FÖRSLAG TILL RESOLUTION

RE\1226403SV.docx PE689.051v01-00

SV

SV

Europaparlamentet

2019-2024

Plenarhandling

B9-0176/2021 8.3.2021

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten (2021/2576(RSP))

Katrin Langensiepen, Hannah Neumann, Saskia Bricmont, Francisco Guerreiro, Rosa D’Amato, Mounir Satouri, Ernest Urtasun, Erik Marquardt, Bronis Ropė, Ignazio Corrao, Alviina Alametsä, Margrete Auken, Jordi Solé, Tineke Strik

för Verts/ALE-gruppen

PE689.051v01-00 2/13 RE\1226403SV.docx

SV

B9-0176/2021

Europaparlamentets resolution om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten (2021/2576(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt av den 15 mars 2018 om situationen i Syrien¹, den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien² och den

24 oktober 2019 om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien³ och konsekvenserna av dessa,

– med beaktande av Europeiska utrikestjänstens pressmeddelande av den 8 februari 2021 om att Europeiska unionen ska stå värd för den femte Brysselkonferensen om Syrien och av den 16 januari 2021 om att Syriens utrikesminister uppförts på EU:s

sanktionsförteckning.

– med beaktande av uttalandena om Syrien från vice ordföranden för

kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

– – med beaktande av rådets slutsatser om Syrien, bland annat av den 14 oktober 2019 om nordöstra Syrien och av den 3 april 2017, där det antogs en EU-strategi för Syrien, – med beaktande av de senaste rapporterna från den oberoende internationella

undersökningskommissionen för Arabrepubliken Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, särskilt rapporterna av den 2 mars 2021, 21 januari 2021, 15 september 2020, 7 juli 2020 och 2 mars 2021,

– med beaktande av pressmeddelandena från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 18 februari 2021 Military solutions in Syria have led to a decade of death, denial, and destruction, och av den 15 september 2020 UN Commission of Inquiry on Syria: No clean hands – behind the frontlines and the headlines, armed actors continue, den 7 juli 2020 Rampant human rights violations and war crimes as war-torn Idlib faces the pandemic: UN Syria Commission of Inquiry report och den 28 mars 2020 UN

Commission of Inquiry on Syria: As global pandemic reaches Syria, fighting must stop and urgent steps taken to prevent an even greater tragedy,

– med beaktande av FN säkerhetsråds resolutioner om denna fråga, särskilt resolutionerna 2533 (2020), 2504 (2020), 2449 (2018), 2401 (2018), 2393 (2017), 2254 (2015) och 2139 (2014),

– med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 6 mars 2019 från FN:s kommitté för barnets rättigheter om den femte återkommande rapporten om Arabrepubliken Syrien,

1 EUT C 162, 10.5.2019, s. 119.

2 EUT C 307, 30.8.2018, s. 117.

3 Antagna texter, P9_TA(2019)0049.

RE\1226403SV.docx 3/13 PE689.051v01-00

SV

– med beaktande av uttalandet från Unicef av den 28 februari 2021 om säker

återanpassning och repatriering av alla barn i al-Hol-lägret och i nordöstra Syrien, samt av Unicefs rapport av den 2 februari 2021 om den humanitära situationen i hela Syrien 2020,

– med beaktande av det beslut som fattats den 2 november 2020 med stöd av kommittén för det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter med anledning av meddelandena nr 79/2019 och nr 109/2019, där Frankrike uppmanades vidta de

diplomatiska åtgärder som behövs för att säkerställa barnens rätt till liv och integritet, också genom tillgång till all den medicinska vård de kan behöva,

– med beaktande av Världslivsmedelsprogrammets (WFP) uppdatering av livsmedelstryggheten i Syrien i mars 2020 och WFP:s brådskande upprop (”flash appeal”) till FN:s hjälptjänst för humanitär hjälp av den 19 februari 2021, – med beaktande av de mest aktuella lägesrapporterna från FN:s kontor för samordning

av humanitära frågor, särskilt rapporterna av den 2 mars 2021 och 17 februari 2021, – med beaktande av de FN-instrument för mänskliga rättigheter som Syrien är part i,

bland annat FN-konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa, – med beaktande av Genèvekommunikén av den 30 juni 2012,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011, – med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, – med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Kriget i Syrien har blivit en av de värsta nutida humanitära kriserna och det fortsätter att få förödande konsekvenser för det syriska folket. Konflikten, som stöds och förvärras av externa aktörer, fortsätter ha en destabiliserande verkan i och utanför den

omkringliggande regionen.

B. Nu när snart elva år förflutit av fortsatt väpnad konflikt har mer än 400 000 personer, mestadels civila, mist livet, och Syrien har drabbats av omfattande flygbombardemang, inriktade på tättbefolkade områden, och råkat ut för anfall med kemiska vapen och belägringar i modern tid, där förövarna avsiktligt låtit befolkningen svälta, precis som man gjorde på medeltiden.

