Md Srerlge ocb N'mvktl80tn /telti1IM1nlll'lwul

INNEHALL

Vettattfall l karlitet 1995 . 1

Kanceraehtfens koMBintar 2 Svensk ocll nerdisk almarknall 4 ltteraatloaell elmarknad

El . Enerat . Ewglneerlng lllttr118tiORII Sarvleebolag Mll)i

Forskning och utflckllag . PersoRal

Milanalys ... Finansiell rtsldtanterlng Filrvaltafngsberlttelat Koacernens rtsultatriknlag Koncernens balansrikatag

6 8 16 18 .. . 20 22 24 26 28 29 30 .. 31

35 36 Koacernens flnaasleringsanalp 38 Moderbolagets resultatrikalag ³⁹ Mederbolagets balansrikalag . 40 Moderilalagets

tlnansltrlagsanalys 42

Redovlsnlags· och

virileringsprinciper • 4S Iot er

Revlslensberittelse FiSretagstimförelse

... 44

KoncerRtlt exklusive 1t1Rorlte1s·

51 52

andetar l produktlnsbotag 54

Flerårsllwerslkt 56

DtflnltiOIIf 57

styrelse,

oclt revisorer 58

Drdllsta &O

AFFiRSIDi

Md Srerlge ocb N'mvktl80tn /telti1IM1nlll'lwul

och ti1J..

gt>lio8n Vatleltfollkutlel1llll ,.,.,

~· Vattatflllb lamlade

utg1Jre11llllik nyilul i wfr aJllb'nerksam/let.

VATTEIFALLKOICERNEN

Vtdtenfllll b en'" Nortltma 1tlimil enngilwncmtR 111td 20 proeent

-~~~

Vatkn/all prodlu:erar ocA lnenrtu cirka llllft•

tletJ el

tiiWiindl i

oclt ir dm ajlltte 81Ant11 elprot/llunten i Ellro]JII.

Prodllktionen

du frimst genom FatteRicNft odl kllnilmzft metl iumtplettmuuk

andrtl bribuk&

Vatte11/all

iHII •erkllliiJhet bwm o11U'dde114

tilliggstjiinster ocA eMrgitekniA.

Dm

netUiuiiiUll'k1flldell

btuen flJr VIlttaftl/h rerkstrmhet me" nutrluuulen

mot

Nortk&

Vlltttm/lllla 855 000 elkumler

industrier, enugijörttag, urvice- jöretag och hluhållskunder samt tUUlN

i S.,erige odt ·

· Pillltmd, eljöretag oclt

i Norge samt elpNIIblcmtn l

1'ysklluul.

Vattenfall

rerksam också i 1li1J:tikron,

och Sydost11Sie11.

Vattenfalllwncernen bestdrav moderlwlllgtt Yattenfall AB (publ)

Dcll

tltdotal direkt eller iluiUekt ägt/Il dotterbolag.

VATTENFALL

" Framgångsrik etablering i Finla~ld

o Ökad forsäfining på svensk och nordisk marknad

o Koncentration av verksamheten har medfört strukturkostnader

IYCKELfAKTA 1995 Flirind·

1995 ¹⁹⁹⁴ ring., % ·

RÖRELSENS INTÄKTER, ^Mkr 27150 25 209 +7,7

RESULTAT FÖRE SKATTER

OCH MINORITETENS ANDEL, Mkr

s

·.·• RÄNTABILITET PA EGET KAPITAL

EFTER FULL SKATT, % 14,2 16.3

RÄNTABILITET PA SYSSELSATT KAPITAL, % 14,9 14,8

$0LIDITET, % 36 34

KASSAFLÖDE (INTERNT TILLFÖRDA MEDEL), Mkr 7711 B 238 -6,4

INVESTERINGAR, Mkr 6043 2 992 +102,0

FÖRSÄLJNING AV EL, TOTALT, TWh 79,3 74,0 +7,2 .. ) VARAV KONTRAKTERADE

ELLEVERANSER, TWh 67,9 62,5 +8,6

PRODUKTION AV EL

VATTENKRAFT, TWh 33,4 29,6 +12,8

KÄRNKRAFT, TWh 46,3 49.1 -5,7

MEDELANTAL ANSTÄLLDA l KONCERNEN 8 460 9 071 -6,7

*) Fr o m 1995 gäller nytt avtal om Ö>erföringsförluster pd det svenska stamnätet, vilket påverkar jämförelsen mellan dren.

INTÄKTS- OCH

RESULTATUTVECKLING, Mkr l n täkter

30000 25000 20000

-~

15000 - - 10000 - - 5000

o

, _11

l

l {

l

l~

l•

~ :~1 92 93 94 95 Resultat

6000

4000 - -

2000

- _o

RÄNTABILITET,%

20

15

~

----=---~~

.... -

\. l

5

"

o

91 92 93 94 95

KORTHET 1995

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

2

1995 blev genombrottsåret för Vattenfalls nordiska mark- nadskoncept med etable-

ringar i såväl Finland som Norge. I Danmark

fortsatte samarbetet med Sjrellandske

Kraftvrerker. Inves- teringarna uppgick till rekordhöga 6 000 Mkr- varav en tredjedel tillväxt- investeringar utanför Sverige och två tredje- delar i huvudsak förnyel- seinvesteringar i Sverige.

De nya elmarknadsregler- na som gäller fr o m l januari 1996 påverkade kund-leverantörs- förhållandena redan under 1995. Pris- konkurrensen har ökat vilket åter- speglas av något minskade marginaler på elförsäljningen.

För att möta framti~a konkurrens har omfattande strukturåtgärder genomförts. Den största posten som belastar årets resultat är ett erbjudan- de om tidigarelagda pensioner till personal med lång anställningstid.

Detta erbjudande har accepterats av cirka 500 anställda till en kostnad av cirka 500 Mkr. Entreprenadrörelsen har till väsentlig del avyttrats och omstrukturerats.

Årets resultat efter finansnetto blev 5126 Mkr (5 106). Avkastningen på eget kapital uppgår ti1114,2 procent (16,3) och på sysselsatt kapital till 14,9 procent (14,8).

Genomförda strukturåtgärder gör oss väl rustade inför en skärpt kon- kurrens på elmarknaden.

NY ELMARKNAD

Riksdagens beslut om den nya el- marknaden skapade helt nya förut- sättningar för den svenska elförsörj- ningen. Kunderna kan fritt välja leve- rantör och ställer nya krav på pris, produkter och tjänster. Elproduktion och elförsäljning konkurrensutsätts.

Näten är öppna för alla på lika villkor.

Motsvarande marknadsregler gäller i Norge och Finland. Vid års- skiftet 1995-96 startade också en gemensam norsk-svensk elbörs. Där drivs dygnshandel för spotleveranser, men också en marknad för finansiella kontrakt. Det är därför naturligt att Vattenfall definierar Norden som hemmamarknad.

Som en inledning på nordiska marknadsaktiviteter träffade Vatten- fall under 1995 avtal om elleveranser med två större industrikoncerner i Finland samt med elföretaget Imatran Voima Oy. Vi har också förvärvat el- distributionsföretagen Hämeen Sähkö Oy och Lapuan Sähkö Oy. Vattenfall har nu sammanlagt cirka 17 5 000 kunder i Finland.

I Norge har vi under 1995 bildat dotterbolaget Vattenfall A/S, som be- driver handel med el, både bilateralt och över Statnett Markeds börs. Vår ambition är att utvidga vårt engage- mang också i Norge.

I Danmark fortsätter samarbetet med Sjrellandske Kraftvrerker, dels om Konlekkabeln mellan Danmark och TyskJand som togs i drift under året, dels med ett gemensamt kraftvärme- verk, Avedare II, som planeras utan- för Köpenhamn.

Med satsningarna i våra nordiska grannländer skapar vi en marknads- situation som kan balansera sväng- ningar på den svenska marknaden.

~)l(

ENERGJSKATTER OCH ENERGIPOLITIK Utformningen av det framtida energi- systemet och energibeskattningen har betydelse för Vattenfalls resultat på längre sikt.

Den svenska elproduktionen fick vid årsskiftet nya skattepålagor.

skattehöjningen på vattenkraft, kärn- kraft och fastigheter motsvarar för Vattenfalls del l ,8 öre per k Wh, vilket försämrar konkurrenskraften mot andra länders elförsörjning med detta belopp.

