Snabbfakta 2009/2010 Renskötsel/rennäring Snabbfakta 2008/2009 Inledning Renhjorden 2008/2009 Renägaren 2008/2009 Slaktintäkt och prisstöd

(1)

Norrbottens län 648 ton

Västerbottens län 431 ton

Jämtlands län 325 ton

65 ton Koncessions- området

Inledning

Denna broschyr är framtagen av näringsavdel- ningen på Sametinget. Broschyren är en del av ett projekt med målet att ta fram grundläggande statistik för de samiska näringarna. I denna bro- schyr finns statistik om rennäringen.

Broschyren är tänkt att ge en översiktlig bild av renskötseln. En del av statistiken är uppdelad per län. Här har vi även valt att ta ut koncessionsrenskötseln som en egen grupp.

Det innebär att statistiken för Norrbottens län genomgående är redovisad exklusive konces- sionsrenskötseln.

Renhjorden 2008/2009

Naturbetet är det som begränsar hur mycket renar som kan finnas inom samebyn. För det flesta same- byar är det vinterbetet som är den begränsande faktorn. Tabellen nedan visar vinterhjorden, som är antalet renar efter renslakten men innan kalvarna föds.

Renägaren 2008/2009

Det finns ca 1 700 kvinnor och 2 800 män som är renägare i Sverige. Antalet har inte varierat i någon större utsträckning under de senaste 10 åren. Av dem är drygt 900 renägare ansvarig för renskötsel- grupp (företagsansvarig i gamla statistiken).

Ovan redovisas hjordstrukturen per län. Andelen vaja i renhjorden är högst i södra delen av Sapmi. Fler vajor ger möjlighet till större kalvslakt på hösten.

Slaktintäkt och prisstöd

Avräkningspriset vid slakt är ett marknadspris mellan renägaren och slakteriet. Prisstödet är ett statligt stöd inom jordbruksområdet och är 8,50 kr/kg för vuxet djur och 14 kr/kg för kalv. Alla priser är exkl. moms.

Intäkter för 08/09

Slaktintäkt: 75,2 milj. Prisstöd: 16,7 milj. Totalt: 91,9 milj

Intäkter från renslakt 08/09

Norrbotten: 33,7 milj. Koncessionsområde: 3,3 milj. Västerbotten: 21,7 milj. Jämtland: 16,3 milj.

Totalt: 75,1 milj

Prisstödet för 08/09

Norrbotten: 7,3 milj. Koncessionsområde: 0,8 milj. Västerbotten: 4,8 milj. Jämtland: 3,9 milj.

Totalt: 16,7 milj

��^�� ^��

��

��^��

��^���

��

��� ��

Z Konc.

BD AC

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 25 Milj kr

20 15 10 5 0

Z Konc.

BD AC

Milj kr 80 60 40 20

0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Slaktintäkt

Prisstöd 99/00 Milj kr 100

80 60 40 20

0 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09

Jämtland

Medelantal ren för Ansvarig renskötare renskötselgrupp

Västerbotten Koncessionsomr. Norrbotten 450

400 350 300 250 200 150 100 50 0

Kvinna Man

100 50 0

150 200

25-29 20-24 15-19 0-14 45-49 40-44 35-39 30-34 65-69 60-64 55-59 50-54 80- 75-79 70-74

50 100

0 150 200 250 300

Kvinna F Kvinna Övriga Man F Man Övriga

100 50 0

150

100-199

50-99

100 50

0 150 200 250

Kvinna Man

200-299 300-399 400-499 500-

Hjordstorlek 5

3 14 77

77 132

83 48

70

124 200 199

1900 Antal renar

1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

0 2000

50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000

Vinterhjord

Vinterrenhjord 1900–2009

Tjur Vaja Kalv

Z-län

0%

26,9 %

AC-län Konc.omr.

BD-län

BD Konc AC Z

21,7 % 22,1 % 19,6 % 9,1 % 8,7 % 10,7 % 5,4 % 64,0 % 69,6 % 67,1 % 75,0 %

20% 40% 60% 80% 100%

Samebyar F Renägare Renar Renar/F Renar/renägare

Norrbotten 24 715 3 078 141 364 198 46

Män 602 1 813 112 765 62

Kvinnor 113 1 265 28 599 23

Koncession 8 10 939 13 386 1 339 14

Män 10 726 10 996 15

Kvinnor 213 2 390 11

Västerbotten 7 95 317 51 878 546 164

Män 77 183 41 177 225

Kvinnor 18 134 10 701 80

Jämtland 12 104 334 43 146 415 129

Män 94 198 34 634 175

Kvinnor 10 136 8 512 63

Totalt 51 924 4 668 249 774 270 54

F = Ansvarig renskötare för renskötselgrupp

Antalet renägare inom kategorin 0-49 renar är 1 616 kvinnliga och 2 385 manliga renägare.

