EXAMENSARBETE
Prisvolatiliteten på återvunnet material
En studie av prisvolatilitetens historiska förändring på marknaden för
återvunnet material
Jimmy Westerlund
Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi
Luleå tekniska universitet
SAMMANFATTNING
ABSTRACT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 Marknaden för återvunnet material 1
1.2 Syfte 4
1.3 Avgränsningar 4
1.4 Disposition 5
2. MARKNADER FÖR ÅTERVUNNET MATERIAL 6
2.1 Återvinningsmarknaders bakgrund 6
2.2 Prisvolatiliteten på återvinningsmarknader 7
2.3 Prisvolatilitetens konsekvenser 9
3. TEORI 11
3.1 Utbud och efterfrågan på återvunnet material 11
3.3 Ytterligare förklaringar av prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material 14
3.4 Tidigare forskning 15
4. METOD OCH DATA 19
4.1 Standardavvikelse som mått på prisvolatilitet 19
4.2 Statistiskt säkerställa förändring i volatiliteten 20
5. RESULTAT OCH ANALYS 22
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 28
REFERENSER 32
1. INLEDNING
1.1 Marknaden för återvunnet material
Återvinning är idag ett sätt att handskas med den allt mer intensiva globala råvarukonsumtion vi upplever. I takt med en befolkning- och ekonomisk tillväxt blir återvinningen ännu viktigare i den mån att det inte bara sparar energi men även minskar exploateringen av både ändliga och förnyelsebara jungfruliga råvaror, samtidigt blir de miljömässiga påfrestningarna mindre (LU:99). För att återvinning ska vara möjligt måste det finnas både samhällsekonomiska och företagsekonomiska incitament att använda återvunnet material som råvara. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är återvinning i de flesta fall något som lönar sig, till exempel är energibesparingen oftast större vid användning av återvunnet material jämfört med användningen av jungfruligt (ÅI-Rapport, 2002). Även ur samhälls- och miljöperspektiv har det också visat sig vara positivt med återvinning (Dincer, 1995). De incitament som ligger bakom återvinning har således drivit fram en marknad, där handel med återvunnet material sker.
för en väl fungerande marknad är prisvolatilitet1
. Prisvolatiliteten på marknaden ger flera konsekvenser, framförallt bidrar det till osäkerhet och en hämmad investeringstakt på marknaden, vilket i sin tur innebär en lägre substitution mot återvunnet material istället för jungfruligt.
Den empiriska litteraturen inom ämnet påvisar i de allra flesta fall att priset på återvunnet material innehar en hög volatilitet, (OECD, 2006; Kusa m.fl., 2001; Ackerman och Gallagher, 2002; Blomberg och Söderholm, 2009). Dock verkar det inte vara säkerställt för vilka orsaker som ligger bakom prisvolatiliteten på marknaden. Majoriteten av den litteratur som avhandlar priset på återvinningsmarknaden utgår ifrån en effektivt fungerande marknad och argumenterar för att prisvolatilitet är en orsak av interaktioner mellan utbud och efterfrågan (Blomberg och Söderholm, 2009; Tilton, 1992; Blomberg och Helmer, 2000). Detta kan vara sant för mer än en av återvinningsmarknaderna, däremot är det rimligt att anta att det finns marknader som inte är effektiva och därmed kan det argumenteras att prisvolatiliteten istället beror på andra orsaker, till exempel transaktionskostnader (Johnstone och Söderholm, 2011; Calcott och Walls, 2005). Framförallt är det rimligt att anta att vissa av dessa marknader är starkt ekonomiskt styrda, till exempel marknaden för återvunnen metall, medan vissa, då framförallt de relativt nya återvinningsmarknaderna (textiler och plast m.fl.), kanske inte hade funnits utan politiskt incitament (Johnstone och Söderholm, 2011). Policyer och politiska ingripanden är aktuella främst då en marknad förutsätts att inte fungera effektivt på grund av marknadsmisslyckanden och därför introduceras policyer för att hjälpa marknaden nå en högre grad av effektivitet och kompensera för låga ekonomiska incitament på marknaden. Detta innebär således att vissa marknader, av naturen karakteriseras av marknads-misslyckanden, där politiska ingripanden behövs för att marknaderna ska komma till skott.
Empirin inom ämnet omfattar även studier av prisvolatilitetens konsekvenser (Strömberg, 2004; OECD, 2006; McMillan och Speight, 2001). Även om det finns mer att önska från forskningen för sambandet mellan prisvolatilitet och investeringsosäkerhet på återvinningsmarknaden, verkar det otvetydigt peka på negativa effekter på investeringar i återvunnet material givet en hög prisvolatilitet.
1 Med prisvolatilitet menas när priset på en vara tenderar att fluktuera över tiden. Priset för en vara
Om fallet är att den existerande prisvolatiliteten, i alla fall för vissa marknader, är orsakat av olika marknadsmisslyckanden, kan det tänkas att denna volatilitet skulle stabiliseras och minska med tiden eftersom marknaden själv hittar effektiva strategier att övervinna volatiliteten, eller genom politisk inblandning övervinna den (OECD, 2006; Niccoli m.fl., 2011). Till exempel visar en studie av elprisets volatilitet på Nordpol2
, att volatiliteten har sjunkit i takt med att marknaden har expanderat till att inkludera flera länder och samtidigt blivit mer etablerad, med tydliga riktlinjer och regleringar (Bask & Widerberg, 2008). Givet de underliggande antagandena, om att volatiliteten på marknaden minskat på grund av den ändrade strukturen med en mer perfekt konkurrens, borde således denna teori även kunna appliceras på andra marknader, exempelvis marknaderna för återvunnet material. Därför blir det också rimligt att föreslå att volatiliteten på återvinningsmarknaden skulle minska i takt med en mognare och mer etablerad marknad. Prisvolatiliteten verkar enligt ovan nämnd litteratur existera på marknaden för återvunnet material. Som också tidigare nämnts kan denna prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material vara orsakad av flera anledningar. Om en av anledningarna bakom prisvolatiliteten är en oetablerad, med andra ord omogen marknad, reser detta en i denna studie intressant hypotes; har prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material förändrats med tiden, som denna gått från omogen till mer en mogen marknad? Kan rentav allt, en trend ses, där prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material har fallit med hänsyn till att en mognare marknad träder fram?
Den empiriska litteraturen som syftar till att studera volatilitetsförändringar och dess förändring med hänsyn till en marknads utveckling är relativt knapphändig. Att mäta förändringen i återvunnet material och statistiskt säkerställa denna förändring är något som tidigare inte avhandlats3 inom ämnesområdet med samma data och skulle därför
tillföra ny empiri till ämnet, samtidigt är volatiliteten och andra barriärer som kan uppstå på återvinningsmarknaderna viktiga att förstå och adressera, då det annars kan försvåra att uppnå målen med återvinning.
