Björksätravägen
Dagvattenutredning
Björksätravägen Dagvattenutredning
2016-09-05
Reviderad 2017-02-06
Beställare: Bonava Sverige AB Region Stockholm Vallgatan 3 170 80 Solna Beställarens representant: Jenny Lindberg
Konsult: Norconsult AB
Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Emma Nilsson Keskitalo Handläggare: Susanna Böös
Uppdragsnr: 1042938
Filnamn och sökväg: \\norconsultad.com\dfs\SWE\Göteborg\N- Data\104\29\1042938
Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl
Tryck: Norconsult AB
3 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Sammanfattning
Denna dagvattenutredning utreder det befintliga och framtida dagvattensystemet för planområdet Björksätravägen. Området ligger cirka 9 km sydväst om
Stockholms centrum i stadsdelen Sätra. Planområdet är cirka 7200 m2 och avgränsas av en gång- och cykelväg i norr, Sätragårdsvägen i sydväst och Björksätravägen i sydost. Planområdet består i dagsläget av en öppen gräsyta. På området planeras det exploatering av fyra stycken flerfamiljshus.
Utredningsområdet inkluderar planområdet samt den intilliggande gång – och cykelväg samt naturmarken som avrinner mot den.
I befintlig situation infiltrerar och avrinner dagvatten ytligt mot sydväst där områdets lågpunkt ligger. Inom utredningsområdet längs Sätragårdsvägen finns rännstensbrunnar som dagvattnet avrinner till. Dessa rännstensbrunnar avleds till en befintlig dagvattenledning i Sätragårdsvägen. Gång- och cykelvägen har rännstensbrunnar placerade vid kanten och dessa leds till dagvattenledning i Sätragårdsvägen. Det befintliga dagvattenflödet är beräknat för ett 20-årsregn med varaktigheten 10 minuter. Det befintliga flödet från planområdet är ca 21 l/s och dagvattenflödet från hela utredningsområdet är ca 50 l/s.
Efter exploateringen kommer dagvattenflödet att förändras. Beräkningarna har utförts för ett 20-årsregn, inklusive en klimatfaktor på 1,25, med 10 minuters varaktighet. Det framtida förväntade dagvattenflödet från planområdet är ca 104 l/s och dagvattenflödet från hela utredningsområdet är ca 140 l/s.
Det föreslås att takytorna avleds till dagvattenkassetter där dagvattnet fördröjs innan det leds via dräneringsledningar till dagvattensystem i Björksätravägen.
Alternativt kan en del av dagvattnet från takytan ledas till planteringar där dagvattnet får infiltrera, planteringarna förses med dränledningar som leds till dagvattennätet i Björksätravägen. Längs infartsvägen och parkeringen föreslås att makadamdike anläggas, om infartsvägen bomberas behöver makadamdike
anläggas på båda sidor vägen. Beroende på hur dagvatten-hanteringen utformas för gång- och cykelvägen kan makadamdiket väster om infartsvägen även behöva avleda dagvattnet från intilliggande naturmark, en större erforderlig volym i diket krävs då. I makadamdiket renas och fördröjs dagvattnet innan det via
dräneringsledningen belägen i makadamdikets botten leds till dagvattennätet i Björksätravägen. Markytan inom utredningsområdet föreslås avrinna till makadamdiken som går i längs promenadstråken mellan husen, för att sedan kopplas på dagvattennätet.
4 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
En god höjdsättning är oerhört viktigt för att få dagvattnet att avrinna på ett effektivt sätt och att ej skapa så kallade instängda områden där dagvatten riskerar bli stående. Vid ett 100-årsregn förväntas dagvattnet från utredningsområdet avrinna söderut via Björksätravägen och bli ståendes vid ett grönområde ca 100 m längre söderut.
Om makadamdike anläggs förväntas dagvattnet renas till hög grad från föroreningar. Dagvattnet kan förväntas ha lägre föroreningskoncentration än riktvärdet men kommer troligen innehålla en något högre föroreningsbelastning i kg/år än i nuläget.
