• No results found

Kommunala pensionärsrådet (15)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kommunala pensionärsrådet (15)"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Beslutande

Tjänstgörande ersättare

Anna Belle Strömberg Ordförande

Marianne Vestin Omsorgsnämnden Maude Eriksson Omsorgsnämnden

Annika Westin Samhällsbyggnadsnämnden Camilla Svensson Kommunstyrelsen

Åke Forsberg PRO

Christer Nyberg PRO

Rolf Lindström PRO

Ann-Sofie Ingman, -15:10 PRO

Åke Persson PRO

Gunilla Rödin SKPF

Else-Marie Backman SKPF

John-Erik Westman SPF Seniorerna Per-Mathis Nyberg, -14:30 SPF Seniorerna

Edit Persson Humanistiska nämnden Gunilla Kallin Kultur- och fritidsnämnden

Justerare Plats och tid

Sekreterare Paragrafer 10—18

Eva Isaksson

Ordförande

Anna-Belle Strömberg

Justerare

John-Erik Westman

BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans

Sammanträdesdatum

Anslaget sätts upp Anslaget tas ned

Förvaringsplats för protokollet

Underskrift

(2)

Ej tjänstgörande Ulla Grundberg-Larsson Omsorgsnämnden

ersättare Doris Hamberg Omsorgsnämnden

John Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden Göran Lundqvist Kommunstyrelsen

Anna-Greta Strandberg PRO Margareta Nyberg PRO Gunilla Ljungkrantz PRO

Sten Westman PRO

Margareta Söderlind PRO Gunnel Andersson SKPF

Solveig Olsson SKPF

Nea-Marie Österlund SPF Seniorerna Fredrik Svedberg SPF Seniorerna

Övriga deltagare Marie Mattsson, kostchef, konsult- och serviceförvaltningen Lars Lundgren, enhetschef internt stöd, välfärdsförvaltningen Birgit Schünemann, avgiftshandläggare, Internt stöd,

välfärdsförvaltningen

Kjell Yngvér enhetschef, trafik och parkering, samhälls- byggnadsförv.

Elaine Hagström, färdtjänsthandläggare, trafik och parkering, samhällsbyggnadsförv.

Eva Isaksson, sekr.

(3)

§ 10 Öppnande, upprop, dagordning, justering

Sammanträdet öppnas av ordföranden. Upprop sker av närvarande ledamöter och ersättare. Förslag till dagordning godkänns. Ordföranden tillsammans med John-Erik Westman, SPF Seniorerna justerar protokollet den 29 april 2016, kl. 09:00. Ändrat datum för justering till 3 maj 2016, kl. 09:00.

§ 11 Nya ersättare

PRO samorganisation har den 7 mars 2016 utsett följande nya ersättare

 Sten Westman efter Sven-Erik Johansson

 Margareta Söderlind efter Staffan Strandberg

§ 12 Måltidsenkät ordinärt boende och särskilt boende

Marie Mattsson, kostchef informerar om den enkätundersökning som gjorts av matgästernas nöjdhet för 2015. Motsvarande enkätundersökning genomfördes också 2014 och 2015 års resultat jämförs mot 2014. För Särskilt boende har 269 brukare besvarat enkäten och för Ordinärt boende har 272 brukare besvarat enkä- ten. De brukare som besvarar enkäten ska ha egen svarskapacitet.

(4)

 94 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Särskilt boende tycker att maten ser god ut, mycket god eller väldigt god ut.

 93 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Ordinärt boende tycker att maten ser god ut, mycket god eller väldigt god ut.

 95 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Särskilt boende tycker att maten smakar bra.

 94 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Ordinärt boende tycker att maten smakar bra.

 92 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Särskilt boende tycker att matsedeln är varierad.

 93 procent av de brukare som besvarat enkäten inom Ordinärt boende tycker att matsedeln är varierad.

Svarsfrekvens Särskilt boende

Det är viktigt att veta för många som upplever att de får för stora portioner tappar matlusten eller om de får för liten portion frågar de inte efter mer. Samarbete sker mellan kostenheten och boendet för att måltiden ska upplevas så aptitlig som möj- lig.

(5)

Det är viktigt att hålla koll på vikten för det kan vara så att en brukare kan vara överviktig men undernärd. Om personen tappar i vikt kan det var ett tecken på undernäring.

Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar (vid sammanträdet uppgavs 12 timmar) och speciellt inte för äldre. På alla boenden finns det kvällsfika och för alla som vaknar till på natten kan erbjudas nattmål eller tidigt morgonmål.