2 Nordpol är en marknad där elpriset handlas, marknaden har expanderat och blivit mer etablerad och
inkluderar idag Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien och Estland. År 1991 avreglerade Norge som första land sin handel av elektrisk energi vilket innebar starten för Nordpol som energimarknad. Tills idag har marknaden stegvis integrerats och utökats och idag är det den största marknaden av sitt slag världen.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka ifall prisvolatiliteten på återvunnet material minskat i takt med att marknaderna för de olika materialen mognat.
1.3 Avgränsningar
Neoklassisk teori som antar att priset styrs utav efterfrågan och utbud kommer ligga till grund för studien. En effektiv marknad anses här vara en marknad utan transaktionskostnader, asymmetrisk information och andra marknadsmisslyckanden. Andra teorier som blir direkt relevanta för att förstå och tillfredsställa syftet med uppsatsen kommer inkluderas i uppsatsen4
.
En studie av Nick Johnstone och Patrik Söderholm (2011), utgör det huvudsakliga underlaget för denna studie då prisvolatilitetens natur och konsekvenser berörs, både från ett marknadseffektivt och marknadsineffektivt perspektiv. Genom att prisvolatiliteten på marknaden berörs utifrån ett perspektiv då marknaden präglas av barriärer och transaktionskostnader kan detta starkt kopplas till syftet med denna studie.
Standardavvikelse kommer utgöra mätmetoden för att mäta volatiliteten på återvinningsmarknaden. Även om andra mer avancerade metoder finns att tillgå kommer dessa inte appliceras för studien, vilket även diskuteras i kapitel 4.1.
Data för att beräkna standardavvikelse tas från U.S. Bureau of Labor Statistics. Data visar på den månatliga prisförändringen hos återvunnet papper 1982-2010, järnhaltig metall 1947-2010, icke järnhaltig metall5
1947-2010, plast 1996-2010. Data är presenterad som förändringen i priset och kategoriserad utifrån de olika materialtyperna som är inkluderade i studien. Tidsperioderna på data för de olika materialen avgränsas av de tillgängliga data som finns att tillgå på prisförändringen för respektive material, därav skillnaderna för olika material.
4 Teorier som berör marknadsineffektivitet blir framförallt relevanta då utgångspunkten ur studien är att
åtminstone de relativt nyare marknaderna karakteriseras av ineffektivitet. Marknadsineffektivitet är när marknaderna inte själva klarar av att skapa ekonomiska incitament till aktörerna på marknaden, på grund utav marknadsmisslyckanden, utan behöver hjälp av policyer och politiska ingripanden för att fungera.
5 Icke-järnhaltig metall innehåller inte järn som en komponent, icke-järnhaltig metall kan tillexempel vara
1.4 Disposition
Inledningsvis i kapitel 2 presenteras bakgrunden till problemet med en prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material. Kapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i problemet med återvunnet material och varför återvunnet material är att föredra som insatsvara. Kapitel 2 kommer först förklara återvinningsmarknaden i sin helhet och varför det ur ett företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv skulle vara lönsamt att återvinna material. Därefter kommer prisvolatilitetens orsaker behandlas mer ingående och varför återvinningsgraden påverkas negativt av en volatil marknad. Kapitel 3 kommer att behandla teoribasen för denna uppsats. Teoridelen kommer behandla prisvolatiliteten på marknader för återvunnet material utifrån två perspektiv, effektiva marknader och marknader som präglas av ineffektivitet. En hypotes om förändringen i volatilitet på återvunnet material kommer även läggas fram i slutet av teorikapitlet. I teorikapitlet kommer en litteraturöversikt bifogas för att ge läsaren en tydligare överblick på vad tidigare forskning inom ämnet kommit fram till. Metoden som används för studien kommer presenteras i Kapitel 4 tillsammans med en diskussion kring de data som använts. Kapitel 5 innehåller resultaten och där tillhörande analys. Slutligen diskuteras resultaten och slutsatser i Kapitel 6, där ges även rekommendationer om framtida forskning.
2.MARKNADER FÖR ÅTERVUNNET MATERIAL
2.1 Återvinningsmarknaders bakgrund
För att kunna undersöka fallet om en prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material behövs det först en inblick i vad återvinning är och vilka effekter det ger, både för företag och miljö.
För att återvinning ska vara lönsamt är, som tidigare nämnt de ekonomiska incitamenten nödvändiga, för företagen är det i de flesta av fallen mer kostnadseffektivt att använda sig av återvunnet material istället för jungfruligt, energibesparingen är betydande och medför minskade kostnader i produktionen (ÅI-Rapport, 2002). Historiskt har återvinning främst handlat om återvinningen av metaller. Denna marknad anses idag väl utvecklad, medan återvinningen av exempelvis plast och papper har haft svårare att etablera sig och de ekonomiska incitamenten inte blivit lika starka på dessa marknader. Plast har tydligt låga ekonomiska och tekniska incitament till återvinning och har drivits fram av främst politiska initiativ istället för ekonomiska (EC, 1998). Således är det inte fel att anta att framförallt återvunnet hushållsavfall6
bara delvis drivs av ekonomiska faktorer och endast på de väl etablerade sektorerna av återvinning kan det antas att privata aktörer är de som självständigt styr marknaden istället för offentliga institutioner (EC, 1998; Angus m.fl., 2012).
Återvinningsmarknaderna kan delas upp i flera olika kategorier av material, vilka alla skiljer sig från varandra i processen för hur materialen återvinns, vilken kvalitet materialen som ska återvinnas på marknaden har och hur de återvunna materialen sedan ska användas. Metall är ett exempel på ett material som kan lagras utan problem i lång tid och har den egenskapen att det kan återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora i kvalité, jämfört med exempelvis papper där pappersfibrerna anses vara förbrukade efter sju gångers återvinning (SCA Publications, 2010). Återvunnen metall tenderar att bli en alltmer vanligt förekommande insatsvara, exempelvis att i den totala stålproduktionen i Sverige utgörs 40 procent av insatsvarorna av stålskrot (Jernkontoret, 2004; JF-Rapport Dnr 792, 2003). Återvinningen av metall drivs främst av ekonomiska incitament då
energibesparingen är avsevärd genom nyttjandet av metallskrot, i tillverkningen av stål är energi besparingen 75 procent och för aluminium hela 95 procent, jämfört med om utvinningen skett av materialen från jungfrulig råvara (FTI Statistik). Rimligtvis antas att anledningen till den höga återvinningsgraden av metaller beror på den höga kostnad som finns för att prospektera ny metall och bryta metallen ur marken. Men även papper har en hög återvinningsgrad, globalt var återvinningsgraden år 2009 56 procent (Skogsindustrierna, 2011). Den totala materialåtervinningen visar även den på en tillväxt, exempelvis har den totala materialåtervinningen i Sverige ökat med 50 procent under de tio senaste åren (Avfall Sverige, Statistik, 2011).