5 (30)
g\N-Data\104\29\1042938
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
1. Orientering ... 6
1.1 Underlag ... 7
1.2 Geoteknik och grundvatten ... 7
1.3 Markavvattningsföretag ... 7
2. Befintlig dagvattenhantering ... 8
2.1 Recipient... 9
2.2 Befintligt dagvattenflöde ... 10
2.3 Befintlig föroreningsbelastning ... 11
3. Framtida dagvattenhantering ... 13
3.1 Framtida dagvattenflöde ... 13
3.2 Föreslaget dagvattensystem ... 14
Makadamdiken ... 15
Dagvattenkassetter ... 16
Gröna tak ... 17
Utkastare ... 18
Nyttjande av takvatten ... 19
Träd ... 20
3.3 Erforderlig fördröjningsvolym ... 20
3.4 Framtida föroreningsbelastning ... 21
3.5 Höjdsättning ... 23
4. Slutsats ... 26
Litteraturförteckning ... 27 Bilagor
Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering
6 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
1. Orientering
Norconsult AB har efter förfrågan av Bonava upprättat denna dagvattenutredning avseende detaljplan för Björksätravägen. Planområdet ligger cirka 9 km sydväst om Stockholms centrum i stadsdelen Sätra, se figur 1.
Figur 1. Placering av utredningsområdet, området är inringat i svart (Länsstyrelsens Webb GIS, 2016)
Planområdet är cirka 7200 m2 och avgränsas av en gång- och cykelväg i norr, Sätragårdsvägen i sydväst och Björksätravägen i sydost. Planområdet består i dagsläget av en öppen gräsyta med en återvinningsstation placerad längs Sätragårdsvägen. Området är som högst i nordost med ca +42 m och sluttar mot sydväst där markhöjden är ca +34 m. Sätraskogens naturreservat ligger på andra sidan gång- och cykelvägen och är inkluderat i utredningsområdet då det avrinner mot planområdet. På planområdet planeras det exploatering av fyra stycken flerfamiljshus. Notera att framtida fastighetsyta är mindre än planområdet och utredningsområdet.
7 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
1.1 Underlag
- Projekterings-PM, geoteknik För vidare projektering, NCC Boende, 2016 - Grundkarta: Område vid Sätra gård, 2015-11-15
- Framtida bebyggelseförslag, daterad 2016-06-30 - Samlingskarta från Stockholm Vatten AB, 2016-07-12
1.2 Geoteknik och grundvatten
En geoteknisk utredning har gjorts av NCC Boende 2016. I rapporten konstateras det att i sydväst består marken av fyllningsmassor med en mäktighet på 0,4-1,0 m, i området vid den befintliga placeringen av återvinningsstationen uppgår dock mäktigheten till ca 1,8 m. Den naturliga markytan efterföljs av lera med inslag av silt, grus och sand och till viss del gyttja, mäktigheten varierar mellan ca 2,2-5,0 m.
Under denna lera finns en varvig torrskorpelera med en mäktighet på ca 0,9-2,2 m.
Leran efterföljs av en friktionsjord som uppges ha trolig moränkaraktär med en mäktighet på ca 0,2-4,9 m, med den tjockaste lagret i mitten på området och den tunnare delen i väst. Fast berg bedöms finnas mellan ca 3,3-9,7 m under befintlig markyta, den beskrivs ligga som högst i väst och nordöst .
Ett grundvattenrör sattes ut i samband med de geotekniska undersökningarna, där konstateras det att grundvattennivån kan förväntas ligga ca 2,8 m under befintlig markyta (NCC Boende, 2016).
Möjligheterna till infiltration bedöms som ringa på grund av markbeskaffenheten inom området.
1.3 Markavvattningsföretag
Enligt Länsstyrelsens Webb GIS så ligger utredningsområdet ej inom något markavvattningsområde (Länsstyrelsens Webb GIS, 2016).
8 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
2. Befintlig dagvattenhantering
Ett platsbesök genomfördes 4 juli 2016 för att få en bättre överblick över området.
Den befintliga dagvattenhanteringen sker genom infiltration i mark och till viss del även genom ytavrinning. I den södra delen av utredningsområdet finns två
rännstensbrunnar dit dagvattnet kan avrinna, dessa rännstensbrunnar är anslutna till ett dagvattennät som går västerut i Sätragårdsvägen. I figur 2 syns den södra delen av utredningsområdet. Den befintliga dagvattenhanteringen kan ses i bilaga 1.
