Examensarbete, 15 HP Socionomprogrammet
Vårterminen 2021
OFFER ELLER ENDAST FÖRÖVARE?
MÄN INOM HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
- En kvalitativ studie om mäns utsatthet i en hedersrelaterad kontext
VICTIM OR PERPETRATOR ONLY?
MEN IN HONOR-RELATED VIOLENCE AND OPPRESSION
- A qualitative study of men’s exposure in an honor-related context
Malika Isaeva Arzu Görgulu
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 HP
Termin 6, VT-21
Författare: Arzu Görgulu Författare: Malika Isaeva Handledare: Simone Scarpa
Titel: Offer eller endast förövare? Män inom hedersrelaterat våld och förtryck Title: Victim or perpetrator only? Men in honor-related violence and oppression
Sammanfattning
Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur.
Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.
Nyckelord: Hederskultur, hedersrelaterat våld och förtryck, dubbla roller, män, socialkonstruktivism.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Simone Scarpa som har stöttat oss under forskningsprocessen samt genom positiv och konstruktiv feedback motiverat oss till att genomföra vår studie på ett optimalt sätt. Vi vill även tacka våra intervjupersoner för deras medverkan som bidrog till lärorik kunskap. Sist vill vi skribenter tacka varandra för ett bra samarbete.
Innehåll
Inledning och problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Frågeställningar... 5
Begreppsdefinition ... 5
Hedersbegreppet ... 5
Tvångsäktenskap ... 6
Hedersrelaterat våld & förtryck ... 6
Kunskapsöversikt ... 7
Statistik på hedersrelaterat brott i Sverige ... 7
Det hedersrelaterade våldet ... 8
Mäns attityder och dubbla roller ... 10
Sexualitet och heder ... 11
Teori ... 12
Socialkonstruktivism ... 12
Metod ... 12
Datainsamling - Tillvägagångssätt ... 12
Avgränsning ... 14
Urval ... 14
Etiska förhållningssätt ... 15
Analysmetod ... 16
Resultat och Analys ... 16
Roller & förväntningar ... 16
Konsekvenser ... 18
Betydelse ... 21
Påverkan ... 22
Diskussion ... 24
Förslag på fortsatt forskning ... 27
Avslut ... 27
Slutsatser ... 27
Metoddiskussion ... 28
Referenslista ... 30
Bilagor ... 33
Bilaga 1 ... 33
Bilaga 2 ... 34
Bilaga 3 ... 35
Bilaga 4 ... 36
4
Inledning och problemformulering
Förebyggande arbete och att motverka destruktiva familj- och könsnormer är väldigt viktigt.
Hedersvåld och förtryck drabbar alla oavsett kön och ålder. Det är viktigt att påpeka att både kvinnor och män blir utsatta av hederskultur. Mycket forskning och många debatter om hederskulturer fokuserar enbart på kvinnans utsatthet där mannen är förövaren. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i mäns roller i den hedersrelaterade kontexten.
Sverige är ett multikulturellt samhälle där olika kulturer och religioner samlas. Dessa möten ökar vår kunskap och förståelse. Dock kräver ny kunskap också nytt ansvar, både från politikernas sida och från befolkningens. En av de största samhällsdebatterna i modern tid är om hederskultur. Den 20 november 2001 höll Fadime Sahindal ett tal i riksdagen. Talet var riktad till politiker i en vädjan om att öppna ögonen för hederskulturen i Sverige,
“Det synsätt som mina föräldrar hade var att familjen och släkten skulle stå i centrum, varför jag måste tänka på familjens bästa framför mitt eget välbefinnande. Det är bättre att en person lider än att en hel familj och släkt lider.”
Sahindal, F. 2001
Ett år efter sitt tal i riksdagen blir Fadime skjuten till döds av sin pappa. Fadime var dessvärre inte den första eller den sista personen som levt inom ramarna av hederskultur och blivit förbisedd av samhället. Heder baseras främst på kontroll av kvinnorna i familjen, speciellt kvinnans sexualitet (Grutzky & Åberg 2013). Den svenska regeringen presenterade år 2019 att det kommer läggas 130 miljoner kronor på bekämpning av mäns våld mot kvinnor, en tredjedel planerades ut mot att stärka skyddsnät för de som blivit utsatta för hedersförtryck.
Regeringen menar att hederskultur är ett hot mot Sveriges jämställdhet (Regeringen, 2019).
