Styrelsen och verkställande direktören för
MQ Holding AB
Org nr 556697-2211
får härmed avge
Årsredovisning
och koncernredovisning
för räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009
Innehåll: Sida
Förvaltningsberättelse 2
Resultaträkning – koncernen 7
Balansräkning – koncernen 8
Sammandrag eget kapital – koncernen 9
Kassaflödesanalys – koncernen 10
Resultaträkning – moderbolaget 11
Balansräkning – moderbolaget 12
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
– moderbolaget 13
Sammandrag eget kapital – moderbolaget 14
Kassaflödesanalys – moderbolaget 15
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommen-
Styrelsen och verkställande direktören i MQ Holding AB, organisationsnummer 556697-2211, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernårsredovisning för räkenskapsåret 1 sep- tember 2008 till 31 augusti 2009.
Koncernen
Koncernen är verksam inom detaljhandel för försäljning av dam och herrkläder på den svenska marknaden. I koncernen ingår förutom moderbolaget MQ Holding AB det helägda dotterbolaget MQ Retail AB, två vilande dot- terbolag samt bolaget MQ Shanghai Co Ltd. Specifikation av koncernbolag finns i not 28.
Moderbolaget
Moderbolaget tillhandahåller enbart vissa koncerngemensamma tjänster.
Allmänt om verksamheten
Koncernen bedriver detaljhandel inom dam- och herrkonfektion på den svenska marknaden. Sortimentet, med inriktning mot modeintresserade konsumenter, består av en mix av egna och andras varumärken. Koncernen hade vid räkenskapsårets ingång 95 helägda butiker och vid årets slut 102. Inga butiker har stängts under rä- kenskapsåret. Butikerna är belägna från Ystad i söder till Luleå i norr och samtliga butiker säljer både dam- och herrsortimentet.
MQ har en lång historia som frivillig fackkedja, och startades i sin första form redan i slutet av 1950-talet. MQ har sedan dess utvecklats till en framstående aktör inom svensk modedetaljhandel. Nuvarande koncern bildades 1 maj 2006, i samband med att riskkapitalbolaget CapMan Oy tillsammans med ett antal minoritetsägare genom MQ Holding AB förvärvade en nybildad koncern där Xeted Holding AB var moderbolag. Under räkenskapsåret 2007/2008 namnändrades Xeted Holding AB till MQ Retail AB. Dotterbolagen i denna koncern bestod av 57 stycken butiksbolag, som bedrev en eller flera MQ-butiker belägna i Sverige, samt MQ Sweden AB. Verksamhe- ten i MQ Sweden AB bestod av att administrera centrallager, utföra centrala inköp för koncernen samt sköta va- rumärket MQ. Denna verksamhet har under räkenskapsår 2006-2007 övertagits av MQ Retail AB. De flesta bu- tiksbolagen har under räkenskapsåret 2006/2007 fusionerats in i MQ Retail AB och därmed bedrivs all butiks- verksamhet samt operativ drift i detta bolag.
Utveckling av koncernens verksamhet, resultat och ställning
MSEK 2008/2009 2007/2008 2006/2007
12 månader 12 månader 14 månader
Nettoomsättning 1 384 1 507 1 680
Rörelseresultat 100 161 76
Balansomslut- ning
1 671 1 623 1 639
Soliditet 19% 18% 13%
Definition:
Soliditet: Eget kapital i förhållande till balansomslutningen per balansdagen.
MQ Holding ABs ägare per 2009-08-31 fördelar sig enligt följande:
Antal aktier Andel av aktier och röster i %
Capman Equity VII A LP 208 327 9,7%
Capman Equtiy VII B LP 115 459 5,3%
Capman Buyout VIII Fund A LP 527 416 24,5%
Capman Buyout VIII Fund B LP 117 203 5,5%
Capman Equity Sweden KB 89 121 4,1%
Capman Maneq 2005 AB 77 769 3,6%
Xeted Investors AB 501 935 23,2%
RIV Retail Invest Vehicle AB 56 947 2,7%
Jaller Klädcenter 189 824 8,8%
Ledande befattningshavare 159 119 7,4%
Externa ägare 112 745 5,2%
2 155 865 100,0%
MQ Holding AB äger 100% i MQ Retail AB där koncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs.