Figur 2. Utblick över den södra delen av utredningsområdet, bild tagen från gång- och cykelvägen i väst.
Planområdet avgränsas av en gång- och cykelväg som skiljer området från ett sluttande grönområde nordväst om gång- och cykelvägen. Längs gång- och cykelvägen finns det två rännstensbrunnar dit dagvatten från vägen och grönområdet avrinner ytligt till, se figur 3.
9 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Figur 3. Gång- och cykelvägen som avgränsar planområdet, nere i vänstra hörnet kan en rännstensbrunn skymta
2.1 Recipient
Recipient för dagvattnet från utredningsområdet är Mälaren och den del som heter Fiskarfjärden. Vatteninformationssystem Sverige, VISS, sammanställer status på vattenförekomster i Sverige och klassar bland annat deras kemiska och ekologiska status. Den ekologiska statusen för Fiskarfjärden klassas som god. Den kemiska statusen är klassad som uppnår ej god på grund av förhöjda halter av kvicksilver och PBDE. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är även den klassad som uppnår ej god. Förslag på miljökvalitetsnorm är att den kemiska ytvattenstatusen skall klassas som god kemisk ytvattenstatus.
10 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Undantag finns för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade difenyletrar som har mindre stränga krav då det anses tekniskt omöjligt att uppnå god kemisk ytvattenstatus för dess föroreningar, dock får halterna från december 2015 ej överskridas. Tributyltenn föreningar och antracen har fått tidsfrist till 2027 med att uppnå gränsvärdena för god kemisk status (VISS, 2016).
Utredningsområdet är beläget inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet inom Östra Mälaren.
2.2 Befintligt dagvattenflöde
Befintliga dagvattenflöden från området har beräknats med hjälp av den rationella metoden, enligt Svenskt Vattens P110 (2016), se ekvation 1 nedan.
Q = A * φ* i(tr) ekvation (1)
Q = flöde [l/s]
A = area [ha]
φ= avrinningskoefficient [dimensionslös]
i = nederbördsintensitet [l/s ha]
tr = nederbördens varaktighet [s]
Beräkningarna har gjorts för ett 10-årsregn och 20-årsregn, det vill säga ett regn med en statistisk återkomsttid om 10 alternativt 20 år. Ett 20-årsregn har använts som dimensionerande regn då Svenskt Vattens P110 rekommenderar att ett 20- årsregn skall användas vid återkomsttid för trycklinje i marknivå för tät bostadsbebyggelse. Nederbördens varaktighet har satts till 10 min.
Nederbördsintensiteten för ett 10-årsregn är då 228 l/s ha och för ett 20-årsregn 287 l/s ha.
Beroende på markanvändning för olika ytor finns det olika avrinningskoefficienter, vilket är kopplat till infiltrationskapaciteten för området. I tabell 1 framgår det vilken avrinningskoefficient som har använts i denna utredning, enligt Svenskt Vattens P110 (2016).
11 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Tabell 1. Befintligt dagvattenflöde
Area [ha] φ Q10-år [l/s] Q20-år [l/s]
Planområde 0,7 0,1 16 21
Gång- och cykelväg 0,05 0,8 9 11
Naturmark utanför
planområde 0,6 0,1 14 18
Det befintliga dagvattenflödet för ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter har beräknats till ca 39 l/s. Flödet från planområdet är beräknat till ca 16 l/s. Det befintliga dagvattenflödet för ett 20-årsregn med varaktighet 10 minuter har beräknats till ca 50 l/s. Flödet från planområdet är beräknat till ca 21 l/s.
Årsmedelflöde har beräknas, en nederbördsmängd på 628 mm/år användes som indata då det representerar regnmängden för Stockholmsregionen
(Stockholms stad, 2016a). Årsmedelflödet för planområdet blir därmed ca 450 m3/år. Årsmedelflödet från utredningsområdet är ca 1100 m3/år.
Det finns inga rapporter om översvämningar i området enligt Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten AB, 2016).
