FÖRSLAG TILL RESOLUTION

RE\1253636SV.docx PE719.488v01-00

SV

SV

Europaparlamentet

2019-2024

Plenarhandling

B9-0203/2022 5.4.2022

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av uttalanden av Europeiska rådet och kommissionen i enlighet med artikel 132,2 i arbetsordningen

om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022: bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot

Ryssland och genomförandet av dem (2022/2560(RSP))

Luis Garicano, Barry Andrews, Petras Auštrevičius, Vlad Gheorghe, Bernard Guetta, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Urmas Paet,

Frédérique Ries, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Guy Verhofstadt, Stéphanie Yon-Courtin

för Renew-gruppen

PE719.488v01-00 2/8 RE\1253636SV.docx

SV

B9-0203/2022

Europaparlamentets resolution om slutsatserna från Europeiska rådets möte

den 24-25 mars 2022: bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem

(2022/2560(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utfallet och slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24 och 25 mars 2022,

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt

resolutionerna av den 16 december 2021 om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina¹ och av den 1 mars 2022 om Rysslands

aggression mot Ukraina²,

– med beaktande av rådets beslut om sanktioner och restriktiva åtgärder mot Ryssland, vilket inbegriper diplomatiska åtgärder, individuella restriktiva åtgärder såsom frysta tillgångar och reserestriktioner, restriktioner vad gäller de ekonomiska förbindelserna med Krim och Sevastopol och med de icke regeringskontrollerade områdena i Donetsk och Luhansk, ekonomiska sanktioner, restriktioner mot medier och restriktioner när det gäller ekonomiskt samarbete,

– med beaktande av uttalandet av den 4 april 2022 av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om de ryska illdåd som begåtts i staden Butja och andra ukrainska städer, – med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. EU:s första sanktioner mot Ryska federationen infördes i mars 2014 efter den olagliga annekteringen av Krim 2014. Det fjärde och senaste sanktionspaketet antogs den 15 mars 2022 efter Rysslands oprovocerad och orättfärdig invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari 2022.

B. De åtgärder som vidtagits av EU och andra allierade har ännu inte varit tillräckliga eller tillräckligt väl genomförda för att ge de förväntade resultaten, särskilt när det gäller importen av rysk olja och gas och avvecklingen av alla EU-ägda företag i Ryssland. Det kommer att ta mer tid innan de sanktioner som utfärdats får full effekt i Ryssland.

Ryssland vidtar också aktiva åtgärder för att minska effekterna av sanktionerna.

C. De baltiska staterna stoppade importen av rysk gas den 1 april 2022. Polen har meddelat sin avsikt att bli oberoende av rysk gas och olja senast 2023.

D. Kriget i Ukraina fortsätter att ta oskyldiga liv en månad efter det att den ryska

aggressionen inleddes. De grymheter som de ryska trupperna har begått nådde ett nytt lågmärke med upptäckten söndagen den 3 april 2022 av liken av civila män och kvinnor på gatorna i Butja, en stad som den ukrainska armén inte har haft tillträde till under

1 Antagna texter, P9_TA(2021)0515.

2 EUT C 125, 18.3.2022, s. 2.

RE\1253636SV.docx 3/8 PE719.488v01-00

SV

nästan en månad. Dessa omständigheter motiverar klart att det inrättas en internationell kommission för att utreda alla brott som begåtts av den ryska armén sedan krigets början.

E. De ryska styrkornas tillbakadragande från Kiev har ytterligare avslöjat den förödelse som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina. Det internationella samfundet

chockerades av de fruktansvärda bilderna av de grymheter som begåtts i Butja och flera andra ukrainska städer. Den ukrainska civilbefolkningens oerhörda lidande måste kategoriskt fördömas och motiverar antagandet av ännu mer kraftfulla åtgärder mot Ryska federationen.

F. Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina utgör ett hot mot europeisk fred och demokrati och mot de europeiska värderingarna. Denna aggression utgör också ett hot mot EU:s medlemsstater, särskilt i Central- och Östeuropa.

G. EU:s medlemsstater har sedan krigets utbrott skickat över 23 miljarder euro till Ryssland som betalning för fossila bränslen.