Renskötsel/rennäring

Fastän renskötseln i nuvarande form bara är omkring 400 år gammal bygger den på kunskaper från flera tusen år av samspel mellan människor och renar i det arktiska området. Då var efterfrågan på skinn en drivkraft till att skaffa fler tamrenar. Idag är renskötseln främst inriktad på produk- tion av renkött. Renskötseln går att dela upp i fjällrenskötsel och skogsrenskötsel.

I fjällrenskötseln rör sig renarna mellan fjäll och skog beroende på årstid. Som renskötare följer man renen och vistas i fjällen under den varma, myggiga som- marperioden. Under vintern flyttar man ner i skogen där lavbetet finns. I den mer stationära skogsrenskötseln flyttar man istället mellan olika betesmarker i skogsområdet.

Milj kr

Milj kr

2000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

60

40

20

0

0 Björn Örn Lo Järv Varg

Ersättningen för rovdjursförekomster inom renskötselområde var för 2009 57,6 miljoner kr. Förekomst av lo och järv stod för 94 % av ersättningarna.

Svängningar i renhjorden beror till största delen på variationer i naturbetet och hur högt rovdjurstryck det är.

Siffran ovan är medeltalet för renskötarens egna renar. Antal renar/F hittar ni ovanför.

Antalet renägare uppdelat efter åldersgrupp Antalet renägare uppdelat efter hjordstorlek

Ersättning för rovdjursförekomst inom renskötselområde 2000-2009

Företagsansvariga renägare

Slakt kg Män Kvinnor Vinterhjord

Norrbottens län 648 740 602 113 141 364

Koncessionsområde 64 827 10 0 13 386

Västerbottens län 430 799 77 18 51 878

Jämtlands län 325 366 94 10 43 146

Totalt 1 469 731 783 141 249 774

Kalv Vuxen

= 10 000 ren i vinterhjord

Kalvslakt Vuxenslakt

Snabbfakta 2008/2009

Säsong 08/09 Jmf. 07/08 Renslakten

Totalt 54 533 -19,6 %

Kalv 36 625 -16,0 %

Vuxna 17 908 -27,0 %

Slaktintäkt totalt 75 000 000 4,4 % Prisstöd totalt 16 748 128 -19,5 % Avräkningspris exkl.moms 51,1 +25,9 % Renhjorden

Totalt 249 774 -2,9 %

Rovdjur

Föryngring lo 165 6,3 %

Föryngring järv 99 -18,2 %

Ersättning totalt 57 627 857 -4,1 % Renägare

Ansvarig renskötare 919 -0,5 %

Kvinnor 142 0,7 %

Män 777 -0,8 %

Renägare totalt 4 669 2,5 %

Kvinnor 1 748 1,6 %

Män 2 921 3,0 %

Snabbfakta 2009/2010

Säsong 09/10 Jmf. 08/09 Renslakten

Totalt 52 632 -4 %

Kalv 36 405 -1 %

Vuxna 16 227 -11 %

Slakten per län

Norrbotten 28 064 6 %

Koncession 1 148 -18 %

Västerbotten 13 729 -12 %

Jämtland 9 477 -20 %

Medelslaktvikt 26,7 -2 %

Slaktintäkt 73 000 000 -3 %

Prisstöd totalt 16 067 325 -4 %

Avräkningspris exkl.moms 52,44 2 %

Hjordstruktur

(2)

Import och export

Medelslaktvikter olika år

PA Könkämä, PB Lainiovuoma PC Saarivuoma PD Talma PE Gabna PF Laevas PG Girjas PH Báste PO Unna Tjerusj PJ Sirkas PK Jåkkåkaska PL Tuorpon PM Luokta-Mavas PN Semisjaur-Njarg PP Svaipa

PR Vittangi PS Gällivare PT Serri PU Udtja

Renslakt i ton per år

Avräkningspris kr/kg exkl. moms Slaktade kalvar och vuxna

Antalet slaktade renar per år

Renbetesområde Åretruntland Samebygräns

Renslakten 2007/2008

Renslakten är renägarens huvudsakliga inkomstkälla. Renslakten sker i huvudsak under hösten i samband med flytten mellan sommarbete och vinterbete. Slaktens omfattning styrs av renantalet, betesförhållande, årsvariation, rovdjurens predation och marknadspriset.