(6)

Svarsfrekvens ordinärt boende (matlådor)

För 2015 har 40 procent uppgivit betyg 5 och 33 procent betyg 4 på matlådorna.

(7)

Matlådan är näringsberäknad för att den ska ätas vid ett och samma tillfälle. 64 procent äter endast halva matlådan. Det kan vara så att de delar matlådan över flera måltider eller delar matlådan med den person som man delar hushåll med.

Risken finns då att brukaren får i sig för lite näringsmässigt.

Matlåda är möjlig att få två gånger per dag men det utnyttjas inte så ofta. I snitt tillagas 300 matlådor per dag. All mat är inte energiberikad men all mat är nä- ringsberäknad därför att alla inte har behov av energiberikad mat. Ca 20-20 pro- cent har energiberikad mat. Beroende på vilken typ av mat sker energiberikningen, i t.ex. såsen, biffen eller moset. Distriktsköterska/sjuksköterska ordinerar special- kost.

Det är möjligt att få bistånd till sociala insatser t.ex. medsittning vid måltid.

Det är den enskilde brukaren själv som köper in tillbehör t.ex. rödbetor eller ketchup till matlådorna och väljer själv vad de vill dricka till.

Vissa tar med sig matlådorna till träffpunkterna eller träffas på annat sätt och äter sin mat gemensamt.

På Rönnen och Sörgården finns öppna restauranger där alla kan äta.

Kostnad för matlåda är 53,50 kr och det är endast de antal som levereras som den enskilde betalar för. Avbeställning av matlådor ska göras tre dagar innan.

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 13 Information från möte i Björna om förändring inom äldre- omsorg, särskilt boende

Anna-Belle Strömberg informerar från det möte som genomfördes med anledning av planerade förändringar inom äldreomsorgen, steg 2. Marianne Vestin deltog också vid mötet. Det material som presenterades vid kommunala pensionärsrådet i februari 2016 presenterades också i Björna. Björna ligger i steg 2 och förändring är aktuell först 2020 och omfattar den gamla delen av äldreboendet.

Den reaktion som framkom vara funderingar varför Björna låg i steg 2 och inte i steg 1 eftersom många har väntat i flera år på en förändring av Björnaborg.

(8)

De tre alternativ för Björnaborgs gamla del är:

- Ombyggnation till fullvärdigt boende av gamla delen 50 Mkr - Nybyggnation ersättningsbyggnad

- Försäljning av byggnad ex. trygghetsboende

Deltagande vid mötet var nöjda över att få ta del av förslaget och de vill gärna ha ett trygghetsboende på orten.

Björna är en av kommunens serviceorter och enligt kommunens landsbygdsstra- tegi ska det finna vård- och omsorgsplatser på orten.

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 14 Information från Länspensionärsrådet

John-Erik Westman informerar från Länspensionärsrådet den 22 mars 2016.

Vid Länspensionärsrådet har bland annat följande punkter behandlats

 Förslag till förändrade avgifter vad gäller sjukresor, egenavgifter och högkostnad skydd för sjukresor från och med 1 juli 2016

Egenavgifter vid sjukresor

- Taxi och bårbil föreslås höjas från 80 kr till 100 kr - Specialfordon (taxi) föreslås höjas från 60 kr till 100 kr - Buss och tåg kostnadsfritt

- Flyg föreslås höjas från 80 kr till 100 kr

- Egen, bil, skoter och båt föreslås höjas från 60 kr till 100 kr - Asylsökande oförändrad 40 kr.

Högkostnadsskydd vid sjukresor

- Högkostnadsskydd föreslås höjas från 1 200 kr till 1 600 kr.

Pensionärsorganisationerna har till den 12 maj 2016 möjlighet att lämna syn- punkter på förslaget.

 Vårdbarometern

Landstinget mäter årligen nöjdheten bland 1 00 personer slumpvis utvalda i länet. I Västernorrland finns god kunskap om 1177 och vilken hjälp man kan få där. Många är positiva till förändrade personliga vanor, egenvård, minskad antibiotikaförskrivning samt rökfrihet inför operationer. Förtroendet för vården är det lägsta i landet.

(9)

 Region Västernorrland/Region Norra Sverige; Landstinget önskar överta Länsstyrelsens uppdrag för regional utveckling och bilda en egen region 2017 och därefter gå in i Region Norra Sverige 2019. Sollefteå kommun och läns- styrelsen är idag negativa till bildandet av en region 2017. Resterande kom- muner i länet är positiva.

