

Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.

Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken 0

2 4 6 8 10 12 14

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60

13 14 15 16 17 18

Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder

Hedgefonder

Penningmarknadsfonder Övriga fonder

0 1 2 3 4 5 6 7

13 14 15 16 17 18

Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer

Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

07 09 11 13 15 17

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden

Penningmarknaden Valutamarknaden

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 2013:1. Sveriges riksbank.

Källor: Bloomberg och Riksbanken

Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (0 = låg stress, 1 = hög stress)

07 09 11 13 15 17

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden Penningmarknaden

Valutamarknaden Finansiella intermediärer

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 2012, ECB.

Källa: ECB

Diagram A15. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland Procent

13 14 15 16 17 18

0 5 10 15 20

Spanien Portugal

Italien Irland

Grekland Frankrike

Källa: Macrobond

Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD mot lokal valuta

13 14 15 16 17 18

0 20 40 60 80 100 120

Sydafrika Turkiet

Ryssland Indonesien

Indien Brasilien

Källa: Macrobond

6

De svenska bankkoncernernas låntagare

Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige Procent

05 07 09 11 13 15 17

0 5 10 15 20

Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring

06 08 10 12 14 16 18

0 5 10 15 20 25

Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A19. Hushållens skulder i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst

Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A20. Hushållens skulder i Sverige Procent av BNP

80 85 90 95 00 05 10 15

40 50 60 70 80 90 100

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A21. Hushållens sparande i Sverige Procent av årlig disponibel inkomst

80 85 90 95 00 05 10 15

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

Eget finansiellt sparande Eget sparande Totalt sparande

Anm. Eget sparande motsvarar totalt sparande exklusive kollektivt sparande. Eget finansiellt sparande motsvarar eget sparande exklusive nettoinvesteringar i bostäder.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A22. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Procent

06 08 10 12 14 16 18

0 1 2 3 4 5 6 7

> 5 år

> 3 månader - <= 1 år

=< 3 månader

Genomsnittlig bolåneränta

Källa: SCB

Diagram A23. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige Procent, andel bolån

06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.

Källa: SCB

Diagram A24. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige Procent, andel bolån

98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

Anm. Avser lån från bostadsinstitut. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.

Källa: SCB

8

Diagram A25. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2000 = 100

86 91 96 01 06 11 16

0 50 100 150 200 250 300

Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A26. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige

Nettotal

03 05 07 09 11 13 15 17

-100 -75 -50 -25 0 25 50 75 100

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.

Källa: SEB

Diagram A27. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring

03 05 07 09 11 13 15 17

-5 0 5 10 15 20

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källa: SCB

Diagram A28. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige

Procent

06 08 10 12 14 16 18

0 1 2 3 4 5 6

>3 år - <= 5 år

>1 år - <= 3 år

<= 3 mån

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källa: SCB

Diagram A29. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige

Nettotal

06 08 10 12 14 16 18

-50 -25 0 25 50 75 100

Nästkommande fyra kvartal Nästkommande kvartal Nuvarande kvartal

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden.

Källa: ALMI låneindikator

Diagram A30. Företagens upplåning via banker och värdepapper Procent av BNP

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Finansiering via monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering

Anm. Inkluderar marknadsfinansiering via certifikat och obligationer samt upplåning från monetära finansinstitut (MFI:s).

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A31. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent

84 89 94 99 04 09 14

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet registrerade företag.

Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

Diagram A32. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år

75 80 85 90 95 00 05 10 15

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

Småhus Flerbostadshus

Källor: SCB och Riksbanken

10

Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna

Diagram A33. De fyra storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor

10 12 14 16 18

-150 -100 -50 0 50 100 150 200 250

Kostnader

Räntenetto Provisionsnetto

Övriga intäkter Resultat före kreditförluster

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A34. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

-2 0 2 4 6 8 10 12 14

Europeiska banker De fyra storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A35. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4

Europeiska banker De fyra storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A36. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

45 50 55 60 65 70 75

Europeiska banker De fyra storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A37. De fyra storbankernas kreditförluster Miljarder kronor

08 10 12 14 16 18

-4 0 4 8 12 16 20

Övriga länder Baltikum

Finland

Norge Danmark Sverige

Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering.

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A38. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

0 2 4 6 8 10

De fyra storbankerna Europeiska banker

Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.

Källa: SNL Financial

Diagram A39. De fyra storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor

06 08 10 12 14 16 18

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000

Svenska bolån Övrig utlåning, Sverige

Icke-finansiella företag, Sverige Utlåning utomlands

Källa: SCB

Diagram A40. De fyra storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor

10 12 14 16 18

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000

Övriga länder

Storbritannien De baltiska länderna

Norge

Danmark Finland

Sverige

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

12

Diagram A41. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de fyra storbankerna

Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser

91 96 01 06 11 16

-20 0 20 40 60 80 100 120 140

Kreditförluster Resultat före kreditförluster

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A42. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker Juni 2018, procent

Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A43. De fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar

Procent

09 11 13 15 17

0 5 10 15 20 25

Kärnprimärkapital/Totala tillgångar

Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp

Anm. Viktat genomsnitt.