Den öppna elmarknaden aktualise- rar behovet av harmoniserad beskatt- ning så att produktionsresurserna i de nordiska länderna nyttjas effektivt och miljömässigt riktigt.

Energipolitiken i Sverige är fort- farande oviss. Energikommissionen lämnade sin slutrapport "Omställning av energisystemet" i december 1995.

Kommissionens majoritet menar att något årtal då den sista reaktorn tas ur drift inte bör fastställas. De köld- perioder som inträffade i slutet av 1995 och i början av 1996 visade att den svenska produktionskapaciteten behövs fullt ut.

Energipolitiken kommer att dis- kuteras mellan regeringen och övriga riksdagspartier under 1996 med sikte på en bred politisk överenskommelse.

kUNDORIENTERING OCH EFFEKTIVITET Ökad kundorientering och fortsatt effektivisering präglar utvecklingen inom Vattenfall.

Vi går in på den konkurrensutsatta marknaden med en mycket effektiv elproduktion. Kombinationen av lätt- reglerad vattenkraft och kärnkraft med en tillgänglighet runt 90 procent ger totalt låga produktionskostnader.

En viktig faktor i elförsäljningen är att vi också kan pedagogiskt påvisa

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

den miljöpåverkan som elförsörjning- en medför. Vi har därför under det senaste året utvecklat livscykelanaly- ser för olika elproduktionsalternativ.

De visar att Vattenfallselförsörjning har obetydlig påverkan på miljön.

Resultaten ger också underlag för våra kunders egna livscykelanalyser.

STRUKTURRATIONALISERINGAR Inom nätverksamheten fortsätter strukturrationaliseringen. Vi både förvärvar och säljer nät.

Under 1995 har fyra nätföretag i södra Storstockholm sammanförts i Södertörn Elnät AB, där effektivi- tetsvinster nu hämtas hem. I Väst- sverige fortsätter integreringen av nätföretag genom att mindre nät sammanförs i mer rationella enheter.

I norra Sverige har Vattenfall inlett en sammanslagning av nätbolagen i Norrbotten och Västerbotten.

INVESTERINGAR

Vattenfall är en av Sveriges största investerare, med en investeringsvolym

1995 på cirka sex miljarder kronor i och utanför Sverige. Under de senaste åren har det framförallt rört sig om förnyelseinvesteringar i befintliga anläggningar och om förvärv av el- och värmeverksamheter.

Vattenfall hade 1995 ett starkt kassaflöde, vilket absorberats i lägre skuldsättnings grad. Fram till år 2005 kommer det enligt många bedömare a:tt erfordras l 0--20 TWh i ny elpro- duktion i Norden, exklusive eventuell svensk kärnkraftersättning. En sådan utveckling kornmer att ställa nya krav på Vattenfalls kapitalförsörjning.

J

INTERNATIONELLT

År 1995 blev Sverige medlem i E U.

Nära en tredjedel avelmarknaden

inom EU och EES är nu öppen för konkurrens, genom att Finland, Norge, Storbritannien och Sverige har öppnat sina elmarknader. Inom EU har ännu inga beslut tagits om en gemensam elmarknad.

Internationellt arbetar Vattenfall i övriga Europa och på tillväxtmark- naderna i Sydostasien.

I de tre baltiska staterna samarbe- tar Vattenfall med Imatran Voima i gemensamma bolag för upprustning av deras el-och värmesystem. I Polen har vi under 1995 etablerat ett bolag för investeringar. I Hamburg öppna- des ett representationskontor vid års- skiftet 1995-96.

För investeringarna utanför Europa svarar det helägda dotter- bolaget N ordic Power Invest. Ett av projekten i Sydostasien är en 300 MW industriell mottrycksanläggning i Map Ta Ph ut i Thailand. Ett annat är ett vattenkraftprojekt i Laos. Båda projekten byggs i samarbete med andra intressenter.

FRAMTIDEN

Dagens svenskaelproduktion och överföringsteknik är funktionell och miljövänlig. I ett längre tidsperspektiv erfordras såväl teknikutveckling för det befintliga systemet som utveckling av ny teknik för att möta nya krav på energiförsörjningen. Vattenfall har den senaste femårsperioden satsat cirka 1,5 miljarder kronor på att kraft- fullt och målmedvetet utveckla den framtida elförsörjningen.

Carl-Erik Nyquist, VD och koncernchef Stockholm den26mars 1996

SVENSK OCH NORDISK ELMARKNAD

4

mregleringsprocessen i Europa har i dag kommit längst i de nordiska län- derna där Norge 1991 öppnade för fri handel med el. Fin- land och Sverige har följt efter med ny elmarknadslagstiftning från juni 199 5 respektive från årsskiftet 1995-96.

Danmark avvaktar ännu men deltar i den nordiska elhandeln. Till skillnad från tidigare då elhandel endast bedrevs mellan producenterna ges nu samtliga aktörer tillträde till den gemensamma nordiska elmarknaden.

I inledningsskedet har Sverige och Norge fått en gemensam marknads- plats, "Nordisk El börs", som är en utvidgning av den redan existerande norska el börsen. Avsikten är att börsen i ett senare skede ska omfatta hela den nordiska marknaden.

Hur den nya nordiska elmarkna- den kommer att utvecklas går

inte att exakt förutsäga.

Prisbildning och handelsmönster

kommer att för- ändras jämfört

med tidigare.

Erfarenheter från den

norska ut- vecklingen sedan 1991 visar att el- priser och årsresultat hos såväl producen- ter som distribu- törer fluktuerar starkt jämfört med situationen före mark- nadsförändringarna.

Genom att den svenska och den finska marknaden nu kommer med i en gemensam elmarknad och därmed tillför en produktionsstruktur som till skillnad från den norska innehåller värmekraft så kommer priser och resultat att stabiliseras. På några års sikt är det mycket sannolikt att pris- nivån stiger då den nordiska elpro- duktionen nyttjas fullt ut.

Elefterfrågan i Norden växer.

I Sverige sker det som en följd av industrisektorns expansion. Energi- kommissionen redovisar en förväntad ökningstakt i svenskelanvändning på cirka en procent per år för den närmaste tioårsperioden. Även i Norge och Finland ökar elanvänd- ningen. Grunden är en stark ekono- misk tillväxt.

Den nordiska elmarknaden kan således inom en nära framtid vara i balans och behov av ytterligare pro- duktionskapaciet uppstår. Eftersom ny produktionskapacitet har väsent- ligt högre kostnader än den befmtliga i alla de nordiska länderna kommer prisnivån att successivt öka.

NYA HANDELSMÖNSTER

N ya handelsmönster kommer att etableras på den nya nordiska elmark- naden. Koncemleveranser, en ökad variation i avtalslängder, betalnings- former, tilläggstjänster och andra avtalsvillkor kommer att utvecklas.

Även handel med finansiella instru- ment har introducerats. Nya aktörer som mäklare och traders är redan aktivt verksamma på marknaden.

På lokal nivå i Sverige kommer elkunderna att märka en skillnad

SVENSK OCH NORDISK ELMARKIAD

Under året förvärvade Vattenfall två större flnska eldistrlbutionsfiiretag, Lapuan Siihkö Dy och Hämeen Sähkö Dy. En Industrikund till Hämeen Sähkö använder el till bl a produktion och torkning av gummistövlar.

genom att de tidigare distributörerna delar sin gamla verksamhet i minst två nya enheter. Nätverksamheten sepa- reras från försäljningsverksamheten.

Nätet förblir en av myndigheter kon- trollerad verksamhet medan handeln med el sker på en fri marknad, som övervakas av konkurrensverket

En förutsättning för en väl funge- rande handel med el på en gemensam

nordisk marknad är likartade produk- tiansvillkor i de nordiska länderna.

Olika konstruktioner och nivåer på skatter och avgifter ger en snedvriden konkurrenssituation. I dag finns be- tydande skillnader länderna emellan och det är därför angeläget att skatte- systemet på energiområdet harmoni- seras.

INTERNAT I ONELL ELMARKNAD

ARLIG TILLVÄXT

UNDER PERIODEII1992-2010, o/o

"'''

'~""

~

DEC D-Europa Nordamerika

OECD-Paciflc r-~~=~

Central &

Östeuropa fd Sovjet .

3 4 5

Östasien r-~~~~~!

Sydasien r-~~~~=~~

Kina r-~~~~~d,

Mellanöstern ~~~~~l.

Syd·&~~~~=

Centralamerika r

Afrika r-~~~~:::::,

Primärenergibehov Elproduktion

Ktil/a: IEA World Energy Outlook 1995.

