Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998–2005
Kv. Mullvaden
Dokumentation i samband med schaktningsövervakningar
RAÄ 20, Malmö stad Skåne län
Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998–2005
Kv. Mullvaden
Dokumentation i samband med schaktningsövervakningar RAÄ 20, Malmö stad
Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406
201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75
Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo
Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998–2005 Kv. Mullvaden 63 & 65
RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:072 Författare: Karin Lövgren
Grafisk form: Anders Gutehall
Omslagsbild: Rektangulärt rumpkakel med trumslagare. Foto: Chatarina Ödman.
ISSN: 1653-4948
© Malmö Kulturmiljö 2008
Innehåll
Sammanfattning 7
Inledning 7
Syfte och metod 8
Topografi och fornlämningsmiljö 9
Undersökningsresultat 9
Tolkning och källkritik 18
Utvärdering 18
Projektorganisation och kvalitetssäkring 19
Referenser 19
Tekniska och administrativa uppgifter – MHM 12518 20
Tekniska och administrativa uppgifter – MK 115 20
Tekniska och administrativa uppgifter – MK 264 20
Bilagor
Bilaga 1 Sektionsritning Bilaga 2 Sektionsritning
Ê Ú
Ú Ê
Figur 1. Läget för Kv. Mullvaden inom Malmö stad och Malmö äldre stadsområde.
Sammanfattning
I Kv. Mullvaden har flera mindre arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar genomförts. Arbetena berörde Malmö äldre stads- område, registrerat som fornlämning 20 i Malmö stad enligt Riksantikvarie- ämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Resultaten som redovisas i denna rapport härrör i huvudsak från förundersökningen av år 2005 (MK 264). Denna genomfördes under bättre förutsättningar än övriga undersök- ningar, vilket genererade bättre resultat.
Tre förundersökningar berörde Kv. Mullvaden nr 63 och 65 ut mot Hjort- tackegatan. Inom tomt 65 uppgick den sammantagna tjockleken för kulturlag- ren som mest till 1,70 m. Enskilda lager kunde variera mellan 0,20–0,40 m i tjocklek. Bevaringsförhållandena för organiskt material var bra, bl.a. påträffa- des fackverk, stående timmer, plankor, gödsel, och andra organiska kompo- nenter.
Dokumentationsarbetet bestod mestadels av att mäta in lager och anlägg- ningar i plan och att upprätta sektionsritningar. Beskrivningar har gjorts då lager och anläggningar undersökts.
Fyndmaterial som presenteras här härrör uteslutande från Kv. Mullvaden 63 (MK 264). Sammanlagt tillvaratogs ett 100-tal föremål, eller fragment av föremål, med en total vikt av ca 8,4 kg. Majoriteten av fynden utgörs av renässanskakel och yngre rödgods. Endast kontextbundna fynd samlades in och registrerades.
Resultaten påvisar att bebyggelse funnits i denna del av kvarteret sedan 1300-talet och fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllra- der. Även tramp- och gårdslager samt en brunn dokumenterades.
Inledning
Malmö Kulturmiljö utförde under åren 1998–2005 tre arkeologiska förunder- sökningar inom Kv. Mullvaden, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr 220-23328-98, 431-23914-02 och 431-12346-04). Arbetena berörde Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning 20 i Malmö stad enligt Riks- antikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS).
I samband med byggnation av ett bostadshus på fastigheten Mullvaden 63, Hjorttackegatan 21–23 genomfördes en förundersökning (MK 264) av Karin Lövgren och Patric Ifversson. Tidigare undersökning inom samma fastighet är MK 155 för vilken Håkan Assarsson ansvarade. I Kv. Mullvaden 63 utfördes en förundersökning, MHM 12518 i samband med en ledningsdragning. Un- dersökning och dokumentation genomfördes av Gert Persson.
Rapporten har sammanställts av Karin Lövgren. Projektledare var Joakim Thomasson. Chatarina Ödman och Raimond Thörn har redigerat texten.
Hjorthackegatan Kv. Mullvaden 63
Kv. Mullvaden 65
Figur 2. Kv. Mullvaden och tomterna 63 och 65 läge i stadsområdet. Skala 1:200.
