Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga
institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet,
2013
Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 21 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2013. Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå.
Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2013 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2012, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU.1
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.2 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (277). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (160).
1
http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx
2
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 21 samhällsvetenskapliga institutioner samt
juridiska institutionen, 2013.
Publikationstyp
Institution AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
BU 21 7 0 11 3 2 3 2 1 8 58 CHESS 55 10 0 3 3 0 0 7 0 3 81 DSV 82 21 0 143 2 6 3 7 1 12 277 EH 16 15 2 0 4 0 0 1 4 1 43 FE 49 19 1 32 8 5 0 1 2 5 122 IIES 18 6 0 0 0 7 0 2 1 15 49 ISA 38 17 2 7 2 2 0 9 2 8 87 JUR 24 29 1 3 8 3 0 1 4 50 123 KG 27 6 2 0 0 3 0 3 1 7 49 KRIM 18 15 0 1 0 3 1 3 1 3 45 NE 24 3 0 0 0 14 0 1 1 12 55 PD 15 10 0 11 2 11 1 5 1 4 60 PSY 160 20 0 44 1 13 0 3 1 6 248 SA 21 23 3 10 0 1 0 0 4 6 68 SCORE 11 22 0 22 4 0 0 5 4 2 70 SOC 54 25 1 9 0 4 0 3 3 9 108 SOFI 47 20 5 0 2 1 0 21 3 2 101 SoRAD 50 1 0 0 0 1 0 1 0 3 56 SP 7 1 0 4 0 4 1 0 1 1 19 STAT 9 11 0 6 0 4 1 5 1 0 37 STRESS 89 10 0 46 0 0 0 1 0 1 147 SV 19 16 3 0 4 5 0 0 3 5 55
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen3 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om
P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet
författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.4 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2012 till 2013. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Störst publikationspoäng för 2013 har DSV: 132,0, vilket utgör 13,3 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 97,4. Stora procentuella
3
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx.
4
I de fall då en författare uppgett tillhörighet till två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2012, står SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) och STRESS (Stressforskningsinstitutet) för.
För fyra av institutionerna – NE (Nationalekonomiska institutionen), IIES (Institutet för internationell ekonomi), SOFI (Institutet för social forskning) och SOC (Sociologiska institutionen) – hänförs minst 40% av författarandelarna till publiceringsnivån 2.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2013 för 21 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska
institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 992,9 0,0 100,0 800,6 81,2 18,8 59,6 38,1 2,3 BU 26,9 11,6 2,7 21,6 90,4 9,6 50,5 44,9 4,6 CHESS 52,5 -11,6 5,3 32,8 76,0 24,0 86,3 10,7 3,0 DSV 132,0 12,0 13,3 152,5 97,3 2,7 46,6 53,4 0,0 EH 18,8 4,4 1,9 16,3 73,5 26,5 41,8 56,1 2,0 FE 74,3 8,9 7,5 59,8 90,8 9,2 53,3 40,8 5,9 IIES 22,3 16,1 2,2 13,8 54,0 46,0 78,3 21,7 0,0 ISA 38,4 -41,6 3,9 31,0 87,3 12,7 79,6 18,3 2,1 JUR 65,7 -23,5 6,6 42,8 79,0 21,0 43,2 44,7 12,1 KG 26,2 11,0 2,6 21,6 84,6 15,4 81,5 18,5 0,0 KRIM 22,1 16,3 2,2 17,6 70,7 29,3 79,7 20,3 0,0 NE 33,5 2,1 3,4 14,8 36,6 63,4 100,0 0,0 0,0 PD 30,9 -33,1 3,1 21,3 85,4 14,6 44,2 47,9 7,8 PSY 97,4 3,4 9,8 78,7 85,3 14,7 80,7 19,3 0,0 SA 29,2 -9,0 2,9 31,0 80,7 19,3 42,8 57,2 0,0 SCORE 33,4 357,5 3,4 23,5 67,0 33,0 26,2 63,8 9,9 SOC 76,0 46,2 7,7 57,7 59,8 40,2 54,8 45,2 0,0 SOFI 68,5 5,4 6,9 43,2 57,0 43,0 72,4 25,3 2,3 SoRAD 35,2 -34,1 3,5 26,0 78,4 21,6 96,2 3,8 0,0 SP 6,9 3,0 0,7 5,5 78,8 21,2 45,5 54,5 0,0 STAT 9,9 94,1 1,0 10,8 95,4 4,6 41,9 58,1 0,0 STRESS 59,4 126,7 6,0 55,3 88,1 11,9 51,9 48,1 0,0 SV 33,4 -50,4 3,4 22,9 74,9 25,1 50,1 42,3 7,6
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2013. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SCORE störst poäng, 4,7, följd av STRESS, 4,0.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Institution Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
BU 26,9 0,6 CHESS 52,5 2,3 DSV 132,0 1,6 EH 18,8 1,0 FE 74,3 0,8 IIES 22,3 1,5 ISA 38,4 0,8 JUR 65,7 0,7 KG 26,2 0,9 KRIM 22,1 1,1 NE 33,5 1,0 PD 30,9 0,4 PSY 97,4 1,3 SA 29,2 1,0 SCORE 33,4 4,7 SOC 76,0 1,2 SOFI 68,5 1,6 SoRAD 35,2 2,4 SP 6,9 0,3 STAT 9,9 0,5 STRESS 59,4 4,0 SV 33,4 0,6
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 22 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2013, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sju åren.5 DSV har det största medelvärdet, 91,5. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010. Exempel på institutioner med stigande trender är DSV och FE (Företagsekonomiska institutionen).