6

6

EFTERFRÄGEUTVECKLINGEN Den globala efterfrågan på energi kommer att stiga med cirka 2 procent per år under de närmaste två årtion- dena. Den bedömningen görs av både WEC, World Energy Council, och IEA, International Energy Agency.

Orsakerna är både befolkningsökning och en snabb ekonomisk utveckling i stora delar av världen. Från 1992 till år 2010 förväntas det totala energi- behovet öka med uppemot 45 procent.

Efterfrågan på el väntas stiga ännu snabbare. Under samma tid beräknas det globala elbehovet öka med om- kring 3 procent per år vilket innebär en total ökning på cirka 70 procent.

Bakom den globala ökningen av elanvändningen döljer sig stora skill- nader. Enligt IEA förväntas efterfrå- gan i Europa stiga med cirka 2 procent per år. De närmaste åren kommer den tillgängliga produktionskapaciteten att täcka denna ökning men på sikt kornmer ny kapacitet att behövas i Europa. I forna Sovjetunionen har

elkonsumtionen sjunkit som en följd av den ekonomiska nedgången efter unionens upplösning men efter sekel- skiftet förväntas en ökning med 2,5 procent per år.

Man kan i vissa områden tala om en explosiv ökning. I Kina beräknas till exempel elanvändningen öka med 6 procent per år från idag och fram till år 20 l O. Det innebär nästan en fördubbling på tio år. I ett globalt perspektiv är därför behoven av in- vesteringar i utrustning för produk-

tion och distribution av el enorma.

f

Vid WEC:s konferens i Tokyo hösten 1995 var ett huvudtema den ökande energikonsumtionen och användningen av fossila bränslen i världen. WEC ställer i sina slutsatser krav på industriländerna. De bör i första hand använda energilösningar som kräver hög teknisk kompetens och som tillämpar avancerad miljö- teknik. WEC anser också att rege- ringar och kärnkraftindustrin i länder med effektiv kärnkraft bör göra ytter- ligare ansträngningar för att säkra allmänhetens acceptans för kärnkraft, såväl genom teknisk utveckling som genom information. Industriländerna bör vidare utveckla och använda uthållig energiteknologi och stödja att effektiv energiteknik och kapital förs över till utvecklingsländerna.

Kolbaserad elproduktion kommer även fortsättningsvis att vara det vik- tigaste elproduktionssättet i världen.

I Europa, Nordamerika och Japan

kommer dock naturgas att spela en allt större roll. Förnybara energikällor förväntas inte kunna ge några bety- dande bidrag till elförsörjningen under de närmaste 20-25 åren i ett globalt perspektiv och knappast heller i Europa. Tillgången på fossila bräns- len bedöms vara tillräcklig för de prognoserade behoven under de när- maste decennierna.

MILJÖKDNSEIVENSER

Den starka ökningen av elefterfrågan i bl a Sydostasien kan medföra miljö- problem. Förbränningen av fossila bränslen innebär utsläpp av för- surande ämnen, med lokala och regio- nala effekter som följd, samt koldioxid med risk för påverkan på det globala klimatet. Samtidigt är ökad elektrifie- ring avgörande inte bara för den ekonomiska utvecklingen utan också för att hålla nere den totala energi- användningen i samhället. Det beror på att ökadelanvändning möjliggör ett effektivare energisystem.

De viktigaste möjligheterna, i ett globalt perspektiv, att minimera miljö- konsekvenserna av ökad elproduktion ligger i högre el verkningsgrader och ökad användning av naturgas som bränsle. Idag är det till exempel inte ovanligt att koleldade kraftverk i utvecklingsländer har en så låg elverk- ningsgrad som 25 procent. Med dagens bästa teknik kan elverknings- graden höjas till nästan det dubbla.

Det innebär att koldioxidutsläppen kan halveras per producerad kilo- wattimme el. Om man dessutom har möjlighet att ersätta kolbränslet med naturgas så kan utsläppen av kol- dioxid nästan halveras ytterligare en gång samtidigt som övriga utsläpp hålls på en mycket låg nivå.

Vattenfalls medverkan i Aved0re II utanför Köpenhamn är ett exempel på vad som kan uppnås vid förbränning av fossila bränslen. Aved0re kommer att få en mycket hög verkningsgrad och hög bränsleflexibilitet.

UTVECKLINGEN AV EN EURDPEISK ELMARKNAD

El är en unik form av energi. Den är flexibel, rationell och den mest miljö- vänliga formen av energi hos använda-

INTERNATIONELL ELMARKNAD

Det är också ett skäl till att EU sedan mitten av 80-talet arbetat för att skapa en öppen och gemensam europeisk elmarknad.

Arbetet inom EU har dock visat sig svårare än väntat. Orsakerna är att ländernas förutsättningar och upp- fattningar är så olika att en acceptabel kompromiss ännu inte nåtts. I flera enskilda BU-länder pågår dock en omreglering avelmarknaderna som på sikt ändå innebär utveckling mot en gemensam europeisk elmarknad. Den omreglerade elmarknaden i Europa omfattar nu Storbritannien, Norge, Sverige och Finland, vilket motsvarar 28 procent av elförsörjningen inom EU- och EES-länderna. Här förskjuts nu initiativet alltmer mot kunderna vilket skapar ökad konkurrens. Detta kommer att ytterligare effektivisera elmarknadema och påskynda strukturrationaliseringar. Mer eller mindre långtgående diskussioner före- kommer också i länder som Tyskland, Holland, Belgien och Danmark.

Den här utvecklingen är inte ett europeiskt fenomen. Omregleringarna började egentligen på USA:s natur- gasmarknad. Nu har den också spridit sig till USA:s elmarknad som är den största i världen. Dessutom är ökad konkurrens inom elsektorn på väg, eller genomförd, i länder som Nya Zealand, Australien, Chile, Argentina m fl.

Samtidigt pågår en internationali- sering. Handeln med el mellan länder ökar, ägarförhållandena bli mer inter- nationella och nya aktörer uppträder på marknaden. Ett exempel på detta är s k IPP:s (Independent Power Producers). Det är fristående elpro- duktionsföretag som bygger oeh driver kraftverk enligt samma prin- ciper som annan kommersiell industri-

ELPRODUKTION l VÄRLDEN FÖRDELAT PA PRODUITIONSSLAG, TWh per ir

6000 8000

Kol~~~~~:!=~

Olja Naturgas Kärnkraft

Vattenkraft

r = ::;::;;=

övrigt

. 1992 2010

Källa: IEA World Energy Outlook 1995.

SNABB UTVECKLING AV ELVERKNINGSGRADEN, %

--

- --' '

45 40

35 _.ti"

i l

30 ^..,')•

1950 1995

Bästa gaseldad kombicykel

• Bästa kolkondensteknik Källa: Vattenfall Utveckling AB.

El

Vattant&llkoncerneeas viktigaste produktomrAde.

Elförsäljelagens a•llel aw latiktar•• var

lorden lr nu YaHenfalls

den nar

markle .. alllr Vattentalls elprodlktlons- andel cirka 20 proceat.

lntikter, Mkr Rlrelseresultlt efter anblvnlnpr. Mkr ln.-esterlepr, Mkr ·

24217

_:··. 8 •.

·

. .

7148 5528

Under året har ett antal kampanjer för effektiv ocb mlljöanpasaad energianvändning ganamtörts till cirka &10000 prlvatkunder.

ELFÖRSÄLJIING, FAST KRAFT, 1995, 67,9 TWb

Nol'lle-Fmland 3% Ovng export 2%

Forstag 8%

Industri 28%

Natforlustforsalmmg

1111 Svenska Kraftnat 3%

latfåren är i Vattenfall uppdelad på tre affärs- områden.

Affärsområde El- försäljning säljer el inom och utom landet, till storindustrier, externa energiföretag, övriga företag och privatkunder. Elförsäljning handlar på el börsen och har också det samlade ansvaret för en effektiv elförsörjning, att produktionsresurserna används optimalt i kombination med köp från andra leverantörer.

Affärsområde Elnät planerar, underhåller och driver både de regio- nala och lokala näten. Affärsområdet säljer överföringstjänster och även entreprenadtjänster inom drift och underhåll.

Af!arsområde Elproduktions ansvar är att produktionen sker kost- nadseffektivt och säkert och med hög tillgänglighet.

