• No results found

Sammanfattningar Artikel I: Nationell historia och ekonomisk utveckling: Bevis från sex

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sammanfattningar Artikel I: Nationell historia och ekonomisk utveckling: Bevis från sex"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanfattningar

Artikel I: Nationell historia och ekonomisk utveckling: Bevis från sex millenium (med Ola Olsson och Louis Putterman)

I denna studie analyseras relationen mellan nationell erfarenhet och ekonomisk utveckling. Vi vidareutvecklar en existerande indikator på statlig närvaro genom att expandera tidshorisonten ända ifrån 3500 f.Kr. och framåt för alla världens länder. Vi summerar det teoretiska ramverket som i likhet med den Malthusianska tillväxtmodellen, i vilken den samlade statliga erfarenheten förbättrar den fiskala förmågan, också kan ha en negativ effekt på produktiviteten då den centraliserade makten blir alltför stor. Prediktionerna av denna modell testas i empirisk analys där vi introducerar en variabel med förlängd nationell historik. Vår primära slutssats, både så tidigt som på 1500-talet såväl som idag, är att den ekonomiska utvecklingen är en konkav funktion av ackumulerad nationell historik, snarare än en linjär.

Nyckelord: nationell historik, komparativ utveckling JEL klassifikation: O11, O43, O50, N00

Artikel II: Effekten av oväntad lönesänkning på korruption: Bevis från slutexamen "Xeroxed" i Rumänien (med Mikael Lindahl och Andreea Mitrut)

I denna studie undersöks hur korruption påverkas av en negativ inkomstchock. Vi använder en plötslig lönesänkning på 25 % vilken inträffade år 2010 och avsåg samtliga rumänska offentligt anställda, inklusive all utbildningspersonal. Vi undersöker graden av korruption vid den nationella slutexamen "Xeroxed" som ägde rum strax efter tillkännagivandet av lönesänkningen. För att mäta korruptionen jämför vi förändringar i tentamensresultat från 2007 till 2010, mellan offentliga och privata skolor, eftersom de senare inte påverkades av lönesänkningen. Resultaten visar hur lönesänkningen positivt påverkar betygssättningen i offentliga skolor i jämförelse med privata skolor, vilket beror på en ökad korruption bland offentliga lärare.

Nyckelord: åtstramningsåtgärder, mutor, ledning i offentliga skolor, slutexamen med hög insats JEL klassificering: H4, I2, J3

Artikel III: Att motverka korruption inom utbildning: Vad fungerar och vem drar nytta? (med Mikael Lindahl and Andreea Mitrut)

Vi studerar effektiviteten och fördelningskonsekvenserna av ett anti-korruptionsprogram i Rumäninen som riktar sig mot de endemiska mutorna vid slutexamen genom att introducera CCTV övervakning av tentamen samt trovärdiga hot om straff och påföljder. Resultaten visar hur övervakning och straff effektivt minskar korruption. En analys av de heterogena effekterna av programmet på studenter med olika förmågor, socioekonomisk status och kön, visar hur motverkandet av korruption leder till effektivitetsvinster (där förmåga predikterar ett bättre studieresultat) men också ett större gap mellan fattiga och rika studenter. En konsekvens är därför att fattiga studenter minskar sina chanser till utbildning vid elit universitet.

Nyckelord: korruption, slutexamen med hög insats, mutor, övervakning och straff JEL klassificering: I21, I24, K42

Artikel IV: Fördelarna med lokal politisk allians/gruppering i nationella val

Jag visar på stark evidens att lokala företrädare generar röster för sina partier i nationella val. Jag använder en skarp ”regression discontinuity” design vid omtvistade lokala val i Rumänien år 2012. Resultaten visar hur valdeltagandet ökade upp till 5.4 procentenheter på orter med högt regeringsstöd, vid folkomröstningen i juli 2012. Detta efter den ledande koalitionens initiativ att, genom folkomröstning, avsätta presidenten. Valdeltagandet var avgörande i folkomröstningen med ett krav på minst 50 procentigt valdeltagande. Jag finner dock ingen fördel med en politisk allians/gruppering när det gäller valdeltagande eller röstandelar i efterföljande parlamentsval. Effekten av politisk allians/gruppering drivs av landsbygdopinionen, med mindre utbildade och lättövertalade väljare. Detta, tillsammans med kontrasterande resultat vid parlamentsvalet och extra heterogenitettester, visar att lokala politiker framgångsrikt lyckas mobilisera väljare när: i) lojalitetsproblem (commitment problem) hos väljarna övervinns (till skillnad från omröstningen kan valdeltagandet observeras); ii) röstköp är vanligt; iii) det finns en svag lokal konkurrens och kontroll av ämbetsinnehavare. Jag visar också talande bevis för att lokala intäkter ökar på orter med högt regeringsstöd och att högre valdeltagande i folkomröstningar driver upp valdeltagandet i efterföljande parlamentsval, till fördel för regeringskoalitionen.

Nyckelord: politisk allians/gruppering, val, val korruption, interna statliga transfereringar JEL klassificering: D72, H77, P26

ISBN: 978-91-88199-05-8 (tryckt), 978-91-88199-06-5 (PDF)

References

Related documents

lari poffe nomiiiibus virtutem* §t 9. Pfoximum nunc effet media virtutis comparandae itt-. veftigare, fed

10 Individbaserad modellering för bättre beredskap 18 11 En flexibel mjukvarumiljö för simulering av pandemisk.. influensa 20 12 Antaganden och fakta som

Inte nog med att Mählqvist gav sig i kast med att söka täcka utgivningen av barn- och ungdomsböcker under en tidrymd på sju decen­ nier där Tellgren begränsat sig till

behållsamt på varandras uttryck. Han reflekterar över sin människosyn och sina värderingar utan att klä det i så många ord. Han uttrycker att han inte låter sina

I debatten efter Birminghamrapportens publicering citerades ofta konklusionen: »… until it can be demonstrated that conduc- tive education meets the expectation of its

Vid detta möte beslutades att ta fram ett förslag till val av nationella musselvatten för övervakning utifrån ett upplägg med både trendstationer (undersökning enligt den

djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög

På en skala där 1 är ”i mycket liten utsträckning” och 5 är ”i mycket stor utsträckning”, uppger Göran 3, när frågan ställs hur avgörande just det var för att