Syfte och metod
Sammantaget dokumenterades två områden inom Kv. Mullvaden. Två förun- dersökningar var förlagda till Kv. Mullvaden 63 och en till Kv. Mullvaden 65.
Målet med schaktningsövervakningarna var att dokumentera eventuella bebyggelselämningar och kulturlager. Vid undersökningen MK 264 banades området av lagervis. Då ett lagerskilje och/eller anläggningar framkom stop- pades avbaningen och lagrets eller anläggningarnas utbredning mättes in med hjälp av totalstation. Flera lager undersöktes delvis för hand och lagrens och fyllningarnas sammansättning dokumenterades. Två större sektionsritningar upprättades. I övrigt fotodokumenterades undersökningen.
Målsättningen med rapportarbetet har varit att redovisa dokumentations- materialet, bevaringsförhållandena samt att göra en basal kulturhistorisk tolkning av de framkomna lämningarna.
Materialet skall utgöra underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggande av inkommande ärenden rörande kvarteret Mullvaden eller i närområdet, samt ett mer långsiktigt kunskapsuppbyggande om Malmö äldre stadsområde.
Då resultaten från schaktningsövervakningen bedöms ha hög vetenskaplig potential, har stor vikt lagts på att sätta in dokumentationen i ett kulturhisto- riskt sammanhang. De dokumenterade lämningarna relaterats till resultat från tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet.
Topografi och fornlämningsmiljö
Kv. Mullvaden ligger inom ”gamla väster” som utgjorde de västra delarna av det medeltida Malmö (figur 1). Enligt en undersökning av Sven Rosborn i samband med projektet Medeltidsstaden blev delar av området där Kv. Mull- vaden ligger bebyggt under sent 1300-tal–tidigt 1400-tal (Rosborn 1984:54). I kvarteret fanns på mitten av 1500-talet en gård som tillhörde länsmannen på Lundagård och stiftslänsmannen i Skåne, Stig Pors. Gården köptes av Malmö hospital år 1588 och utgjordes då av stora ytor vid Slotts- och Jacob Nilsga- torna. Större delen av kvarteter Mullvaden bestod då av hagar och trädgårdar.
Hospitalet lät uppföra bodar som användes vid läkemedelsberedning, be- nämnda Hjorttackebodarna. Under 1600-talet beboddes kvarteret främst av hantverkare och soldater (Isberg 1923). Enligt kartsammanställningen av bebyggelsen utifrån en inventering gjord 1692 såg gatunätet intill kv. Mullva- den ut som det gör idag (Rosborn 1984:14).
Under pestepidemierna på 1700-talet användes de omtalade bodarna till pestsjukhus och som bostäder för de som hämtade sjuka. Långt in på 1800- talet kallades husen för ”pestraden”. Kvarteret har fått sitt namn efter de många mullvadshögarna som fanns på de obebyggda tomterna och i trädgår- darna (Isberg 1923). Bebyggelsen som fanns i Kv. Mullvaden när undersök- ningarna gjordes var från betydligt senare datum, enstaka byggnader var uppförda så sent som på slutet av 1900-talet.
Flera tidigare undersökningar har utförts i Kv. Mullvaden och i Hjorttack- egatan. Den första av dessa utfördes 1939 inom tomt 41. Vid undersökningen framkom brand- och raseringslager och fynd av bl.a. stengods, lergods och kakel. Den största undersökningen i kvarteret utfördes 1976, inom tomterna 9, 10, 11 och 12 (MHM 5881 & 5882). Där påträffades anläggningar som brun- nar, diken, tunnor och stolphål efter stolpkonstruktioner. Keramiken bestod av äldre och yngre rödgods samt stengods. En antikvarisk kontroll utfördes år 1992 inom Mullvaden 48 (MHM 7731) i samband med schaktningsarbeten som endast var mellan 0,25 och 0,5 m djupa. Inga arkeologiska lämningar påträffades (Persson 1992). År 2000 utfördes en arkeologisk förundersökning i Kv. Mullvaden 21 (MHM 12608) vid schaktövervakningen dokumenterades flera lager, varav ett möjligt lergolv, en brunn, en härd och en grop. Fyndma- terialet som togs om hand består av yngre rödgods, jydepottgods, glas, porslin och en ornerad tesked i ben.