Under den senaste 10-års perioden har slakten varierat mellan 1 289-2 035 ton. Efter förädling motsvarar säsong 08/09 ungefär 120 gr kött /capita/år. Det innebär att om varje person i Sverige åt renkött så skulle det räcka till en portion per år.

Renslakten 07/08

Renslakten varierar även under säsongen. Det är väderförhållandet som påverkar när höstslakten sker.

För fjällrenskötseln inträffar skiljning och slaktuttag strax efter att kyla och snö fått renarna att söka bete ned mot skogsområdena. I skogsrenskötseln har man större möjlighet att själva påverka när i tiden man genomför slakten.

Rovdjur

I Sverige har riksdagen satt etappmål för antalet rovdjur och Naturvårdsverket är förvalt- ningsmyndighet. Lo och järv har renen som huvudföda i renskötselområdet. Även björn och örn samt varg har renen som en del av sin föda. Här redovisas antalet rovdjursföryngringar inom renskötselområdet. Antalet baseras på Länsstyrelsernas inventeringsunderlag som utgår ifrån Naturvårdsverkets kriterier. Antalet föryngringar som redovisas nedan baseras på Same- tingets underlag för utbetalningar. I siffrorna kan det även ingå föryngringar ifrån Norge och Finland. Ersättningen för björn och örn baseras inte på förekomst utan på areal (schablonbe- räkning).

Rovdjurens predation har en stor inverkan på slaktuttaget. På vänstra sidan av bilden finns antalet slaktade renar, på höger sida det sammanlagda antalet järv och lo inom renskötselområdet.

Samebyar i Sverige

I Sverige finns det 51 samebyar. Samebyn är både en organisatorisk samarbetsform och ett geografiskt område. Till samebyarnas marker räknas åretruntmarker (sommarbete) och vinterbetesmarker. Den totala arealen som samebyarnas beräknas nyttja är ca 240 000 km ² , vilket motsvarar drygt 50 % av Sveriges areal. Nedan redovisas arealen för åretruntmarkerna.

Åretruntmarker Vinterbete

Norrbottens län 68 404 20 261

Koncession 16 084

Västerbottens län 20 703 37 930

Jämtlands län 12 495 68 703^*

PV Ståkke

PW Västra Kikkejaure PX Östra Kikkejaure PY Maskaure PZ Mausjaur RA Gran RB Ran RC Ubmeje RD Vapsten RE Vilhelmina Norra RF Vilhelmina Södra RG Malå

SA Voernese SB Ohredahke SC Raedtievaerie SD Jiingevaerie SE Jovnevaerie SF Njaarke SG Kall

SH Handölsdalen SJ Tåssåsen SK Mittådalen

SL Ruvhten Sijte (Tännäs) SM Idre

TA Muonio, kons.by

TB Tärendö, kons.by TC Sattajärvi, kons.by TE Ängeså, kons.by TF Pirttijärvi, kons.by TG Korju, kons.by TH Liehittäjä, kons.by TJ Kalix, kons.by

35 000

25 000 Antal

08/09 07/08 06/07 05/06 04/05 03/04 02/03 01/02 00/01 99/00

45 000 55 000 65 000 75 000 54 533

65 223

74 775 71 633 52 410

48 275

60168 58 698 47 051

47 013 35 000

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 1 288 1 270 1 599 1 688 1 307 1 420 2 035 2 030 1 771 1 470

2 500

Ton 2 000 1 500 1 000 500 0

20 000

Antal renar

Antal renar

sept -08

15 000

10 000

5 000

0

okt -08

nov -08

dec -08

jan -09

feb -09

mars -09

apr -09

25 000

50 000

94/95

Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000

95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08

Kalv Vuxna

08/09

10 000

5 000 0

800 1998 Ton

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 400

0 Import Export Differans

600

200 -200

-600 -400

-800

Ton 400 200

0 300

100 -100

-300 -200

-400 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Ryssland

Finland Norge Danmark

0 10 20 30 40 50 60 Kr/kg

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09

Pris KPI

80 000

98/99

Antal slaktade renar

Renslakt Rovdjur i renskötselområde

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09

1 600

1 400

1 200

1 000 70 000

60 000

50 000

40 000

Antal lo + järv

175-500 501-1 000 1 001-1 500 1 501-2 000 2 001-5 000

ingen godkända föryngringar

1,630-2,590 2,591-4,430 4,431-5,950 5,951-8,850 8,851-14,150

Kg Jämf.