Väsentliga händelser under året
7 nya butiker öppnade
MQ’s butiker finns i de flesta större städer i Sverige och expansionen fortsätter. Under året har nyetableringar skett i Norrköping, Alingsås, Skövde, Västerås och Malmö samt två outletbutiker i Kungsbacka och Ullared. Vid räkenskapsårets utgång hade MQ totalt 102 butiker. Under året har inga butiker stängts.
Ny Sortiments och Inköpschef
Under året har Thomas Enderstein övertagit rollen som sortiments och inköpschef.
Etablering av filial i Bangladesh
Under året har en filial etablerats i Bangladesh med avsikt att knyta lokala textilproducenter till MQ.
Förbättrad inköpsprocess
IT projektet ”Merchandise planning” med syftet att förbättra inköpsprocessen har vidareutvecklats under räken- skapsåret.
Inköpssamordning
Inköp av förbrukningsmaterial i butik har under året samordnats genom en distributör.
Bankavtal
Bolagets långfristiga finansiering är främst knuten till HSH Nordbank och Swedbank. Lånelöftet från bankerna är knutet till finansiella nyckeltal som om de inte uppnås ger banken rätt att kunna avsluta
Kundbonussystem
1 oktober har bolaget blivit en samarbetspart i SAS Eurobonus vilket medför att våra kunder får Euro- bonus poäng vid sina köp i butikerna.
Konjunktur
Konjunkturen har långsamt börjat förbättras under de första månaderna efter räkenskapsårets utgång. Efterfrå- gan på MQ’s produkter följer konkurrenterna på marknaden.
Nya butiker
Efter räkenskapsårets slut har butiker öppnats i Liljeholmen, Kalmar och Sollentuna. Under kommande räken- skapsår är det planerat att öppna ytterligare 5 st butiker varav en outlet i Vingåker.
Bankavtal
Bolagets långfristiga finansiering är främst knuten till HSH Nordbank och Swedbank. Lånelöftet från bankerna är knutet till finansiella nyckeltal som om de inte uppnås ger banken rätt att kunna avsluta eller omedelbart omförhandla låneavtalet. Under räkenskapsåret uppfylldes inte de finansiella nyckel- talen varför banken aviserade att de krävde att huvudägaren skulle låna ut ytterligare 7 MEUR till MQ Holding AB samt att MQ Retail AB skall utfärda ytterligare företagsinteckningar om 100 MSEK. Ett tilläggsavtal till det befintliga låneavtalet signerades av styrelsen den 13 oktober 2009 varefter lånet och säkerheterna verkställdes. I tilläggsavtalet ingår även nya finansiella nyckeltal som ligger till grund för en eventuell uppsägning av låneavtalet från bankens sida. Under 2009/2010 har bolaget uppfyllt målen.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för ett flertal risker vilka kan påverka koncernens resultat och ställ- ning. Dessa risker består dels av risker som bolaget kan hantera genom interna rutiner samt risker som i största utsträckning styrs av yttre faktorer. Nedan beskrivs de största risk- och osäkerhetsfaktorerna:
Modetrender
MQ är beroende av konsumenternas preferenser gällande trender, design och kvalitet. MQ arbetar medvetet med att utveckla trendbevakning, informationssystem, prognoser, varuflödesstyrning samt korta ledtider i fram- tagning av varor.
De ständigt skiftande modetrenderna gör mode till en färskvara, vilket innebär att det ständigt finns risker för att hela eller delar av kollektioner inte uppskattas av kunderna. Det är av största vikt att MQ klarar att leverera nya attraktiva produkter, i rätt tid, till rätt volym, med bra mix mellan dressat och casual samt mellan basmode och trendmode.
Om MQ misslyckas med ovanstående kan det leda till överskott i lager, prissänkning och även skada varumär- ket. För att hantera dessa risker rekryterar MQ duktiga designers och inköpare, arbetar ständigt med att förstå och förutse trender, upprättar inköpskontor i Shanghai och Bangladesh (för att snabbt kunna köpa in och kontrol- lera färg, form och kvalitet) samt analyserar kunder och dess beteende.