Undersökningsresultat
Resultaten från undersökningarna är sammanställda utifrån tre undersökning- ar, MK 264, MK 115 och MHM 12518 (figur 2), men då de två förstnämnda berör Kv. Mullvaden 63 har redovisningen av dessa slagits samman. Däremot redovisas resultaten från Kv. Mullvaden 65 (MHM 12518) separat.
Figur 3. Kv. Mullvaden 63 med plan över MK 264 och där även undersökningen MK 115 streckmarkerats. Skala 1:500.
Fyndmaterial
Fyndmaterialet härrör uteslutande från tomt 63, (MK 264).
Sammanlagt tillvaratogs ca 100 föremål eller fragment av föremål med en total vikt av ca 3,4, samt en stor mängd renässanskakel (ca 5 kilo). Endast kontextbundna fynd samlades in och registrerades.
Material Sakord Antal fragment Vikt (g)
Horn Avfall 1 52
Keramik Fajans 1 13
Keramik Jydepotta 4 321
Keramik Kakel - 5000
Keramik Kritpipa 9 43
Keramik Siegburg stengods
(CII)
5 157
Keramik Yngre rödgods
(BII:4)
80 2777
Summa 100 samt kakel 8363
Tabell 1. Tillvaratagna fynd vid schaktningsövervakningen av tomt 63 i Kv. Mullvaden (MK 264).
De största fyndkategorierna utgörs av keramik och kakel (tabell 1). Det tillvaratagna keramikmaterialet utgörs av 98 skärvor, huvudsakligen av typen yngre rödgods (BII: 4; tabell 1). Kaklet består av skärvor till ett 20-tal plattor och är av renässanstyp med grön eller gul glasyr. Ett par kakel är rektangulära med rump. Det ena är så gott som komplett med en framställning av en trum- slagare. De grönglaserade kakelskärvorna är i majoritet och är av medaljong-
typ med rump. De återger alla bystporträtt av, förmodligen, tyska furstar. Ett av dessa är ett hörnkakel där en liten kerub är avbildad på den ena sidan och ett bystporträtt på den andra.
Kv. Mullvaden 63
Den totala undersökta ytan var ca 100 m², fördelat på fyra mindre områden, varav ett var placerat i den södra delen, som gränsade mot Hjorttackegatan och två i den norra delen. Resultaten som redovisas här nedan härrör i huvud- sak från förundersökningen, då den genomfördes under bättre förutsättningar än övriga undersökningar, vilket resulterade i en bättre dokumentation.
Bevaringsförhållandena inom området var goda, organiskt material som fackverk, stående timmer, plankor och skikt av förmultnade växter förekom.
Lagerstrukturen var komplex och sammantaget var tjockleken på kulturlagren ca 1,7 m. Underlaget bestod av sjösand, som framkom ca 2–2,5 m under marknivån. Enstaka fynd av flinta framkom. All flinta var obearbetad. Ovan sjösanden framkom ett gråbrunt lager av sand som var något kulturpåverkat.
Enstaka fynd av ben och obearbetad flinta förekom.
Lämningarna påvisar att det åtminstone funnits fem bebyggelsefaser inom fastigheten. Inom den södra delen av området var stratigrafin betydligt mer komplex än på den norra. Inte heller var den södra ytan lika påverkad av sentida aktiviteter som den norra. Både den södra och den norra sektionen finns dokumenterade (se bilaga 1, 2 och figur 4–7).
Figur 4. Del av den södra sektionen. Foto: Karin Lövgren.
Figur 5. Delar av den norra sektionen. Foto: Patric Ifverson.
Sektion 2
Sektion 1 A
B A
B
Figur 6. Plan över det södra området med sektion 1 och 2 markerade. Skala 1:100.