E/försörjning

Vattenfalls totala el balans framgår av diagrammet, som visar Vattenfalls affärer i Sverige, Finland och Norge samt handel med Danmark och Tysk- land. El måste produceras i samma ögonblick som den efterfrågas. Det kräver särskilda insatser för planering av produktion och försäljning av till- fällig överkapacitet. Utöver avtalade leveranser av fast kraft köper och säljer Vattenfall s k tillfällig kraft för att i varje ögonblick utnyttja systemet optimalt. Det sker dels till andra el- leverantörer, dels till el pannor på särskilda kontrakt som möjliggör avkoppling. El balansen innehåller också leveranser till minoritetsägare i delägda elproduktions bolag, samt andels- och ersättningskraft.

Vattenfalls elproduktion består till övervägande del av vattenkraft och kärnkraft och utgör cirka hälften

EL

av elproduktionen i Sverige. Kärn- ~l

kraftens tillgänglighet och prestanda ligger i världstopp och kostnaderna är låga vid en internationell jämförelse.

Kapaciteten i förbindelserna till utlandet ökar. Under 1995 togs den danska Kontekkabeln mellan Själland och Rostock i Tyskland i drift. Vatten- fall har ett avtal om överföring av 200 MW i denna kabel. Med utökade förbindelser mellan Sverige och andra länder förstärks försörjningstrygg- heten.

Elfiirsiiljnil!g

Försäljningsvolymen i Sverige under året för fast kraft uppgick till64,7 TWh (60,4). Exporten av fast kraft uppgick 1995 till2,1 TWh, varav 1,1 TWh till Tyskland och 0,9 TWh till Finland. I nedanstående diagram redovisas all elhandel, dvs både fast och tillfällig kraft.

ELBALANS FÖR VATTENFALLKONCERNEN 1995, TWh

4

•

lO R G! 3,7, Elanstlaffnlnl Elfiirsill•l•g 3,8. FINLAND

Egen produktion Fast kraft 67,9

Anskalfnlng

Vattenkraft 33,4 -d~rav export 2,1 Anskaffa l ng

Import från Kamkraft 46,3 Elpannor 3.1 Egen vattenkraft 0,02

Svenge 0.4 Import från

Köp 1 Norge 0,8 Fossilkraft 0.1 Ovng t1llfalhg kraft 8.3 Sven ge 3,82

Försiiljning 1,2 Inköp - därav export 5,3 Köp l Flnland 0,31

Fasta kraftköp 8,1 Leveranser till minoritet 6,6

- därav import 3,6 Andels-och ersättningskraft 0,9 Försållning

Tillfalliga kraftköp 1.3 Kraftföretag 3.80

-därav import 0.3 Eikunder 0.35

Avgår Koncermntem

elanvandn~ng -2,4

86,.8. . 86,8

1,7 8,03

···lf.

lj!f,

Vattenfall genomför åtgärder fiir effektivare energianvändning på ett flertal fritidsanläggningar iiuar hela landet.

Marknaden har under året präglats av förberedelser inför den omreglerade elmarknaden. Nya inköpskonstella- tioner har bildats och nya aktörer har etablerat sig på marknaden. Organisa- tioner och företagskunder träffar koncernavtal för sina inköp över hela Norden. Vattenfall, med sin rikstäck- ande organisation i Sverige och med betydande verksamhet i övriga Norden, kan möta kundernas krav.

Elförsäljningsorganisationen ändrades under 1995 till divisioner efter kundsegmen t: Industri, Energi- företag, Övriga företag, Privatmark- nad, Norden/Utland och Elförsörj- ning/Trading.

10

Den nya elmarknaden kräver ny kompetens. För att öka kundvärdena och effektiviteten har kvalitetsarbetet getts hög prioritet. Det är viktigt att veta hur Vattenfalls kunder upplever kvaliteten, vilket vi under 1995 har mätt med hjälp av Nöjd Kund Index.

För att ge kunderna ett mervärde har Vattenfall under 1995lanserat Stiftelsen Elvira. Kunderna hos Vattenfall och hos återförsäljare av Vattenfalls el erbjuds att teckna sig för andelar i stiftelsen för att stödja energieffektivisering och utbyggnaden av miljöanpassad energi genom bidrag till projekt i Sverige och i Östersjö- regionen. Vattenfall kommer att satsa lika mycket i stiftelsen som kunderna tecknar sig för.

KUNDSEGMENTETINDUSTRI Elförsäljningen till större industri- företag uppgick under 1995 till 19,5 TWh. I kundsegmentet ingår de mest elintensiva företagen inom industrin, t ex pappersindustri, stål- industri, gruvindustri och större verkstadsföretag.

Vattenfall utvecklar energilös- ningar tillsammans med elkunderna inom industrin. I samverkan med dem kan Vattenfall t ex erbjuda råd- givning om energieffektivisering, underhåll av elanläggningar och värmeleveranser. Andra exempel på kundanpassade projekt är avancerade ugnsberäkningar för stålindustrin och datasimulering av tryckluftsför- sörjning.

KUNDSEGMENTET ENERGIFÖRETAG Elförsäl j ningen till energiföretag 199 5 var 33,0 TWh. Kundsegmentet utgörs av energiföretag som själva säljer el till slutkunder.

Inför 1996 har energiföretagen erbjudits återförsäljaravtal, där Vat- tenfall bl a erbjuder marknadsstöd och miljöanpassade tilläggsprodukter.

Även andra avtalsformer förekommer.

KUNDSEGMENTET ÖVRIGA FÖRETAG Elförsäljningen till övriga företag var 1995 5,2 TWh. I kundsegmentet ingår kunder inom fastigheter, service och mindre tillverkningsindustri. Antalet företagskunder är cirka 70 000.

Även här erbjuds kunderna energi- effektivisering och andra tilläggs- tjänster.

KUNDSEGMENTET PRIVATMARKNAD Elförsäljningen till Vattenfalls privat- marknadskunder i Sverige var 1995 5,2 TWh. Kundsegmentet omfattar privatpersoner och deras organiserade elinköp till t ex mindre bostadsrätts- föreningar. Antalet privatmarknads- kunder i Sverige är cirka 610 000.

För privatmarknaden har Vatten- fall under 1995 genomfört ett antal kampanjer för effektiv och miljö- anpassad energianvändning. En framgångsrik kampanj har riktats till kunder med kombi panna, dvs panna för både el och bränsle, för att över- gången från olja till el ska göras när det är mest fördelaktigt för kundens ekonomi. Vattenfall har också mark- nadsfört ett system för styrning av bilmotorvärmare, som minskar miljö- belastningen och sparar bränsle vid kallstarter. Kampanjerna är ett led i Vattenfalls strävan att vara kundens bästa val.

TILLFÄLLIG KRAFT OCH BALANST JÄNSTEN

Utöver försäljning av fast kraft enligt avtal har Vattenfall under 1995 också sålt avkopplingsbar el till innehavare av el pannor och tillfällig kraft till andra aktörer på elmarknaden. Under år 1995 utvecklades nya rutiner för hur denna handel i framtiden ska bedrivas. Bakgrunden är bl a elmark- nadsreformen som medför att det tidigare samarbetet mellan produ- centerna för att nå låga produktions- kostnader i hela det nordiska systemet inte längre kan tillämpas.

Försäljningen av el till el pannor uppgick till3,1 TWh och försäljning- en av övrig tillfällig kraft ti118,3 TWh, varav export 5,3 TWh.

Svenska Kraftnät har sedan 1995 ansvaret för att hela det svenska syste- met ska vara i balans, för att i varje ögonblick hålla frekvensen och se till att den samlade tillförseln motsvarar den samlade efterfrågan. Under 1995 svarade Vattenfall för

balanstjänsten på upp- drag av Svenska Kraft- nät. Leveransen till Svenska Kraftnät för nätförluster uppgick ti112 TWh.

NORDEN

Försäljningen i Finland uppgick under 1995 till 4, l TWh, varav 3,8 TWh exporterades från Sverige. Huvuddelen var tillfällig kraft (2,9 TWh).

I juni 1995 öppnades den finskaelmarknaden för konkurrens för kun- der större än 500 kW.

EL

Vattenfall träffade under året fleråriga avtal med två stora industrikoncerner och med kraftföretaget Imatran Voima. Avtalen avser leveranser på sammanlagt cirka 5 TWh per år.