07/08 Tjur 286 663 -26 %

Oxe 65 680 11 %

Vaja 343 677 -19 % Kalv 773 711 -14 % Totalt 1 469 731 -17 % Renslakt Jämf.

07/08 Tjur 6 409 -26 %

Oxe 1 193 7 %

Vaja 10 306 -20 % Kalv 36 625 -14 % Totalt 54 533 -16 %

Renslakt Jämf.

08/09 07/08 Tjur 44,5 -0,5 %

Oxe 53,0 3,6 %

Vaja 32,8 -1,7 % Kalv 21,2 0,4 % Totalt 27,0 -0,8 %

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 27,4 27,0 27,2 28,0 27,1 27,1 28,4 27,1 27,2 27,0 Medelv.

26,0 26,5 27,0 27,5 28,0 28,5 29,0

Positivt värde i grafen ovan innebär import. Ett negativt värde innebär export.

Import och export inom Norden och Sapmi

Mörka fält innebär hög belastning av rovdjur i förhåll- ande till antal ren (vinterhjord). En föryngring per 5 000 ren ger rovdjursförluster på ca 5 % per år.

(Källa: SLU Uppsala) För- Regelb. Tillfäll. Ersätt-

yngring förek. förek. ning kr

Norrb. län 59 5 1 12 325 000

Konc.område 5 175 000

Västerb. län 17 1 1 3 505 000

Jämtl. län 23 2 4 740 000

Totalt 99 9 7 20 745 000

Totala antalet järvar inom ren- skötselområdet bedöms vara ca 640. Naturvårdsverkets etappmål är 90 föryngringar (ca 575 individer). Inom ren- skötselområdet motsvarar en föryngring ca 6,4 individer.

För- Regelb. Tillfäll. Ersätt- yngring förek. förek. ning kr

Norrb. län 37 4 1 7 615 000

Konc.område 9 2 1 1 875 000

Västerb. län 49 9 766 000

Jämtl. län 71 14 232 000

Totalt 165 6 2 33 488 000

Totala antalet lodjur inom renskötselområdet bedöms vara ca 1 000 individer. Natur- vårdsverkets etappmål är 80 föryngringar (ca 488 individer) för renskötselområdet. Etapp- målet för Sverige är ca 300 föryngringar (ca 1500 individer). Inom renskötselområdet motsvarar en föryngring ca 6,1 individer.

Järv 2009

8-10 cm

Lodjur 2009

7-9 cm

Ersättning kr Björn Örn

Norrb. län 634 696 953 509

Konc.område 149 855 225 128

Västerb. län 178 960 268 853

Jämtl. län 111 440 167 416

Totalt 1 074 951 1 614 906

Idag finns ingen statistik på hur många björnar det finns inom varje enskild sameby.

Ersättningen för björn utgår ifrån samebyns areal. Ovan redovisas huvudsakliga reprodu- kions- och utbredningsområdet för 2006.

För- Regelb. Tillfäll. Ersätt- yngring förek. förek. ning kr

Norrb. län 1 3 185 000

Konc.område 2 4 300 000

Västerb. län 1 2 150 000

Jämtl. län 2 70 000

Totalt 4 11 705 000

Det finns idag inga kända föryngringar (revir) av varg inom renskötselområdet. Na- turvårdsverkets linje är att inga etablerade vargrevir ska finnas inom renskötselområdet.

Björn 2006

12-15 cm

Varg 2009

10-11 cm Nettoimporten/differensen för 2008 var 82 ton. Det motsvarar införsel av ca 3 000 ren.

Antal ren i vinterhjord per

rovdjursföryngring Avkastning kilo per ren i vinterhjord

Mörka fält innebär liten renslakt i förhållande till antal ren i vinterhjord. Avkastning under 10 kg/

ren räknas som låg avkastning.

(Källa: SLU Uppsala) I grafen ovan är även konsumentprisindex inlagd, baserad på 1980 års renpriser (15,80).

Pris säsong 08/09 är 51,10.

* Vinterbete i Jämtlands, Dalarnas, Västernorrlands och Gävle- borgs län