H. Befintliga kryphål i de ekonomiska sanktionerna undergräver sanktionernas effektivitet och hjälper Ryssland att finansiera sin invasion av Ukraina. Europeiska unionen bör därför omgående skärpa de sanktioner som vidtagits mot Ryska federationen. Endast införandet av omfattande och verkligt smärtsamma sanktioner mot Rysslands

ekonomiska sektorer, inbegripet de sektorer som står för de viktigaste källorna till statliga budgetintäkter, kan skapa förutsättningar för en ändring av president Putins och hans regerings aggressiva politik och få ett slut på kriget mot Ukraina.

I. Skatteintäkterna från Rysslands största utländska företag utgör en betydande del av Rysslands budget och beräknas stå för en tredjedel av de militära utgifterna. Det är glädjande att mer än femhundra västeuropeiska företag har beslutat att vägra att arbeta i Ryssland eller att samarbeta med Ryssland och dess medborgare, eller att leverera sina produkter och tjänster till landet. Privata företag bör dra tillbaka sina investeringar, flytta produktionsanläggningarna från Ryssland och upphäva löpande kontrakt.

J. Akademiska studier visar att ett förbud mot import av fossila bränslen från Ryssland till EU skulle ha en hanterbar inverkan på EU:s ekonomiska tillväxt på mindre än 3 procent under 2022.

1. Europaparlamentet är bestört över och fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands olagliga, oprovocerade och omotiverade aggressionskrig mot Ukraina, som till stor del utgör krigsförbrytelser, samt Belarus stöd för denna aggression. Parlamentet sörjer tillsammans med den ukrainska befolkningen över deras förfärliga förluster och lidanden.

2. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de rapporterade grymheter som den ryska militären har begått i Butja och i ett antal ockuperade ukrainska städer som nu har befriats. Parlamentet betonar att de personer som gjort sig skyldiga till sådana fruktansvärda krigsförbrytelser inte får gå ostraffade och att de ryska

regeringsföreträdare och militära befälhavare som bär ansvaret för dem måste ställas till svars. Parlamentet stöder alla åtgärder för att säkerställa ansvarsskyldighet för den ryska militärens brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt i

PE719.488v01-00 4/8 RE\1253636SV.docx

SV

Ukraina, inbegripet den utredning som inletts av Internationella brottmålsdomstolens åklagare om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten samt det arbete som utförs av undersökningskommissionen vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

3. Europaparlamentet understryker att med hänsyn till den fortsatta militära invasionen måste Europeiska unionen och dess medlemsstater fortsätta insatserna för att stödja Ukraina och det ukrainska folket, stärka vår union, motverka Rysslands aggressiva agerande och dela kostnaderna och bördan för dessa åtgärder med solidaritet och enighet.

4. Europaparlamentet betonar att Ryssland bär ansvaret för förstörelsen av Ukrainas infrastruktur, inbegripet civila byggnader och bostadshus, liksom de betydande ekonomiska och miljömässiga förlusterna, och kommer att bli skyldig att ersätta de skador som orsakats av dess aggressionshandlingar.

5. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen måste öka den finansiella och ekonomiska blockaden mot Putin- och Lukasjenkaregimerna. Parlamentet kräver ett omedelbart och effektivt genomförande av redan beslutade sanktioner och åtgärder.

Parlamentet understryker behovet av att ytterligare utvidga tillämpningsområdet för sanktionerna mot ryska privatpersoner, företag och banker, däribland namn från Aleksej Navalnyjs stiftelse, samt av att förhindra att de åtgärder som hittills vidtagits kringgås, särskilt genom användning av kryptovalutor och onlinetransaktioner.

Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utesluta alla ryska och belarusiska finansinstitut från Swift.

6. Europaparlamentet uppmanar rådet att utfärda sanktioner, inbegripet inreseförbud, gripanden och beslag av egendom och tillgångar som tillhör offentliga personer som främjar den ryska allmänhetens stöd för Rysslands angrepp mot Ukraina, inbegripet chefer och teknisk personal vid offentliga och privata medier som sprider aggressiv propaganda, så kallade politiska experter, influerare, bloggare, artister och musiker som offentligt stöder den ryska regeringens brottsliga handlingar och bidrar till den ryska befolkningens storskaliga involvering i krigsförbrytelser.