Södra ytan
Inom den södra delen av området framkom resterna efter en brunn (1330) som var grävd genom det kulturpåverkade lagret (se ovan). Fyllningen bestod av ett kompakt, segt och fett organiskt material. Brunnen framkom inte i sin helhet utan fortsatte både norr och väster ut. Utifrån dess stratigrafiska placer- ing kan den dateras till 1300-tal. Enstaka fynd av ben och skörbränd sten låg i fyllningen.
Brunnen överlagrades av mörkgrå siltigt humös sand med inslag av grus (1317) som bitvis var kompakt. Lagret har tolkats som ett utjämningslager.
Genom lagret har fem stolphål (1244, 1253, 1263, 1293, 1321) samt en grop (1303) grävts. Stolphålen kan möjligen vara en lämning efter ett stolpburet hus. Stolphålen var mellan 0,20–0,45 m djupa och fyllningarna bestod av mörkgrå melerad, porös humös sand. Fynd av fiskben och lerklining gjordes.
Fyllningen i gropen var en blandning av ljusgrå sand med sten och grus, samt linser av humus
Ovan utjämningslagret hade ett tramplager (1240) bildats, lagret bestod av ganska kompakt siltig humös sand med inblandning av sten (ca 0,06 m i diameter) i den norra delen av den södra ytan. I plan verkade tramplagret inte täcka hela ytan, men är synligt i båda sektionerna. Lagret skars av tre stolphål (1194, 1217, 1226), en grop (1204) och ett stenavtryck (1186). Stolphålen var 0,11–0,46 m djupa och hade något varierande fyllningar (mörkt brungrå humös sand med lera i två och inslag av sot och träkol i ett av dem). Gropen var 0,25 m djup och var fylld med brungrå porös humös grusig sand med riklig inblandning av småsten samt prickar av träkol.
Figur 7. Den södra ytan från ovan.
Den norra delen av utjämningslagret överlagrades av ett lager av lera med kalkprickar (1139). Lagret har tolkats som ett golvlager. Söder om, i anslut- ning till golvlagret framkom resterna efter en syllrad (1086), som låg i öst- västlig riktning. Det är dock något osäkert om den hör samman med denna fas eller tillkommit senare i samband med en något yngre husfas. Ingår syllraden i den äldre fasen tillhör den en yttervägg. Söder om syllraden fanns ett gårdsla- ger (1155) av gråbrunt sandigt lager med enstaka inblandning av tegel, träkol, kalkbruk och organiskt material. Till gårdslagret kan fynd av skärvor från jydepottor och trebensgrytor av yngre rödgods knytas.
Möjligen fanns golvlagret kvar under en längre tid och ingick då även i den yngre bebyggelsefasen tillsammans med ett golvlager (1130) av lera som anlagts ovan gårdslagret. Mellan golven låg en syllrad, samma som nämnts i ovanstående text. Syllraden utgjorde under denna fas en del av en mellanvägg mellan två rum i en huslänga. Öster om golvlagren fanns spår efter ytterligare en syllrad (1135), i nordsydlig riktning. Möjligen var det grunden till en yttervägg. Samtida med golvet eller något yngre var ett stolphål (1119) samt ett stenavtryck (1112). Fynd av vitbrännande lergods och stengods i det yngre golvlagret gör att huset kan dateras till 1400-tal.
Golvlagren överlagrades av ett heltäckande lager av brungrå silt med sotiga
fasen. Brandlagrets placering påvisar att endast den södra delen av huset brunnit och att elden hindrats från att spridas till intilliggande rum.
Figur 8. Medaljongkakel med fursteporträtt. Foto: Chatarina Ödman.
Figur 9. Rektangulärt rumpkakel med trumslagare. Foto: Chatarina Ödman.
Det eldhärjade huset överlagrades av ett lerlager (1022) som i den södra delen använts som ett sättlager för ett tätt satt golv (1005) av natursten. I den norra delen verkar leran ha utgjort själva golvet eller så har den även här utgjort underlag till ett golv av annat material, efter vilket inga rester fanns kvar. I den del av huset där golvet var stensatt fanns även resterna efter en kakelugn. Möjligen har placeringen av den påverkat val av golvmaterial för att förhindra ytterligare en brand. En koncentration av grönt och gult kakel tillsammans med spåren efter ett fundament begränsades till en yta på 1,35 x 0,6 m. Kaklet är s.k. renässanskakel och har kan dateras till 1500-tal (figur 8 och 9).
