• No results found

i i i i ir I ir In

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "i i i i ir I ir In"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Einar Wahlgren

Med temod miste r'i konstalera att 1963 blivit ett fdrlustrikt ir fiir svensk entomologi. Dess rrestor Einar \\rahlgren hdr till den rad av viilkiinda gestal- ter, sonl detta er gatt bort.

Einar Wahlgren avled i llalmti den 13 maj 1963. Han var f6dd i Kalmar den 5 mars 1E74 och nidde alltsi den h6ga ildem av 89 rir. Nrigra minader innan hade han nikat ut ftir ett svArartat benbrott frin vars ftiljder han icke hamtade sig.

Det rnAste vara Olands inspirerande nerhet som utg6r den egentliga or- saken till att Kalmar och dess liroverk sedan lSnge htir till huvudleveran- torerna av framstiende svenska biologer och deribland inte minst entomo- loger. Efter studentexamen i Kalmar 1892 genomf6rde Einar Wahlgren sina akademiska studier i Uppsala, ddr han blev fil. kand. 1895, fil. lic. 1902 och

disputerade 1909. Han blev adjunkt i Karlstad 190i, lektor i Hirntisand 1907

och slutligen lektor i biologi vid h. allm. liroverket i Nlalmd 1911, der han

ftir tivrigt efte redde min far.

I sin betydande vetenskapliga produktion har han varit sellsynt mang- sidig. I en lflng rad av huvudsakligen systematiska arbeten har han kritiskt behandlat sfl skilda insektgrupper som Collembola (dairibland gradual- avhandlingen). Siphonaptera, Diptera Nematocera, Lepidoptera (ett flertal grupper), och Psyllider och .{phider bland Hemiptera. Under sina senare

ir koncentrerade han sig pi strrdiet av gallbildande insekter varom minga bidrag i Entomologisk Tidskrift fram till 1962 ar ett talande vittnesb6rd.

N{ed sttirsta tacksamhet tenker vi tillbaka pri hans synnerligen omfattande medarbetarskap i rSvensk Insektfauna, och hans samarbete med Frithiof Nordstrtim i 'Svenska Fjiirilap och Albert Tullgren i rSvenska lnsekter,,

det senare annu efter 40 er ett oumbirligt uppslagsverk till vilket andra len- der knappast har nigon motsvarighet.

Entomol. Ts. Iry.81. H.3-1, 1963

[313]

!

In memoriam

(2)

311 LARS BRUI.DI\

Det rider emellertid ingen tvekatr om att Einar \\'ahlgrerrs viktigaste preslationer ligger inom biogeografins omr6de. Hil htir bland andra hans uppsatser om \lacrolepidopleras rrtbredning i Yiirnrland l-\rk f. zool. och Ent. Tidskr. 19081 och pA Oland (.{rk. f. zool. 1915. t917). Sreriges insekt- Seograliska indelninil (Ent. Tidskr. l9l3), ,Yestarkliska elemenl i Skandina- viens fjiirilfarrna, rib. 1919) och ,De europeiska polariiarnas insektfauna, dess s.rmnansiitlniDi; och hirkomst, (ib. 1920). I)essa arbeten var fiir sin

tid mvcket mirkliga. Klarare iin nigou aunan sig \\'ahlsren problematiken bakorn de nordiska inseklernas utbredningsmiinsler. och med sin logiska skirpa genomfiirde hau diskussionerna pi ett setl som verkal inspirerande

pi yntire generationer. 'l'illsammans nred Sven Ekmau frimstir Einar \\'ahl-

i:lren som grundare uv modern skandinavisk djurgeoilmfi.

Frin studieiren i Lund och en kort termin som hans kollega vid liroverket i Malmij minns jag I'iinar \\hhlgren som en imposant personlighet. sorn med sin 0rnblick och sill nigot barska sett ingal respekt inte bara bland skol- elerer. \Ieu han h:rde glimten i iigat och han rar fast i sin vinskap.

Lqrs Brundin

Entomol. Ts. -lrs.8!. II.3-t, 196j

References

Related documents

Fiireningen har sammankomster varje minad i form av mtiten eller

Anmdrkningsvdrda fynd av skalbaggar och fiiiri- lar i Sverige sammanstdlls ftir Entomologisk Tid- skrift i flterkommande rapporter av Stig Lund- berg (Coleoptera),

De fuktiga biickravinernas staphylinid-fauna karakliirisemde s framfdr allt av nigra sliirre arter, Quedius kterulis Grav. var ytterst allmiin under ltiv, likase

Leiler efter ett fyrd av ett e\emplar i Halttorps hage av Ulf Nylander. Dettr exemplar satt pi undersidau av en ekklamp liggande vid en av de grova fredade

markant flin sklnska exemplar av arten fremst genom en skarpt markerad flra pi halssktilden niende frin basen till drygt halya halssk6ldens liugd.. Genitalorgan

Det mest karakteristiska ftir liosoma-larven 5r utformningen av setae pfl frontalsktilden, cllpeus och labrum med dels linga, kraftiga setae, dels pi- fallande korta,

Sternit beim d gerundet vorgezogen, beim 9 kiirzer und breiter und am Hinterrand etwas ausgebuchtet. Zwischen Schonen und Nledelpad ist die Art fast gleichmissig

- minst 300 olika skalbaggsarter blev utbytet friLn dessa biotoper. Dessutom fingades i skirm ett ej ringa antal skalbaggar och andra insekter, som uppehdll sig pA