7. Europaparlamentet betonar att den aldrig tidigare skådade nivån på EU:s sanktioner mot Ryska federationen, som förväntas öka ytterligare efter massakern i Butja, måste ge utrymme för diplomater att finna en väg ut ur kriget.

8. Europaparlamentet betonar att alla tillgångar som tillhör ryska tjänstemän eller oligarker med anknytning till Putinregimen, deras ombud och bulvaner, samt de tillgångar i Belarus som är kopplade till Lukasjenkaregimen bör beslagtas och EU-viseringar bör återkallas som en del av det fullständiga och omedelbara stoppet för gyllene pass, viseringar och uppehållstillstånd. Parlamentet understryker att ett bredare segment av ryska tjänstemän, guvernörer och borgmästare som följer Putinregimens nuvarande politik och gagnas av denna bör omfattas av sanktionerna. Parlamentet gläder sig över att flera medlemsstater beslutat att utvisa dussintals ryska diplomater som var hemligt involverade i spionage och andra hemliga operationer på europeisk mark på den ryska säkerhetstjänstens vägnar, och uppmanar alla medlemsstater att slå in på samma väg och identifiera och utvisa ryska och belarusiska hemliga agenter som är verksamma på

RE\1253636SV.docx 5/8 PE719.488v01-00

SV

EU:s territorium. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig bedömning av ryska och belarusiska diplomaters användning av viseringsfria resor till EU i syfte att identifiera kryphål och missförhållanden, och att lägga fram ett förslag till förbättringar.

9. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att bryta alla ekonomiska band med Putins Ryssland, inbegripet ett förbud mot export av viktig teknik samt andra relevanta import- och investeringsrestriktioner, Parlamentet betonar att detta är av största vikt för att få en betydande inverkan på den ryska försvarsindustrin och dess förmåga att förlänga kriget i Ukraina, samtidigt som det säkerställs att humanitära organisationer undantas från sådana sanktioner, vid sidan av alla råvaror som är nödvändiga för att förhindra att de globala livsmedelsmarknaderna kollapsar, såsom spannmål,

gödselmedel, bekämpningsmedel och herbicider. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbjuda godstransporter på väg till och från Ryssland och Belarus samt att begränsa tillträdet till EU:s hamnar för ryska och belarusiska fartyg och varor. Parlamentet kräver ett tillfälligt förbud mot import av olja, kol och gas, vilket bör förlängas om Putins aggression fortsätter, tillsammans med en plan för att fortsätta att säkerställa Europas försörjningstrygghet på kort sikt. Parlamentet noterar att de ryska kraven på betalning i rubel utgör ett avtalsbrott.

10. Europaparlamentet kräver omedelbara åtgärder för att så snart som möjligt uppnå en fullfjädrad energiunion och ett fullständigt oberoende av rysk gas, olja och kol.

Parlamentet välkomnar de baltiska staternas framsteg med att säkra energioberoende och stoppa de ryska gasimporterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och

medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att uppnå högre energieffektivitetsmål, underlätta en massiv utbyggnad av europeiska förnybara energikällor, bland annat genom att ta itu med tillståndsgivning och andra rättsliga hinder, öka produktionen av vätgas och bygga ut den infrastruktur som krävs för dess transport samt fullborda ett sammanlänkat smart nät som möjliggör en verklig flexibilitet på efterfrågesidan, vilket är nödvändigt för en kostnadseffektiv minskning av energianvändningen. Parlamentet understryker att investeringar i forskning och innovation fortfarande är avgörande för att säkerställa att Europa kommer att få tillgång till sådan innovativ teknik, anpassad till unionens klimatmål, som är nödvändig för att uppnå energioberoende inom olika sektorer av ekonomin, särskilt industrisektorer där det är svårt att minska

koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom ett ad hoc-organ säkerställa högsta nivå av samordning med medlemsstaterna i förbindelse med de beslut som fattas på nationell nivå om energimix och infrastruktur, samt på EU-nivå för att bedöma överensstämmelsen med de båda målen att uppnå fullständigt oberoende från Rysslands fossila bränslen och klimatneutralitet senast 2050.

11. Europaparlamentet betonar att dessa beslut måste åtföljas av en trovärdig energiplan, som bör innehålla riskreducerande åtgärder för europeiska hushåll och företag.

