Liosoma dcflcxum Panz. (Col. Curculionidae)
Ndgot om artene biologi eamt beekrivning av larven .{v BERTTL LEKANDER
Liosoma dellexum Panz. iir en i Skandinavien siillsl-nt vivelart. som endast pAtreffats pA ett relalivt fital stillen, Hansen rn.fl. 1957. Fiir nigra ir sedan
gjorde fil. stud. B. Ehnstrtim mig uppmlrksam pi att den fiirekom vid Skogs- h6gskolans omride vid Experimentalfiltet. Vid hivning pfl blommande vit- sippor visade det sig att den diir ingalunda var sillsynt. Pi eflersommaren gjordes pi fyndplatsen vissa undersiikningar pA vitsippsriitterna fdr att om
miijligt finna larver men utan resultal. \'iren 196.1 infingades derfiir ett antal exemplar, som sattes i en bur med en uppgrdvd torva med vitsippor.
I riitterna pi dessa patreffades senare pfl sommaren ett anlal larver.
Artens biologi iir ftiga kiind, Scherf 1964, och larvens utseende er obekant med undantag av att egglaryens huvudkapselbredd uppgivits till 0,31 rnm.
Si m,'-cket iir dock kiint att larverna utvecklas i Ranunculaceer sisonr Renunculus repens, R. montanus, .{nemone nemorose, Coltha palusttis.
antingen i stjilkarna eller riitterna. Huruvida larverna utvecklas inuti rtitterna eller angriper dessa ulifrin ir dock okAnt, Scherf 196{.
\{ina egna iakttagelser har som inledningsvis pepekats Bjorts i si motto
korullad miljti att larverna endast haft tillgeng tilt Anemone nemorosa.
Eftersonr denna tirt enrellertid helt dominerade pA det stelle. ddr djuren infringades, har man berettigad anledning antaga. att den var larvens vdrd- Yext.
PA de blommande vitsipporna gjorde skalbaggarna sitt n[ringsgnag i fornr av smi, svagt ovala hAl i bladen. Illadens kanter undveks i regel liksonr de grtivre bladnerverna, vilket framgAr av fig. 1. Skalbaggnrna fortsatte ratt lenge med detta niringsgnag men fajrsvann si sminingonr ned i jorden.
Vid en unders6kning i mitten av juni av en del rtttter kunde inga spAr av gnag uppt[ckas. Diremot visade en liknande understikning den 16 juli att en del jordstammar var mer eller mindre urholkade, och en del larver pfl- triiffades Aven. Jordstanrmarna var helt urholkade, och bitvis var gAngarna synliga, fig. 2. Trots att angreppet gAtt rett lAngt, var det dock tydligt att gengarna lttpt mitt i stammen, och fdrst dA larverna blivit storre, hade de
btirjat fiirtlra hela stammen, se att gingarna frilagts. Den vidare utveck- lingen kunde inte f6ljas, men antagligen fdrpuppas larr.erna och klicks de
nya skalbaggarna under eftersommaren-htislen. Generalionen skulle i sl fall vara ettArig. Detta anlagande stiids av iakttagelser frin Danmark, dir
larver puppor och skalbaggar pitrdffats i augusti, Kr1'ger & Sonderup 1952.
Ento ol. Tt. .lrs.87. E- 3-t, 1964 it27 )
12tt BI]RTIL LEI(ANDER
Fig. 1. N[riDgsgneg s\ Liosoma de erum
pl elt vitsippsblad.
Nutrient eating of Liosonr( delletum on i lelf of -lnemone nemorosa.
Pri grund av misslyckande vid prepareringen av nigra larver har jag
endast haft tvi som grundlag ftir nedanstiende beskrivning, varftir nigra detaljer i morfologin ej iir fullt klarlagda. Yidare har ingen hansyn kunnat tagas till eventuella variationer i de morfologiska detaljerna. De tvi under- stikta larverna ir dock fullt iiverensstimmande sfl uiir som pl huvudkapselns form, vilket treror pri att de tillhtir tvi olika stadier, troligen det nest sista och sista.
Larven 6r svagt krumbttjd utan tydliga kitinpletar. Lateralt om antennerna finns tvi tydliga oceller. Huvudkapselindex (liingd/bredd) 0.96 i yngre och
1.2 i iildre stadiet.
Frontalsktilden, fig. 3: .{, genom tydliga suturer vil skild frln resten av huvudkapseln, svagt hjeflformad. Endocarinal linje medelli.ng, tydlig. Av de fem seta-paren ir de tvi frlmsta kraftiga och llnga under det att de aivriga tre ir mycket korta. Epistoma begrinsas bakflt av en sam-
manhingande, svagt buktande inje. Antenner, fig. 3:C, koniska korta utan antydan till differentierinB. PA antennfiltet finns lateralt om anlennen fyra snrfl, liklinga setae samt 2 i 3 sensiller. Clypeus, fig.3:A,
med tydligt vinkligt utAtbdjda sidor, framit avsmalnande. De clypeala setae av ungefiir samma ldngd, korta. [Ientum, fig.3:.{, med avrundad eller svagt tre-loberad framkant. Av de tre paren setae pi mentum [r
Fig. 2. JordstaE !v Yit-
sippa med latvglng av Liosoma dellerum.
