• No results found

ll07l - Plllt - i o.s.r. i pl i Ir i i - ir frln i i. i iir pl -. 2l{ Litteratur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ll07l - Plllt - i o.s.r. i pl i Ir i i - ir frln i i. i iir pl -. 2l{ Litteratur"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Litteratur

H. FREUDE, Ii. \l'. H^xDE, C. A. LoEsE: Die Nefer \tilteleuropas. Band l. Einfihrung in

die (eferkunde. 1965. Goecle und Eyers Verlag. Iirefeld 2l{ sidor, pris (klotband) DM 28:

Av det nya -. mellaneuropeiska skalbaggsverket har nu ocksl det inledande bandet ut- kommit. Det b€handlar bland ennat ertbegreppet, skelbaggsHras utvecklingshistoria, deras yttre och inre by88nad, insamling, preparerinS m.E. Utf6rliga kapitel agnas skalbaggarnas biologi och ekologi. Texten er Httlist och trevligt skriren, innehlller f0. den mera f6rsi8- komne kanske ej sA mycket nytt, men fdr nybdrjaren mlnga nyltiga och prektiska rld och lardomar, som meddelas pl eIt instruktirrt sett. Boken avslutas med lsbeller 6rer skalba8gsfsmiljerlra och en sammansta[nin8 6ver venliga fackultryck. Den iir rikt illu-

slrerad med goda konturteckninger, men med mindre lyckade fiirgbildet, av vilka en del (l.ex. av .4nlhonomu$ potrrorum s. 112, Dosc lus c€ruinas och ,ryg.otls ue.sicolor s. 128)

i grella och onaturliga fiir8er ger en dilig fdrestillning om skalbaggarnas ulsee[de o(h

den miljd de lever i. .I.EURE t,allr

A. HoRlon-: Faunistik der mitleleuropeischen Xdfer. Band X. Slaphtlinidae. 2. Teil.

tlberlingen-Bodensee 1965. 335 sidor. DM 2{:70.

Sedan nlgon tid tillbaka fdreligSer i fardi8t skick 2:a slaphylinid-deler av Horions Faunistik, som omfattar underfam. Paederinoe, Xantholinae och Sropiylininde. Uppliigg- ningen ir den frln fdregeende band iSlkiinda och arlerna kanske ennu uifdrligare be- handlade

- se t.er. Emus iiraus, som tilldelets ej mindre en ? sidor. Denna staphylinid, den europeiska faunans slorsta och farggrannaste, har Horion alltid iignat slort intresse.

Han anser den i Tyskland vara en ,vaDdrarskalbagge, i samma mening som lepidoptcro-

logernas,yandrarfjarihr'

(

l'(ners.r cardui, .{cheronthia dl.opus o.l.).

En n1'hel i fdreliggatrde faunistikband Ir ulbredningskertor fdr etl urtal i geogrefiskl avseende itllressants arler. Om dem framhlller f6.f. mycket riktigt, atl karlan ofla ej illuslrerar en arts verkliga ulbredning utan blott vad man vid karlans uppriiltande ret om den. Senare kan ju kartbilden ej sellan fdrendras genom Dya fynd, transgredierande arters blolt tiuelliga euer periodiska lpphedande o.s.v.

I detta band. som liksom de f6regAende innehlller en man8d iiven 16r nordiska koleopte- rologer verdefulla uppgifter om de olika arternas ulbredring, ekologi, biologi m.m., ut- talar fdrf. pl flera stilllen ocksl sin mening om lissa nyare lendenser inom skalbaggs- systemaliken. som kNn befaras komma alt skape fdrtirring och 6kade srArigheter lid

b€stiimningarna. Han ar silunda beslemd motstendare till en alllfdr llngt driven uppdel- ning i nya sl:ikten och ulderslekten, nybesk vning ev arter som sedan ej nred sekerhet kan uppr[tthlltas och idenlifieras, avskaffande av gamla hiivd$unna namn giillande blde sHkten och arter o.s.r. principiell molstlndare till detta. om ej yllerst tvingande skil n6dvindiggdr fdrAndringar. Dr. Horion forordar alllsl lterhellsamhet i ber6rda henseen- den, yilket man Serna hlller med onr

- se t.er. vad han skriver om Ocapus melanarius s. 233, Qu?diui l(terrigaaus s. 2iO, Quedius unicolo, s. 275 och Quedius lrmbrtnus s. 281.

TEUaE Plllt

H. WTEELE: TetragDathidee

- SlreckspinneD und Dickkiefer. Die Tiers'elt Deulschlands- 49. Teil: Spinnentiere oder Arachnoidea, XII. Jena f963 (VEB Gustev Fischer Yerleg).