2.2 Prisvolatiliteten på återvinningsmarknader
Även om marknaden för återvunnet material tenderar att växa i omfattning, är prisvolatilitet något som existerar på marknaden. Förändringen i priset för materialen återvunnet papper, återvunnet järnskrot, återvunnet icke järnhaltigt metallskrot, återvunna textiler och fibrer samt återvunnen plast presenteras i figurerna A-J nedan. Figurerna visar förändringen i prisindex där de data som ligger som grund för indexet är den månatliga absoluta förändringen i priset, vilken baseras på data från U.S. Bureau of Labor Statistics. Prisvariationen för motsvarande jungfruliga material presenteras också utifrån samma källa och samma tidsintervall, för att lättare bilda en referenspunkt för volatiliteten på marknaden för återvunnet material.
Figur 1 (A-J) - Prisförändringar för återvunnet material och dess jungfruliga motsvarighet för materialen: papper, järn, icke-järnhaltig metall, textiler och plast.
Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics.
maximal förändring i prisindexet på 413 punkter7
medan prisindex för jungfruligt papper maximalt förändras med 121 punkter, detta sker från år 1982-2010. För återvunnen plast (Figur I) är det också tydligt att variationen i priset är större för dess jungfruliga motsvarighet i figur J under åren 1996-2010. Maximalt förändras indexet med 575 punkter i figur I och endast 127 punkter i figur J. Det är heller inte svårt att se att samma mönster återfinns för återvunnet och jungfruligt järn under (Figur C och Figur D) åren 1947-2010. I figurerna kan vi utläsa att återvunna material verkar ha en högre volatilitet än dess jungfruliga motsvarighet för de allra flesta material. Förändringen i volatilitet verkar i de flesta fall, genom en hastig överblick av figurerna, inte indikera på någon kraftig minskning över tiden, varken för återvunnet eller jungfruligt material.
2.3 Prisvolatilitetens konsekvenser
Prisvolatilitet på en marknad kan påverka aktörer på flera sätt. Den mest förekommande konsekvensen som diskuteras i tidigare litteratur rörande marknaden för återvunnet material, är investeringsosäkerhet (Brunetti och Gilbert, 1995; EC, 1998; Stromberg, 2004; Johnstone och Soderholm, 2011; OECD, 2006). Stromberg (2004) argumenterar för att en prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material ökar investeringsosäkerheten. Under ett förhållandevis osäkert marknadsklimat kan även osäkerheten i sig skapa ytterligare osäkerhet och på det viset bilda en negativ spiral av ökad osäkerhet och därmed mindre investeringar i marknaden för återvunnet material (Stromberg, 2004). I en studie av volatiliteten på marknaden för icke järhaltiga metaller argumenterar McMillan & Speight (2001) att prisvolatilitet orsakar osäkerhet för konsumenter, producenter och intressenter genom osäkerhet för omsättning, vinster och kostnader. Om aktörer känner osäkerhet inför dessa faktorer bidrar det till största sannolikhet att investeringar i dessa marknader uteblir eftersom risken anses alltför hög8
.
Av tidigare ovan nämnd litteratur och argument är det rimligt att anta prisvolatiliteten för en faktor, som i hög grad har en påverkan på investeringsosäkerheten på marknaden för återvunnet material. Detta kan även styrkas med en mer generell teori, utanför
7 Förändringarna som presenteras i figur A-J är absoluta förändringar i prisindex hämtat från U.S Bureau of
Labor Statistics. Då förändringarna inte presenteras utifrån någon specifik enhet (exempelvis USD/ton), benämns förändringarna i ”punkter”.
8 Genom osäkerhet om de ekonomiska fördelarna medför detta en ”risk” för varje investerare och således
råvarumarknaderna, om att prisstabilitet jämfört med ett mer prisvolatilt klimat skulle öka investeringarna då investerare inte kräver en ”premie” för att kompensera risken som volatilitet utsätter dem för (ECB, 2012). Denna premie är de ekonomiska fördelar som kompenserar för att det är svårare att prognosticera framtiden för marknader med hög osäkerhet jämfört med marknader med en lägre osäkerhet.
3.TEORI
3.1 Utbud och efterfrågan på återvunnet material
Majoriteten av den litteratur som berör prisvolatiliteten på återvunnet material, för i sammanhanget, mer etablerade och väl fungerande marknader utgår ifrån att marknaden för återvunnet material fungerar effektivt. Givet detta antagande, anses prisvolatiliteten bero på karakteristikan på marknaden och vara en naturlig orsak, av just återvinningsmarknadens struktur. Utifrån detta perspektiv visar sig, framförallt utbudets karaktär på återvunnet material, vara en bidragande faktor till den prisvolatilitet som finns på marknaden (Tilton, 1992; Blomberg och Hellmer, 2000; Blomberg & Söderholm, 2009). Just utbudet av återvunnet material förtjänar att behandlas extra i den mån att dess närmsta substitut (jungfruligt material) också är den primära råvaran till utbudet av återvunnet material, således blir relationen mellan återvunnet material och jungfruligt material lite mer komplex (Johnstone och Söderholm 2011).
skrot är sådant skrot som till exempel finns i skogen. Lagret av gammalt skrot utarmas med tiden om återvinningen av gammalt skrot är större än flödet av nytillkommet gammalt skrot. Det finns därför anledning att tro att vi har en restriktion på kvantiteten av metallskrot på marknaden på lång sikt, som är mindre än den på kort sikt. Kostnaden för att utvinna metaller anses stiga i takt med att lagret för gammalt skrot utarmas9
, då det blir svårare att finna skrot och utvinna metallerna från skrotet. Detta leder till att egenpriselasticiteten på metallskrot på lång sikt är lägre än vad vi kan se på kort sikt (Tilton 1992). Vidare kommer utvinningen av metaller från skrot fortsätta till en nivå av skrotåtervinning där kostnaden blir för hög för att längre vara ekonomiskt lönsam. Figur 1 visar detta samband.