Etableringsrisk
Koncernens tillväxtstrategi, som i grunden bygger på expansion via ökad butiksyta i befintliga samt nya butiker, är starkt beroende av MQ’s fortsatta attraktivitet som partner till centrumutvecklare och andra ägare av butiks- ytor. MQ’s position som aktör på en alltmer konkurrensutsatt marknad påverkar dels vilka handelsplatser som MQ ges tillträde till, dels villkoren vid tecknande av hyresavtal. Genom beslutade åtgärder att tydliggöra MQ- konceptet och att fokusera på att skapa större och vackrare butiker, kan MQ bli en än mer attraktiv partner och således reducera denna risk.
Till de externa riskerna måste konjunkturutvecklingen läggas. Den ökade köpkraften hos svenska konsumenter under senare år har varit en förutsättning för detaljhandelns kraftiga tillväxt. I synnerhet har detta varit viktigt för tillväxten inom det högre prissatta sortimentet med hög modegrad inom fackhandel och bland varumärkes- specialisterna. En dämpning av den ekonomiska tillväxten i Sverige torde komma att få negativ inverkan på kon- sumenternas köpkraft och därmed tillväxten inom detaljhandeln. I kombination med en kraftfull etableringstillväxt, skulle detta kunna resultera i ökad konkurrens och prispress. Under räkenskapsåret har en global finanskris in- träffat vilket har medfört att bolagets försäljning har minskat mot föregående års försäljning med ca 8%.
Konkurrensen bland modekedjor
Ytterligare en risk är att övriga aktörer inom fackhandelssegmentet kraftfullt flyttar fram sina positioner, via orga- niska och strukturella tillväxtåtgärder. I kombination med en fortsatt stark konjunktur är en sådan ökande konkur- rens om att driva konsolideringen i fackhandelssegmentet en betydande risk.
Finansiella instrument och riskhantering
Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valuta- kurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker sker av koncernens finansfunktion, vars uppgift är att identifiera och minimera riskerna för negativ resultatpåverkan och att öka förut- sägbarheten i framtida resultat.
För ytterligare information om finansiella instrument och riskhantering se not 23 och 24.
Information om icke-finansiella resultatindikationer Socialt ansvar och miljö
Marknaden och kunderna förväntar sig att MQ följer gällande lagar och krav avseende etik, miljö- och socialt ansvar. Det betyder att vi med hjälp av kontinuerliga förbättringar successivt kommer att utveckla MQ:s arbets- sätt med avseende på miljö och socialt ansvar, men också våra samarbetspartners sätt att arbeta. Ansvaret för frågorna finns i företagsledningen och på särskilda funktioner i organisationen.
Socialt ansvar
MQ arbetar med leverantörer över hela världen och vi använder sedan länge en omfattande Code of Conduct för att reglera bla arbetsvillkor som måste efterlevas hos våras partners. Uppförandekoden utvecklas vilket betyder att det ställs allt högre krav på både oss och våra leverantörer. För att på bästa sätt kunna säkerställa att de le- ver upp till våra krav har MQ anslutit sig till BSCI, en CSR-organisation, där över 230 detaljhandelsföretag i Eu- ropa är medlemmar. Fram till 2011 är det vår målsättning att våra leverantörer skall vara delaktiga inom BSCIs kontroll- och regelsystem. Detta för att vi ska kunna säkerställa att minst 70 % av inköpsvolymen följer Code of Conduct.
Miljö
Med anledning av fokus på kemikalier globalt och lokalt, framförallt det senaste året, inom konfektionsbranschen ser vi stora risker i produktions- och konsumentledet. Myndigheter, media och flera frivilliga organisationer upp-
lighet till kontinuerlig utveckling enligt MQ’s grundläggande värderingar som ska prägla koncernens alla perso- nalstrategiska åtgärder. MQ’s jämställdhetsarbete innebär att alla medarbetare behandlas med respekt och att inga skillnader avseende lönesättning, anställningsvillkor eller utbildningsmöjligheter får förekomma.
Antal årsanställda i koncernen uppgick under verksamhetsåret till 661 (688) personer, varav 81,2% (80,5%) är anställda i butikerna. Fördelningen i butikerna är 82 % ( 74%) kvinnor. I chefsbefattning, inklusive butikerna, är 73 % ( 74%) kvinnor.
MQ Retail AB har kollektivavtal med Tjänstemannaförbundet HTF och Handelsanställdas förbund.