Under året förvärvade Vattenfall två större finska eldistributionsföre- tag, Lapuan Sähkö Oy och Hämeen Sähkö Oy samt ett mindre bolag, Lappajärven Sähkö Oy. Innehavet av aktierna i Jyllinkosken Sähkö Oy såldes under året.

Totalt har Vattenfall genom dessa företag direkt kontakt med cirka 175 000 kunder i Finland, med en total elefterfrågan på cirka 2,5 TWh.

I Norge etablerades i juni 1995 Vattenfall A/S. Bolaget ska handla med el på den norska marknaden.

Totalt sålde Vattenfall l ,2 TWh el i Norge, varav 0,8 TWh genom dotter- bolaget Vattenfall AJS. Antalet kunder i Norge är 20, fördelat på storindustri, eldistributörer och elproducenter.

E/anskaffning

EGEN PRODUKTION

Vattenfalls elproduktionssystem baseras på vattenkraft och kärnkraft, samt värmekraft som reserv för torrår och snabba förändringar i efterfråga~).

Produktionskostnaderna är interna- tionellt sett låga. Produktionen ger försumbara utsläpp av miljöskadliga ämnen.

Bränsleforsöijningen sker genom dotterbolaget Vattenfall Bränsle AB.

År 1995 var gynnsamtförproduk- tionen med mycket hög tillgänglighet i kärnkraftverken och normal tillgång på vattenkraft. Mot slutet av året var magasinsfyllnaden dock lägre än normalt till följd av kyla med mycket stor elefterfrågan under andra hälften av december.

VATTENKRAFTEN

Under 1995 producerade Vattenfall 33,4 TWh vattenkraftel (29,6), vilket är något mer än ett normalår. Snö- smältningen var sen och snabb.

12

Flödesnivåerna nådde period- vis extremt höga nivåer, i

några älvar med över- svämningar som följd.

En utvärdering av 1995 års höga

flöden visar att reglerade älvar har drabbats av översvämningar i betydligt mindre grad än oreglerade.

Det beror framför allt på att man i de reglerade älvarna till största delen kan maga- sinera tillrinningarna.

Vattenfall har i varje älv studerat höga flöden för att kontrol- lera säkerheten i dammarna. Det har lett fram till åtgärder för att ytterligare höja dammsäkerheten. Åtgärderna innebär investeringar på mer än 500 Mkr fram till år 2000.

Vattenkraften står under de när- maste åren inför en successiv ompröv- ning av tidigare vattendomar. Inför dessa omprövningar arbetar Vatten- fall med ett projekt kallat Miljö- anpassad Vattenkraft. Projektets syfte är att ta fram bättre kunskap om på- verkan på ekologin i redan utbyggda vattendrag.

KÄRNKRAFTEN

Vattenfall äger helt kärnkraftverket i Ringhals och 74,5 procent av Fors- marks Kraftgrupp AB. I el balansen för koncernen (sid 9) anges hela pro- duktionen i Forsmark. Leveranserna fördelas på Vattenfall och på rninori- tetsdelägarna.

Kärnkraftens försäkringsskydd är av två slag, dels den lagstadgade atom- ansvarsförsäkringen som tecknas i

Svenska Atomförsäkringspoolen, dels egendoms- och avbrottsskyddet Beträffande egendoms-och avbrotts- skyddet försäkrar Svenska Atom- försäkringspoolen själva reaktorn och övriga komponenter inom reaktorinneslutningen.

De konventionella delarna av kärn- kraftverken är i likhet med övriga produktionsanläggningar försäkrade i Vattenfall Insurance.

RINGHALS.

Nettoproduktionen i Ringhals upp- gick 1995 till22,9 TWh (24,8), vilket är den tredje högsta årsproduktionen för Ringhals. År 1995 hade block l och block 2 sina bästa driftår någon- sin, om man ser till tillgänglig produk- tion.

Den något lägre produktionen i Ringhals 1995 jämfört med 1994 beror huvudsakligen på änggeneratorbytet i Ringhals 3, som genomfördes på rekordtiden 69 dagar under somrnaren

199 5. Då genomfördes också den första fasen i utbyte av reaktorkon- trollutrustning. Båda dessa åtgärder ingår i ett reinvesteringsprogram för Ringhals som löper till år 2003.

Radioaktiva utsläpp 1995 låg långt under gällande gränsvärden.

FORSMARK

Nettoproduktionen i Forsmark upp- gick under 1995 till23,4 TWh (24,3).

Den tillgängliga produktionen i de tre blocken var nära 25 TWh, eller 92 procent. Kraftverkets ackumulerade medeltillgänglighet under de tio driftåren 1986-95 uppgår nu till 91 procent, rekord i en internationell jämförelse (se diagram).

Block 2 fick under 1995 sitt första oplanerade stopp sedan 1989. Normal frekvens är cirka ett oplanerat stopp per år.

Ett reinvesteringsprogram för Forsmark löper till år 2000. Syftet är att hålla kvar Forsmark på nuvarande produktionsnivå tilllägre kostnader.

Under 1995 upphandlades inom detta program generator, generatordelar och kontrollutrustning till Forsmark l och2.

Enligt mätningar i Forsmarks när- område är förtroendet för Forsmark stort, 89 procent i norra Uppland, och 83 procent i Uppsala-Gävleområdet.

Radioaktiva utsläpp låg under 1995långt under gällande gräns- värden.

Arspro d Block startår 1995, TWh

Ringhals 1 1976 5,7

Ringhals 2 1975 6,0

Ringhals 3 1981 4,9 Ringhals 4 1983 6,3

Ringhals totalt 22,9

Forsmark 1 1980 7,3 Forsmark 2 1981 7,1 Forsmark 3 1985 9,0 Forsmark tutalt 23,4

KOSTNADER FÖR ELPRDDUKTIOII, iire/kWh 100

75 50 25

Aktuell effekt, netto, MW

795 875 915 915 3 500 970 970 1155 3 095

EL

Ar 1995 hade Ringhals block 1 och 2 sina bästa dri1tår någonsin am man ser tilltillgänglig produktion.

ENERGITILLGÄNGLIGHET FÖR FORSMARK OCH RINGHALS 1986-1995, %

.94% är max. möjlig tillgänglighet

--• ..

80 ^{c - ·} ,....

,__ -

-

-

, ..,

70 ^'=i

-

-

- 1 :::

^-

60 1- ~ ' -

-

^-

50

- ^{, _}

-

40 Ii

-

- -

-

30

-

-

EL

ÖVRIG VÄRMEKRAFTPRODUKTION Vattenfalls oljeeldade värmekraftverk utnyttjas normalt som reserv för torr- år, hög efterfrågan under kalla dagar och vid produktionsstörningar i andra

kraft~erk. Under 1995 byggdes en av pannorna i stenungsund om för att kraftigt minska utsläppen av kväve- oxider. Två gasturbiner på vardera 60 MW har flyttats från Hallstavik i Uppland till Gotland. Därmed finns nu fullständig och snabb reservkraft på Gotland.

KÖP FRAN ANDRA LEVERANTÖRER Som tidigare angivits kompletteras den egna produktionen med köp av kraft frän andra elleverantörer. Köpen inom Sverige uppgick 1995 till5,5 TWh (2,4) och importen till 3,9 TWh (2,6), varav från Norge 3,7 TWh.

N ä:verkst:mfset

Via Vattenfalls regionala och lokala nät överförs elenergin till kunderna från stamnätet eller från lokal el- produktion. I Vattenfalls nätverksam- het ingår Vattenfall Regionnät AB (VRAB) som ansvarar för den regio- nala nätverksamheten inom spän- ningsområdena 130-40 (20) k V.

Nätverksamhet på lägre spänningar (detaljdistribution) 10 (20)-0,4 kV

finns i 17 lokala nät bolag. Sammantaget liestår Vattenfalls regionnät och lokala nät av 115 ODD km ledningar, vilket

A _ ,

Nätverksamheten omfattar också motsvarar nära tre varv runt ekvatorn. •

Vattenfalls kablar till andra länder.

I Baltic Cable mellan Skåne och Liibeck i Tyskland disponerar Vatten- fall en tredjedel av överföringskapaci- teten, dvs 200 MW. Under 1995 har kabeln inte kunnat nyttjas med full kapacitet på grund av försenad nät- anslutning på den tyska sidan. Frän och med hösten 1995 disponerar Vattenfall därutöver 200 MW i den nya danska Kontekkabeln mellan Själland och Rostock.

14

STGiiNINGAR

Eldistributionen drabbades under året av flera svåra oväderstörningar bl a i Norduppland och i Västsverige.