C. Alla konfliktparter, bland dem regeringstrupperna, regeringsfientliga väpnade

grupperingar och Hayat Tahrir al-Sham och IS, som finns med på FN:s förteckning över terroristorganisationer, har begått sådana brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna att de är liktydiga med krigsförbrytelser, bland annat utomrättsliga

PE689.051v01-00 4/13 RE\1226403SV.docx

SV

dödanden, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden och godtyckliga frihetsberövanden, jämte målinriktade och urskillningslösa angrepp på

civilbefolkningen, kollektiva bestraffningar, angrepp på medicinsk personal och vägran att tillhandahålla livsmedel och vatten. Enligt internationell rätt är krigförande parter skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att skydda civilbefolkningen och den civila infrastrukturen.

D. Före konfliktutbrottet hade Arabrepubliken Syrien uppskattningsvis över 22 miljoner invånare. Den 7 januari 2021 hade över 11,5 miljoner människor, alltså inemot hälften av den förkrigstida befolkningen, tvångsförflyttats. Av dessa hade 6,2 miljoner blivit internflyktingar och 5,3 miljoner registrerats som flyktingar, merendels i grannländer men alltmer som en global diaspora.

E. Antalet internflyktingar är fortfarande mycket högt och det tillkommer hela tiden nya tvångsförflyttade. Vintern och de översvämningar den förde med sig, vilka drabbade omkring 121 000 personer på 304 platser för internflyktingar i nordvästra Syrien, vållade ytterligare lidanden för den redan mycket sårbara befolkningen.

F. Ett flertal olika vapen och vapensystem har använts för att döda och lemlästa civilpersoner, begå folkrättsbrott och bidra till att situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien överlag blivit allt värre. Bland dessa vapen märks också

improviserade vapen och vapen som tillverkats i tredjeländer och sålts eller levererats till konfliktparterna. I artikel 1, som är gemensam för alla fyra Genèvekonventionerna, står att staterna inte får uppmuntra, hjälpa eller bistå andra parter att bryta mot

internationell humanitär rätt, inte heller genom att förse dem med finansiering eller vapen.

G. Konflikten har slagit särskilt hårt mot barnens liv och mänskliga rättigheter i Syrien, eftersom tiotals mist livet eller sårats och barn dessutom frihetsberövats, torterats, också i form av våldtäkt och sexuellt slaveri, samt tvångsrekryterats för direkt deltagande i fientligheterna. Över 2,6 miljoner flickor och pojkar har blivit internflyktingar, eftersom de jagats bort från sina hem, och den psykiska hälsan hos många syriska barn har

drabbats och kommer att fortsätta drabbas hårt redan av brutaliteten i konflikten.

Eftersom barn i Syrien inte kan få födelseattester och identitetshandlingar riskerar de att bli statslösa. Miljoner barn har gått miste om åratals undervisning och i dag går

2,8 miljoner inte i skola.

H. I Syrien lever 80 % av befolkningen under fattigdomsgränsen och 6,1 miljoner är antingen arbetslösa eller går inte i skola. De ekonomiska utsikterna försämrades

ytterligare av finanskrisen i grannlandet Libanon, med den valutakris den förde med sig, så att Syriens nationella valuta minskade i värde som aldrig förut, vilket resulterade i att över 9,3 miljoner syrier nu saknar en tryggad livsmedelsförsörjning. Över 11,1 miljoner invånare i Syrien behöver fortfarande humanitärt bistånd. EU är den största givaren av humanitärt bistånd i Syrien och dess grannländer och har sedan krisutbrottet gett mer än 20 miljarder euro i humanitärt bistånd samt utvecklingsbistånd, ekonomiskt bistånd och stabiliseringsbistånd.

I. Inte nog med den ekonomiska skada som konflikten lett till, utan ensidiga

tvångsåtgärder från Förenta staternas sida riktade mot Arabrepubliken Syrien, samt

RE\1226403SV.docx 5/13 PE689.051v01-00

SV

begränsningar som Syriens regering infört för leveranserna av humanitärt bistånd i regeringskontrollerade områden, har fått ännu mer förödande ekonomiska

återverkningar för civilbefolkningen. I vissa områden har de ensidiga sanktionerna tillsammans med andra begränsningar lett till att aktörer inom humanitärt bistånd fått det ännu svårare att nå ut med sitt bistånd, eftersom priserna stigit och det uppstått brist på livsnödvändiga varor på de lokala marknaderna.