Erik Lövgren är en stor förespråkare för region Västernorrland.

 Landstingets åtgärdsplan för att nå ekonomi i balans; Landstinget har beslutat att höja skatten och sänka kostnaderna. Skattehöjningen beräknas ge 300 miljoner kr årligen men besparingar måste göras med 250 miljoner kr.

Inga åtgärder är ännu beslutade. Vissa besparingsåtgärder avses att vara klara till halvårsskiftet 2016 och resterande andra halvåret 2016.

 ”Vårstädning” av läkemedel; Läkemedelsenheten vid landstinget arbetar för att sjukvården ska utföra städning i patienternas läkemedelslistor och apoteken kommer att tillfråga patienterna vilken medicin som är aktuell och ta bort överflödiga mediciner i läkemedelslistan.

Gunilla Ljungkrantz frågar om länspensionärsrådet har tagit upp den långa väntetiden för utbetalning av ersättning för sjukresor? John-Erik Westman med- delar att länspensionärsrådet inte har behandlat frågan.

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 15 Avgifter inom äldreomsorg - maxtaxan

Lars Lundgren, enhetschef, och Birgit Schünemann avgiftshandläggare, infor- merar om avgiftshandläggning för bland annat äldre.

Enheten internt stöd har hand om debitering av hyror och avgifter inom välfärds- förvaltningens verksamheter (äldreomsorg, handikappomsorg samt även individ- och familjeomsorgen). Totalt arbetar 4 personer med avgiftshandläggning. Tre arbetar med äldreomsorgens och handikappomsorgens avgifter och en arbetar med individ- och familjeomsorgens avgifter. Avgiftshandläggarna sitter i Stadshuset Nygatan 16.

Totalt tas varje år in runt 27 mkr i taxor och avgifter (äldreomsorg och handikapp- omsorg). Hyror ingår inte i detta belopp.

(10)

Taxor och avgifter hemtjänst, särskilt boende och LSS, 2015 Hemtjänst

Taxor och avgifter 13 504 419 kr Särskilt boende

Taxor och avgifter 11 872 079 kr LSS

Taxor och avgifter 1 795 142 kr

Totalt 27 171 640 kr

Avgiftshandläggarna arbetar utifrån en Avgiftsmodell antagen av kommun-

fullmäktige. I avgiftsmodellen har kommunfullmäktige uttalat att det ska debiteras avgift enligt SoL 8 kap (4-9 §§), HSL (26 § 6 och 7), LSS 19 § samt 8 kap 3b KL.

Enligt omsorgsnämndens delegationsordning har enhetschef för internt stöd nämndens delegation att revidera tillämpningsföreskrifter för avgifter i äldre- och handikappomsorgs med anledning av ny/ändrad lagstiftning samt prejudicerande domar.

För 2016 har gjorts bl.a. ändringar med anledning av ändrat prisbasbelopp som sänks från 44 500 kr till 44 300 kr.

Exempelvis har timtaxan för hemtjänst sänkts från 312 kr till 310 kr för 2016 och för trygghetslarm har avgiften sänkts från 208 kr till 207 kr för 2016.

Delegationsbeslutet omfattar även en höjning av avgiftstaket (det som kallas max- taxa) enligt socialtjänstlagen. Maxtaxan är den högsta avgift en kommun får ta för hemtjänst och kommunal sjukvård tillsammans i ordinärt och särskilt boende.

Riksdagen har beslutat om möjlighet till en förändring av maxtaxan och Örnsköldsviks kommun har beslutat att justera maxtaxan.

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2011-11-28 § 214 ska avgiftstaket (maxtaxan) beräknas enligt 8 kap 5 § SoL.

Maxtaxan höjs från 1 772 kr till 1 991 kr från och med 1 juli 2016.

Minimibelopp och förbehållsbelopp

Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, tv-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med den 1 januari 2016 är minimibeloppet 5 001 kronor per månad för ensamstående och 4 225 kronor per person och månad för sambor och samman-

(11)

levande makar/partners. Till minimibeloppet läggs bostadskostnad. Detta samman- lagda belopp kallas förbehållsbelopp.

Som kommun är det möjligt att vara generösar än vad lagstiftningen medger men staten räknar med att kommunerna justerar maxtaxan och det statsbidrag som utgår via utjämningssystemet regleras utifrån detta.