I november inträffade en svår oväderstörning i Syd- och Västsverige.

I Västsverige varade avbrotten för de

värst drabbade elkunderna uppemot sju dygn. Branschens beredskaps- organisation för storstörningar trädde i verksamhet och bidrog med förstärk- ningar från andra eldistributörer och från militära förband.

sTRUKTURFÖRÄNDRINGAR

Ett mål med elmarknadsreformen är att skapa incitament för att driva nätverksamhet rationellt. Vattenfall köper och säljer eldistribution för att åstadkomma rationella nätområden.

I Västsverige förvärvade Vattenfall tre mindre nätbolag under 1995, vilka samtliga slogs samman med andra nät bolag.

I 1994 års årsredovisning redovisa- des principavtal om förvärv av bl a V än ers borgs elverksrörelse. Förvärvet fullföljdes under 1995 och nätrörelsen har integrerats i Vattenfalls övriga nätverksamhet

I Östsverige har nät med cirka 7 000 kunder sålts till Örebro Energi.

Söder om Stockholm har fyra nät- bolag integrerats till ett, Vattenfall Södertörn ElnätAB. I Norrland in- leddes under 1995 sammanslagningen av Västerbotten och Norrbotten Elnät till ett bolag.

Ägarstrukturen i Sverige har fort- farande en stor potential för struktur- förändringar. I dag finns cirka 260 lokala nätföretag. På sikt torde möjligheterna att upprätthålla hög kvalitet, bra service till kunderna, god lönsamhet och låga priser för nättjänsterna kräva större enheter än idag.

UTVECKLING, EFFEKTIVISERING OCH KUNDORIENTERING

Arbetet med att kundorientera verk- samheten fortsätter. Ett utvecklings- projekt är försök under ett år med leveransgaranti till kunderna inom Bråviken Energi AB. Garantin inne- bär att kunderna efter elavbrott längre än åtta timmar får ersättning från nät bolaget.

Inom ramen för pågående kvalitets- arbete förfinas arbetsprocesserna fortlöpande. Den snabba utvecklingen inom !T-området öppnar nya möjlig- heter att effektivisera nätverksam- heten. Olika !T-system integreras för att underlätta planering, underhåll och drift.

Elmarknadsreformen ställer helt nya krav på mätning, avräkning och rapportering. Där behövs en bety- dande utvecklingsinsats. Vattenfall Energimätning AB förser Vattenfalls egna nätbolag och externa kunder med skräddarsydda lösningar.

EL

AffllrsDm,ide EaeraJ:

Inom

Vinlit oclt

._~t111rgu

u rat Lokal Energi

•tnblcano

lag.

NYCKELTAL

lttlkt.,. 1111 lirelsaresultat efter ankrlvnlngar, Mkr latesterlngar, Mkr

16

1195 1835

- 212 422

Vattenfall driver paaacentralen på Ålgarås Sågverk och levererar sedall värme fiir torkolag av virke. Pannan eldas med bark och sågspån som blir rastprodukter vid sågningen.

NATUROASANVÄNDNIIGEI

l SVERIGE, TWh

86 87 88 89 90 91 92 93 94 95

Totalt lndustrt

Kraft-och fJarrvarmeproduktion

• Bostads-och lokaluppvarm n mg

FÄRDIG VÄRME OCH VÄRMEFÖRSÄLJNIIG, BWh/år 3000

2000

100: l

..

l

Värme

Vattenfalls värmeverksamhet om- fattar kraftvärme, fjärrvärme, bränsle- leveranser och produkten Färdig Värme. I kraftvärmen ingår mindre el produktionsanläggningar.

Försäljningen av värme översteg budget och uppgick till totalt 2,8 TWh (2,3), vilket är cirka 3,5 procent av marknaden i Sverige. Elproduktionen i kraftvärmeverken uppgick 1995 till 0,07 TWh. Fjärrvärmen säljs främst genom olika dotter-och intresse bolag, varav Vattenfall Drefviken Värme AB är det största, med en omsättning på 191 Mkr.

Vattenfall erbjuder lokalt anpassa- de lösningar för värmeförsörjning och processvärme till industrier och fastig- heter, också med finansiering, s k Fårdig Värme. Färdig Värme hanteras främst inom moderbolaget.

Ett antal större avtal om Färdig Värme har under året träffats med industriföretag, bl a träförädlande industri. Styrkan med Färdig Värme- konceptet är att det oftast innebär en totalöversyn av energianläggningarna och förbättrar såväl ekonomi som miljöprestanda.

STRUKTURAFFÄRER

Fjärrvärmeverket i Vänersborg, som övertogs i maj, levererar årligen cirka 0,13 TWh, varav 90 procent utgör spillvärme från Varg ön Alloys, som i sin tur köper sin processel från Vatten- fall. I Västsverige har verksamheten under året också utökats med fjärr- värmenäten i storfors och Årjäng, där investeringar nu kornmer att genomföras.

Vid årsskiftet 1994-95 tog Vatten- fall över samtliga aktier i Robertsfors Energi AB. I maj förvärvades också värmeföretaget Energirna Nord, med ett tjugotal Färdig Värmeanlägg- ningar, huvudsakligen i Jämtland.

I december träffades avtal med Kiruna kommun om försäljning av kraftvärmeverket i Kiruna.

BIOENERGI

Vattenfall är en av Sveriges största bioenergiaktörer med värmeleveran- ser motsvarande 0,9 TWh. Vattenfall driver cirka 60 anläggningar som helt eller delvis eldas med biobränsle.

I slutet av 1995 övergick kraft- värmeverket i Nässjö helt till bio- bränsleeldning. Syftet är att sluta kretsloppet. Kraftvärmeverket ger en väl utbränd aska, vilket är en stor fördel vid återföring av askan till naturen.

Naturgas

Vattenfall importerar och säljer naturgas från egen stamledning

på västkusten tilllokala och regionala distributionsbolag samt till kraft- och värmepro- ducenter. Verksamheten bedrivs inom Vattenfall Naturgas AB.

All naturgas irnporteras'från Danmark.

ENERGI

Vattenfall Naturgas kunder är Sydgas, Göteborg Energi och Varberg Energi.

Via moderbolaget säljs naturgas till övriga kunder i Västsverige. Under 1995levererades 8,8 TWh (8,8) natur- gas.

Marknaden inom transportsektorn fortsätter att växa. I slutet av 1995 fanns 108 naturgasdrivna fordon i drift, huvudsakligen bussar, och ytter- ligare 184 fordon var beställda.

Lokal Energi

Lokal Energi har bildats för att söka affärsmöjligheterna i småskaliga förnybara energikällor med ny teknik inför framtidens energisystem.

1995 producerades 0,35 TWh el i cirka 75 vattenkraftverk. De finns från Halland i söder till Västerbotten i norr. Tyngdpunkten ligger i Väster- götland och Dalsland.

I enheten ingår också ansvaret för ny småskalig elproduktionsteknik.

Vindkraftprogrammet har därmed förts dit Vattenfall var under 1995 Sveriges största producent av vind- baserad el, med en produktion av 0,01 TWh. Takten i utbyggnaden blir beroende av framtida statliga investeringsstöd.

c.a z

a::

AffiW•omr6de Eqglaeerlnl otglr

kampeteu n ntrm fBr

E111111rlog,t nrbambet l•rllttaJ prl rt

tll nttlf oc:b

o tiden aam lktln kl IIIdra

atfirs"'ialga vtweckllag.

Oatlkbr, Mkr 2

!lllrelaeres11ltat eftar

avskrivningar, Mkr · -529

!araaterrnaar, Mkr

18

Vattenfall samarbetar med sina Industrikunder l olika proJekt för effektivare en erglanvåndnlng.

B

Den omstrukturering av affärsområdet som påbörjades under 1994 har fortsatt under året.

Målsättningen är att tydligare inrikta Engineerings verksamhet på spets- kompetens och på samverkan för att i högre grad utnyttja de samlade kon- cernresurserna i framtidssatsningar inom energiteknikområdet.

Teknikkunskap har en viktig roll i koncernens utveckling och affårs- område Engineering är en viktig bas för rekrytering och utveckling av nyutexaminerade civilingenjörer.

Affårsområdets omfattning har minskat sedan föregående år. Bl a har majoriteten av aktieinnehavet i studsvikgruppen avyttrats per den 31 december 1994.