Figur 2: Utbudet för Gammalt metallskrot, kort- och lång sikt. Källa: Tilton (1992) 10
9 Lagret av gammalt skrot återvinns genom att återvinna det skrot som är lättast tillgängligt och minst
kostsamt att utvinna metaller ifrån, i takt med att lagret av gammalt skrot återvinns ökar kostnaderna varför det vid en viss nivå av återvunnet gammalt skrot inte längre är ekonomiskt lönsamt att återvinna ytterligare mer skrot.
10 Denna modell, bör för andra material än metaller, användas med försiktighet då karaktärerna mellan
Ur Figur 1 kan vi utläsa att utbudskurvan på lång sikt har sin början på den vertikala axeln till ett förhållandevis lågt pris, 𝑃!. Detta förklaras med att gammalt skrot inledningsvis är
lätt att utvinna samt innehar hög kvalitet. I takt med att gammalt skrot återvinns ur stocken stiger kostnaderna för att utvinna återvinningsmaterial från skroten och utbudskurvan blir brantare, eller mer priskänslig. I och med att upplaget för den gamla skroten kan antas förbrukas med tiden, illustreras detta genom att restriktionen för gammalt skrot flyttas närmare den vertikala axeln i Figur 1. På kort sikt förbrukas det nytt skrot från flödet av produktionen av varor, samt det gamla skrotet som då är lätt att återvinna i den mening att det innehåller hög kvalitet och är förhållandevis lättillgängligt. På lång sikt kommer priset att stiga markant i takt med att kostnaderna för att utvinna återvinningsmaterial ur skrotet stiger, vilket till slut leder till att det blir oekonomiskt att i högre grad utvinna återvinningsmaterial ur upplaget av gammalt skrot, vilket i sin tur leder till att det på lång sikt endast sker en återvinning ifrån flödet av gammalt skrot (Tilton 1992). Detta är illustrerat genom att utbudskurvan på lång sikt innehar en lägre producerad kvantitet jämfört med kurvan på kort sikt, vilket resulterar i att vi på längre sikt upplever ett mindre elastiskt utbud på återvunnet metallskrot. Detta resulterar i att priset ändras kraftigt även om kvantiteten bara ändras lite, därför kan en volatil marknad uppstå och härledas från en låg elasticitet för utbudet av återvunnet material.
På efterfrågesidan är marknaden för framförallt återvunnet metallskrot utsatt av en konjunkturkänslig konsumtion, för alla metaller beror efterfrågan till största del på vad som händer hos slutproducenten11
. Det är rimligt att åtminstone metaller konsumeras i en hög grad av konjunkturkänsliga slutproduktproducenter, en stor del metall används vid till exempel biltillverkning och husbyggande och bidrar därför till en hög inkomstelasticitet på efterfrågesidan (Blomberg och Söderholm, 2009). Vad som även karakteriserar efterfrågesidan, speciellt återvunnen metall men även annat återvunnet material, är den lilla möjlighet företagen har att substituera materialen i produktionsprocessen till andra material, i alla fall på kort sikt. Att substituera materialen i till exempel biltillverkning
elasticitet på lång sikt än kort sikt eftersom det blir mer kostsamt att samla in allt flöde av ”papperskrot” eller liknande till återvinning i takt med att pappret återvinns.
11 Även för papper antas en relativt hög inkomstelasticitet i och med en konjunkturkänslig slutproducent,
skulle inte vara möjligt på grund av kostnads- och logistikproblem, såvida inte hela designen av bilen byttes ut (Blomberg och Hellmer, 2000). Detta innebär i sin tur en låg egenpriselasticitet också på efterfrågesidan för återvunnet material. I kombination med det låga gensvaret från utbudssidan och den höga inkomstelasticiteten från konjunkturkänsliga slutproducenter, skapar detta prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material. Av ovan nämnda faktorer och orsaker skulle volatiliteten på återvinningsmarknaderna existera på effektiva marknader, som i sig och av naturen visar upp volatila priser på grund av interaktionerna mellan utbud och efterfrågan.
En faktor som onekligen reflekteras i prisvolatiliteten på återvunnet material är den prisvolatilitet som finns i priset på de jungfruliga råvarumarknaderna och den starka korrelation som finns mellan priset på framförallt jungfrulig och återvunnen metall (Xiarchos. M, 2005; Blomberg och Söderholm, 2009). Förklaringen här är huvudsakligen att metallskrot konkurrerar med jungfruligt skrot i tillverkningsprocessen av den färdiga produkten. Givet detta är efterfrågan för återvunnet material härledd från efterfrågan av dess jungfruliga motsvarighet och därför blir länken mellan marknadernas volatilitet tydlig.
3.3 Ytterligare förklaringar av prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material
Utifrån ovan nämnda orsaker kan volatiliteten på marknaden vara orsaken av interaktionerna mellan utbud och efterfrågan och kan tyckas vara ett fenomen av en effektiv marknad. Dock argumenteras det för att orsaken till prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material, i alla fall delvis, kan vara en orsak av ineffektivitet (Johnstone och Söderholm, 2011; EC 1998; Calcott & Walls 2002). I den meningen att flera återvinningsmarknader är unga marknader och inte etablerade fullt ut, förtjänar ineffektivitet som en orsak till prisvolatilitet, att belysas extra. Med ineffektivitet menas att det förekommer marknadsmisslyckanden på marknaden, exempelvis är transaktions- och sökkostnader, asymmetrisk information samt heterogena produkter några av de karakteristika som kan ligga till grund för en existerande volatilitet och osäkerhet som en konsekvens på återvinningsmarknaden (OECD 2006).
tänkas vara särskilt påtaglig på oetablerade och nya marknader utan tydliga regleringar och kravspecifikationer. Dessutom är det sannolikt att kvaliteten på materialen som ämnas återvinnas varierar, vilket tillsammans med informationsasymmetri på återvinningsmarknaden, bidrar till en marknad med snedvridet urval.12
Likväl som kvaliteten på återvunnet material som råvara, kan det även finnas informationsbrister och osäkerhet om varor slutproducerade av återvunnet material utifrån deras utförande och reliabilitet.
Därutöver, och genom ovan nämnda marknadsmisslyckanden tyder detta på att konsumenter på råvarumarknaden ibland tenderar att föredra jungfruligt material som insatsvara, framför återvunnet material. Vilket i sin tur betyder att återvunnet material används som en sekundär insatsvara och bara då producenten av jungfruligt material får kapacitetsproblem efterfrågas det återvunna materialet, med ytterligare volatilitet som följd när konjunkturen svänger upp och ner (Johnstone & Söderholm 2011).