76 pp., 124 fig. Pris 20: 20 DM.

Med lillfredstAllelse ser man, hu. behandlingen av de egeDtliga spiodlarna glr mot sin fullbordan i Die Tierrelt Deutschlands. I denne del dr det tetragnetlriderna. kekspindlarna,

E|tonol- Tr. !ry.

87.

9. 1

2,

rfi6

ll07l

(2)

t 0rl I-ITT}:RATI]R

som fAtt sin behandling. Familjen har uppdelats i tve rmdedaniljer, Tetragnathilae och Pach]-gnalhinae. I)e hAda underfamiljerna llter sig liitl skiljas even vid ett l'tligt betrak-

lande. men de skiljer sig ocksl dariSenom, att arterna av 'fetragnathinae forferdigar hjul- niit. medan lalminslone de adulia) Pach-ygnathiflae-arterna ej lillyerkar lllgra flngstnat.

\lcdlenrnrarna av kdkspindelfamiljen ar karakteristiska hl.a. genom utformningen av genitalia. Ilannarnas sekund:ira kopulationsorgan, de ombildade ytlersla palplederna, ar

liitt igenkinnliga genom den slutna kilinkapsel, som'omger inre delar at bulbus. Honorna saknar epigl'n. men vuh'ans ulformning hos de olika arterna iir karakterislisk. [Ios tAde hannar och honor iir chelicerernas olika tandbesattning viktigl arlkenuetecken. Hannarnas konduktorspets er elt artkrilerium, hos hannarna av Pachygnathinae er iiyen paracjmbium en xrtskiljande karaklir. Alla dylika karaklirer finns albildade i riil tilltagna figurer.

Beskrirningen 6rer varje a Ar utfdrlig, och slektena som omfaltar flera arter har f6rsells med en saDrlad bestiimningstabell 6ver arterna i bdrjan av yarje sedant sl;ikte, till skillnad

frin tidigare spindeldelar i delta ve.k. Dessulom fiDns ett allment inledande kapitel 6ver faEiljen. och till varje a.t hdr iren en hel del uppl-,-sningar llmnade under Nbriken ,Zur Biologie, jlmte uppgifter om utbredningeD.

Samtliga behandlade arter utom Eucta ka$tnefi Crome Ar funna i \.lrt land (:10 arter).

E. k(Ieslneri Ar endasl kffnd fr{n Nordtyskland. F6r Sveriges del finns lelr&gnathinerna b€- handlade ar. I. Tullgren i Ent. Tidskr. 66 (19.t7) med avbildningar ar o\.an nemnda kenne- tecken och bestlmniDgslabell. I Wiehles arbete hat dock namnet Eogndria Aud. utgllt

p.g.a. en ,nomenklalorisk hlrddragning' och ersells med slektnsmnet ,.l.undognarrto Whle.

lviehles arbete er av samma hdga klass som hans f6regeende delar i denna serie.

ToRBTOBN Iao\TSTEDT

Ertotnol-Tt. hs-87-

.

I -2,1966

References

Related documents

Sd iir inte fallet diir livscykeln ir tvi-drig. och vux- na djur forekommer har endast vartannat ir. Den- na periodicitet hos tallbarkstinkflyet iir miirklig

En stor del ar dessa er parasiter pil 8aUm.!-ggor (Cecidomyiidae) och andra gallbildande- och minerande insekter. F6rmodligen ar detla det utsprungligare

Det mest karakteristiska ftir liosoma-larven 5r utformningen av setae pfl frontalsktilden, cllpeus och labrum med dels linga, kraftiga setae, dels pi- fallande korta,

Dl erbetet upplager de flesta i SveriSe fdrekomnrande spheciderDa utg6r arb€tet ett nrr-(ket viilkonrmet tillskott av nrodern facklitleratur till denna gaddsteLelgupp. som

VrcaoR HINSEN: f'ortegnelse oler Danmarks biller lcoleoptera). Entomologiske Medde, Ielser. Entomologisk Forenin8s ,orlag, Zool. Deres udbredelse i Danmark,

Det rnAste vara Olands inspirerande nerhet som utg6r den egentliga or- saken till att Kalmar och dess liroverk sedan lSnge htir till huvudleveran- torerna

Trots stora mellanårsvariationer står det helt klart att de mycket höga tätheterna av dessa arter, ofta mer än 100 individer per kvadratmeter i vattendrag spridda över stora delar

Inga möjligheter till långsiktig kapitalad."Umu lering eller till långsiktig ekonomisk planering : båda delarna hindras av såväl den politiska struktu- ren