Rhizome of -hemone ne- morosd Nilh a tunnel
made by lhe larva of Liotomo ilellern .
Erto6ol. Tr- *0. E7. E. 3-1,1966
I
I I 14
LIOSOMA DEFLEXUM PANZ. (COL. CURCULIONTDAE)
B
t
I
Fi8. 3. Larv av I,iosom( dellerum. -\i Frontalskold med cl)'peus och labrum, 150X. B:
Mandibel, 100X. C: ,{nlenn med antennfalt, 310X. D: Epipharynx, 300X. E: Pedalloh, 100X. F: Stigma,3l0x. G: ]Ienlum och suhnrentum.225X.
Larra of I,roiom(l dellerum. -\.l-ronlal shietd rr-ilh cl-r_peus and labrum. 150X. B: \Iandible, 100X. C: -lntenna rvith antennal field, 310X. D: Epipharynr, 300X. E: Pedal tobe, 100X.
F: Stigma, 310X. G: llentum and submenlum, 22iX.
de tvi frimre av nonnal lengd under det att det tredje 6r pifallande kort. Av de tvi paren antero-mediana selae er det laterala paret litet, borst-
likt. det nrediala visentligt st6rre, jemnbrett. De tre labrala sensil- lerna tydliga, placemde i triangel. Epipharynx, fig. 3: D. De antero- laterala setae sitter parallellt med epipharynx framkant. .{v de mediala setae har endast tyA par iakttagits, men eftersom preparaten ir
nlgot otydliga er det tenkbart alt ytterligare ett par finnes, eftersom tre par
5r det normala. 'I'ormae korta, tjocka, i det nermaste parallella. trIan-
diblerna, fig.3:B, med tya apicala, spetsiga tender och en liten medial, kntilformad tand. NAgra mandibuliira setae har ej kunnat iakttaBas men biir finnas. NI e n t u m, fig. 3: G, tydligt med brelt ansatta arnrar.
Palper tydligt tve-ledade. Pl ligulan er setae m)'cket korta. I det
9 Entonol. Tt. -1t0.87. fl.3-1, 1966
A
€L: nc
D
'l-a
F G
i.)o
E
/
b 6
I
130
fremre paret sitter de pa nigot Hngre avstand frin varandra in i det bakre.
PA submentum sitler setae i lriangel. Deras lingd har ej kunnat angivas dA de brutits av vid prepareringen. Pedalloberua, fig. 3:E, har tvi
setae av vilka ett er betydligt lengre. Stigmata, fig.3:F, med tvi lvdliga lufts[ckar.
Det mest karakteristiska ftir liosoma-larven 5r utformningen av setae pfl frontalsktilden, cllpeus och labrum med dels linga, kraftiga setae, dels pi- fallande korta, svaga sfldana. Eftersom innu relatirt fA Curculionid-larver ar noggrannare analyserade, kan man pi grundval av larvens morfologi ftir nflrvarande ej draga nigra slutsatser rdrande artens relationer till andra sldkten.
Li(terarur
HANSEN, V. m.fl., 1957: Cat. Coleopterorum Daniae ell lfennoscandiae
- Helsingfors.
HoFFMAN, A., lg51; Faune de France 59. Col6ptires Curculionides II.
- Paris.
IiRycER, J. P. & SoNDEnup, H. P., 1952: Biologiska iakttsgelser 6ver 200 arter af danske Bille-lan'er IlI. Ent. Itedd. 26.
SCEEBF, H., 196"1: Die Ent$'icklungsstadien der milleleuropeischen Cu.culioniden. Abh,
senckenb. naturf. Ges. 506.
LloEomr dcflerum Prtz.
- On the biologg of the species and a description ol the laroa
During the spring of 1964 a number of the rare rvcevil Ziosoma deflerum Parz were captured at Experimentaueltet in the northern part of Stockholm. The beetles
$'ere kept in a cage in which .{nemonc nemorose had been planted. This herb s-as
quile dominating in the area, \'here the u'eevils had been cauShl.
On the leavcs the beetles made their nutrient eating in lhe form of small holes,
fig. 1. An investigation in the middle of July revealed a number of lan'ae in the rhizomes. From the beginning, in all probalility, the larvae had lived inside these rhizomes, but gradually lhe]'had been more or less consumed, fig. 2.
A description of the lan'a has been given and the morphological details are reproduced in fig. 3.
Entonol. Ts. )to.87. fl.3-r, IUA
BERTIL LEN.{,\'.DER