Prisvolatilitet kan utifrån nämnda orsaker finnas på både effektiva och ineffektiva marknader. Det är riktigt att hävda att alla återvinningsmarknader inte karakteriseras av marknadsmisslyckanden, mest troligt är marknadsmisslyckanden något som är mer vanligt för de relativt ”unga” marknaderna, medan det för andra marknader, som exempelvis återvunnet järn och aluminium, kanske inte existerar marknads-misslyckanden13
. Således blir följden att prisvolatiliteten på vissa återvinningsmarknader kan uppstå från både marknadens natur och/eller av de hinder som finns på marknaden. I vissa fall är marknadsaktörer själva kapabla att finna en lösning till ineffektiviteten, i andra fall kan regleringar och lagar genom politisk inblandning vara att föredra.
3.4 Tidigare forskning
Nedan bifogas en översikt (Tabell 1) på den litteratur som finns inom ämnet, översikten fokuserar främst på litteratur om prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material, men även på volatiliteten för jungfruligt material över tiden. Tabell 1 sammanfattar
12 Snedvridet urval innebär att säljare och köpare inte innehar samma information m.a.o.
asymmetrisk information mellan köpare och säljare. Givet skillnaderna i kvalitet på material kan köparen inte vara helt säker att materialet innehåller eller inte innehåller t.ex. föroreningar som behöver tas bort innan återvinning, (OECD 2006).
13 Vissa marknader är mer troligt inte utsatta för ineffektivitet, exempelvis som tidigare nämnts har
litteraturen utifrån dess syfte, metod och resultat vilket ska underlätta för läsaren att finna de, för denna studie, viktigaste argumenten i den litteratur som refereras till i studien.
Den litteratur som infogats i översikten är sådan litteratur som direkt eller indirekt avser behandla volatilitet, endera på jungfruligt material, återvunnet material, eller som avser behandla strukturen på återvinningsmarknaden. I tabell 1 kan vi dels finna litteratur som har undersökt volatilitetsförändringar över tiden. Jacks m.fl. (2009) visar att volatiliteten för råvaror varit i det närmast konstant sedan 1700-talet, vilket även är fallet i Calvo-Gonzales m.fl. (2010). För återvunnet material visar Johnstone och Söderholm (2011) upp en högre volatilitet för återvunnet material jämfört med dess jungfruliga motsvarighet, detsamma återfinns i Kusa m.fl. (2001) där resultatet visar att marknaden för återvunnet material är prisvolatil. För återvunnet aluminium konstaterar både Blomberg och Söderholm (2009) och Blomberg och Hellmer (2000) att utbudet är oelastiskt, vilket kan vara en orsak till prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet aluminium. Resultaten och empirin från litteraturen i litteraturöversikten är intressanta i sig och bidrar till denna studie, men även de metoder som använts för att mäta volatilitet och förändringar i volatiliteten utgör ett värdefullt underlag för den metod som används här. Vad som här bör uppmärksammas är den bristande litteraturen som syftar att undersöka volatilitetsförändringar på marknaden för återvunnet material över tid. Specifikt volatilitetsförändringar över tiden på just återvinningsmarknaden, är ett ämne som tidigare inte blivit adresserat, samtidigt som väldigt få studier behandlar volatilitetsförändringar inom övrig miljöekonomi.
tänkas minska med mogningsgraden på marknaden. Även i Jacks m.fl. (2009) visas tecken på att en mer integrerad marknad skulle kunna bidra till en lägre volatilitet. Här menar man på att genom att mäta volatiliteten under flera hundra år för olika råvaror kan man urskönja ett mönster av att volatiliteten på marknaderna var högre i ostabila tider, exempelvis krigstider, medan det under fredstider med bättre marknadsintegration och en högre grad av handel, innebar lägre volatilitet på marknaderna.
I och med att åtminstone en del av återvinningsmarknaderna idag kan antas ineffektiva, borde det rimligtvis med tiden leda till att marknaderna rör sig mot en högre grad av effektivitet, genom ovan nämnda orsaker och teorier. Alltså kommer studien tillföra ny empiri till ämnet genom att just denna specifika marknad ämnas undersökas med hänsyn till den förändring som möjligtvis kan ses i prisvolatiliteten.
Tabell 1 -‐ Empirisk litteraturöversikt
4.METOD OCH DATA
4.1 Standardavvikelse som mått på prisvolatilitet
För att mäta volatiliteten på priset för återvunnet material används i denna studie standardavvikelse som mått14
. Standardavvikelsen tas fram utifrån ett index på den månatliga förändringen av priset på materialen, återvunnet papper, återvunnet järn, återvunnet icke-järnhaltig metall, återvunna textilier samt återvunnen plast, från data av U.S. Bureau of Labor Statistics. Data är presenterad i kategorier av olika materialtyper för olika tidsintervall, återvunnet papper (1982-2010), återvunnet järn (1947-2010), återvunnet icke järnhaltig-metall (1947-2010), återvunna textiler (1986-2010) och återvunnen plast (1996-2010). Tidsperioderna skiljer sig åt för de olika materialen och förklaringen till detta är att datainsamlingen för förändringen i priset på olika marknaderna för de olika materialkategorierna har skett under olika lång tid. Data har använts så långt bak i tiden data för de olika återvunna materialen funnits tillgängligt. Data för studien antas av författaren som tillförlitlig då källan till denna är en känd offentlig utgivare av statistik. För att statistiskt säkerställa standardavvikelsens förändring kommer ett F-test att tillämpas. Genom att dela upp tidsintervallen för respektive material i två olika tidsperioder, en tidigare period och en senare period, mäter F-testet signifikansen för att det finns en skillnad i volatiliteten mellan den tidigare och senare tidsperioden, vilket betyder att volatiliteten har förändrats under tiden som studerats.
Genom att använda dessa data och standardavvikelse som mått, framkommer ett resultat som beskriver volatilitetens förändring över tiden. Standardavvikelse är ett mått som mäter spridningen genom att titta på hur långt observationerna ligger från sitt medelvärde (Moore m.fl., 2009). Från de månatliga data för denna studie över förändringen i prisindexet estimeras standardavvikelsen per år. Standardavvikelse används för studien eftersom måttet används frekvent och är vanligt förekommande, framförallt inom den
14 Standardavvikelsen (s) beräknas utifrån ekvationen: 𝑠 = (!!!)!
!!! där n är antalet observationer, X är
finansiella litteraturen, men även inom råvaruekonomi och återvinningsekonomi (Johnstone och Söderholm, 2011; Jacks m.fl., 2009; Kusa m.fl., 2001).
Eftersom det inte i denna studie finns något syfte att förutspå den framtida volatiliteten, har standardavvikelse valts som mått då denna bygger på historiska data och enbart visar volatiliteten under den historiska period som ämnas mätas. Standardavvikelse eller varians som mått på volatilitet brukar i vissa fall nämnas som historisk volatilitet, vilket speglar att just historiska data har använts i estimeringen av volatiliteten.