J. Tillgången till hälso- och sjukvård har blivit ännu sämre, dels till följd av att

regeringstrupperna avsiktligen riktat in sig på hälso- och sjukvårdsinrättningar, sjukhus och medicinsk personal dels till följd av att dessa inrättningar drabbats av oavsiktliga skador, vartill kommer att flykten av hälso- och sjukvårdspersonal äventyrat

möjligheterna att få vård. Covid-19-pandemin har blivit ett ytterligare hot mot Syriens redan utsatta befolkning.

K. I den senaste offentliga lägesrapporten från 2016 från FN:s boende- och

bosättningsorgan (UN Habitat) uppskattades antalet skadade bostäder i Syriens städer till 760 000 och enligt Världsbankens uppskattningar hade under 2017 7 % av

bostadsbeståndet förstörts och 20 % skadats. Vid sidan om tvångsförflyttningarna och förstörelsen förvägras syrier rutinmässigt att återvända till sina ursprungsorter, framför allt till följd dels av de begränsningar som åläggs dem från regeringshåll, dels av fruktan för att arresteras i områden som återerövrats och tidigare belägrats, särskilt i Rif

Damashq, Daraa, Quneitra, Homs, Hama och Aleppo, liksom också i områden som kontrolleras av Syriens nationalarmé och Syriens demokratiska styrkor i nordöstra delen av Arabrepubliken Syrien.

L. Avsaknaden av boendetrygghet och mark- och äganderättigheter för miljoner drabbade syrier har avsiktligen förvärrats genom lagstiftning, politik och praxis från och med 2011, till exempel i form av en lagändring som regeringen företagit på sistone och som med böter på 8 000 US-dollar eller egendomsförlust påföljdsbelägger dem som inte fullgjort sin värnplikt före fyllda 43 år. Detta tyder på en systematisk omläggning av hur äganderättigheter handhas i Syrien och aktualiserar farhågor om huruvida alla syrier med egendomsintressen, särskilt bland dem som tvångsförflyttats eller blivit flyktingar, kan trygga sina rättigheter.

M. Konfliktens konsekvenser för civilbefolkningen har blivit märkbart könsinriktade, i och med att kvinnor och flickor i oproportionerlig grad drabbats av den och fallit offer för den. Detta har skett på en mångfald olika grunder, bland annat i form av inskränkningar i rörelsefriheten samt i form av våldtäkter, sexuella övergrepp och systematisk

diskriminering.

N. Flera läger för tvångsförflyttade personer, såsom lägren al-Hol och Roj, har blivit interneringsläger där tiotusentals personer sitter olagligen frihetsberövade, utan några utsikter till rättegång på flera år framöver. Bland dessa finns också utländska kvinnor och över 22 000 utländska barn av minst 60 nationaliteter (också från EU:s

medlemsstater), och de befinner fortfarande där eftersom deras regering inte är villig att ta hem dem. Med sina nästan 62 000 invånare är al-Hol det största lägret för

tvångsförflyttade personer i Syrien, och över 90 % av dem som bor där är kvinnor och barn. Den överväldigande majoriteten bland barnen är yngre än fem år och lider av svåra hälsoproblem. Förhållandena i lägren al-Hol och Roj är fortfarande mycket svåra

PE689.051v01-00 6/13 RE\1226403SV.docx

SV

och säkerhetssituationen inger yttersta oro. Enligt vad som berättas om de senaste tragedierna i år mördades 20 personer i januari och i februari omkom en kvinna och tre barn och minst 20 skadades vid en brand i lägret al-Hol.

O. I sin dom från 2011 i målet Ruiz Zambrano⁴ har Europeiska unionens domstol klargjort att vägran att låta föräldrar bo på europeiskt territorium med sina barn innebär att barnen fråntas sina rättigheter som unionsmedborgare.

P. Under den tid konflikten varat har olika parter förövat ett antal angrepp på kulturarvet, bland annat genom att Daish skövlat och plundrat arkeologiska fyndplatser, Ahrar al- Sham angripit en fästning från 1200-talet i gamla staden i Aleppo och Syriens

nationalarmé i Afrin med schaktbladstraktor ramponerat arkeologiska fyndplatser samt yazidiers helgedomar och gravar och plundrat och skövlat dem.

Q. Trots inrättandet i september 2019 av den FN ledda syriska konstitutionella kommittén, som försökte föra samman parterna i Syrienkonflikten, kommer man fortfarande ingen vart med vare sig dialog eller framförhandlade lösningar.