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A44. De fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III

Procent

Nordea Handelsbanken SEB Swedbank

0 5 10 15 20 25

sep-18 jun-18 mar-18 dec-17

RJD2

Källa: Bankernas delårsrapporter

0 50 100 150 200

Crédit Agricole HSBC Credit Suisse UBS Commerzbank RBS Barclays KBC Erste Group Bank Raiffeisen Bank Danske Bank BNP Paribas UniCredit BBVA Société Générale Lloyds Banco Santander BPCE Intesa Sanpaolo SEB Nordea DNB Swedbank Handelsbanken

Diagram A45. De fyra storbankernas bruttosoliditet Procent

Nordea Handelsbanken SEB Swedbank

0 1 2 3 4 5 6

sep-18 jun-18 mar-18 dec-17 sep-17 jun-17

RJD2

Källa: Bankernas delårsrapporter

Diagram A46. Bruttosoliditet för europeiska banker Juni 2018, procent

Anm. Beräknad enligt gällande definition i Basel III.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A47. Utveckling av de fyra storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A48. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent

1900 1920 1940 1960 1980 2000

0 5 10 15 20 25 30

Källa: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken.

0 2 4 6 8

BNP Société Générale Crédit Agricole Danske Bank Handelsbanken Commerzbank Swedbank SEB Barclays Lloyds UBS Banco Santander BPCE Nordea Credit Suisse RBS UniCredit HSBC Intesa Sanpaolo Raiffeisen KBC BBVA Erste bank DNB

11.1

20.6 5,2

6,9

-2,5

0 5 10 15 20 25

Kärnprimär- kapitalrelation,

2011

Förändring av kärnprimär-

kapital

Förändring av genom- snittliga riskvikter

Förändring av totala tillgångar

Kärnprimär- kapitalrelation,

2018

14

Diagram A49. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2017, procent

Anm. Inhemska bankkoncerners totala tillgångar, utlandskontrollerade banker är exkluderade. Diagrammet är därmed korrigerat för Nordeas flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland, som verkställdes under oktober 2018.

Källor: ECB, Eurostat, Swiss national bank, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Diagram A50. De fyra storbankernas genomsnittliga LCR per valuta Procent

jun-18 jul-18 aug-18 sep-18

0 50 100 150 200 250

LCR övriga LCR SEK

LCR EUR LCR USD LCR Total

RJD2

Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Diagram A51. De fyra storbankernas dagliga LCR i kronor Procent

okt-17 jan-18 apr-18 jul-18 okt-18

0 100 200 300 400 500

Lägsta observation

Månadsgenomsnitt, fyra storbanker Högsta observation

Källa: Riksbanken

Diagram A52. De fyra storbankernas genomsnittliga NSFR Procent

15 16 17 18

0 20 40 60 80 100 120

Anm. De fyra storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken.

Källa: Riksbanken

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Litauen Rumänien Tjeckien Kroatien Estland Slovakien Bulgarien Polen Lettland Ungern Slovenien Irland Belgien Portugal Italien Grekland Medel Malta Luxemburg Österrike Tyskland Sverige Storbritannien Danmark Cypern Frankrike Spanien Finland Nederländerna Schweiz

Diagram A53. Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent

15 16 17 18

0 20 40 60 80 100 120

Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker.

Källa: Riksbanken

Diagram A54. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa

Miljarder US dollar

mar-16 sep-16 mar-17 sep-17 mar-18

0 50 100 150 200 250 300

Övriga Europa Euroområdet

Sverige

Anm. Avser enbart prime money market funds.

Källor: Investment Company Institute och Riksbanken

Diagram A55. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker

December 2017

Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker, se anmärkning i Diagram 14 i FSR 2018:2.

Källor: Liquidatum och Riksbanken

Diagram A56. De fyra storbankernas totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor

12 13 14 15 16 17 18

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Interbanknetto

Certifikat (CD/CP) Icke-säkerställda obligationer

Säkerställda obligationer Inlåning

Anm. Avser de fyra storbankernas finansiering på koncernnivå.

Källa: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

0 0.5 1 1.5

Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Medel

16

Diagram A57. De fyra storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag

Miljarder kronor

06 08 10 12 14 16 18

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Svenska kronor Utländsk valuta

Anm. De fyra storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A58. De fyra storbankernas totala finansiering per valuta Procent

02 04 06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Övriga GBP NOK DKK USD EUR SEK

Anm. Avser de fyra storbankernas finansiering på koncernnivå.

Källa: Bankernas delårsrapporter

Diagram A59. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor

07 09 11 13 15 17

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Övriga

Utländska investerare

Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder Svenska banker

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A60. Genomsnittlig löptid på utestående långfristig finansiering

Antal år, 3 månaders rullande genomsnitt

12 14 16 18

1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

Icke-säkerställda obligationer Säkerställda obligationer, SEK Säkerställda obligationer, EUR

Säkerställda obligationer, samtliga valutor

Anm. Avser obligationer emitterade av de fyra storbankerna, genomsnittliga volymviktade löptider.

Källa: Riksbanken

Diagram A61. De fyra storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav

Miljarder kronor

07 09 11 13 15 17

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

De fyra storbankerna exkl. de fyra storbankerna De 15 största motparterna, Övriga motparter

Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret.

Källa: Riksbanken