Det finns mer avancerade modeller för att mäta och framförallt prognosticera volatiliteten, varav en är den implicita volatiliteten. För framförallt finansiella instrument, är implicit volatilitet ett vanligt mått att använda. Den implicita volatiliteten anses vara en bättre väg att gå när prognoser för volatiliteten vill ställas och historisk volatilitet är då inte att föredra (Strukturakademin – Del 1 Volatilitet, 2009). Givet syftet med denna studie är standardavvikelse att föredra gentemot exempelvis implicit volatilitet då det endast som sagts är historisk data som ämnas undersökas och presenteras.
För att presentera volatiliteten över tiden, har linjediagram tagits fram som illustrerar den årliga standardavvikelsen för de olika materialtyperna. En linjär trendlinje tillämpas15
för att tydligare visa utvecklingen av volatiliteten och därefter görs ett F-test för att statistiskt säkerställa ifall volatiliteten förändrats under tiden.
4.2 Statistiskt säkerställa förändring i volatiliteten
F-statistik kommer användas som mått för att statistiskt säkerställa förändring i volatilitet över tidsperioderna, genom att dela upp tidsintervallen för de olika materialen i en
tidigare period och en senare period är det genom F-statistik16
möjligt att mäta om förändringen i volatilitet mellan tidsperioderna är statistisk signifikant. Brytningen för tidperioderna sker genom att dela det totala tidsintervallet i hälften. Motivet till detta är att inga kända brytpunkter som tros ha påverkan på volatilitet hos de olika materialen antas för denna studie.
F-testet används för att estimera och säkerställa skillnaden mellan varianserna17
för de två olika tidsperioderna: en tidigare tidsperiod och en senare tidsperiod, i Ekvation 1 nedan.
𝐹 = 𝜎!𝑥 𝑛1 − 1
𝜎!𝑦
𝑛2 − 1 (1)
Där är 𝜎!! variansen för den tidsperiod där variansen är relativt störst och 𝜎!! är
variansen för den tidsperiod som har relativt lägst varians. Detta resulterar i att F-värdet (kvoten mellan varianserna för de olika tidsperioderna) som estimeras alltid får ett värde större än ett och då kan jämföras med det kritiska tabulerade F-värdet. I Ekvation 1 uttrycker 𝑛1 − 1 antalet frihetsgrader för 𝜎!! , likaså utrycker 𝑛2 − 1 antalet
frihetsgrader för variansen 𝜎!!. Om F-värdet är större än det kritiska F-värdet, är en
skillnad i variansen mellan de olika tidsperioderna statistiskt säkerställt och det kan påvisas att volatiliteten förändrats från den tidigare tidsperioden till den senare tidsperioden. Vilken riktning ändringen har skett i indikeras genom den lutning trendlinjen innehar, är trendlinjens lutning av positiv karaktär har volatiliteten ökat från den tidigare till den senare tidsperioden och om trendlinjen har en negativ lutning blir fallet tvärtom då volatiliteten minskat från den tidigare tidsperioden till den senare. Noll-hypotesen representerar fallet då statistisk signifikans för en skillnad i varianserna för de två tidsperioderna inte kan valideras, medan alternativhypotesen representerar fallet där statistisk säkerställd skillnad mellan varianserna för de två tidsperioderna kan valideras.
𝐻!: 𝜎!
! = 𝜎!! (2)
𝐻!: 𝜎!
! ≠ 𝜎!! (3)
Om F-värdet är högre än det kritiska F-värdet på den valda signifikansnivån förkastas noll-hypotesen (𝐻!) och alternativhypotesen kan valideras (𝐻!), det verifierar att det finns en signifikant förändring i variansen mellan de två testade tidsperioderna för varje material. Givet ett förkastande av noll-hypotesen, har variansen förändrats från den
tidigare tidsperioden till den senare tidsperioden.
5.RESULTAT OCH ANALYS
Tvärtom mot vad som hypotiserades i tidigare kapitel, utifrån nämnda teorier och litteratur, visar de flesta materialen på en ökad standardavvikelse. Det är bara återvunnen icke-järnhaltig metall som visar på en negativt lutande trendlinje medan de andra materialen i studien visar på en stigande volatilitet över tiden. Nedan illustreras standardavvikelsen för materialen: återvunnet papper, återvunnet järn, återvunnen icke-järnhaltig metall, återvunna textiler samt återvunnen plast. För F-statistiken är en signifikansnivå på 5 procent (∝ = 0.05) vald. För ett F-värde som överstiger det kritiska F-värdet på en 5 procentig signifikansnivå möjliggör detta att förkasta noll-hypotesen och acceptera alternativhypotesen med 95 procents sannolikhet. Resultaten i studien presenteras utifrån den valda signifikansnivån och analyseras därefter.
Figur 3 nedan presenterar standardavvikelsen för återvunnet papper från 1982-2010, en trendlinje visar vilken riktning volatiliteten förändrats under tidsintervallet.
Figur 3 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnet papper 1982-2010
återvunnet papper var högre i den senare tidperioden än den tidigare, dock behöver detta statistiskt säkerställas med ett F-test för att resultatet ska bli tillförlitligt. För återvunnet papper var F (1.03) < F-kritiskt (1.28) vilket innebär att noll-hypotesen ej kan förkastas och ej heller kan det inte uteslutas att skillnaden i variansen mellan de två tidsperioderna uppkommit av statistisk slump. Därför kan en ökande volatilitet med tiden, som trendlinjen indikerar, inte valideras för återvunnet papper under åren 1982-2010 på en 5 procentig signifikansnivå.
Figur 4 illustrerar standardavvikelsen för återvunnet järn för åren 1947-2010, trendlinjen visar i vilken riktning volatiliteten förändrats under det mätta tidsintervallet.
Figur 4- Standardavvikelse och trendlinje på återvunnet järn
Figur 5 presenterar standardavvikelsen för återvunnen icke-järnhaltig metall, den applicerade trendlinjen illustrerar riktningen på förändringen i volatilitet för åren 1947-2010.
Figur 5 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnen icke-järnhaltig metall
Standardavvikelsen för återvunnen icke-järnhaltig metall verkar inte ha förändrats märkbart under tidsperioden 1947-2010. Dock kan här urskönjas att standardavvikelsen faktiskt har minskat under tiden, dock som synes inte markant. Skillnaden i varians mellan tidsperioderna för återvunnen icke-järnhaltig metall kan inte statistiskt säkerställas då F (1.17) < F-kritiskt (1.18). Således kan det inte med statistisk säkerhet hävdas att noll-hypotesen kan förkastas och att ökningen i volatilitet under åren 1947-2010 som trendlinjen indikerar, inte beror på statistisk slump.