2.3 Befintlig föroreningsbelastning
För att göra en översiktlig beräkning på hur mycket föroreningar ett område genererar, kan databasen Stormtac användas. Stormtac (2016) tillhandahåller schablonmässiga årsmedelhalter av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning. Schablonhalterna är framtagna med hjälp av långa serier med flödesproportionell provtagning och uppdateras kontinuerligt i takt med att nya studier publiceras. Föroreningar som kan väntas i dagvattnet i dagsläget kommer från parkmark, se tabell 2.
Riktvärdesgruppen (2009) har satt upp förslag till riktlinjer för föroreningar i dagvatten, dessa kan ses i tabell 2. Den nivå som använts för riktvärdena är 1S, det vill säga direktutsläpp till större sjö.
12 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Tabell 2. Förväntade befintliga föroreningskoncentrationer
Ämne Enhet Riktvärde Parkmark
P µg/l 200 120
N mg/l 2,5 1,2
Pb µg/l 10 6
Cu µg/l 30 15
Zn µg/l 90 25
Cd µg/l 0,45 0,3
Cr µg/l 15 3
Ni µg/l 20 2
Hg µg/l 0,05 0,02
SS mg/l 50 49
Olja mg/l 0,5 0,2
BaP µg/l 0,05 0,0
Den befintliga parkmarken väntas ge lägre föroreningskoncentrationer i dagvattnet än riktvärdet.
En beräkning har gjorts på den årliga föroreningsbelastningen från planområdet, den kan ses i tabell 3. Den är baserad på årsmedelflödet som redovisades i kapitel 2.2.
Tabell 3. Befintlig årlig föroreningsbelastning
Ämne Enhet Planområde
P g/år 54
N kg/år 0,5
Pb g/år 3
Cu g/år 7
Zn g/år 11
Cd g/år 0
Cr g/år 1
Ni g/år 1
Hg g/år 0
SS kg/år 22
Olja g/år 0
BaP g/år 0
13 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
3. Framtida dagvattenhantering
På planområdet föreslås fyra flerfamiljshus, med en total takyta på ca 1000 m2, anläggas. Exploatering av utredningsområdet innebär att ytor hårdgörs och infiltrationen minskar inom området. Dagvattenflödet från utredningsområdet väntas därmed bli högre och föreslås fördröjas så att det motsvarar befintligt flöde innan det lämnar området. Det framtida förslaget på dagvattenhanteringen kan ses i bilaga 2.
Det finns tre möjliga dagvattenanslutningar i området enligt Stockholm Vatten AB, SVAB. SVAB hänvisar i första hand till en 400 BTG-ledning som är belägen i Björksätravägen med en nordostlig riktning. Om detta är svårt nivåmässigt
hänvisar de till anslutning i en 300 BTG-ledning som är belägen i Björksätravägen och går i sydvästlig riktning. 300 BTG-ledningen uppskattas av SVAB till att ha en kapacitet på ca 150 l/s och ha en lägsta vattengång på mellan +31,7 till +33,7 (Stockholm Vatten AB, 2016). Anslutning till befintlig 225 BTG-ledning i Sätragårdsvägen bör undvikas (Stockholm Vatten AB, 2016). Då ledningen åt nordost är svårt att ansluta till höjdmässigt föreslås anslutning ske till befintlig ledning som går sydväst i Björksätravägen. Höjdskillnad inom planområdet kan göra det svårt att ansluta föreslaget makadamdike längs infartsvägen till 300 BTG- ledningen i Björksätravägen, men detta bör vara målet. Innan påkoppling på befintligt ledningsnätet bör ett sandfång installeras.
3.1 Framtida dagvattenflöde
Dagvattenflöden för framtida förhållanden har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P110 med den rationella metoden som beskrevs i kapitel 2.1, men med ett tillägg av en klimatfaktor, Kf = 1,25, se ekvation 2. Klimatfaktorn används eftersom regnintensiteten väntas öka i framtiden på grund av klimatförändringar.