Tillämpade redovisningsprinciper
Under innevarande räkenskapsår har koncernen börjat tillämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS 39, Fi- nansiella instrument: Redovisning och värdering. Några övriga nya redovisningsprinciper har inte tillämpats. Nya standarder, ändringar i standarder samt nya tolkningsmeddelanden som trätt i kraft under räkenskapsåret har inte haft någon effekt på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33 §. Kon- cernen har dock inte tillämpat reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 samt reglerna om segmentsrapportering i IAS 14, på grund av att bolaget inte är noterat.
Redogörelse för styrelsearbetet under året
Styrelsen sammanträder sex gånger per år och samtliga möten protokollförs.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
MQ fortsätter att följa den av styrelsen fastslagna strategin och inriktar sig på tillväxt genom nya butiker och ut- ökad butiksyta i befintliga butiker. Samtidigt fortsätter effektivisering av processerna inköp och administration med kostnadsfokus vilket kommer att göra att MQ växer med ökad lönsamhet.
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande:
(kr)
Balanserad vinst 213 088 867
Koncernbidrag exkl skatt 543 291
Årets resultat -1 128 774
Balanseras i ny räkning 212 503 384
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkning för koncernen
Tkr Not 2008-09-01
– 2009-08-31 12 mån
2007-09-01 – 2008-08-31
12 mån
Nettoomsättning 2 1 384 177 1 507 227
Övriga rörelseintäkter 3 13 802 9 845
Bruttoresultat 1 397 979 1 517 072
Handelsvaror -617 970 -693 624
Övriga externa kostnader 6, 25 -301 418 -307 518
Personalkostnader 5 -312 530 -310 963
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 7 -40 511 -33 314
Övriga rörelsekostnader 4 -24 733 -9 772
Rörelseresultat 100 817 161 881
Finansiella intäkter 18 458 7 472
Finansiella kostnader -80 010 -71 608
Finansnetto 8 -61 552 -64 136
Resultat före skatt 39 265 97 745
Skatt 9 781 -26 881
Årets resultat 40 046 70 864
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 40 046 70 864
40 046 70 864
Balansräkning för koncernen
Tkr Not 2009-08-31 2008-08-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 10 1 204 651 1 204 108
Materiella anläggningstillgångar 11 109 504 116 492
Summa anläggningstillgångar 1 314 155 1 320 600
Varulager 12 206 063 175 461
Kundfordringar 13 667 988
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 39 340 32 242
Övriga fordringar 30 15 228 9 941
Likvida medel 15 95 932 84 349
Summa omsättningstillgångar 357 230 302 981
Summa tillgångar 1 671 385 1 623 581
Eget kapital 16
Aktiekapital 2 156 2 156
Övrigt tillskjutet kapital 213 431 213 431
Reserver -7 359 -57
Balanserade vinstmedel 74 632 3 768
Årets resultat 40 046 70 864
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 322 906 290 162
Summa eget kapital 322 906 290 162
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder 17, 24 781 707 856 863
Avsättning uppskjuten skatt 9 191 634 199 220
Summa långfristiga skulder 973 341 1 056 083
Kortfristiga räntebärande skulder 17, 24 62 259 58 999
Leverantörsskulder 89 754 40 459
Skatteskulder 9 10 731 5 588
Övriga skulder 30 26 817 32 234
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 157 638 113 131
Avsättningar 20 27 939 26 925
Summa kortfristiga skulder 375 138 277 336
Summa skulder 1 348 479 1 333 419
Summa eget kapital och skulder 1 671 385 1 623 581
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital
2007-09-01 – 2008-08-31 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr Aktiekapital Övrigt
tillskjutet kapital
Omräknings- reserv
Balanserade vinstmedel
Årets resultat Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2007-09-01 2 156 213 431 - 4 374 -606 220 258
Omföring av föregående års resultat -606 606 -
Omräkningsreserv - - -57 - - -57
Årets resultat - - - - 70 864 72 789
Summa förmögenhetsförändringar,
exkl transaktioner med bolagets ägare 2 156 213 431 -57 3 768 70 864 290 162 Utgående eget kapital 2008-08-31 2 156 213 431 -57 3 768 70 864 290 162
2008-09-01 – 2009-08 31 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr Aktiekapital Övrigt
tillskjutet kapital