KONSULTVERKSAMHETEN

Verksamheten har sammantaget ett något sämre resultat än 1994. Resulta- tet har belastats med kostnader för förtida pensionering uppgående till 47 Mkr. Dessutom har resultatet i den infrastrukturberoende verksamheten i Vattenfall Hydropower AB utvecklats

negativt. Både Vattenfall Energi- system AB och Vattenfall Transmis- sion AB uppvisar emellertid en positiv resultatutveckling jämfört med 1994.

Bland större projekt där konsulter från affärsområdet har medverkat med projektledning kan nämnas änggeneratorbytet i Ringhals 3 och Arlandabanan.

Miljö-och säkerhetsinriktad kon- sultverksamhet hör till de prioriterade teknikområden a. Ett exempel är in- satserna i Ignalina i Litauen inom ramen för Vattenfalls engagemang i säkerhetsarbetet för kärnkraften i Östeuropa. Vattenfall Energisystem AB har genomfört säkerhetshöjande åtgärder vid kärnkraftverket. Åtgär- derna har fokuserats på säkerhets- analyser och upprustning av brand- säkerheten.

Internationellt säljs konsulttjänster via de delägda dotterbolagen Swed- Power AB och Energie-Anlagen Berlin GmbH (EAB). Volym- och lönsam- hetsutvecklingen på de internationella affärerna har stagnerat under 1995 till följd av att beställare har senarelagt sina projekt.

EI8UEERI18

ENTREPRENADVERKSAMHETEN Omfattningen av entreprenadverk- sambeten har kraftigt minskat under året. Under året har huvuddelen av verksamheten i Svenska Kraft- byggarna Entreprenad AB överlåtits till Siab och övrig verksamhet inom Kraftbyggarna har i princip avveck- lats. Uppgörelse har under året träf- fats med Banverket angående tunnel- projektet i Halland sås. För Kraft- byggamas del avslutades projektet per den 31 december 1995. Uppgörelsen med Banverket ryms inom i föregåen- de års bokslut gjorda reserveringar.

Vidare har en omstrukturering gentemot den svaga marknadsut- vecklingen påbörjats inom Vattenfall Electrotec AB.

Resultatet har påverkats av av- vecklingskostnader i Kraft byggarna.

Dessutom har reservering för förtida pensionering och övrig omstrukture-

ring i Electrotec belastat resultatet med 74Mkr.

Flera stora uppdrag kan dock noteras under året bl a en stor order på flera matningsstationer från Ban- verket, en ny 400 k V-ledning, Breared- Söderåsen, för Svenska Kraftnät samt elmatning till en ny brytningsnivå i LKAB:s Kirunagruva.

c

l - z

Afl•rumrille lnternllolal bBBler•rko•o•rnans

lklv11t1rlagll utantir Iorctu.

IYCKELTA~~

1995

l•tilkt~r,llkr e~

Rörelserelilitat ufter

nskrlvlilpr, Mkr -26

lntderllpr, • r 17

20

rivatiseringar och av- regleringar av elmark- naden förutses fortsätta både i Europa och ut- vecklingsländerna.

Inom Europa pågår privatise- ringar av elmarknaden i Tjeckien och Ungern. Polen och de Baltiska stater- na har långt framskridna planer på privatisering.

I flertalet av länderna i Syrlostasien växer efterfrågan på elkraft med över 10 procent per år.

Det stora behovet av el medför stor efterfrågan på kapital och tekniskt/

finansiellt kunnande för att bygga upp kraftproduktionen. Stora delar av uppbyggnaden sker genom privat ägande och med hjälp av internatio- nellt kapital.

stagnerande hemmamarknader för västerländska kraftbolag har medfört att de flesta av de stora kraftföretagen i USA och Europa har engagerat sig i investeringsverksamhet i dessa till- växtmarknader.

Affiirsområdet befinner sig i ett uppbyggnadsskede och är starkt projektinriktat vilket avspeglas i årets resultat.

BALTIKUM OCH POLEN

Möjligheterna att genomföra investe- ringarna i Baltstaterna har även under 1995 varit små på grund av ländernas svaga ekonomi och oklar lagstiftning.

En investering i en 40 MW el panna har dock genomförts i Kaunas i Litauen. Anläggningen ersätter som- martid importerad olja som bränsle i fjärrvärmenätet.

Vattenfall träffade under 1995 ett avtal om kabel mellan Sverige och Polen med det polska företaget Polish Power Grid Company. I Polen har Vattenfall vidare fortsatt att utveckla möjligheterna att genomföra miljö- mässigt riktiga investeringar i kraft- produktion. Projekten har ännu ej kunnat starta på grund av att för- ändringar i den polska lagstiftningen erfordras.

SYDOSTASIEN

Vattenfall förvärvade under året övriga delägares aktier i Nordie Power Invest AB (NPI) som sedan 1992 varit verksamma i investeringsprojekt i bl a Thailand. Förvärvet var ett led i struk- tureringen av delägarnas, inklusive Vattenfalls, u tlandsverksamhet.

NPI har under 1995 fortsatt att in- vestera i kraftproduktion avseende en 300 MW anläggning för industriellt mottryck i Industriområdet Map Ta Phut sydväst om Bangkok (el/ånga).

150 MW har tagits i provdrift under

II TERIATIDIAL

året och resterande 150 MW har upp- handlats. Hela projektet beräknas vara i kommersiell drift i början av 1997. Investeringen görs i det gemen- samma bolaget The Cogeneration Company Ltd (COCO) i samarbete med den thailändske partnern Banpu Ltd och Imatran Voima Oy. Vatten- falls ägarandel är 11 procent.

COCO introducerades på Bang- kokbörsen i februari 1996.

Vattenfall har i samarbete med Statkraft, MDX Ltd i Thailand samt Electricite du Laos, startat byggna- tionen av vattenkraftprojektet Theun Hin Boun (2x105 MW) beläget i mellersta delen av Laos. Kraften kommer till största delen att levereras till det statliga thailändska kraft- bolaget EGAT.

ÖVRIGA AKTIVITETER

Under året har Vattenfall Interna- tional utvecklat en systematisk airårs- utvecklingsprocess samt vidareutveck- lat systematiken för riskhantering.

Likaså har en miljöpolicy för ut- landsinvesteringar utarbetats.

En riktad utbildning och träning av internationella projektledare har slutförts under året.

SERVICEBOLAG

22

VATTENFALL DATA AB

Vattenfall Data AB anskaffar och utvecklar datasystem för affärs- enheterna i Vattenfallkoncernen.

Bolaget driver och utvecklar dess- utom Vattenfalls datakommunika- tionsnät VattNet till vilket närmare 4 500 persondatorer är anslutna.

Kommunikationsnätet utgör en flexibel plattform för den nya genera- tionens s k dient/server-baserade tillämpningar som ersatt stordator- systemen. Exempel på dessa är R/3- ekonomisystem, nya kundservice- system och Vattenfalls elektroniska postsystem som möjliggör ett flexibelt informationsutbyte mellan medarbe- tare inom koncernen.

Vattenfall Data finns på åtta orter i landet, från Luleå i norr till Trollhättan i söder.

VATTENFALL FASTIGHETER AB Vattenfall Fastigheter AB är Vatten- fallkoncernens fastighetsbolag med huvudkontor i Sundsvall. Bolaget äger, utvecklar och förvaltar kon- cernens byggnader och fastigheter utom produktionsanläggningar och ställverk.

Förvaltningen av byggnaderna ut- förs via fem förvaltningsområden med kontor i Luleå, Sundsvall, Västerås, Stockholm och Studsvik. Lokalytan är cirka 330 000 m^2• Totalt förvaltas 170 fastigheter. Orderstocken består av löpande leverans av tjänster (20 procent), extern uthyrning (20 procent) samt intern uthyrning (60 procent). Beläggningsgraden för kontorslokaler är 98 procent.

IAläkt&!, iYi'kr

llnl~liiltiirli)S~!i!ij~:'liii!!", Mkt Antaf snstiiil!:l5

FÖRSÄKRINGSAKTI EHOLAGET VATTENFALL INSURANCE

Vattenfall Insurance är ett s k captive- bolag som försäkrar koncernens risker, främst genom att utfärda egen- doms-och avbrottsförsäkringar.

Vattenfall Insurance utfårdar också vissa andra specialförsäkringar som stödjer koncernens affärsverksamhet.