Q = A * φ* i(tr) * Kf ekvation (2)
Q = flöde [l/s]
A = area [ha]
φ= avrinningskoefficient [dimensionslös]
i = nederbördsintensitet [l/s ha]
tr = nederbördens varaktighet [s]
Kf = klimatfaktor [dimensionslös]
14 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Det framtida dagvattenflödet är beräknad för en nederbördsvaraktighet på 10 min, samma som den befintliga varaktigheten. Nederbördsintensiteten för ett 10-årsregn är 285 l/s ha, inklusive klimatfaktorn, och för ett 20-årsregn är 358 l/s ha, inklusive klimatfaktorn. Avrinningskoefficienten för flerfamiljhusområde är tagen från Svenskt Vattens P110. Det beräknade framtida dagvattenflödet kan ses i tabell 4.
Tabell 4. Framtida dagvattenflöde.
Area [ha] φ Q10-år [l/s] Q20-år [l/s]
Planområde,
flerfamiljhusområde 0,7 0,4 82 104
Gång- och cykelväg 0,05 0,8 11 14
Naturmark utanför
planområde 0,6 0,1 18 22
Det framtida dagvattenflödet vid ett 10-årsregn för planområdet har beräknats till 82 l/s och dagvattenflödet från hela utredningsområdet har beräknats till ca 111 l/s.
Det framtida dagvattenflödet vid ett 20-årsregn för planområdet har beräknats till 104 l/s och dagvattenflödet från hela utredningsområdet har beräknats till ca 140 l/s.
Det framtida årsmedelflöde har beräknas, en nederbördsmängd på 628 mm/år användes som indata då det representerar regnmängden för Stockholmsregionen (Stockholms stad, 2016a). Årsmedelflödet för planområdet blir därmed
ca 1800 m3/år. Årsmedelflödet från utredningsområdet är ca 2500 m3/år.
3.2 Föreslaget dagvattensystem
Takytorna föreslås avledas till dagvattenkassetter där dagvattnet fördröjs,
alternativt kan en del av dagvattnet ledas till planteringar vid husen där dagvatten kan infiltrera. Från kassetterna alternativt via dränledningar från planteringarna, leds dagvattnet sedan till sydöstra punkten och ansluts till det befintliga
dagvattennätet. Dagvattenkassetterna kan placeras så att husen har separata eller en gemensam kassettlösning. Dagvattenkassetterna kan med fördel placeras under stenmjölsytorna som föreslås av landskapsarkitekten. En ungefärlig placering av kassetter kan ses i bilaga 2. Dagvatten från markytan föreslås avledas via makadamdiken som placeras mellan husen.
15 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
En korrekt höjdsättning är viktigt så att dagvattnet inte blir ståendes mellan husen. I makadamdikena föreslås en dränledning som sedan leder dagvattnet ut till
dagvattennätet.
Dagvattnet från infartsvägen och parkeringarna föreslås avrinna mot makadamdike som går längs infartsvägen. Om infartsvägen bomberas behöver makadamdiken anläggas på båda sidor om infartsvägen. De befintliga dagvattenledningarna som avvattnar gång- och cykelvägen kommer troligen utgå då de i dagsläget går över utredningsområdet. Om ledningen inte utgår bör ett u-område göras på
detaljplanen. Om befintlig ledning utgår bör dagvatten från gång- och cykelvägen avledas i makadamdikena längs infartsvägen, för att på så sätt ej avrinna in på planområdet. Den erforderliga fördröjningsvolymen i makadamdiket blir i detta fall större om dessa ytor inkluderas. I makadamdikena föreslås en dräneringsledning anläggas som i första hand bör ansluts till dagvattenledningen i Björksätravägen.
Detaljerad utformning och dimensionering utförs i detaljprojekteringen.
Komplementbyggnaderna föreslås förses med stuprör som går till regntunnor där dagvattnet kan magasineras och användas av de boende för bevattning av de odlingsytor som föreslås i skiss av landskapsarkitekten. Alternativt förses stuprören med utkastare vilket gör att dagvattnet får avrinna till makadamdikena mellan husen.
I skissen från landskapsarkitekten, daterad 2016-06-30, över kvartersmarken föreslås en del av ytorna plattsättas eller förses med stenmjöl, dessa ytor öka rinntiden vilket är positivt ur dagvattensynpunkt. Gröna tak rekommenderas att anläggas på fastigheterna och komplementbyggnaderna på utredningsområdet då de kan minska avrinningen vid regntillfällen. Träd kan omhänderta dagvatten, så därför rekommenderas det att de befintliga träden behålls i den utsträckning som exploateringen tillåter och att nya träd planteras.