Reserver Balanserade vinstmedel
Årets resultat Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-09-01 2 156 213 431 -57 3 768 70 864 290 162
Omföring av föregående års resultat 70 864 -70 864 -
Omräkningsreserv - - 212 - - 212
Kassaflödessäkringsreserv -10 195 -10 195
Skatteeffekt kassaflödessäkeringsr. 2 681 2 681
Årets resultat - - - - 40 046 40 046
Summa förmögenhetsförändringar,
exkl transaktioner med bolagets ägare 2 156 213 431 -7 359 74 632 40 046 322 906 Utgående eget kapital 2009-08-31 2 156 213 431 -7 359 74 632 40 046 322 906
Kassaflödesanalys för koncernen
Tkr Not 2008-09-01
– 2009-08-31 12 mån
2007-09-01 – 2008-08-31
12 mån 29
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt 39 265 97 745
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 72 665 40 790
Betald inkomstskatt 994 26 608
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörel-
sekapital 112 924 165 143
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -30 602 20 163
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -3 283 16 738
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 43 125 -49 086
Kassaflöde från den löpande verksamheten 122 164 152 958
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -33 280 -45 891
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1 301 -3 056
Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 581 -48 947
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld -76 000 -58 500
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -76 000 -58 500
Årets kassaflöde 11 583 45 511
Likvida medel vid årets början 84 349 38 838
Likvida medel vid årets slut 95 932 84 349
Resultaträkning för moderbolaget
Tkr Not 2008-09-01
– 2009-08-31 12 mån
2007-09-01 – 2008-08-31
12 mån
Övriga rörelseintäkter 2, 3 8 038 9 432
Bruttoresultat 8 038 9 432
Övriga externa kostnader 6 -1 215 -464
Personalkostnader 5 -8 148 -9 875
Rörelseresultat -1 325 -907
Resultat från finansiella poster:
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 75 175 70 070
Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -75 165 -70 041
Resultat efter finansiella poster -1 315 -878
Skatt 9 186 176
Årets resultat -1 129 -702
Balansräkning för moderbolaget
Tkr Not 2009-08-31 2008-08-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 28 1 110 092 1 110 092
Uppskjuten skattefordran 9 - 25
Summa finansiella anläggningstillgångar 1 110 092 1 110 117
Summa anläggningstillgångar 1 110 092 1 110 117
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag 6 625 56 399
Skattefordringar 230 -
Övriga fordringar 25 233
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 6 468 7 924
Summa kortfristiga fordringar 13 348 64 556
Kassa och bank 97 431
Summa omsättningstillgångar 97 431
Summa tillgångar 1 123 537 1 175 104
Tkr Not 2009-08-31 2008-08-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital 16
Bundet eget kapital
Aktiekapital (2 155 865 aktier) 2 156 2 156
Fritt eget kapital
Överkursfond 213 431 213 431
Balanserat resultat 201 360
Årets resultat -1 129 -702
Summa eget kapital 214 659 215 245
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 18, 24 569 551 640 960
Övriga skulder 21 209 914 209 914
Summa långfristiga skulder 779 465 850 874
Kortfristiga skulder
Kort del av skuld till kreditinstitut 18 58 500 53 000
Övriga skulder 645 1 532
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 70 268 54 453
Summa kortfristiga skulder 129 413 108 985
Summa skulder 908 878 959 859
Summa eget kapital och skulder 1 123 537 1 175 104
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Tkr Not 2009-08-31 2008-08-31
Ställda säkerheter 26 1 110 092 1 110 092
Eventualförpliktelser 26 - -
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital
2007-09-01 – 2008-08-31 Bundet eget
kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Årets
Tkr Aktiekapital
Överkurs- fond
Balanserat
resultat resultat
Ingående eget kapital 2007-09-01 2 156 213 431 -3 491 611 212 707
Vinstdisposition 611 -611 0
Erhållna koncernbidrag 4 500 4 500
Skatteeffekt på koncernbidrag -1 260 -1 260
Summa förmögenhetsförändringar redovi-
sade direkt mot eget kapital 2 156 213 431 360 - 215 947
Årets resultat -702 -702
Summa förmögenhetsförändringar, exkl.