Genom stordriftsfördelar och direktåtkomst till den internationella återförsäkringsmarknaden kan de totala försäkringskostnaderna mini- meras. Koncernens risktagande på olika områden kan ske på ett effektivt sätt tilllåga kostnader. Fokuseringen på risk management underlättas.

Vattenfall Insurance återförsäkrar vissa av riskerna i ett återförsäkrings-

Intäkter, iltkr Antal anställda

168 captive i Luxemburg, Vattenfall 123 Reinsurance S.A.

VATTENFALL SUPPORT AB

Vattenfall Support svarar för tjänster åt Vattenfalls affärsenheter och i viss utsträckning externa hyresgäster i Vattenfalls lokaler.

Verksamheten bedrivs inom tre produktområden: Kontorsservice, Personalservice och Informations- service. Exempel på tjänster:

- Personalservice: löneadministra- tion, utlandstjänst, pensioner och allmänna personalkonsulttjänster - Kontorsservice: Teletjänster, post-och godshantering, kontors- material och sekreterarservice

-Informationstjänster: Företags- presentationer, grafisk formgivning, dokumentservice och omvärldsanalys.

Genom att samla dessa tjänster i ett fristående servicebolag kan Vatten- falls afrarsområden fokusera på sin egen kärnverksamhet Vattenfall Support har service som huvudverk- samhet och koncentrerar sina resurser på att effektivisera och utveckla servicetjänsterna för att uppnå synergier, kostnadseffektivitet, kom- petensutveckling och kvalitet.

Vattenfall Support bedriver verk- samhet på tio av Vattenfalls kontor runt om i landet.

ning, uthållig förnybar energi samt effektiv och säker energiproduktion.

Vattenfall Utveckling driver koncer- nens bioenergiprojekt inklusive arbete med ekonomiska förutsättningar och teknikvaL

Antalet projekt inom området kundtjänster har ökat kraftigt med bl a investering i ett laboratorium för användarorienterad verksamhet.

Inom transportområdet deltar Vattenfall Utveckling i batteriutveck- ling för lokala transporter med elfordon.

li!!~kt~:. '-tl~r A;;r~ea a;"D:;H!:!cla

VATTENFALL TREASURV AB (publ) Den operativa finansförvaltningen i Vattenfall är koncentrerad till Vatten- fall Treasury AB, som ansvarar för koncernens placerings-och upp- låningsverksamhet samt hanterar därmed förknippade ränte- och valutarisker. Bolaget utgör dessutom koncernens internbank.

Bolagets internkunder utgörs av omkring l 00 enheter och bolag inom Vattenfallkoncernen. Genom att fmansförvaltningen är centraliserad

!nt!!kt~r. Mkr

Ail~6! ar.sUmrla

112e kan koncernens enheter och bolag 2tJS inrikta sig på den egna

- - - atrårsverksamheten.

VATTENFALL UTVECKLING AB Vattenfall Utveckling AB driver ut- vecklingsprojekt på uppdrag av Vattenfallkoncernen och svensk kraft- industri. Bolaget marknadsför också specialisttjänster och teknisk service som aktivt stöd för Vattenfallkoncer- nens affärsverksamhet.

Verksamhetsinriktningen har en tydlig miljöprofil och fortsätter att

Bolaget förfogar över flera certifikat- och obligationsprogram för upplåning såväl i Sverige som interna- tionellt. Vid utgång- en av 1995 uppgick den externa låne- portföljen till cirka 20,5 miljarder kronor (21,3).

SERVICEBOLAG

V atttenfall Treasury AB ett låneavtal med Europeiska Investeringsbanken (EIB). Låneramen uppgick till närma- re 800 Mkr och utnyttjades till fullo.

I november anordnades en stor presentation i Tokyo för japanska in- vesterare som förberedelse inför 1996 års omfattande refinansierings behov.

Certifikatprogrammen utnyttjades för att täcka kortfristiga likviditets- fluktuationer men också för ränte- arbitrageafrårer, varvid upplånade medel placerades i statsskuldväxlar,

"statsgaranterade" bostadscertifikat och andra värdepapper med mycket hög kreditrating. Verksamheten gav ett betydande resultattillskott

Den i slutet av 1994 emitterade privatobligationen är noterad på SOX-börsen under beteckning VATTIO.

I övrigt hänvisas till avsnittet

"Finansiering och likviditet", sid 32.

Bal~i.'!Se5'lii!Ji:oh:~, ... k:

Antil! i:natzll~~>

M l LJ Ö

VATTENFALLs MILJÖSTYRIIINGSSYSTEM

/

Replbulld811

...

Miliiiutredning översyn och

revidering

...

Miliiimål

v ~

Miljörevision

~

•

Rappariiiring

7

CD2 UTSLAPP FRAN OLIKA KRAFTSLAG MED LCA, 1 ODD ton/TWh

o

Kolkond. dagens Kolkond. ny Naturgas Biokraftvärme Vind Kärnkran Vattenkran Vattenfal Svensk el försörjn. -94

Västeuropa

~ ^{l ·}

l

300 600

Vattenfall har tag i t fram e n se p a rat miljöredovisning för 1995 som kan beställas på talafon 020·48 58 40

24

900

attenfalls långsiktiga mål är att integrera miljö- frågor och miljövärde- ringar i verksamheten.

En fylligare rapport lämnas i en separat miljöredovisning.

Vattenfalls tradition kring hante- ring av säkerhetsfrågor, arbetsmiljö- frågor och mer konventionella miljö- frågor samt inte minst personalens stora engagemang för miljöfrågor är en bra bas för utvecklingen mot detta måL

I organisationen pågår ett intensivt miljöarbete. All personal får en miljö- utbildning under 1996 och 1997 för att ytterligare stimulera miljöar betet.

U n der det gångna året har insats- erna fokuserats till att genomföra livs- cykelanalyser av vår elproduktion, att utveckla miljöstyrningssystem för hela koncernen och att öka kommuni- kationen om miljöfrågor.

MILJÖSTYRNINGSSYSTEM

Under 1995 har ett gemensamt system för styrning av miljöfrågorna utveck- lats, som är anpassat för Vattenfall och som följer de krav som finns i ISO 14001 och EU:s Eco Management and Audit Scheme (EMAS). Vattenfalls miljöstyrningssystem är en del i det totala kvalitetsarbetet.

Under våren 1996 ska miljöstyr- ningssystemet i sin helhet testas vid några olika enheter. Därefter införs det successivt i övriga delar av kon- cernen.

HELHETSSYN MED LIVSCYKELANALYSER

Inom Vattenfall har merparten av miljöarbetet hittills varit inriktat på miljöpåverkan och utsläpp från våra egna anläggningar. Under de två senaste åren har en omfattande in- ventering gjorts med syfte att kunna beskriva all miljöpåverkan från vårt el produktionssystem, dvs från bränsleutvinning och byggande av anläggningar till drift, avfallshan te-

ring och slutligen rivning av anlägg- ningar.

Resultaten används för prioritering av egna miljöåtgärder, val av framtida elproduktionsteknik och miljödekla- ration.

Våra resultat ger i sin tur våra kunder underlag för egna livscykel- analyser. Vattenfall har också inlett samarbete i miljöfrågor med flera större industrikunder.

VATTENFALLS UTSLÄPP OCH MILJÖFÖRBÄTTRINGAR

Vattenfalls bidrag till växthus gaserna, utsläpp av försurande ämnen och luftföroreningar i tätorter- några av Naturvårdsverkets 13 miljöhot- är mycket små.

I alla typer av anläggningar -för elproduktion, kraftvärmeproduktion, värmeanläggningar och överföring av kraft- utvecklas processerna så att utsläppen till mark, luft och vatten minskar ytterligare. Konkreta exempel är utvecklingen för att minska utsläp- pen av NOx och S02 från oljekraft- verk och gasturbiner. I kärnkraft- verken pågår program för att hålla låga stråldoser, i vattenkraftanlägg- ningar för att minska oljeläckage och i impregneringsprocessen för kraft- ledningsstolpar för att minska kreo- sothalten. I anläggningar med CFC eller haloner pågår program för att ersätta dessa.

I verksamheten används en stor mängd kemikalier. Genom att mål- medvetet värdera dessas användning och utveckla riktlinjer kan förbruk- ningen sänkas. Målet är att reducera antalet och fasa ut de mest miljö- skadliga kemikalierna.

EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING l KUNDLEDET

Utsläppen av växthusgaser och för- surande ämnen kan minskas också i kundledet genom att effektivisera både energi- och elanvändningen.