R. Ett antal internationella aktörer fortsätter att utöva inflytande och stödja motsatta sidor i Syrien. Bland dessa aktörer märks Ryssland, Förenta staterna, Iran, Turkiet, Qatar och Israel. Vapenvilan mellan Ryssland och Turkiet från i mars 2020 fortsätter visserligen att tillämpas, men fem utländska militärstyrkor är fortfarande aktiva i Syrien och risken för regional upptrappning förblir stor. I dagens läge har visserligen den längsta tiden gått sedan konfliktutbrottet utan att något territorium bytt innehavare, men situationen vid frontlinjerna i nordväst är fortfarande osäker med artilleribeskjutning från båda parterna, rapporter om förluster bland civilbefolkningen och utsikter om ytterligare upptrappning. Den militära offensiven fortsätter. Israelisk militär gör med jämna mellanrum intrång, och den 25 februari 2021 gjordes det senaste amerikanska flyganfallet, som var inriktat på Iranstödda syriska halvmilitära styrkor. Därvid förstördes ett flertal anläggningar och minst 22 personer sägs ha dödats.

S. Enligt en EU-finansierad rapport från Conflict Armament Research: Weapons of the Islamic State⁵ , kom en stor mängd vapen och ammunition vid ett flertal tillfällen att exporteras av Bulgarien och Rumänien till både Förenta staterna och Saudiarabien och i en del fall att vidareföras till icke-statliga grupper i Syrien och Irak, vilket strider direkt med särskilda åtaganden med förbud mot återexport. I rapporten anges att dessa

otillåtna vidareöverföringar utgjorde ”en betydande vapen- och ammunitionskälla för IS”. Dessa upprepade och systematiska vidareöverföringar bröt mot olika klausuler i slutanvändarintyg. Enligt kriterium sju i EU:s rättsligt bindande gemensamma ståndpunkt om vapenexport 2008/944/Gusp⁶ är EU-medlemsstaterna skyldiga att vid framtida beviljande av exportlicenser beakta sådana brott mot åtagandena.

T. Den 3 april 2017 antog rådet EU:s strategi för Syrien, som innehåller sex huvudmål: att få slut på kriget genom en verklig politisk övergång, att främja en meningsfull och

4 Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 mars 2011 i mål C-34/09, Gerardo Ruiz Zambrano mot Office national de l’emploi (ONEm).

5 Weapons of the Islamic State: A three-year investigation in Iraq and Syria, december 2017.

6 EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

RE\1226403SV.docx 7/13 PE689.051v01-00

SV

inkluderande övergång, att ta itu med de mest utsatta syriernas humanitära behov, att främja demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet genom att stärka det civila samhällets organisationer i Syrien, att främja ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser, att stödja den syriska befolkningens och det syriska samhällets motståndskraft. EU har med stöd av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt haft

restriktiva åtgärder mot Syriens regering sedan 2011.

U. Ministerkonferensen om stöd till Syriens och regionens framtid kommer att hållas i Bryssel den 29 och 30 mars 2021. Vid konferensen kommer man att sträva efter att det internationella samfundet ska fortsätta fokusera på Syrien.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över det utdragna, tio år långa kriget i Syrien, som har utmärkts av yttre inblandning, intern splittring och varaktigt lidande för civila och medborgare.

2. Europaparlamentet beklagar djupt bristen på framsteg i riktning mot en politisk lösning på konflikten i Syrien. Parlamentet påminner om att det inte kan finnas någon hållbar militär lösning på konflikten och uppmanar alla parter att fullt ut följa FN:s

säkerhetsråds resolutioner.

3. Europaparlamentet fördömer än en gång i skarpast möjliga ordalag de grymheter, krigsbrott och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell

humanitär rätt som begås av al-Asad-regimens styrkor med stöd av dess allierade samt av icke-statliga väpnade grupper. Parlamentet uppmanar alla parter att omedelbart upphöra med och förhindra dessa kränkningar. Parlamentet stöder rekommendationerna i den nyligen framlagda rapporten från den oberoende internationella

undersökningskommissionen för Arabrepubliken Syrien, inbegripet att omedelbart frige alla som godtyckligt frihetsberövats, samt barn, kvinnor, sjuka, personer med

funktionsnedsättningar och äldre personer, samt uppmaningen att tillåta oberoende övervakning av förvarsanläggningar, fritt tillträde till dem för oberoende övervakare samt förbättrade förhållanden i anläggningarna.

4. Europaparlamentet efterlyser stöd till de civila offren och överlevarna i konflikten samt till deras familjer, inbegripet psykosocialt stöd, och till insatser för att underlätta

identifieringen av personer som saknas eller har bortförts. Parlamentet efterlyser inrättandet av en oberoende mekanism med ett internationellt mandat att samordna och konsolidera fall med försvunna personer, inbegripet personer som bortförts mot sin vilja. Parlamentet anser att denna mekanism bör få till uppgift att fastställa vilka medel som behövs för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt spåra och identifiera

försvunna personer, hjälpa till att konsolidera de misstänkta fall som lämnats in med en rad olika icke-statliga och humanitära organisationer och samordna kontakterna med parterna i konflikten för att spåra försvunna personer eller deras kvarlevor, inklusive de som begravts i massgravar.