Parlamentet anser att de kostnader och svårigheter som Europas medborgare ställs inför, både inom och utanför unionen, bör delas i full solidaritet.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast ta fram ett förslag för att på EU-nivå stärka samordningen och granskningen av genomförandet av de sanktioner som utfärdats. Parlamentet gläder sig över att kommissionen har inrättat arbetsgruppen för frysning och beslag, vars roll specifikt är att verkställa sanktioner mot ryska

oligarker. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att rapportera om de åtgärder som

PE719.488v01-00 6/8 RE\1253636SV.docx

SV

vidtagits för att genomföra dessa sanktioner och uppmanar EU-institutionerna att bjuda in Ukraina att delta i arbetet inom ramen för arbetsgruppen för frysning och beslag och att samordna besluten om sanktioner med de ukrainska myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp bestående av myndigheter med ansvar för finansiell tillsyn, bekämpning av penningtvätt, brottsbekämpning,

rättsväsende, digitala marknader och kryptotillgångar, med utgångspunkt i det arbete som utförts av den befintliga arbetsgruppen för frysning och beslag.

13. Europaparlamentet upprepar att rysk desinformation är en del av Rysslands

krigsinsatser i Ukraina och att EU:s sanktioner mot ryska statsägda mediekanaler lätt kan kringgås genom användning av VPN, satellit-tv och tv med smart tv-funktioner.

Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra förbudet mot ryska statsägda propagandakanaler.

14. Europaparlamentet kräver att de europeiska finansinstitutens upplysningsplikt utvidgas för att informera de behöriga myndigheterna om alla tillgångar som innehas av de ovannämnda ryska och belarusiska medborgarna, och inte bara deras insättningar.

Parlamentet påminner om att EU-medborgare kan använda kommissionens

visselblåsarverktyg för att anonymt rapportera överträdelser av tidigare, nuvarande och planerade sanktioner mot ryska och belarusiska privatpersoner och enheter. Parlamentet anser att tillämpningsområdet för de enskilda sanktionslistorna bör utvidgas till att omfatta personer som har eller tidigare har haft nära förbindelser med de ryska och belarusiska regeringarna.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja ramen för bekämpning av penningtvätt och att inkludera Ryssland och Belarus i den förteckning över

högriskjurisdiktioner som avses i artikel 9 i penningtvättsdirektivet³. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att ett särskilt organ inrättas för att övervaka verkställandet av ekonomiska sanktioner och andra restriktiva åtgärder från EU:s sida.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en samordningsmekanism för återvinning av tillgångar som frysts i EU-medlemsstaternas jurisdiktioner till följd av Rysslands invasion av Ukraina, så att dessa resurser kan användas för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar i medlemsstaterna och återuppbyggnaden efter kriget genom att de inkluderas i EU:s fond för återuppbyggnad av Ukraina. Parlamentet anser att den sociala användningen av de frysta tillgångarna för ukrainarnas behov är en del av den ersättning som Ryssland bör stå för i egenskap av angripare som bär ansvaret för förstörelsen i Ukraina.

17. Europaparlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att utarbeta en studie för att ange lagliga vägar inom EU:s befintliga rättsliga ram för effektiv återvinning av tillgångar i ett visst antal fall, såsom oprovocerade militära angrepp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nationell lagstiftning i syfte att skapa en rättslig grund för att använda förverkade tillgångar till följd av EU:s sanktioner till att ersätta offer för Rysslands angrepp mot Ukraina.

18. Europaparlamentet gläder sig över att de ansvariga utskotten den 31 mars 2022 inledde interinstitutionella förhandlingar om förordningen om marknader för kryptotillgångar

3 EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.

RE\1253636SV.docx 7/8 PE719.488v01-00

SV

och antagandet av ändringar av den reviderade förordningen om överföring av medel⁴, och uppmuntrar ledamöterna att bekräfta detta vid omröstningen i kammaren, stärka åtgärderna mot penningtvätt och finansiering av terrorism och införa ett starkare regelverk för kryptotillgångar i EU.

