Främja sparande och ägande
Globaliseringen innebär ökad konkurrens. Detta ställer krav på konkurrenskraftiga villkor för företag och investeringar för att behålla och skapa jobb och utveckla väl- ståndet. Ett viktigt sådant villkor är att kapitalbeskattningen är konkurrenskraftig.
Vad är problemet?
Det svenska näringslivet har successivt kommit att ägas allt mindre av svenska hushåll. Samtidigt har utlandet och institutioner, som pensionsfonder, tagit över. Ut- vecklingen för de svenska hushållen har gått från en dominans med över 70 procents ägande av Stockholmsbörsen på 1950-talet till en ägarandel neremot 10 procent i dag.
En förklaring till förändringarna i ägandets sammansättning, vid sidan av allmänt ökat internationellt utbyte, är att Sverige sedan lång tid beskattar svenskars kapital- inkomster och ägande hårt i jämförelse med villkoren för utländska ägare och insti- tutioner. Givetvis har även andra ägare en välkommen plats i det svenska näringsli- vet, men svenskt direktägande borde inte diskrimineras genom högre beskattning.
Enligt en färsk och omfattande studie av ägarbeskattningen i EU-, OECD- och BRIC-länderna är den genomsnittliga kapitalskatten i omvärlden 17 procent. Det ska jämföras med Sveriges 30 procent. Kartläggningen visar också att omvärlden sedan år 2000 gjort sänkningar av kapitalskatten på i genomsnitt mellan 5 och 15 procentenheter. Den svenska situationen är alltså långt från konkurrenskraftig.
Kapitalskatt 35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Sverige OECD + EU + BRIC
2000 2012
Skattereformer för företagsamt ägande
Inom ramen för den svenska kapitalbeskattningen har visserligen förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna avskaffats men kapitalinkomstskatten är i princip oför- ändrad sedan skattereformen 1990-91. Samtidigt har Sverige de senaste åren gjort flera välbehövliga anpassningar i andra delar av skattesystemet. Främst har det skett genom lägre skatt på arbetsinkomster (jobbskatteavdrag, ROT och RUT samt olika riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften) men också bolagsskatten har sänkts med sammanlagt 6 procentenheter de senaste åren.
Vad bör göras?
Sänkt kapitalskatt skulle stimulera fler svenskar att spara och investera. Svenska äga- re innebär att den del av vinsterna i svenska företag som tillfaller ägarna beskattas här. Ägarna har vidare en viktig påverkan på sammansättning av styrelse, ledning, strategiska funktioner och beslut, leverantörsval etc. Om det svenska ägandet är starkt, bör chansen åtminstone inte minska för att detta ska kunna innebära positiva effekter för Sverige. Detta bekräftas också av etablerad forskning om s.k. home bias, dvs. att inhemskt ägande är gynnsamt för ett lands ekonomi.
Fler som sparar och direktäger ger bättre möjlighet att få ihop startkapital och förverkliga idéer. Det ökar också tillgången på riskkapital och engagerade ägare i befintliga företag. Ökat sparande kan dessutom minska skuldsättningen och därmed öka uthålligheten i tider av finansiell turbulens. Många forskningsstudier har funnit positiva effekter av kapitalskattesänkningar, och negativa effekter för tillväxt och jobb de gånger kapitalskatten höjts.
En lägre kapitalskatt innebär även minskad ränteavdragsrätt och gör därmed pen- ningpolitiken effektivare. Allt annat lika ger det riksbanken möjlighet att hålla en lägre styrränta, vilket är gynnsamt för investeringar, företagande och jobb. Rådande låga ränteläge innebär också ett gynnsamt klimat för att introducera en minskad avdragsrätt.
Hur bör det göras?
Kapitalbeskattningen behöver sänkas generellt. Siktet kan ställas in på en nivå som är internationellt konkurrenskraftig, vilket innebär ungefär en halvering av nuvarande skattesats på 30 procent. Av praktiska skäl kan sänkningen ske stegvis, exempelvis 5 procentenheter om året, men den exakta utformningen kan diskuteras.
I slutänden är det en uppgift för den samlade finanspolitiken att skapa ett tillräck- ligt reform-utrymme. I statsbudgettermer motsvarar sänkt kapitalskatt mindre än 1 miljard kr per procentenhet, statiskt räknat, och väsentligt mindre när hänsyn tas till positiva effekter på jobb, investeringar och tillväxt. Lagtekniskt är en generell sänk- ning av kapitalskattesatsen enkel att genomföra snabbt.
Selektiva åtgärder kan vara besvärligare att utforma och kan riskera att orsaka sned- vridningar, medföra tillämpningsproblem och ökad administrativ börda etc. Som ett första steg mot generella sänkningar kan dock även avgränsade åtgärder övervägas.
En enkel sådan, som dessutom skulle underlätta skattehanteringen väsentligt, vore att höja schablonen för anskaffningsvärdet vid kapitalvinstbeskattningen från dagens 20 till 50 procent. Detta skulle främja långsiktigt ägande.
KONTAKT:
Krister Andersson.
E-post: krister.andersson@svensktnaringsliv.se Telefon: 08-55 34 30 64
svensktnaringsliv.se/reformagendan
