• No results found

UMEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UMEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UMEÅ STUDENTKÅR Box 7652

90713 Umeå Tel: 090-786 90 00

Framtidsrapporten 2009-02-26

U

MEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE

Hösten 2008 inledde Umeå studentkårs framtidsgrupp sitt arbete med att diskutera kring vad som är kårens uppgifter, hur kåren ska jobba och hur verksamheten ska finansieras vid ett avskaffande av kår- och nationsobligatoriet.

Arbetet har i huvudsak varit uppbyggt kring möten dit alla medlemmar har varit välkomna att delta. Inbjudan till mötena har gått ut till kåfullmäktigeledamöterna, sektionerna och utbildningsbevakarna för att bredda kommunikationen så mycket som möjligt. Tre möten har hållits där gruppen definierat sitt arbetsområde och vilka förslag som ska tas med i framtidsrapporten. Rapporten är tänkt att inte vara allt för omfattande (fast med konkreta förslag) för att vara lättillgänglig men samtidigt innehållsrik.

Konsekvensanalys: hur ett avskaffande drabbar underföreningar, sektioner och kåren centralt

Det första som måste klargöras är att kåren som helhet gör ett fantastiskt jobb för medlemmarna. Vare sig det är studiesociala aktiviteter, studentfackligt arbete eller det dagliga jobb som krävs för att hålla verksamheten igång, så gör alla ideellt engagerade medlemmar, arvoderade och anställda en mycket stark insats. Underföreningarna och sektionerna är byggstenarna till denna verksamhet och därför är det extra viktigt att diskutera konsekvenserna av ett kårobligatorieavskaffande för alla delar i organisationen.

Den 25 februari presenterade Lars Leijonborg innehållet i den proposition om ett kårobligatorieavskaffande som läggs fram 10 mars. Propositionen går i korthet ut på:

• För att få status som studentkår krävs att: 1)huvudsakliga syftet är att delta i utvecklingen av utbildning och studieförutsättningar. 2)samtliga studenter inom en kårs område har rätt att bli medlemmar. 3) alla medlemmar har rätt att rösta i val till det högsta beslutande organet.

• Staten avsätter 40 miljoner 2010 i statsbidrag som stöd för landets alla kårer. Det motsvarar ca: 133 kr/helårsstudent. För 2011 har man avsatt 30 miljoner eller 100 kr/helårsstudent. Idag har kårerna inget statligt stöd utan får sina intäkter via främst kårobligatoriet. Det föreslagna stödet är tyvärr långt under vad Umeå studentkår får in idag via medlemsintäkter (en minskning med ca: 85%) och för naturligtvis med sig att kåren måste få in medlemsintäkter via frivilliga avgifter.

• I utredningen fastslogs att 310kr/helårsstudent var den lägsta summa som är acceptabel för att kårerna ska kunna driva en fortsatt god verksamhet inom studentinflytande. Detta gör propositionen nu ett klart avsteg från.

(2)

• Man vidgar ändamålsparagrafen för kårerna och nationerna. Idag har kårer en tydlig uppgift i att

”främja medlemmarnas studier och vad som därmed har sammanhang med studierna”. Denna definition ska tydligen vidgas, oklart är dock på vilket sätt. Däremot kommer det ge kårerna större möjligheter att själva definiera vad de ska syssla med för verksamhet. I Erland Ringborgs utredning vill man snarare tydliggöra kårernas ändamål så att medlemmarnas pengar gör störst nytta för utbildningskvalité och studentinflytande.

• Studentkårerna har även fortsättningsvis rätten att utse studentrepresentanter till de olika beredande och beslutande organen inom högskolan.

• Nationerna i Uppsala och Lund samt studentkårerna får behålla sina skattelättnader.

Många underföreningar och sektioner har idag tämligen snäva marginaler. Detta beror till stor del på att föreningarna så långt som möjligt ska undvika att generera för starka resultat, utan medlemsintäkterna ska gå medlemmarna till del.

Vid ett avskaffande försvinner mycket av intäkterna om inte de frivilliga intäkterna täcker upp tomrummet. Vissa föreningar och sektioner befarar att färre kommer känna till verksamheten och därmed kommer antalet engagerade att minska. Detta skulle bli ett allvarligt slag mot studentinflytandet och möjligheterna att genomföra studiesociala aktiviteter.