transaktioner med bolagets ägare 2 156 213 431 360 -702 215 245
Utgående eget kapital 2008-08-31 2 156 213 431 360 -702 215 245
2008-09-01 – 2009-08-31 Bundet eget
kapital Fritt eget kapital
Totalt eget kapital Årets
Tkr Aktiekapital
Överkurs- fond
Balanserat
resultat resultat
Ingående eget kapital 2008-09-01 2 156 213 431 360 -702 215 245
Vinstdisposition -702 702 0
Erhållna koncernbidrag 754 754
Skatteeffekt på koncernbidrag -211 -211
Summa förmögenhetsförändringar redovi-
sade direkt mot eget kapital 2 156 213 431 201 - 215 788
Årets resultat -1 129 -1 129
Summa förmögenhetsförändringar, exkl.
transaktioner med bolagets ägare 2 156 213 431 201 -1 129 214 659
Utgående eget kapital 2009-08-31 2 156 213 431 201 -1 129 214 659
Kassaflödesanalys för moderbolaget
Tkr Not 2008-09-01
- 2009-08-31 12 mån
2007-09-01 - 2008-08-31 12 mån 29
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster -1 315 -878
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 24 642 4 176
Betald inkomstskatt -230 -
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelse-
kapital 23 097 3 298
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 53 906 44 685
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -2 091 4 912
Kassaflöde från den löpande verksamheten 74 912 52 895
Investeringsverksamheten - -
Kassaflöde från investeringsverksamheten - -
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld -76 000 -58 500
Erhållna koncernbidrag 754 4 500
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -75 246 -54 000
Årets kassaflöde -334 -1 105
Likvida medel vid årets början 431 1 536
Likvida medel vid årets slut 97 431
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB)samt tolkningsuttalanden från International Financial Repor- ting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33 §. Kon- cernen har dock inte tillämpat reglerna om Segmentsrapportering i IAS 14 samt reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 med anledning av att bolaget inte är noterat.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under av- snittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2010. Kon- cernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 februari 2010.
(b) Värderingsgrundertillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansi- ella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida peri- oder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi- nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi- ella rapporter beskrivs närmare i not 31.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncer- nens företag.
(f) Nya principer för året samt nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först fr.o.m. räkenskaps- året 2009/2010 och framåt. Dessa har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nya standarder, ändringar i standarder samt nya tolkningsmeddelanden som trätt i kraft under räkenskapsåret har inte haft någon effekt på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
Den ändring som i nuläget bedöms innebära en förändring i kommande redovisning är uppdaterad version av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken främst kommer att påverka uppställningsform för presentation av intäkter och kostnader som redovisats mot eget kapital. Tillämpning skall ske från och med den 1 januari 2009 vilket innebär räkenskapsåret 2009/2010 för MQ.
Övriga nyheter bedöms inte få någon väsentlig effekt.
Säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 har börjat tillämpas under räkenskapsåret.
(g) Klassificering m m
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(h) Konsolideringsprinciper (I) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från MQ Holding AB. Bestämmande infly- tande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att er- hålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röst- berättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaff- ningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per för- värvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är di- rekt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade
kommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
(III) Omräkning av utländska dotterbolag
Vid omräkning av utländska dotterbolag där den funktionella valutan avviker från den nationella så har den temporala metoden använts vid omräkning till funktionell valuta och dagskursmetoden använts vid omräkning från funktionell valuta till rapporteringsvalutan.
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksam- het. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträk- ningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valu- takurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(j) Intäkter
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknip- pade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekono- miska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltning- en som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
(k) Leasing
(I) Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. För- måner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av lea- sigavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(II) Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(l) Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I not 23 finns bolagets finansiella tillgångar specifice- rade.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Resultatet från avytt- ring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instru- mentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
rade till verkligt värde via resultaträkningen avseende derivat som hänför sig till lån samt nedskrivning av finan- siella tillgångar. Lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktions- kostnader och alla andra över- och underkurser.
(m) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapi- tal.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidi- gare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redo- visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur under- liggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämp- ning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas en- dast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar re- duceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när ut- delningen redovisas som en skuld.
(n) Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordring- ar samt derivat med positivt värde. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat med negativt värde.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som till- hör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. MQ har inga tillgångar som faller in under den andra undergruppen. Mer information angående derivat finns under punkten ”o”.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställ- bara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaff- ningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstid- punkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option). I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde. MQ har inga tillgångar som faller in under den andra undergrup- pen. Mer information angående derivat finns under punkten ”o”.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upp- lupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuld- instrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual-
seringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
(o) Derivat
Samtliga koncernens fristående derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relate- rat till värdekontraktet. Inga inbäddade derivat har identifierats.