Figur 6 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunna textiler
Återvunna textiler indikerar en ökande standardavvikelse från 1986 fram till och med år 2010, genom att bara analysera trendlinjens riktning. På 5 procents signifikansnivå kan även denna ökning av volatiliteten, under den givna tidsperioden, statistiskt säkerställas då F (1.37) > F-kritiskt (1.31). Noll-hypotesen kan här förkastas och alternativhypotesen valideras, därmed kan det hävdas att den positiva förändring som trendlinjen indikerar i grafen ovan med statistisk säkerhet visar att variansen i den tidigare tidperioden är mindre än variansen i den senare tidsperioden. Att volatiliteten ökat för återvunna textiler för åren 1986-2010 valideras således.
Figur 7 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnen plast
Trendlinjen på standardavvikelsen på återvunnen plast är tydligt positiv och indikerar att standardavvikelsen stigit under tidperioden 1996-2010. Det är också statistiskt säkerställt att denna förändring i varians inte uppkommit av statistisk slump då F (9.93) > F-kritiskt (1.43). Därmed förkastas noll-hypotesen och det antas att variansen stigit under den undersökta tidsperioden genom att alternativhypotesen valideras.
Nedan presenteras en tabell över estimerade F-värden och dess respektive kritiska F-värde för både en femprocentig och tioprocentig signifikansnivå. 5 procent är av författaren den valda signifikansnivån men även en 10 procentig signifikansnivå presenteras, dock kan inte lika mycket vikt läggas på resultat som är signifikanta för en högre signifikansnivå än fem procent.
Tabell 1 - Estimerat F-värde samt kritiska F-värden vid 5 % och 10 % signifikansnivå
Utifrån resultaten kan vi således konstatera att den ställda hypotesen inte kunde valideras, dock bör vi anta dessa resultat med försiktighet då vi inte har tillräcklig data för att kunna generalisera att dessa resultat stämmer för alla marknader för återvunnet material. Precis som studien valt att avgränsa sig, kan detta resultat endast med säkerhet tala för den amerikanska återvinningsmarknaden och inte för andra marknader där förhållandena kan skilja sig mot de i denna studie.
marknadsmisslyckanden fortfarande existerar och utgör ett hinder på marknaden för återvunnet material.
Resultatet av studien måste utifrån avgränsningar i data och teori generaliseras med försiktighet. Genom amerikansk data på prisförändringarna på återvunnet material kan inte resultatet generaliseras till andra geografiska marknader än den amerikanska. Ej heller kan någon prognos ställas för framtiden, då studien baseras på historiska data och endast ämnar beskriva den historiska utvecklingen.
6.DISKUSSION OCH SLUTSATSER
återvunnen plast. Vad som kan argumenteras för här, är att detta är en marknad som lider offer för marknadsmisslyckanden på grund av olika anledningar, där låga ekonomiska fördelar att använda återvunnen plast i produktionen är en trolig anledning. Därigenom skapar volatilitet osäkerhet på marknaden och försvagar de ekonomiska incitamenten till att använda återvunnen plast ytterligare, varför en ökning i volatiliteten under den studerade tidsperioden kan vara rimlig. Om framtiden vet vi ingenting och det är mycket möjligt att samma marknader om några år visar på en sjunkande volatilitet, detta är dock utanför denna studie men väl rekommenderat för framtida studier inom ämnet.
En annan möjlig förklaring till att volatiliteten inte har minskat kan vara interaktionerna mellan utbud och efterfrågan på marknaden och att volatilitet då ter sig som en naturlig orsak. Utbudet skulle, genom sin låga egenpriselasticitet, verka för att priset på marknaden kan fluktuera kraftigt utan att mycket händer med kvantiteten och således bidra till volatilitet. Även efterfrågan på återvunnet material kanske kan förklaras med en oelastisk egenpriselasticitet då det efterfrågade återvunna materialet sällan är substituerbart mot något annat materialslag i produktionen. Samtidigt är flera av de återvunna materialen ofta efterfrågade på konjunkturkänsliga marknader, vilket skulle peka på en hög inkomstelasticitet som bidragande orsak till volatilitet.
återvunnen plast och råolja18
. Även Ackerman och Gallagher (2002) fann en stark korrelation för priset på återvunnet papper och jungfrulig pappersmassa. Givet en stark korrelation mellan jungfruliga råvaror och återvunna råvaror borde en konstant volatilitet över tiden existera på jungfruliga marknaden för att detta ska återspeglas i volatiliteten för det motsvarande återvunna materialet. För åtminstone vissa av dessa jungfruliga råvaror verkar detta vara fallet då ingen tydlig upp- eller nedåtgående trend kan urskiljas i volatiliteten över ett långt tidsperspektiv (Calvo-Gonzales, 2010). Därmed kan volatiliteten på jungfruliga marknaden vara en faktor som påverkar volatiliteten på återvunnet material genom denna starka korrelation mellan återvunnet och jungfruligt material som påvisats i tidigare forskning.
Ekonomiska incitament är, som tidigare nämnts, en kritisk faktor för att återvinnings-marknaderna ska fungera. De facto och som tidigare påpekats, verkar inte alla återvinningsmarknader vara ekonomiskt styrda utan snarare vara marknader som behöver stöd av politiska incitament (EC, 1998). Det är rimligt att tro, att det inte är aktörerna på marknaden som självständigt styr marknaden, utan att det istället är offentliga institutioner som ger de främsta incitamenten till att marknaden ska fungera. Genom dessa, fortfarande svaga, ekonomiska incitament kan det således ifrågasättas om inte prisvolatiliteten tillåts existera på återvinningsmarknaderna utan vidtagna åtgärder, eftersom aktörerna främst verkar använda återvunnet material av andra orsaker än de ekonomiska fördelar som kommer av att använda vissa av de återvunna materialen i produktionen. Med tanke på resultaten från studien, där framförallt återvunnen plast visade på en ökande volatilitet över tiden, kan det spekuleras i om det inte är bristande institutioner på framförallt dessa nyare marknader som starkt bidrar till att volatiliteten fortfarande kan existera och ej minskar med tiden.