Även för kåren centralt är effekterna tydliga och allvarliga. Mycket av det arbete som görs för att driva verksamheten framåt, utförs av arvoderade presidialer som på heltid sitter för att skapa bästa möjliga förutsättningar för studenterna vid Umeå universitet. Tjänstemännen i sin tur har ansvaret att hjälpa till att hålla ihop verksamheten ekonomiskt och administrativt, sköta medlemsregister och vara minnet i kåren. Allt detta finansieras i hög utsträckning av medlemsavgifter och därför är det angeläget att hitta lösningar som bibehåller en stark kår på alla nivåer men som också är kostnadseffektiv.

Ovanstående förändringar ställer högre krav på en mer sammanhållen organisation och gemensamt fokus på vad som är bäst för Umeå studentkår i sin helhet. Vi måste ta fram finansiering till vår verksamhet som är tämligen säker, i vissa fall långsiktig och väl förankrad i organisationen. Först måste vi däremot klargöra vad vi ska jobba med, hur vi ska jobba och till sist hur vi ska finansiera vårt arbete.

Vad ska Umeå studentkår jobba med och hur ska vi nå ut med vår verksamhet?

Umeå studentkår har en lång historia bakom sig. Detta år, 2009, firar man 50 år som en av Sveriges starkaste studentröster. Men 50 år av studentfacklig verksamhet har varit både varierande och emellanåt kontroversiell. En sak är dock klar: studentkårer berör. Vare sig det rör statens syn på kårernas verksamhet, medlemmarnas ifrågasättande av vad deras pengar ska gå till eller tidningarnas bevakning av vad kårerna gör, är vi alla aktiva i en organisation som ständigt finns aktuell i medierna.

Det är viktigt att bära med sig vad det är som gör att personer väljer att engagera sig studentfackligt. I detta sammanhang har framtidsgruppen kommit fram till sju möjliga bakomliggande faktorer till engagemang och sex för bristen på engagemang:

(3)

Engagemang

• Har ett intresse att jobba med utbildningspolitiska frågor

• Vill ha insyn i sin utbildning

• Har en vilja att kunna påverka

• Vill bygga upp sociala kontakter

• Har ett intresse för att jobba studentfackligt

• Vill få med sig erfarenheter och meriter

• Känner sig tvingad för att ingen annan ville

Bristande engagemang

• Har fått för lite information

• Har fått felaktig information

• Rädsla för att ta på sig för mycket ansvar

• Anser att engagemanget är för tidskrävande

• Ointresse

• Lathet

Hur ska då kåren av idag se ut? Hur ska kåren kunna beröra och intressera omgivningen? Från framtidsgruppen har vi kommit fram till ett antal kärnområden som rör kårens verksamhet och som vi tror kommer ge ett fortsatt intryck i medier och hos medlemmarna. Vi tar också upp våra funderingar kring varför medlemmar väljer att engagera sig i kåren.

• US ska definiera sin kärnverksamhet som utbildningsfrågor och studentinflytande.

• Internt ska vårt fokus vara att jobba med vi-känslan i hela organisationen. Vi måste skapa en känsla av samhörighet och engagemang som vi vill visa utåt.

• Medlemmarna ska erbjudas en rad förmåner för att vara med i US men samtidigt också bli informerade om vad medlemskapet finansierar, hur vi jobbar för medlemmarnas rättigheter och hur den enskilda medlemmen kan påverka vilka frågor US ska jobba med.

• US ska komma ut med sitt budskap bland sektionerna och föreningarna. Detta gör vi inte i tillräckligt stor utsträckning idag.

• US ska jobba ännu hårdare på att synas med sitt budskap i medierna. Här bör kårfullmäktige ta fram en mediestrategi för hur vi agerar i utbildningsfrågor.

• När US yttrar sig i olika frågor, ska föreningar och sektioner ha en större delaktighet i detta. Idag är organisationen för splittrad när det kommer till samarbete i utbildningsfrågor.

Hur ska vi jobba som en studentkår?

Som studentkår är det oerhört viktigt att hålla samman organisationen, från underförenings- till kårcentralt håll.