Derivat redovisas enligt nedan:
(i) Fordringar och skulder i utländsk valuta
Transaktionsexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras antingen genom valutatermin, valuta- swap eller genom valutaoption. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet re- dovisas i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive övrig skuld. Värdeförändringarna redo- visas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där matcha resultat- effekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt redovisas inom posten handels- varor i resultaträkningen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. Om ett säkrat framtida kassaflöde avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för till- gången eller skulden. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller när företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transak- tionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsre- serven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktion inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen. För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer, swappar och optioner. Per balansdagen 2009-08-31 har någon ineffektivitet kopplat till säkringsredovisningen inte redovisats.
(ii) Säkring av räntebindning och lån i utländsk valuta
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswap med golv och tak. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ränteswappen med collars kopplat till lån i utländsk valuta har per balansdagen ett negativt värde. Dessa redovisas i balansräkningen som kortfristig skuld under övriga skulder. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under Finansiella poster. Bolagets lån i utländsk valuta har inte valutasäkrats.
(p) Materiella anläggningstillgångar (I) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av-
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder.
De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
(III) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska för- delar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräk- nas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
(IV) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden.
Beräknade nyttjandeperioder;
- inventarier, verktyg och installationer 5 år
Använda avskrivningsmetoderoch tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
(q) Immateriella tillgångar (I) Goodwill
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se nedan.
(II) Varumärke
Varumärke värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Varumärket bedöms ha en obe- stämbar nyttjandeperiod och därmed görs inga avskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträk- ningen när kostnaden uppkommer.
(III) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
(IV) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgif- ter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, så- vida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
- Hyresrätter och liknande rättigheter 5 år
- Dataprogram 5 år
(r) Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varu- lager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
(s) Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indika- tion på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansi- ella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
(I) Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotter- företag
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportio- nell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräk- ning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
(II) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskriv- ning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att ned- skrivningen gjordes.
(t) Ersättningar till anställda
(I) Förmånsbestämda och Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgif- ter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som före- taget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta.
Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För aktuellt räkenskapsår och för jämförelseåret har bolaget inte haft tillgång till sådan infor- mation som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Några övriga förmåns- bestämda pensionsplaner finns inte i koncernen.
(II) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisli- gen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställ- ning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
(III) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
(u) Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att regle- ra förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. För typer av avsättning som finns i koncernen se not 20.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krä- vas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporte- ring utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovis- ningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i mo- derbolagets finansiella rapporter.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillna- den mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rap- porter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt före- komsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelning- ar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Finansiella instrument
Med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning redovisas finansiella instrument med utgångs- punkt i anskaffningsvärdeprincipen. Detta är i enlighet med RFR 2.1.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Vid redovisning av finansiella garantiavtal så tillämpar moderbolaget en av Rådet för Finansiell rapporte- rings tillåten lättnadsregel jämfört med IAS 39.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas
Not 2 Intäkternas fördelning
Intäkter per väsentligt intäktsslag Koncernen Moderbolaget
Tkr 2008/2009 2007/2008 2008/2009 2007/2008
Nettoomsättning:
Varuförsäljning 1 384 177 1 507 227 - -
Tjänsteuppdrag - - 8 038 9 432
1 384 177 1 507 227 8 038 9 432
Not 3 Övriga rörelseintäkter
Koncernen
Tkr 2008/2009 2007/2008
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar - 15
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 11 324 6 703
Övrigt 2 478 3 127
13 802 9 845
Moderbolaget
Tkr 2008/2009 2007/2008
Fakturering koncerngemensamma tjänster 8 038 9 432
8 038 9 432
Not 4 Övriga rörelsekostnader
Tkr Koncernen Moderbolaget
2007/2008 2007/2008 2008/2009 2007/2008
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 3 014 3 014 - -
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 6 758 6 758 - -
9 772 9 772 - -
Medelantalet anställda
2008/2009 varav män
2007/2008 varav män
Moderbolaget
Sverige 2 100% 3 100%
Totalt moderbolaget 2 100% 3 100%
Dotterföretag
Bangladesh 1 100% - -
Kina 12 24% - -
Sverige 646 20% 685 22%
Totalt i dotterföretag 659 21% 685 22%
Koncernen totalt 661 21% 688 22%
Könsfördelning i företagsledningen
2008/2009 Andel kvinnor
2007/2008 Andel kvinnor
Moderbolaget
Styrelsen 17 % 17 %
Övriga ledande befattningshavare 0 % 0 %
Koncernen totalt
Styrelsen 14 % 12 %
Övriga ledande befattningshavare 20 % 40 %
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Tkr 2008/2009 2007/2008
Löner och ersättningar
Sociala kostnader
Löner och ersättningar
Sociala kostnader
Moderbolaget 4 990 3 476 6 270 3 309
(varav pensionskostnad) 1 579 1) 1 020 1)
Koncernen 230 614 77 139 223 024 80 042
(varav pensionskostnad) 13 166 2) 12 594 2)
.