De ovan föreslagna dagvattenåtgärder presenteras närmre nedan.
Makadamdiken
Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet per- kolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. Eftersom möjligheterna för infiltration är dåliga i planområdet, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten, se figur 4.
16 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Figur 4. Skisser över makadamdike med kupolsil och dräneringsledning
Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utformningen av makadam- dikena kan varieras och en fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även en renande effekt. En nackdel med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 6, ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast
omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör placeras ca 10 cm under dikets ovankant.
Dagvattenkassetter
Fördröjningsmagasin kan även bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 5. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark.
17 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Figur 5. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter
Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmes- effektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras.
Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.
Gröna tak
För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k.
gröna tak, se figur 6.
Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konven- tionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare
vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut.
18 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Figur 6. Bostadshus med gröna tak. Källa: Vegtech
Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak.
Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning.
Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.
Utkastare
Takvatten från gårdsfastigheterna inom utredningsområdet föreslås avledas till gårdsmark via utkastare och öppna ränndalsplattor, se figur 7.
19 ( 30 )
\G öte bo rg
\N -D ata
\1 04
\29
\1 04 29 38
Figur 7 . Föreslagen princip för utkastare
Nyttjande av takvatten
Regnvattentunnor är ett relativt enkelt alternativ för omhändertagande av dagvatten från takytor. Regn vatten samlas upp via utkastare i en regnvattentunna, se figur 8 , och kan sedan användas för t.ex. bevattning.
20 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Regnvattentunnor bör tömmas regelbundet för att de skall fungera
tillfredsställande. Vid kraftiga eller flera på varandra följande regn kan vatten- tunnorna svämma över. Då är det viktigt att förebyggande åtgärder har vidtagits så att dagvattnet leds bort från huset och inte rinner in mot husgrunden där det kan orsaka fuktskador.
Träd
Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, se figur 9, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare efter längre nederbördstillfällen.
Figur 9. Träd kan omhänderta dagvatten
3.3 Erforderlig fördröjningsvolym
Den erforderliga magasinsvolymen som behövs för att fördröja dagvattnet inom utredningsområdet, för att inte överskrida det befintligt dagvattenflöde vid ett 20- årsregn, redovisas i tabell 5.
21 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Tabell 5. Erforderlig fördröjningsvolym Infartsväg
och parkeringsyta
Takyta Markyta
Område utanför planområde
TOTALT
Erforderlig
fördröjningsvolym [m3]
20 28 10 6 64
Planområdet har en beräknad erforderlig fördröjningsvolym motsvarande 58 m3, vilket motsvarar att ett 20 mm regn faller på den reducerade ytan. Denna utjämningsvolym stämmer därmed överens med den riktlinjen som presenteras i Stockholms stads Dagvattenhantering, Riktlinjer för kvartersmark i tät
stadsbebyggelse (2016).
Fördröjningen för dagvattnet från infartsvägen och parkeringsytorna föreslås utgöras av ett makadamdike, då makadam har en porvolym på ca 30 % behövs ca 67 m3 makadam för att uppnå en erforderlig fördröjningsvolym på 20 m3. Om dagvattnet från den intilliggande naturmarken samt gång- och cykelvägen skall fördröjas i makadamdiket behöver den erforderliga fördröjningsvolymen utökas med ca 6 m3, vilket ger ett behov av ytterligare ca 18 m3 makadam. Takvattnet föreslås fördröjas i dagvattenkassetter. Dagvattenkassetter har en porvolym på ca 96 %, vilket innebär att ca 30 m3 av dagvattenkassetter behöver anläggas för att uppnå en erforderlig fördröjningsvolym på 28 m3. Om dagvattenkassetterna har en höjd på 0,6 m så kräver de en yta på ca 49 m2. Denna volym och area skulle kunna minskas om en viss del av takvattnet leds till planteringar. Markytan har en erforderlig fördröjningsvolym på ca 10 m3, därmed behövs ca 34 m3 makadam i de föreslagna makadamdikena på gårdsytan.