Exempel på omsorgsavgift för en person med hemtjänst och matdistribution hur förändringen av maxtan påverkar

Maxtaxa 1 772 kronor per månad - aktuell nivå t.o.m. 30 juni 2016

Inkomst inkl. ev. b-tillägg 10613 11125 11450 12389 13400

Bostadskostnad 5100 5100 5100 5100 5100

Minimibelopp 5001 5001 5001 5001 5001

Förbehåll måltider 831 831 831 831 831

Summa förbehållsbelopp 10932 10932 10932 10932 10932

Avgiftsutrymme -319 193 518 1457 2468

Omsorgsavgift 0 193 518 1457 1772

Maxtaxa 1 991 kronor per månad - ny höjd nivå från 1 juli 2016

Inkomst inkl. b-tillägg 10613 11125 11450 12389 13400

Bostadskostnad 5100 5100 5100 5100 5100

Minimibelopp 5001 5001 5001 5001 5001

Förbehåll måltider 831 831 831 831 831

Summa förbehållsbelopp 10932 10932 10932 10932 10932

Avgiftsutrymme -310 193 518 1457 2468

Omsorgsavgift 0 193 518 1457 1991

Enligt John-Erik Westman är det inte alla kommuner som avser att höja max- taxan. Enligt uppgift är det så många som var fjärde som får en avgiftshöjning enligt beräkningarna.

I beräkningarna från 1 september 2015 är det i hemtjänst 77 personer som blir berörda av totalt ca1 800 personer, (ca 48,5 procent). I särskilt boende är det ca 20 stycken, ca 21 procent, som är berörda. Troligtvis skiljer sig inte beräkning- arna inte så mycket från och med 1 juli 2016.

De som inte har ekonomiska möjligheter påverkas inte av förändring av maxtaxan.

(12)

Anna-Belle Strömberg utifrån de reformer som regeringen har utfört har 98 pro- cent pensionärer fått mer i plånboken och delar av reformerna bekostas genom höjningen av maxtaxan (genom reducerat statsbidrag).

Om det finns behov kan välfärdsförvaltningen komma och informera om taxorna ute i organisationerna.

Telefontider för avgiftshandläggarna är kl. 08:00-09:30, kl. 10:00-11:30. Telefon till Birgit Schünemann är 0660-886 19.

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 16 Vad vill kommunen med KPR?

Christer Nyberg, informerar att de under ett antal år känt frustration hur KPR arbe- tar. I skrivelse daterad 7 mars 2016, har PRO Samorganisation ställs följande frå- gor till kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och välfärdsförvaltningen;

 Varför genomförs inte de samråd med pensionärsorganisationerna som enligt stadgarna ska ske i frågor av omfattande betydelse, som t ex omvandling av Servicehus till Trygghetsboenden?

 Är kommunledningen inte intresserad av pensionärsorganisationernas kunskap kring frågor som rör äldre människor? Ser kommunen KPR som enbart ett informationsorgan?

 Varför har KPR den politiska sammansättning som den har idag? Och varför är inte politikerna föredragande för frågor som rör deras nämnder när de sitter med i rådet?

 Frågor om hur äldreomsorg och boenden ska lösas handlar ytterst om ekonomi och prioriteringar. Varför finns ingen koppling till budgetarbetet i KPR?

 Vi i PRO menar att tiden är mogen för att tänka nytt kring formerna för hur KPR ska fungera. Hur ser kommunledningen på detta?

Anna-Belle Strömberg meddelar att ett svar kommer skickas ut inom kort och en arbetsgrupp kommer att sammankallas för att noggrant genomlysa de frågeställ- ningar som framförts i skrivelsen. Arbetsgruppen planeras bestå av representanter från kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen, omsorgsnämnden/väl- färdsförvaltningen, representanter för KPR samt övriga berörda och ska se över formerna för kommunala pensionärsrådet. Arbetsgruppen ska bland annat utreda behov av revidering av KPR:s stadgar, organisatorisk tillhörighet för KPR samt

(13)

Christer Nyberg framför att pensionärsorganisationerna önskar i ett tidigt skede komma i dialog med beslutsfattarna vid övergripande förändringar och större beslut.

Åke Forsberg framför att det är viktigt att inte forcera arbetet med översynen av KPR utan arbetet bör lämpligtvis komma igång efter sommaren.

Pensionärsorganisationerna i KPR vill se sig som en resurs för kommunen och vara delaktiga i processer vid förändringar.

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 17 Införande av E-ansökan färdtjänst

Kjell Yngvér, enhetschef, och Elaine Hagström, färdtjänsthandläggare, informerar om pågående arbete med införande av e-ansökan för färdtjänst.