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 579 tkr (1 020 tkr) företagets ledning om 3 (3) personer samt
Ledande be- fattnings- havare (9 personer)
Övriga anställda
Ledande be- fattnings- havare (9 personer)
Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige 4 890 0 6 270 0
(varav tantiem o.d) 100 - - -
Moderbolaget totalt 4 990 0 6 270 0
(varav tantiem o.d) - - - -
Ledande be- fattnings- havare (12 personer)
Övriga anställda
Ledande be- fattnings- havare (12 personer)
Övriga anställda
Koncernen totalt 9 125 221 489 10 002 213 022
(varav tantiem o.d) - - - -
Ledande befattningshavares ersättningar
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2008/2009
Tkr Grundlön /
Styrelse- arvode
Rörlig ersättning
Övriga förmåner
Pensions-
kostnad Summa
Styrelsens ordförande 300 - - - 300
Styrelseledamöter 400 - 1 - 400
Verkställande direktör 3 020 - 141 892 3 798
Vice verkställande direktör 336 - 15 356 707
Övriga ledande befattningshavare 1 469 100 82 331 1 982
Summa 5 525 100 239 1 579 7 187
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har en av bolagets ledande befattningshavare rätt till sex månadslöner respektive 12 månadslöner.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2007/2008
Tkr Grundlön /
Styrelse- arvode
Rörlig ersättning
Övriga förmåner
Pensions-
kostnad Summa
Styrelsens ordförande 300 - - - 300
Styrelseledamöter 200 - - - 200
Verkställande direktör 1 448 - 65 286 1 799
Vice verkställande direktör 1 559 1 340 99 392 3 390
Övriga ledande befattningshavare 1 423 - 88 342 1 853
Summa 4 930 1 340 252 1 020 7 542
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0 % 0 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på
60 dagar eller mer 0 % 0 %
Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Koncernen
Tkr 2008/2009 2007/2008
KPMG
Revisionsuppdrag 650 650
Andra uppdrag 41 50
691 700
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Arvode för revisorer belastar resultatet i dotterbolaget MQ Retail AB.
Not 7 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
Koncernen
Tkr 2008/2009 2007/2008
Hyresrätter och liknande rättigheter 50 50
Dataprogram 708 82
Finansiell leasing 4 429 4 899
Inventarier, verktyg och installationer 35 324 28 283
40 511 33 314
Not 8 Finansnetto
Koncernen
Tkr 2008/2009 2007/2008
Ränteintäkter på banktillgodohavanden 1 283 2 926
Värdeförändring derivat 0 3 087
Tkr 2008/2009 2007/2008
Ränteintäkter, koncernföretag 75 161 70 040
Ränteintäkter på banktillgodohavanden 14 30
Summa 75 175 70 070
Räntekostnader -75 165 -70 041
Finansnetto 10 29
Not 9 Skatter
Redovisat i resultaträkningen Koncernen
Tkr 2008/2009 2007/2008
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad -5 104 -16 137
Justering av skatt hänförlig till tidigare år -25 -13
-5 129 -16 150
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i
Underskottsavdrag - -1 084
Temporära skillnader 5 910 -9 647
5 910 -10 731
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen 781 -26 881
Moderbolaget
Tkr 2008/2009 2007/2008
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad [/skatteintäkt] - -
Skatt på koncernbidrag 211 1 260
Justering av skatt hänförlig till tidigare år -25 -
186 1 260
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader - -1 084
- -1 084
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget 186 176