5. Europaparlamentet är bestört över att inflytelserika tredjestater som befinner sig i landet, trots att de redan i ett tidigt skede kände till omfattningen av de kränkningar som begås i Syrien, å ena sidan erkänner behovet av en politisk lösning och å andra sidan har ökat sitt militära engagemang, vilket förstärker konfliktens internationalisering, samt förser de stridande parterna med pengar, stridande och vapen, trots att det möjliggör

PE689.051v01-00 8/13 RE\1226403SV.docx

SV

kränkningarna. Parlamentet uppmanar alla tredjeländer som är närvarande i landet att omedelbart dra tillbaka sina trupper, överlämna alla olagligt ockuperade territorier och inta en konstruktiv roll i lösningen av konflikten i Syrien.

6. Europaparlamentet bekräftar i detta sammanhang att den FN-ledda Genèveprocessen fortfarande har företräde, och stöder de insatser som FN:s särskilda sändebud gjort för att få till stånd en verkligt politisk övergång i enlighet med FN:s säkerhetsråds

resolutioner. Parlamentet upprepar vikten av att inkludera kvinnor i

konfliktlösningsprocessen, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

Parlamentet betonar vikten av att stödja det arbete som utförs av den FN-stödda syriska konstitutionella kommittén för att säkerställa varaktiga positiva förändringar.

Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förmå alla parter att visa sitt engagemang för den syriska konstitutionella kommittén och att inrätta en

övervakningsmekanism som gör det möjligt för FN att spåra alla eventuella rapporter om hot eller trakasserier från någon parts sida mot medlemmar i kommittén.

7. Europaparlamentet insisterar på vikten av att inkludera det syriska civilsamhället och samtliga etniska och religiösa minoritetsgrupper i samtalen om Syriens framtid och dess förvaltningsstruktur. Parlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/unionens höga representant att påskynda insatserna för att nå ut till konfliktens regionala och lokala aktörer och försöka hitta en gemensam grund för fred i syfte att inleda

diskussioner om Syriens framtid. Parlamentet betonar att syriska medborgare bör ges möjlighet att bedöma sina egna prioriteringar och återhämtningsbehov, och uppmanar EU och dess medlemsstater att anslå tillräckliga medel till undersökningar för detta syfte, som är lokala, kontextspecifika, genusmedvetna och inriktade på mänsklig säkerhet. Parlamentet betonar att dessa undersökningar måste vara opåverkade och oberoende av al-Asad-regimen och bör ha avslutats innan projekten inleds.

8. Europaparlamentet välkomnar att man i EU:s strategi för Syrien lägger tonvikten på att stödja den syriska befolkningens motståndskraft. Parlamentet betonar att det syriska civilsamhället kommer att vara av avgörande betydelse för att bygga upp social

sammanhållning och socialt kapital, främja försoning och tillhandahålla grundläggande tjänster i Syrien. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd till kapacitetsuppbyggnad för Syriens folk och civilsamhälle, bland annat med och genom aktörer som främjar mänskliga rättigheter, jämlikhet, inbegripet jämställdhet mellan könen och minoriteters rättigheter, demokrati och egenmakt, liksom för syriska flyktingar som lever i exil i regionen eller i Europa. Parlamentet uppmanar vice

ordföranden/den höga representanten att, som en del av den långsiktiga planeringen av insatserna i Syrien, utarbeta en kraftfull strategi för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter för framtida återuppbyggnadsinsatser i nära samarbete med det syriska civilsamhället, inbegripet en övervakningsram med specifika indikatorer för människorättsnormer.

9. Europaparlamentet efterlyser i detta avseende ökat stöd till fredliga och demokratiska syriska civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare, bland annat genom Madad-fonden och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge praktiskt stöd i samband med genomförandet av EU:s strategi för Syrien, som utgör en stabil och övergripande grund för ökade åtgärder från EU:s sida både under och efter konflikten.

RE\1226403SV.docx 9/13 PE689.051v01-00

SV

10. Europaparlamentet framhåller att den omedelbart förestående femte

ministerkonferensen för Syriens framtid utgör en viktig möjlighet för EU och dess medlemsstater att anta och diskutera en långsiktig vision om förändring och varaktig stabilisering i Syrien. Parlamentet betonar att en sådan långsiktig vision bör syfta till att stärka det syriska samhällets motståndskraft, förbättra levnadsvillkoren och förhindra ytterligare urholkning av offentliga tjänster genom effektivare användning av det humanitära biståndet genom grundläggande reformer, slopa vissa sektoriella sanktioner och stödja återställandet av infrastruktur, inbegripet för hälso- och sjukvård och

utbildning, i hela landet, samtidigt som man skyndsamt ökar sitt stöd för lagföring av krigsförbrytelser, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och användning av internationellt förbjudna vapen.