Detta har inte alltid varit lätt: Umeå studentkår har länge varit en splittrad organisation. De senaste åren har dock en förändrad struktur på sektionsrådet, arbetsmarknadsarrangemanget Headhunt och kontaktpersoner från kåren ute bland sektionerna, stärkt samarbetet och intresset i organisationen för de olika delarna.

(4)

Hur ett avskaffande påverkar sektioner och föreningar är svårt att sia om. Vissa sektioner har ett stort beroende av medlemsintäkter medan andra har externa inkomster. Samma sak gäller många av våra föreningar. För att föra samman alla olika verksamheter så att vi tillsammans jobbar för en kår, föreslår framtidsgruppen att Umeå studentkår:

• Pekar på vinsterna (ekonomiska och legitimitetsmässiga) för sektioner och föreningar att vara en del av kåren och att driva utbildningsfrågor gemensamt.

• I ännu högre utsträckning anordnar föreläsningar och arrangemang (i samarbete med sektioner och föreningar) som slår an till våra kärnområden, och som är intressanta, aktuella och lockande för medlemmarna. Detta kan vara allt ifrån att bjuda in politiker, ordna mässor eller ha medlemsmöten och studentrepresentantträffar. Kåren bör vidare i så stor utsträckning som möjligt dokumentera dessa arrangemang och göra de tillgängliga via hemsidan.

• Premierar studentfackligt engagemang genom att ge intyg till alla som är aktiva i sektionsstyrelser, kårfullmäktige osv.

• Strukturerar upp och förtydligar hur vår organisation ser ut och förenklar kontaktvägarna mellan kåren centralt, till sektionerna och föreningarna.

• Erbjuder utbildningar till våra föreningar och sektioner och är ett stöd i deras arbete (även dagligen).

Detta får dock inte bara sluta som ett outtalat stöd, utan vara något som marknadsförs gentemot hela organisationen.

• Är en ambassadör för föreningarna och sektionerna genom att framhäva dessa i marknadsföringen och i kontakten med medlemmarna. Vidare ska föreningar och sektioner vara ambassadörer för Umeå studentkår mot den enskilda studenten för att möjliggöra ett större kontaktnät och ett större intresse för att bli medlem i kåren.

Så ska verksamheten finansieras

Umeå studentkår är en omfattande verksamhet – medlemsservice, utbildningsbevakning, stiftelseverksamhet – allt detta är saker som byggts upp under många år och som har ett stort mervärde för medlemmarna idag. En del av verksamheten är självfinansierad, bl.a. stiftelserna. Annan verksamhet, som utbildningsbevakning, erhåller vi idag medel för från fakulteterna för att kunna täcka en stor del av de arvoderingar som betalas ut. Under detta år har Umeå studentkår dessutom fått igenom att man från universitetetshåll ska fastställa en lägsta nivå för vilket stöd fakulteterna ska ge till utbildningsbevakning. Detta är en stor vinst då det innebär en säkerhet även för framtiden.

Medlemsintäkterna finansierar en stor del av de arvoderingar som finns på kårcentralt håll. Ansvarsområden som finansieras är: verksamhetsledning, utbildningsbevakning, stöd i studiesociala frågor och informationsarbete.

Utöver detta finns ett kansli som dels fungerar som ett minne för hela organisationen, men som främst har uppgiften att sköta ekonomi, utredningar, expeditions- och administrativa sysslor. Kansliet har en viktig uppgift i att hålla samman organisationen.

(5)

Umeå studentkår har en annan oerhört viktig uppgift i att förmedla medlemsintäkterna vidare till sektionerna och underföreningarna. Detta för att man ska kunna ha en levande verksamhet med mottagningar, studiesociala aktiviteter, föreläsningar osv. närmre programmen.

Ovanstående är alla viktiga delar för att Umeå studentkår ska fortsätta vara en professionell och framgångsrik studentkår. Då de fasta medlemsintäkterna kommer att minska med 85% vid ett avskaffande, måste vi därmed också få in intäkter via andra kanaler och via frivilliga medlemskap. Framtidsgruppen föreslår därför att Umeå studentkår:

• Ser över vilka besparingar som kan göras utan att verksamheten och servicen försämras allt för mycket.

Även se över ev. effektiviseringar som kan göras inom ramen för befintlig verksamhet.