Till denna nivå hörde även tre syllrader, där den södra syllraden (1026), tolkats som en möjlig rumsindelning medan den nord-sydliga (1026) samt den norra öst-västliga syllraden (1037) har tolkats som möjliga ytterväggar. Norr om lerlagret och den norra syllraden framkom ett tämligen kompakt lager som tolkats som ett tramplager möjligen ett gårdslager.
Samtliga lämningar på denna nivå har tolkats tillhöra samma hus där rum- met med kakelugnen (1001) har utgjort husets stuga. Denna fas utgjorde det yngsta arkeologiska bebyggelseskedet på platsen och framkom ca 0,45 m under dagens marknivå.
De övre lagren bestod av omrörda massor som en bit ner var uppblandade med organiskt material och lera. Allt hade under modern tid täckts med ett lager av makadam.
Ê Ú
Ê Ú
Ê
Ú
Norra ytan, källaren
På den norra delen av området ovan det gråbruna kulturpåverkade lagret (se text ovan) framkom lämningar av en väl bevarad källare. Delar av väggar, nedgångar och hela golvet med en dränering fanns kvar.
Rester efter tre väggar (2145, 2171, 100004) påträffades i väst, norr och öst. Väggarna var uppbyggda av stående virke och däremellan liggande plank (figur 11). Golvet (2189) var lagt med jämnstora tätt placerade naturstenar och enstaka tegel. I den västra delen av källaren var golvet försett med en sten- skodd dränering (2227) (figur 11 och 12).
Figur 11. Källare med bevarat stenlagt golv, väggar av trä och dränering (i väst). Foto: Karin Lövgren.
Flera nedgångar till källaren uppdagades (figur 8), varav en i den västra kortsidan (100061), en i den östra (1755, 1930) och en i den södra långsidan (100062). I anslutning till nedgångarna påträffades fragment av trä som tolkats vara delar av trapporna. Även enstaka stolphål (bl.a. 1597, 1608) framkom i direkt anslutning till dessa och kan vara spår efter trappkonstruk- tionerna. Även spridda stolphål framkom i källaren vilka inte har kunnat tolkas närmare än att de tillhört konstruktioner för förvaring eller möjligen stöttat ovanliggande golv. Utifrån stratigrafin kan det antas att källaren kon- struerades under 1500–1600-talet
När källaren togs ur bruk verkar den ha fyllts med diverse skräp. De äldsta fyllnadsmassorna bestod dels av tegel och dels av en kollapsad eller riven källarvägg medan de yngre var en blandning av sand med lera och humus samt tegel, kalk, trä och träkol.
Ovan och delvis norr om igenfyllnadsmassorna fanns rester av ett golv (1971, 1980, 2039) av ljus lera med inslag av humus. Golvet var 0,04–0,15 m tjockt och där det var som tunnast starkt påverkat av underliggande fyllningar.
På ungefär samma nivå som golvlagret framkom syllstenar längs med den östra sidan av ytan. Troligen hör de samman med golvet. Kanske kan det vara en andra, yngre fas av källaren.
Även detta golv täcktes av fyllningar av siltig sand med inblandning av tegel, kalk, takpannor, fönsterglas och träkol, vilka tolkats tillhöra en igen- fyllning av källaren.
Mellan dessa och yngre utfyllnadsmassor framkom två lager (1679, 1696), varav ett grått och ett mörkgrått bestående av sandig silt. Genom dessa var enstaka stolphål grävda. Stolphålen bildade dock ingen konstruktion.
Ovanliggande utfyllnadsmassor bestod av brungrå siltig humus med inslag av fönsterglas, takpannor, tegel, stenar, träkol och kalk (1719). Den norra ytan var påverkad av sentida moderna rörnedläggningar.
Figur 12. Källaren fotograferad från ovan. Foto Patric Ifverson.