11. Europaparlamentet är djupt oroat över den förvärrade humanitära situationen i landet, varvid 60 % av befolkningen –12,4 miljoner människor – saknar regelbunden tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat, och fler än 500 000 barn under fem år lider av effekterna av tillväxthämning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inkludera försörjningsmöjligheter och kontantvillkor i de strategiska prioriteringarna för givare för att möjliggöra självständighet och säkerställa att den humanitära

finansieringen i Syrien tillgodoser behoven av motståndskraft och återhämtning.

12. Europaparlamentet understryker att över 11,1 miljoner invånare i Syrien fortfarande behöver humanitärt bistånd. Parlamentet upprepar att mot bakgrund av den ekonomiska krisen, situationen med osäker livsmedelsförsörjning och covid-19-pandemin bör alla hinder för humanitärt bistånd skyndsamt undanröjas, även de som beror på sanktioner som medför alltför tungrodda humanitära undantagsförfaranden, i syfte att säkerställa tillgång till livsmedel, grundläggande hälso- och sjukvårdsförnödenheter och medicinskt stöd för covid-19. Parlamentet uppmanar EU att föra ett nära samarbete med den nya amerikanska regeringen i detta syfte. Parlamentet efterlyser ett omedelbart

återinrättande i minst 12 månader av den humanitära gränsöverskridande mekanism som inrättats av FN:s säkerhetsråd, inbegripet gränsöverskridande tillträde via Bab al- Hawa. Parlamentet fördömer Rysslands fortsatta användning av sin vetorätt för att urholka mandatet för gränsöverskridande bistånd. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att stödja humanitära icke-statliga organisationer i att ta itu med finansiella utmaningar och att undersöka möjligheten att inrätta en särskild humanitär överföringsmekanism för partner i Syrien i syfte att underlätta direkta överföringar av humanitära medel, bland annat genom att stödja möten på statlig nivå och EU-nivå mellan tillsynsmyndigheter för finansiella tjänster, banker, icke-statliga organisationer och utrikesministerier.

13. Europaparlamentet är särskilt oroat över de många utmaningar som syrierna, särskilt de som fördrivits, ställs inför när det gäller att erhålla grundläggande civilrättsliga

handlingar, däribland id-kort, födelseattester, vigselbevis, dödsattester och

egendomsförteckningar, som hindrar dem från att få tillgång till grundläggande tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning och humanitärt bistånd. Parlamentet fördömer skarpt de svårigheter som syriska kvinnor har med att registrera sina barn, då syrisk nationalitet tilldelas ett barn genom fadern.

14. Europaparlamentet oroas över avsaknaden av boendetrygghet och mark- och

äganderättigheter för syrier, som förvärrats genom oroande ny lagstiftning, politik och praxis sedan 2011, inte minst den lagändring som regeringen företagit på sistone och

PE689.051v01-00 10/13 RE\1226403SV.docx

SV

som med böter på 8 000 US-dollar eller egendomsförlust påföljdsbelägger dem som inte fullgjort sin värnplikt före fyllda 43 år.

15. Europaparlamentet förfäras över förhållandena i fånglägren al-Hol och Roj, efter en dödlig brand i al-Hol-lägret den 27 februari 2021, där minst tre barn dödades och ytterligare 20 skadades. Parlamentet uttrycker sin djupaste oro över den humanitära situationen i al-Hol-lägret. Parlamentet är djupt oroat över den extrema osäkerheten för dem som bor i lägret och uttrycker sin bestörtning över dödandet av en anställd vid Läkare utan gränser den 24 februari 2021 och av 20 personer i januari 2021.

Parlamentet betonar att förvar aldrig är för barnets bästa och att barn inte bör hållas i förvar enbart på grund av misstänkta familjeband till väpnade grupper eller

familjemedlemmars medlemskap i väpnade grupper. Parlamentet välkomnar, som ett första steg, den belgiska regeringens proaktiva beslut att omedelbart ta hem belgiska barn som är 12 år och yngre och, från fall till fall, barn över 12 år och deras mödrar och ser fram emot ett snabbt verkställande av detta beslut. Parlamentet välkomnar i detta hänseende de hemtransporter som Finland och Tyskland anordnade i december 2020.

Parlamentet beklagar djupt att EU:s medlemsstater hittills inte har vidtagit några åtgärder och att det saknas samordning på EU-nivå.

16. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att ta hem alla sina medborgare och att utreda och lagföra dem som misstänks för brott i enlighet med internationella standarder för rättvisa rättegångar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erbjuda återvändande personer, däribland de många barnen, lämpliga rehabiliterings- och återintegreringstjänster.

17. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande för kontinuerligt humanitärt bistånd till Syriens grannländer som tar emot miljontals flyktingar. Parlamentet uppmanar

dessutom EU att fortsätta att stödja FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar och den utsatta gruppen palestinska flyktingar från Syrien. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna att engagera sig mycket mer i ansvarsfördelningen, för att syriska krigsflyktingar ska kunna finna skydd bortom den omedelbara grannregionen genom vidarebosättning, inresetillstånd på humanitära grunder, förenklad familjeåterförening och flexiblare viseringsbestämmelser. Parlamentet påminner om att tillräcklig långsiktig finansiering och programplanering är avgörande för att stödja internflyktingar och flyktingar utanför den humanitära programcykeln, för att vi ska kunna nå fram till hållbara lösningar för fördrivna personer.

18. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att strikt följa principen om

”non-refoulement” och förkastar begreppet ”säkra zoner” längs gränsen i nordöstra Syrien. Parlamentet betonar att varje tvångsförflyttning av syriska flyktingar eller internflyktingar till detta område och alla handlingar som syftar till etnisk rensning skulle vara en allvarlig överträdelse av artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, internationell flyktingrätt och humanitär rätt, som kan utgöra ett brott mot mänskligheten eller

folkmord. Parlamentet insisterar på att inget stabiliserings- eller utvecklingsbistånd från EU bör lämnas till dessa områden. Parlamentet erinrar om att ett återvändande för flyktingarna under alla omständigheter måste vara säkert, frivilligt och värdigt, i enlighet med principen om ”non-refoulement”, och att de nuvarande omständigheterna gör att sådana förflyttningar ovillkorligen måste förhindras. Parlamentet är därför

RE\1226403SV.docx 11/13 PE689.051v01-00

SV

bestört över det beslut som den danska överklagandenämnden för flyktingar nyligen fattade om att upprätthålla besluten att inte förnya uppehållstillstånd för ett flertal flyktingar från den södra Rif Dimashq-regionen i Syrien och påminner om att Danmark är den enda EU-medlemsstat som sedan 2019 vägrar att förnya eller återkallar

uppehållstillstånd för syriska medborgare.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att pragmatiskt ompröva sina kriterier för familjeåterförening, med tanke på att de ofta efterfrågade språkintygen nästan är omöjliga att erhålla eftersom de kräver att man reser till Libanon eller Irak under en pandemi där gränspassagerna är kraftigt begränsade och resor är förenade med ytterligare fara.

20. Europaparlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att avstå från att överföra syriska medborgare från ockuperade områden i nordöstra Syrien och hålla dem i förvar och åtala dem i Turkiet samt att omedelbart tillåta alla frihetsberövade personer att kontakta sina familjer, oavsett om de befinner sig i Turkiet eller utomlands.

Parlamentet kräver att alla syriska fångar som har överförts till Turkiet omedelbart ska återsändas till de ockuperade områdena i Syrien.

21. Europaparlamentet fördömer skarpt straffriheten för dem som begår allvarliga brott i Syrien. Parlamentet anser att bristen på ansvarsutkrävande utgör en grogrund för ytterligare grymheter och förvärrar offrens lidande. Parlamentet insisterar därför på att samtliga förövare ska ställas till svars och att offren ska få upprättelse. Parlamentet betonar att reparativ rättvisa för saknade, försvunna och godtyckligt frihetsberövade, stöd till familjer, demobilisering av barnsoldater, tillhandahållande av ett holistiskt psykosocialt stöd, särskilt för barn och offer för sexuellt och könsrelaterat våld, samt bevarande och återställande av viktig civil dokumentation, inte kan vänta tills konflikten är slut. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd till processer som leds av representativa grupper av syrier.

22. Europaparlamentet insisterar på att EU bör vidta fler åtgärder på detta område, bland annat genom att anta en strategi för ansvarsskyldighet för särskilt grymma brott som begåtts i Syrien, som också bör återspegla medlemsstaternas viktiga roll i detta avseende. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor att inta en proaktiv roll i denna fråga, särskilt när det gäller att bygga upp medlemsstaternas och tredjeländers kapacitet att tillämpa principen om universell jurisdiktion i sina nationella rättssystem.

Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja Nederländernas beslut att åtala Syrien för försummelser enligt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i syfte att väcka talan vid Internationella domstolen. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att undersöka möjligheten att inrätta en domstol för de krigsförbrytelser som begåtts i Syrien, i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge allt nödvändigt stöd till den internationella, opartiska och oberoende mekanismen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att de misstänkta förövarna ska ställas till svars.

Parlamentet välkomnar de framgångsrika insatserna för att skipa rättvisa genom den princip om universell jurisdiktion som tillämpas i Tyskland, Sverige, Frankrike och Österrike. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att stärka sina nationella rättsliga

PE689.051v01-00 12/13 RE\1226403SV.docx

SV

ramar för lagföring av massövergrepp och att stödja och fullfölja liknande insatser för att ställa enskilda personer som misstänks för krigsförbrytelser och brott mot

mänskligheten inför rätta, i enlighet med nationell lagstiftning, och genom att utreda och lagföra EU-medborgare som är ansvariga för särskilt grymma brott i Syrien.

Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang med eftertryck att rättegångar i EU mot personer som är ansvariga för brott i den syriska konflikten måste säkerställa att offren kan vittna säkert vid domstolsförfarandena, helst personligen eller via videolänk som ett alternativ, och ges möjlighet att följa rättegångarna.

23. Europaparlamentet uttrycker oro över och fördömer de politiskt motiverade

trakasserierna och det ökande systematiska hoten mot samt det gränsöverskridande förtrycket av medlemmar av den syriska diasporan, såsom regeringskritiker och människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa flyktingars allomfattande säkerhet och att arbeta proaktivt för att ta itu med gränsöverskridande förtryck.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemmarna i den globala koalitionen mot Daish att prioritera insatser för att fastställa vad som hänt med dem som kidnappats av Daish, bland annat genom att stödja inrättandet av ett centraliserat civilt organ eller en central kontaktpunkt med en grupp inom varje myndighets kontrollområde i syfte att registrera fall där personer saknas hos Daish och att samordna insamlingen av information om de saknade uppgifterna med andra myndigheter i Syrien.

25. Europaparlamentet vädjar till samtliga medlemsstater att se till att rådets beslut

2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien⁷ följs fullt ut, framför allt i fråga om frysning av tillgångar som innehas av personer som finns förtecknade däri samt

inreserestriktioner för personer som gynnas av eller stöder regimen i Syrien.

Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka förteckningen över personer som är föremål för riktade sanktioner , så att den inbegriper de civila och militära befälhavare som enligt tillförlitliga källor varit inblandade i krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar som begåtts i nordvästra Syrien, inbegripet brott som skett inom ramen för befälsansvar. Parlamentet upprepar vikten av att se till att EU:s restriktiva åtgärder mot Syrien konsekvent inbegriper humanitära undantag, eller tydligt utesluter humanitär verksamhet från deras tillämpningsområde, och därmed säkerställer att dessa åtgärder är förenliga med staternas skyldigheter enligt internationell humanitär rätt.

26. Europaparlamentet är bestört över den mängd vapen och ammunition som tillverkas i EU och som hamnar i händerna på Daish i Syrien och Irak. Parlamentet noterar att Bulgarien och Rumänien misslyckats med att tillämpa den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp om vapenexport i praktiken i fråga om vidareöverföring som strider mot slutanvändarintyg. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att vägra liknande överföringar i framtiden, särskilt till Förenta staterna och Saudiarabien, och uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna, särskilt Bulgarien och Rumänien, att förklara inför arbetsgruppen för export av konventionella vapen, och även offentligt genom parlamentets underutskott för säkerhet och försvar, vilka åtgärder som har

7 EUT L 147, 1.6.2013, s. 14.

RE\1226403SV.docx 13/13 PE689.051v01-00

SV

vidtagits i detta avseende. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att ta itu med de olika fall som framkommit i den nyligen publicerade rapporten från

arbetsgruppen för export av konventionella vapen och att utforska effektivare metoder för riskbedömningar av avledningar i arbetsgruppen för export av konventionella vapen och relevanta forum, däribland, i fråga om översynsprocessen, genom att göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att förvägra export om det finns en tydlig risk för att den militära tekniken eller utrustningen som ska exporteras kan komma att avledas.

Parlamentet efterlyser en utredning av denna fråga.

27. Europaparlamentet är allvarligt oroat över att människorättsaktivisten och

Sacharovpristagaren Razan Zaitouneh, som uppges ha kidnappats i Duma av den väpnade gruppen Jaysh al-Islam i december 2013, fortfarande är försvunnen.

Parlamentet begär att en interinstitutionell EU-arbetsgrupp tillsätts för att samordna och öka insatserna för att fastställa var hon befinner sig och utverka frigivning av henne.

28. Europaparlamentet påminner om att alla åtgärder som vidtas för att bekämpa Daish och andra grupper som FN:s säkerhetsråd anser vara terroristgrupper måste vara strikt förenliga med internationell rätt. Parlamentet fördömer de pågående militära insatser som genomförs av tredjeländer, däribland Förenta staterna och Israel, och uppmanar medlemsstaterna och deras allierade, särskilt Förenta staterna, att säkerställa öppenhet, ansvarsskyldighet och fullständig efterlevnad av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i samband med sin medverkan i den internationella koalitionens insatser och i sitt militära samarbete med parter i konflikten.

29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud för Syrien,

medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter som är inblandade i konflikten i Syrien.