3.4 Framtida föroreningsbelastning
I framtiden väntas vissa föroreningar i dagvattnet komma från väg, parkering, kvartersmark och takyta. Stormtac (2016) tillhandahåller uppgifter på de koncentrationer som dessa ytor kan förväntas generera, dessa kan ses i tabell 6. Genomsnittet för planområdet redovisas även i tabell 6.
22 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Tabell 6. Framtida förväntade föroreningskoncentrationer, koncentrationer markerade i grått tangerar eller överstiger riktvärdet
Ämne Enhet Riktvärde Parkering Väg Kvarters-
mark Tak Genomsnitt - planområde
P µg/l 200 100 140 101 90 103
N mg/l 2,5 1,1 2 2 2 1,9
Pb µg/l 10 30 3 3,7 2,6 5
Cu µg/l 30 40 21 16 7,5 16
Zn µg/l 90 140 30 29 28 34
Cd µg/l 0,45 0,45 0,27 0,23 0,8 0,3
Cr µg/l 15 15 7 3,7 4 5
Ni µg/l 20 4 4 2,3 4,5 3
Hg µg/l 0,05 0,05 0,08 0,04 0,005 0,04
SS mg/l 50 140 64 41 25 45
Olja mg/l 0,5 0,8 1 0 0 0,4
BaP µg/l 0,05 0,06 0,01 0,01 0,01 0,01
Som man kan se i tabell 6 förväntas koncentrationerna av bly, koppar, zink, kadmium, krom, suspenderade partiklar, olja och bens(a)pyren överstiga eller tangera de riktvärden som finns för parkeringsytorna. För vägområdet och för tak överstigs riktvärden för ett fåtal ämnen. För planområdet som helhet överskrids inget av riktvärdena, detta alltså även innan rening av dagvattnet i makadamdiken.
Vissa ämnen har även lägre föroreningskoncentration än befintligt läge.
Föroreningsbelastningen har beräknats för planområdet, baserad på årsmedelflödet som beräknades i kapitel 3.1. Det har beräknats att väg-, parkerings- och
kvartersytorna renas via makadamdiken. I tabell 7 visas föroreningsmängder före och efter rening i makadamdike. Reningseffekten som ett makadamdike kan uppnå kommer från Stormtac (2016) som sammanställer olika rapporter och publikationer och ger ett schablonvärde på reningseffekten för olika dagvattenanläggningar.
23 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Tabell 7. Förväntad framtida föroreningsbelastning innan och efter dagvattenrening i makadamdike
Ämne Enhet Planområde - innan rening
Rening i makadamdike
Planområde - efter makadamdike
P g/år 190 35 % 130
N kg/år 3,4 45 % 2,0
Pb g/år 8 75 % 3
Cu g/år 30 70 % 10
Zn g/år 61 70 % 24
Cd g/år 1 60 % 0
Cr g/år 8 70 % 3
Ni g/år 5 55 % 3
Hg g/år 0 40 % 0
SS kg/år 82 80 % 22
Olja kg/år 0,6 75 % 0,2
BaP g/år 0 55 % 0
Som kan ses i tabell 7 har makadamdike en renande effekt på dagvattnet och föroreningsbelastningen förväntas sjunka betydligt. Om den befintliga föroreningsbelastningen i tabell 3 jämförs med den förväntade framtida
föroreningsbelastningen efter rening i makadamdike, så kan det ses att belastningen av kadmium, kvicksilver och bensa(a)pyren är oförändrad medan resterande föroreningsmängder ökar.
Alla föroreningar i dagvattnet förväntas i framtiden ha en lägre förorenings- koncentration i jämförelse med riktvärdet om makadamdiken anläggs. I de riktlinjer som presenteras i Stockholms stads Dagvattenhantering, Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse (2016) kan det förväntas att om
dagvattenanläggningarna dimensioneras efter ett 20 mm regn så kan det förväntas att det blir en renings- och fördröjningseffekt för 90 procent av årsnederbörden.
Eftersom förslaget i denna utredning fördröjer ett 20 mm regn bedöms det att dessa framtagna riktlinjer följs och att dagvattnet från planområdet får en god rening.