Kv. Mullvaden 65
På denna tomt grävdes ett L-format schakt som var ca 0,50–0,70 m brett, ca 1,40–2,40 långt och hade ett djup på ca 1,47 m. Med anledning av att endast en ledning skulle läggas ner grävdes det inte djupare.
En planritning har upprättats och ett lager av lera uppblandat med kalk har dokumenterats. Även resterna efter en grundmur framkom. Inga fynd tillvara- togs då de inte kunde relateras till något specifikt lager.
Tolkning och källkritik
Resultaten påvisar att bebyggelse funnits inom Kv. Mullvaden 63 sedan 1300-talet fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllra- der. Även tramp- och gårdslager samt en brunn framkom.
På den södra delen av tomten framkom stolphål som kan vara de äldsta lämningarna efter bebyggelse. Inga fynd framkom, men utifrån stratigrafin kan det antas att byggnaden uppfördes kring eller under 1300-talet. Det äldsta golvlagret som påträffades påvisar ett hus, som under 1300–1400-tal var placerat längre in på tomten än de efterföljande yngre husen. Söder om bygg- naden, ut mot gatan, fanns ett gårdslager.
Yngre huslämningar uppvisar en rumsindelning, med två rum, där det söd- ra rummet låg ut mot Hjorttackegatan. Detta rum eldhärjas någon gång under 1500-talet. Huset tycks därefter ha genomgått en reparation och ett nytt golv läggs. Det nya golvet blir stensatt och en kakelugn placerades i rummet, under 1500-talet. Det är också det rum som var synligt från gatan. Längre in, norr om golvlagren fanns ett tämligen kompakt lager som tolkats som ett trampla- ger möjligen ett gårdslager.
På den norra delen av tomten anläggs en källare under 1500–1600-talet Möjligen har det även funnits äldre bebyggelse, som revs i och med tillkoms- ten av källaren. När källaren överges fylls den igen med diverse byggnads- massor och annat skräp. En ny byggnad uppförs, men även den raseras och återigen fylls området ut med diverse avfll. Den allra yngsta byggnaden, en verkstad, stod kvar ungefär fram till att undersökningen (MK 264) genomför- des.
Metodiken som i detta fall, att genom maskinschaktning utföra lagergräv- ning, att snabbt mäta in lämningarna och att till viss del gräva ut dem har förvisso medfört att det varit möjligt att få en uppfattning om de stratigrafiska sekvenserna, lämningarnas rumsliga utbredning, funktion och datering. De därtill upprättade sektionsritningarna har varit till ytterligare hjälp för tolk- ningen av de stratigrafiska sekvenserna. Dock är metodiken långt ifrån bra, endast de tydligare lagren gick att urskilja, vilket gav en något bristfällig dokumentation, som i vissa avseenden försvårat tolkningen.
Utvärdering
I detta kapitel utvärderas det arkeologiska källmaterialets potential i förhål- lande till frågeställningarna i undersökningsplanen samt de metoder med vilket det togs fram. Undersökningen styrdes av de frågeställningar och metoder som angavs i den undersökningsplan som utarbetats av Malmö Kulturmiljö.
Den övergripande målsättningen med förundersökningen var att dokumentera eventuella bebyggelselämningar och kulturlager, och att få en uppfattning om kulturlagrens kronologi, varaktighet och funktion.
Resultaten som redovisas i rapporten härrör i huvudsak från förundersök- ningen av Kv. Mullvaden 63 (MK 264), då den genomfördes under bättre
förutsättningar än övriga undersökningar, vilket också resulterade i bättre dokumentation.
Bevaringsförhållandena var goda, organiskt material som timmer, plankor och skikt av förmultnade växter förekom. Lagerstrukturen var komplex och sam- mantaget var tjockleken på kulturlagren ca 1,7 m. Underlaget bestod av sjösand, som framkom ca 2–2,5 m. under marknivån.
Resultaten påvisar att bebyggelse funnits inom Kv. Mullvaden 63 sedan 1300-talet fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllra- der. Även tramp- och gårdslager samt en brunn framkom.