• Genomför en större marknadsundersökning bland kårens nuvarande medlemmar. Den bör rikta in sig på att identifiera behoven och kraven från de olika studentgrupperna (utbytes, distans, decentraliserade, fristående, programstudenter osv.) avseende vad en studentkår ska jobba med för att leva upp till kraven medlemmarna ställer.

• Tar fram och tillämpar en mediestrategi med syftet att lyfta fram hela verksamheten och öka intresset från den enskilda medlemmen för Umeå studentkårs verksamhet.

• Ser över vilka avtal, såväl nya som befintliga, som kan skrivas fast samt vilka avtal som bör omförhandlas eller sägas upp för att under längre tidsperioder säkra finanserna.

• Säkrar vilka rabatter och förmåner som enbart ska erbjudas studenter som väljer att bli medlemmar.

Mecenat har meddelat att de endast kommer att samarbeta med studentkårer vilket kommer att ge större legitimitet till medlemskap i dessa.

• Ser över möjligheterna att endast erbjuda medlemmar tillgång till studentpubarna, studentrabatt på IKSU, bussar, övriga lokala rabatter osv. Umeå studentkår ska kunna visa utåt att medlemskap krävs i de verksamheter som kåren dessutom byggt upp och ha en bredd på erbjudanden som lockar olika studentgrupper. Ska det vara möjligt att endast få studentboende hos Bostaden om man är medlem i studentkåren?

• Tar fram en tydlig och enkel process för att bli medlem. Denna process ska vara tillämpbar såväl på förenings- som sektions och kårnivå.

• Utveckla, förbättra och marknadsföra hemsidan där man som student enkelt ska kunna bli medlem i kåren och få snabb tillgång till aktuella rabatter och erbjudanden.

Avslutningsvis

Ett avskaffande av kår- och nationsobligatoriet kan innebära en hård smäll för landets alla kårer och nationer initialt. Det är svårt att beräkna hur många som kommer att bli medlemmar vid ett avskaffande och hur man på bästa sätt kan locka studenter att fortsätta stödja kårerna. Men från framtidsgruppen tror vi att kåren med ovanstående förslag skulle bygga en organisation som har en större medlemsförankring, sammanhållning och som är ekonomiskt hållbar.

(6)

UMEÅ STUDENTKÅR Box 7652

90713 Umeå Tel: 090-786 90 00

Bilaga 2009-03-09

Ö

VERSIKT ÖVER

U

MEÅ STUDENTKÅRS STRUKTUR

För att hålla samman en organisation av Umeå studentkårs storlek finns:

- 1 heltidsarvoderad ordförande med ansvar för verksamhetsledning

- 6 heltidsarvoderade utbildningsbevakare på såväl kårcentralt håll som bland sektionerna. Sektionerna får också en del ekonomiskt stöd från universitetet för utbildningsbevakningen. Humsek har ytterligare en arvoderad med mer administrativa sysslor. För denna post får sektionen ekonomiskt stöd från fakulteten - 1 heltidsarvoderad med ansvar för informationsfrågor och sektionskontakter

- 1 heltidsarvoderad med ansvar för arbetsmiljö, miljö och jämställdhetsfrågor

- 7 anställda på hel- eller deltid som är minnet i organisationen och som jobbar med ekonomi, medlemsregister, organisation, marknadsföring och vaktmästeri

References

Related documents

Hushållningssällskapet Väst har ett övergripande ansvar för båda projekten, MatGlad och MatGlad – helt enkelt.. Dessa har utvecklats i samarbete med FUB, Attention, Grunden

Addera värde till organisationen genom att utveckla din personal och dina partners Företag ska ha respekt för leverantörer, behandla dem som en förlängning av företaget och

Att arbeta så är att nyttja den det sociokulturella perspektivets proximala utvecklingszon (Vygotskij, 2001). När den nya eleven kunde kommunicera själv på svenska fick

En staccatoartad prosodi är bland annat kännetecknande för förortsslangen, och då uttalsdragen inte kan kopplas till något specifikt förstaspråk betraktas inte detta sätt att

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Med ordet ”hörselskadade” menar vi alla med hörsel- nedsättning, ljud över känslig het, tinnitus och Menières sjukdom samt för föräldrar och andra anhöriga – omkring en

[r]

Under förarbetet inför essän hade jag visualiserat ett upplägg där varje sida skulle vara ett objekt.. Somliga objekt mer knutna till varandra än andra,