Sammanfattningsvis kan vi faktiskt konstatera att resultaten i denna studie verkar i det närmast stå i rak motsats till vad som hypotiserades. Samtidigt skiljer sig dessa resultat markant från resultaten och teorierna från tidigare forskning. Det är rimligt att, från data använd i denna studie, hävda att inget kan sägas om att volatiliteten skulle ha minskat med en mognare marknad för återvunnet material, i alla fall inte generellt över de kategorier av material som denna studie innefattar. Eftersom data i studien är för den
18 Råolja är den största komponenten i plast och är rimligtvis en bra jungfrulig råvara för att mäta
amerikanska marknaden kan resultaten skilja sig åt om studien istället gjorts på andra marknader. Resultaten bör ej generaliseras för annat än den amerikanska marknaden för återvunnet material, då data är avgränsat till denna marknad. Dock är det intressant att vidare forska på hur specifikt resultatet är för den amerikanska marknaden. Vad som är mer rimligt är, att resultaten för de nyare marknaderna är mer specifika för olika geografiska marknader, då de ekonomiska fördelarna vid användningen av till exempel återvunnen metall är större än vad den är för exempelvis återvunnen plast. Detta gör det lönsamt för företag att frakta ”skrotet” och därför blir marknader på olika geografiska områden mer integrerade och prisvolatiliteten borde således vara en faktor som existerar mer eller mindre för de flesta marknader för återvunnen metall. Återvunnen plast å andra sidan har inte lika stora ekonomiska fördelar och blir därför inte lönsamt att frakta mellan köpare och säljare, varför marknaderna blir mer ”lokala” än exempelvis marknaden för återvunnen metall och således mer geografiskt specifika för resultatet i denna studie.
REFERENSER
Ackerman.F & Gallagher.K (2002) - Mixed signals, Market Incentives, Recycling and the
Price Spike of 1995. Resources, Conservation and Recycling, Angus. A, Casado.M, Fitzsimons.D (2012) – Exploring the usefulness of a simple linear regression model for understanding price movements of selected recycled materials in the UK. Resources, Conservation and Recycling, vol. 60 (2012), s.10-19
Bask och Widerberg (2008) – Market structure and the stability and volatility of prices.
Working Papers in Economics no 327, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Blomberg & Hellmer (2000) - Short-run demand and supply elasticities in the West European market for secondary aluminium. Resources Policy, vol.26 (2000), s.39–50 Blomberg.J & Söderholm.P (2009) - The economics of secondary aluminium supply: An econometric analysis based on European data. Resources, Conservation and Recycling,
vol.53 (2009), s.455–463
Calcott & Walls (2005) - Waste, recycling, and ‘‘Design for Environment’’: Roles for markets and policy instruments. The American Economic Review Vol. 90, No. 2, Papers
and Proceedings of the One Hundred Twelfth Annual Meeting of the American Economic Association, (May, 2000), s. 233-237
Calvo-Gonzalez, Shankar, Trezzi (2010) – Are commodity prices more volatile now? A long run perspective. World Bank Policy Research Working Paper Series, No. 5460, 2010 Dincer. I (1995) - Energy and GDP analysis of OECD countries. Energy, Conversion and
Management Vol. 38, Issue 7, Maj 1997, s.685–696
EC (1998) – The competitiveness of recycling industries. European Commission, Communication from the commission, Brussels, 22.07.1998 COM (1998) 463 final. Jacks S m.fl. (2009) – Commodity Price Volatility and World Market Integration since 1700. The Review of Economics and Statistics, MIT Press, vol. 93(3), pages 800-813, 01 Jernkontoret Rapport, Tekn Dr Sven Ekerot (2003), - Stålets kretslopp nr D 792,
2003-04-11.
Johnstone.N, Söderholm. P (2011) – Market Inefficiencies in Recycling Markets: The Role of Public and Private Remedies.
Mechanisms to Stabilize Prices. Economic Research & Education Foundation, North
Carolina state university, februari 2001.
LU(99:4)(1999)–Långtidsutredningen 1994, Kapitel 4 –Kretsloppsanpassning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, Finansdepartementets strukturenhet
McMillan och Speight (2001) – Non ferrous metals price volatility: a component analysis.
Resources Policy, 2001, vol. 27, issue 3, pages 199-207.
Moore. D, McGabe.G, Craig.B (2009) – Introduction to the Practice of Statistics – Sixth Edition, W.H Freeman and Company, United states 2009
Niccoli, Johnstone, Soderholm (2012) - Resolving failures in recycling markets: the role of technological innovation. Environmental Economics and Policy Studies 2012,
Springer.
OECD (2006) – Improving recycling markets, Policy brief, January 2007. Working Group
on Waste Prevention and Recycling, Organization of Economic Co-operation and Development, Paris.
Plastics – The Facts (2010) – An analysis of European Plastic production, demand and recovery for 2009. Plastics, the material for the 21st
century. PlasticsEurope, EuPC,EuPR, Epro.
SCDA (1998) - Koppar Röret nr 1. Scandinavian Copper Development Association Strömberg. P (2004) - Market imperfections in recycling markets: conceptual issues and empirical study
vol.41 (2004), s.339–364
Tilton J.E (1992) – Economics of the Mineral Industries. H. L. Hartman, Society for
Mining Metallurgy and Exploration INC, Engineering Handbook vol.1, Second Edition, s. 47-62.
Xiarchos.M (2005) – Steel: Price Links between Primary and Scrap Markets. Southern
Agricultural Economics Association Annual Meetings Little Rock, Arkansas, February 5-9, 2005.
ÅI-Rapport 2002:1, Håkan Sjödin (2002) – Miljöfördelar med återvunnet material som råvara. Återvinningsindustrierna 2002
Internetkällor:
(2012-04-25)
ECB (2012) – Europeiska Centralbankens Utbildningsmaterial – “Penningpolitik”
http://www.ecb.int/ecb/educational/facts/monpol/html/mp_003.sv.html (2012-04-20)
FTI Statistik - www.ftiab.se/hushall/omatervinningen/atervinningsprocessen
(2012-05-22)
SCA Publication Papers (2010) Papermaking
-http://www.sca.com/Global/Publicationpapers/pdf/Brochures/Papermaking_SE.pdf?epsla nguage=en (2012-05-22)
Skogsindustrierna (2011-04-05 ), Heinsoo. K, Haglinf. I -
www.skogsindustrierna.org/branschen/branschfakta/atervinning (2012-04-24)
Snedvridet urval (2011-07-03) - http://sv.wikipedia.org/wiki/Snedvridet_urval (2012-04-22)
Strukturakademin – Del 1 Volatilitet (2009-08) - http://www.strukturinvest.se/wp-content/uploads/2009/08/Strukturakademin-del-1-Volatilitet.pdf (2012-05-21)
Södra AB, 2009 – En marknad i förändring (2009) - http://www.sodra.com/upload/sub-siter/ar08/sv/dettadriversodra/omvarldochmarknad/en_marknad_i_forand.html# (2012-06-11).