3.5 Höjdsättning
Dagvattensystemet har dimensionerats utifrån ett 20-årsregn med 10 min
varaktighet. Vid kraftigare regn kommer dagvattnet inte kunna avledas tillräckligt snabbt via ledningar och magasin.
24 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
Då måste området vara höjdsatt så att vattnet avrinner från byggnaderna mot områden som kan översvämmas utan skador på byggnader. Svenskt Vatten
rekommenderar att nybyggda fastigheter dimensioneras så att marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 100:e år (Svenskt Vatten P110, 2016). För att förhindra att yt- eller dagvatten rinner in i byggnaden måste marken ges en tillräcklig lutning från byggnaden. De närmsta 3 meterna från byggnaden föreslås ha en lutning på 1:20. Längre ut rekommenderas en lutning på 1:50 till 1:100 (Svenskt Vatten P105, 2011).
Vid ett 100-årsregn förväntas dagvattnet avrinna söderut längs Björksätravägen.
Lågpunktskartering som finns att skåda på Länsstyrelsens Webb GIS indikerar en lågpunkt markerad med prickad svart linje väster om Lövsätragränd, öster om Björksätravägen, se karta i figur 10 och bild på området i figur 11. Även
Stockholm stad har gjort en skyfallskartering som visar maxdjup på det vatten som kan väntas bli ståendes vid ett kraftigt skyfall, se inringade streckade området i figur 12. Skyfallskarteringarna indikerar att dagvatten kan väntas bli stående väster och öster om gångtunneln under Björksätravägen. Inga skador väntas uppkomma på fastigheter vid detta område då det är ett grönområde som kan fungera som ett temporärt utjämningsmagasin.
Figur 10. Lågpunktskartering vid utredningsområdet (Länsstyrelsens Webb GIS, 2016)
25 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Figur 11. Lågpunkt vid gång- och cykelväg vid Björksätravägen
Figur 12. Stockholm stads skyfallskartering (2017)
26 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
4. Slutsats
Dagvattenflödet vid ett framtida 20-årsregn skall inte överstiga dagvattenflödet vid ett befintligt 20-årsregn. För att efterleva detta behöver dagvatten fördröjas.
Dagvattnet behöver även renas för att säkerställa att det inte bidrar negativt till recipientens ekologiska och kemiska status. Om dagvattenhanteringen som föreslagits i denna rapport anläggs bedöms utredningsområdet inte bidra negativt till dagvattensituationen i området då dagvattnet föreslås fördröjas i
makadamdiken, dagvattenkassetter och till viss del i planteringar. Rening sker i föreslagna makadamdiken. Riktlinjer som finns för dagvattenhantering uppsatta av Stockholms stad bedöms efterlevas.
27 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Litteraturförteckning
Länsstyrelsens Webb GIS. (den 28 06 2016). Hämtat från Länsstyrelsen i Stockholm: http://ext-
webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/
NCC Boende. (2016). Projekterings-PM, geoteknik, För vidare projektering. NCC Boende.
Riktvärdesgruppen. (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret.
Stockholm stad. (2016b). Dagvattenhantering, Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse. Stockholm: Stockholm stad.
Stockholm stad. (den 03 02 2017). Skyfallskartering. Hämtat från Dataportalen:
http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/
Stockholm Vatten AB. (den 18 07 2016). Mailkonversation med Joakim Pramsten.
Stockholm.
Stockholms stad. (den 21 07 2016a). Klimat- och väderstatistik. Hämtat från Miljöbarometern: http://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimat-och- vaderstatistik/info2/
Stormtac. (den 30 06 2016a). Data base of standard concentrations and reduction efficiencies. Hämtat från www.stormtac.com/Downloads.php
Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Solna:
Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm:
Svenskt Vatten.
VISS. (den 01 07 2016). Mälaren - Fiskarfjärden. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige:
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE657865-161900
28 (30)
teborg\N-Data\104\29\1042938
29 (30)
\Göteborg\N-Data\104\29\1042938
Norconsult AB Väg- och VA-teknik
Emma Nilsson Keskitalo
emma.n.keskitalo@norconsult.com
Susanna Böös
susanna.boos@norconsult.com