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2013 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvärde, 2007-2013 sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 993,1 992,9 834,9 BU - 4,3 21,5 24,0 33,2 24,1 26,9 22,3 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 59,4 52,5 45,9 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 117,9 132,0 91,5 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 18,0 18,8 19,0 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 68,2 74,3 52,2 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 19,2 22,3 27,0 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 65,7 38,4 50,3 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 85,9 65,7 70,6 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 23,6 26,2 22,1 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 19,0 22,1 14,0 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 32,8 33,5 25,4 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 46,2 30,9 41,1 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 94,2 97,4 81,6 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 32,1 29,2 26,3 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 7,3 33,4 12,9 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 52,0 76,0 52,5 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 65,0 68,5 59,6 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 53,4 35,2 38,3 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 6,7 6,9 9,1 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 5,1 9,9 5,6 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 26,2 59,4 26,7 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 67,4 33,4 47,6
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2013.
5
För tabellerna 4 och 5 samt figurerna 1 och 2 gäller att medelvärdena för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 2009 2010 2011 2012 2013 Pub ‐poäng År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Tabell 5 ger dels de 22 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2013, dels, för varje institution, medelvärdet över de sju åren. CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det största medelvärdet, 2,0, följd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), 1,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är CHESS.
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2013 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvärde, 2007-2013 BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 0,6 0,6 0,8 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 2,2 2,3 2,0 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 1,6 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,8 1,0 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,8 0,8 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,0 1,5 1,5 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 1,5 0,8 0,9 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 0,7 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,8 0,9 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,8 1,1 0,7 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,9 1,0 0,7 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,5 0,4 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 1,0 1,3 1,0 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,3 1,0 1,0 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,9 4,7 1,3 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,8 1,2 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,2 1,6 1,2 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 2,5 2,4 1,9 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,3 0,3 0,4 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,2 0,5 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,2 4,0 1,7 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 1,3 0,6 0,9
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren
2007-2013. 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2009 2010 2011 2012 2013 Pub ‐poäng/ÅA År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn
Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa
DSV Institutionen för data- och systemvetenskap
EH Ekonomisk-historiska institutionen
FE Företagsekonomiska institutionen
IIES Institutet för internationell ekonomi
ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
JUR Juridiska institutionen
KG Kulturgeografiska institutionen
KRIM Kriminologiska institutionen
NE Nationalekonomiska institutionen
PD Institutionen för pedagogik och didaktik
PSY Psykologiska institutionen
SA Socialantropologiska institutionen
SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
SOC Sociologiska institutionen
SOFI Institutet för social forskning
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
SP Specialpedagogiska institutionen
STAT Statistiska institutionen
STRESS Stressforskningsinstitutet