Resultaten överensstämmer väl med tidigare resultat, att det med få undan- tag dokumenterats aktivitet i Kv. Mullvaden som kan härledas till hög- och senmedeltid samt efterreformatorisk tid. Inom fastighet Mullvaden 21 kunde det dock inte beläggas (Ingwald 2000) och gällande fastigheten 65 saknas datering (Persson 1998).
Projektorganisation och kvalitetssäkring
De arkeologiska undersökningarna inom kv. Mullvaden bedrevs inom Enhe- ten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering.
Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomfö- rande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och upp- dragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platsche- fen Karin Lövgren svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, och för rap- portarbetet.
Referenser
Andersson, Chatarina. 1976. Rapport över utgrävning i Kvarteret Mullvaden 9, 10, 11 och 12. MHM 5881 & 5882. Arkivrapport.
Ingwald, Johan. 2000. Rapport över arkeologisk förundersökning 2000 i Kvarteret Mullvaden 21. MHM 12608. Arkivrapport.
Isberg, Anders Ulrik. Jr. 1923. Handbok med uppgifter och förklaringar till A.
U Isberg Sr:s historiska karta över Malmö stad av år 1875. Malmö. 1923.
Persson, Gert. 1992. Rapport över antikvarisk kontroll 1992 i Kvarteret Mullvaden. MHM 7731. Arkivrapport.
Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medel- tidstaden 67. Riksantikvarieämbetet.
Tekniska och administrativa uppgifter – MHM 12518
Länsstyrelsens diarienummer ... 220-23328-98 Inventarienummer ... MHM 12518 Arkivnummer ... 56:11 Län ... Skåne Kommun ... Malmö Socken ... Malmö Fastighet ... Mullvaden 65 Kvarter ... Mullvaden RAÄ-nummer ... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad ... 2C3E Koordinatsystem ... RT 90 2,5 Gon V Platschef ... Gert Persson Uppdragsgivare ... Anna Fairbanks Tidigare undersökningar ...MM 30386, MHM 5881, MHM 5882, MHM 6087, MHM 7731
Tekniska och administrativa uppgifter – MK 115
Länsstyrelsens diarienummer ... 431-23914-02 Malmö Kulturmiljös diarienummer ... KN-KFÖ 1226-2002-731 Inventarienummer ... MK 115 Arkivnummer ... 56:07 Län ... Skåne Kommun ... Malmö Socken ... Malmö Fastighet ... Mullvaden 63 Kvarter ... Mullvaden RAÄ-nummer ... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad ... 2C3E Koordinatsystem ... RT 90 2,5 Gon V X koordinat ... 6167,51 Y koordinat ... 1322,81
M ö.h. ... + 4
Fältarbetstid ... 2002-12-02–06 Antal arbetsdagar ... 5
Antal arkeologtimmar ... 40
Antal maskintimmar ... 32
Undersökt yta ... 50 Platschef ... Håkan Assarsson Uppdragsgivare ... SBC Syd, Malmö Tidigare undersökningar ... se ovan och MHM 12608
Tekniska och administrativa uppgifter – MK 264
Länsstyrelsens diarienummer: ... 431-12346-04 Malmö Kulturmiljös diarienummer: ...KN-KFÖ 2004-1237-731 Inventarienummer: ... MK 264 Arkivnummer: ... 56:10 Län: ... Skåne Kommun: ... Malmö Socken: ... Malmö Fastighet: ...Mullvaden 63 Kvarter: ...Mullvaden Fornlämningsnummer: ...Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad: ... 2C3E Koordinatsystem: ... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ...6167,520 Y koordinat: ...1322,850
M ö.h.: ...+ 4
Fältarbetstid: ...050922–051026, 051026–051031 Antal arbetsdagar: ...7
Antal arkeologtimmar: ...112
Antal maskintimmar: ... 56
Exploateringsyta: ... 90
Undersökt yta: ... 90 Platschef: ...Karin Lövgren Personal: ... Patric Ifversson Uppdragsgivare: ... SBC Mark AB Tidigare undersökningar: ...se ovan och MK 247