19. Europaparlamentet betonar att Ryssland och Belarus bör stängas av från internationella organisationer och evenemang, inbegripet handelsbestämmelser såsom mest gynnad nation, samt därtill hörande förmånsbehandling inom Världshandelsorganisationen (WTO). Parlamentet välkomnar EU:s starka politiska signal, i samarbete med G7-länderna och andra likasinnade partner såsom Albanien, Australien, Island,

Sydkorea, Moldavien, Montenegro, Nya Zeeland, Nordmakedonien och Norge, att sluta behandla Ryssland som mest gynnad nation inom ramen för WTO från och med den 15 mars 2022.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att stärka sin kapacitet att effektivt bekämpa straffrihet för personer som har gjort sig skyldiga till eller deltagit i krigsförbrytelser.

21. Europaparlamentet efterlyser fortsatt samordning med transatlantiska allierade och likasinnade partner såsom Nato, G7, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt medlemmarna i Europeiska frihandelssammanslutningen, associerade stater och kandidatländer. Parlamentet understryker att EU bör reagera beslutsamt när presumtiva partner inte ställer sig bakom EU:s ståndpunkter, och noterar med oro och ökad besvikelse de åtgärder som vidtagits i Serbien i detta avseende, vilket kommer att ha en tydlig inverkan på landets strävan efter EU-medlemskap.

22. Europaparlamentet pekar på det akuta behovet av att på europeisk nivå dela de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av kriget, särskilt av sanktionerna, som

kommer att drabba medlemsstaterna hårt men på olika sätt. Parlamentet anser i detta avseende att EU snarast bör mobilisera befintliga program, budgetreserver,

sammanhållningsfonder och lån från faciliteten för återhämtning och resiliens som ännu inte har begärts för att mildra de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av kriget. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt föreslå en översyn av den fleråriga budgetramen för att stärka relevanta fonder såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, humanitärt bistånd, asyl-, migrations- och integrationsfonden, Europeiska försvarsfonden och EU:s civilskyddsmekanism. Parlamentet uppmanar dock även kommissionen att

undersöka olika sätt att avsevärt stärka de flexibilitetsinstrument som gör det möjligt för EU att hantera kriser.

23. Europaparlamentet kräver att det inrättas en fond för strategisk autonomi för Europa med flera miljarder euro för att investera i energioberoende, försvarskapacitet, livsmedelstrygghet och nya partnerskap för råvaror samt för att hjälpa företag,

jordbrukare och hushåll att hantera konsekvenserna av kriget. Parlamentet insisterar på att fonden bör inrättas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och fungera under full tillsyn av Europaparlamentet och direkt förvaltning av kommissionen.

Parlamentet betonar att dess totala belopp måste fastställas på grundval av en klar bedömning av kostnaderna och investeringsgapen och bör även bestå av nyligen

4 EUT L 141, 5.6.2015, s. 1.

PE719.488v01-00 8/8 RE\1253636SV.docx

SV

mobiliserade medel från befintliga program som ännu inte begärts inom ramen för NextGenerationEU och den fleråriga budgetramen.

24. Europaparlamentet föreslår att en ”Marshallplan” inrättas för Ukraina som ett EU-instrument för bistånd och återhämtning, som, tillsammans med stöd från andra internationella partner, ska stödja Ukrainas ekonomi och det civila samhället och återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur i Ukraina. Parlamentet stöder idén om en förvaltningsfond för solidaritet med Ukraina och vill att en internationell givarkonferens anordnas i sinom tid för att bidra till denna fond.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en försiktig finanspolitik i medlemsstaterna för att förhindra att en statsskuldskris uppstår under de rådande ekonomiska omständigheterna, och samtidigt fullt ut respektera stabilitets- och tillväxtpakten, till exempel genom att förlänga tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen med ytterligare ett år.

26. Europaparlamentet uppmanar Europeiska centralbanken att normalisera sin penningpolitik för att motverka konsekvenserna för inflationen till följd av höga energipriser, vilket drabbar låg- och medelklassen hårdast.

27. Europaparlamentet påpekar att de ryska myndigheternas antagande den 31 mars 2022 av restriktiva åtgärder mot EU-tjänstemän och ledamöter av nationella parlament som repressalier för EU:s sanktioner i samband med Rysslands invasion av Ukraina genomfördes på ett sätt som inte var transparent, utan tydliga kriterier och med

anonymisering av namnen på de berörda personerna. Parlamentet betonar att enligt det ryska utrikesministeriet omfattas en överväldigande majoritet av Europaparlamentets ledamöter av dessa sanktioner.

28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till

vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt Belarus president, regering och parlament.