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att ansökningshandlingar som berör förvaltningen ska vara webbaserade. Syftet är att minska pappershanteringen men det kommer även i framtiden vara möjligt att få ansökningshandlingarna i pappers- form. Handläggningstiderna kommer att förkortas med e-ansökan.

Det innebär att ansökan om färdtjänst och riksfärdtjänst ska finnas på nätet men att arbetet ännu inte är riktigt klart. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill gärna ha syn- punkter på ansökan och om det finns några tillägg. Tjänsten kommer troligtvis att lanseras i augusti-september 2016.

Ansökan kommer inte att skilja sig så mycket från den ansökan som finns idag i pappersformat men den kommer att kompletteras med ”rutor med upplysning- ar/anvisningar” vilka kan läsas digitalt.

KPR har möjlighet att få tillgång att testa e-ansökan. Meddela Eva Isaksson om in- tresse finns så lämnar hon ut en länk till testmiljön.

Färdtjänsthandläggarna kan ute bland pensionärsorganisationerna informera om färdtjänst och riksfärdtjänst.

(14)

Broschyrer om färdtjänst och riksfärdtjänst skickas ut tillsammans med protokollet från dagens sammanträde. Synpunkter över ansökan och broschyrerna kan lämnas till Elaine Hagström, tfn: 0660-886 79 eller e-post: fardtjanst@ornskoldsvik.se

Kommunala pensionärsrådet beslut

Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

§ 18 Övriga frågor Seniorveckan 9-13 maj 2015

Program för seniorveckan 9-13 maj 2016 har skickat ut tillsammans med kallelsen till dagens sammanträde. Information finns också på kommunens hemsida.

Remiss landsbygdssäkring, förändring inom äldreomsorg, särskilt boende (boendeplanering) avveckling av verksamhet Etapp 1, Mogårn och Sidensjö- gården

För besvarande av remiss vad gäller landsbygdssäkring, förändring inom äldre- omsorg, särskilt boende (boendeplanering) avveckling av verksamhet Etapp 1, Mogårn och Sidensjögården har pensionärsorganisationerna utsett följande.

Rolf Lindström, PRO, sammankallande Gunilla Rödin, SKPF

Nea-Marie Österlund, SPF Seniorerna

Tillhandahållande av broddar

Kvarstående fråga från pensionärsrådets sammanträde i december 2016.

Broddar bör finnas att tillgå för kommunens olika områden vid exempelvis träff- punkterna och Kom in. Broddarna ska inte delas ut utan det ska anmälas ett behov.

Kommunen bör redovisa vem som på bästa sätt hanterar detta.

Det finns en grupp med John-Erik Westman och Anna-Greta Strandberg (efter Sven-Erik Johansson) som tittat på fallprevention tillsammans med Ann-Sofie Sjölund som eventuellt kan arbeta med frågan och det bör även ses över hur sam- arbetet med landstinget ska ske.

(15)

Till juni sammanträdet med KPR måste det finnas förslag hur hanteringen av broddarna ska ske.

Frågan tas upp vid nästa möte med arbetsutskottet.

Nästa sammanträde

Tid: Torsdagen den 9 juni 2016, kl. 13:00.

Plats: Sammanträdesrum Färjan, Fjällräven Center.

- - - -

References

Related documents

Istället för att berätta att mitt syfte var dels att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever

fattas som en sjukdom kan personalen mer om det än om funktionshinder, som till exempel synskada. Den som hardia- betes får sina sprutor. Men man ska ha klart för sig att de

I en del fall kanske objektet inte kan användas för till exempel forskning, utställning eller annan museiverksamhet, vilket gör att museet kan vilja gallra det ur samlingarna..

– Det är jätteviktigt för barn att äta bra, jag oroas över alla konstiga tillsatser som finns i maten i dag, säger skolans kock Andreas Brydling.. Karlbergs skola är liten,

Det är de små sakerna, som får stor betydelse och skänker livet värde, till exempel att någon bryr sig om att passa ägget så att det blir löskokt i stället för hårdkokt,

Om uppsatsen visar att samverkan, inkludering, långsiktighet och helhetssyn är faktorer som tyck vara avgörande för Gårdstens positiva utveckling så innebär det inte

(Forts, från föreg. Fast jag erkänner, att det fordras mycken storslagenhet i sinnet för att fatta det. Mänsklighetens sak är ju äfven min. Således, ni sätter er in

Holländer (2010) beskriver hur lagen under många år förändrats utifrån arbetet med barn som bevittnat våld, men att socialsekreterarna inte upplever att det skett några