Bilaga 2
Kommunledningskontorets kommentarer gällande planeringsarbetet och åtagandena inom målstyrnings- modellen
De åtaganden som redovisas av nämnderna är även i år mycket olika vad gäller både mängden åtaganden från respektive nämnd, åtagandenas omfång och nivå. Detta bedömer
kommunledningskontoret vara ofrånkomligt utifrån de stora skillnader i verksamhet och storlek som finns mellan nämnderna samt hur tydligt respektive nämnds verksamhet kopplar mot de kommunövergripande målen.
Kommunledningskontoret har inte bedömt ambitionsnivåerna i nämndernas åtaganden.
Positiv utveckling
Generellt konstaterar kommunledningskontoret att planeringsarbetet inom ramen för
kommunens målstyrningsmodell på flera sätt har utvecklats positivt jämfört med föregående år. Kontorets bild är att
• Förvaltningarna på olika sätt har utvecklat formerna för att involvera, förankra och föra ut målstyrningen till samtliga chefer i organisationen. Planeringen utifrån de
kommunövergripande målen och nämndernas åtaganden utgör en mer integrerad del av verksamhetsplaneringen på samtliga nivåer i förvaltningarna.
• Åtagandena är i flera fall tydligare formulerade och motiverade ur ett verksamhetsperspektiv vilket sätter åtagandena i ett sammanhang.
• Nämnderna utnyttjar i hög grad möjligheten att formulera fleråriga åtaganden vilket kommunledningskontoret anser vara positivt. Angeläget utvecklingsarbete kräver många gånger fleråriga insatser och fleråriga åtaganden skapar då en mer strategisk planering och en kontinuitet i utvecklingsarbetet.
• För de fleråriga åtagandena har nämnderna i stort sett följt kommunledningskontorets anvisning och tydliggjort vad ambitionsnivån är för det närmaste verksamhetsåret. Detta är nödvändigt för att en årlig uppföljning/bedömning av åtagandena ska vara möjlig. Se även nedan.
• I flera fall innehåller åtagandena samarbeten mellan olika förvaltningar i syfte att utnyttja gemensamma utvecklingsmöjligheter.
Utvecklingsområden åtagandena
Kommunledningskontoret noterar samtidigt en del fortsatta utvecklingsområden samt behov av att förtydliga och enas kring vissa begrepp och tillämpningar i målstyrningsmodellen:
• Det framstår som tydligt att framförallt miljöområdet, som skär tvärs över kommunen, behöver ett gemensamt långsiktigt strategiskt dokument som arbetet med åtaganden kan utgå ifrån. Den nu antagna miljöpolicyn samt kommande miljöprogram bör kunna fylla den funktionen.
• De fleråriga åtagandena tenderar i vissa fall att bli mycket långsiktiga och i sin form snarare likna nämndmål/visioner. Detta har inte varit tanken i den ursprungliga målstyrningsmodellen och ställer större krav på kompletterande, beskrivande texter.
"Gapet” mellan själva åtagandeformuleringen och beskriven ambitionsnivån för det kommande året är för vissa nämnder mycket stort. Utvecklingen innebär en viss
betydelseförändring i modellen och bör diskuteras, även mot bakgrund av att det finns en del önskemål om att modellens ”åtagande” bör bytas ut mot ”nämndmål”.
• Åtagandena för 2015 preciseras enligt två olika modeller.
o De flesta förvaltningar har valt att följa årets anvisningar och i den beskrivande texten till åtagandet översiktligt formulera vad som kommer genomföras/uppnås under 2015.
o Framförallt barn- och ungdomsnämndens (BUNs) åtaganden preciseras dock helt genom de handlingsplaner och mått som knyts till åtagandet. För att kunna utläsa årets ambitionsnivå för BUNs åtaganden behöver man därför ha tillgång till handlingsplaner och mått. Detta följer i mycket den ursprungliga grundtanken i modellen men för att förstå den kortsiktiga ambitionen i ett åtagande krävs då att mått och handlingsplaner finns redovisade.
Att det finns två varianter av hur ambitionsnivån preciseras får anses vara en nackdel när åtagandena ska presenteras mer översiktligt men det bör samtidigt framhållas att BUN har en mycket ambitiös planering i form av handlingsplaner och mått till sina åtaganden vilket kan vara svårt att sammanfatta i en beskrivning till åtagandet. Även här behövs en
diskussion för att tydliggöra riktningen i det fortsatta arbetet i modellen.
• De samarbeten som uttrycks i flera åtaganden finns oftast bara tydliggjort i åtagande hos den ena parten och inte båda parterna i samarbetet. Samarbete bör vara tydligt förankrat och uttryckt redan i planeringsstadiet.
• Ur ett kommunövergripande kommunikationsperspektiv skulle det vara önskvärt att ha ett mer likartat sätt som åtagandena formuleras på, både vad gäller själva åtagandemeningen men också beskrivande texter och annan information om åtagandena.