FN (2000) konstaterade att ett arbete mot det hedersrelaterade våldet är en fråga om de mänskliga rättigheterna. Medlemsländerna i FN har därför en skyldighet att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Trots detta har det visats att mindre än hälften av kommunerna i Sverige har fasta rutiner vid misstanke om hedersvåld och förtryck (SOU 2018:37). Hederskultur bygger på att mannens heder är beroende av kvinnans handlingar (Wikan, 2003). Kontrollen av kvinnan sker oftast genom att bröder kontrollerar systrar utanför hemmet för att systrarna inte ska fördärva familjens heder. Efter att kvinnan har gift sig övergår kontrollen till kvinnans man och hans familj.
När man diskuterar hederskultur och hedersrelaterat våld ligger ett stort fokus på utsattheten av kvinnor. Det är lätt att glömma att även männen drabbas. I flera fall har man kunnat se att männen blir utsatta. Abbas Rezai var ett av Sveriges mest omtalade fall när det gäller
hedersmord. Abbas var 20 år när han träffade Zahra och de inledde då en relation. Zahras föräldrar var av högre socioekonomisk klass än Abbas vilket ledde till att relationen inte uppmuntrades. Efter att Zahra flydde med Abbas lockades de tillbaka till Högsby där Abbas mördades (Wikan, 2009). Utöver att männen kan vara ett offer för hedersmord, finns det
5 andra faktorer till utsatthet. Oftast är det unga killar som tvingas till att utföra hedersmord då straffen blir lindrigare för dem (Korteweg, 2013). I vissa länder får männen också lindrigare straff för att ha utfört ett hedersmord då man enligt landets lagar påverkas mycket av
hederstänkandet.
Männen i familjerna blir inlärda olika kontrollsystem för att de äldre i familjen ska vara nöjda. Redan från barnsben blir unga män ansvariga för både sina och systrarnas heder. På detta sätt fortsätter hederskulturen att krypa ner till den yngre generationen (Schlytter &
Rexvid 2016). Precis som tjejer inom hederskulturen får även killar en viss roll de måste förhålla sig till. Killar får rollen som övervakare vilket ger de i större utsträckning mer frihet.
Trots den omfattande friheten kan även de bli utsatta för våld och förtryck. Om man vägrar att följa familjens önskningar finns risken att man blir utsatt för våld (Grutzky & Åberg 2013). Författarna förklarar även att männens roll samt utsatthet är komplex.
Än idag är män som lever med hederskultur underrepresenterade. De ses antingen som förövare eller så förblir de helt frånvarande från diskussionen i samhället. Eftersom killar och män blir rubricerade som förövare har samhället inte utökat sina resurser för dem. Just
okunskap och saknaden av förståelse kan leda till att samhället inte ingriper i tid för att erbjuda hjälp, detta resulterar i att många killar och män som lever under hederskultur faller mellan stolarna (Schlytter & Rexvid 2016).
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck.
Frågeställningar
1. Vad har unga män för erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck?
2. Hur ser deras utsatthet ut?
3. Vilken betydelse har heder för de unga männen?
Begreppsdefinition
Hedersbegreppet
En tydlig definition av hedersbegreppet finns inte i dagens samhälle. Eftersom hederskultur är så brett utspridd i världen saknar man en övergripande definition. Heder kan definieras både som ett karaktärsdrag men också som ett skyddsnät för familjer och samhällen.
Dessutom är själva hedersbegreppet och dess innebörd väldigt kontroversiell. Detta leder till
6 att begrepp som heder, hedersvåld, hedersförtryck och hedersmord får olika definitioner i olika samhällen och länder (Björktomta, 2007).
Själva hedersbegreppet har funnits i samhällen i hundratals år där familjer satte upp egna lagar och regler för att kunna styra (Wikan, 2008). Heder associeras oftast med lojalitet till familjen i många samhällen. Att lämna familjen kan ses som ett svek och att man tappar sin heder, därför kan man bli mördad (Zdun, 2008). Heder definieras alltså som något man kan tappa eller upprätthålla. Just i hederskultur associeras hedersbegreppet med ett utövande av kontroll. I allmänhet är det män som styr medan kvinnor och den yngre generationen upprätthåller de äldre männens heder.
Tvångsäktenskap
Eftersom hederskultur innebär social kontroll av en individs vilja, är det vanligt
förekommande att man tvingas in i giftermål utan att få uttrycka egna åsikter och vilja.
Tvångsäktenskap är ett begrepp som oftast nämns i diskussioner om hederskultur. Att tvinga en person in i ett äktenskap är ett sätt att utöva makt. Individer som lever under hederskultur kan bli hotade med bland annat tvångsgiftermål om de inte underkastar sig familjens viljan och önskemål.
“Inte alla ungdomar bestämmer själva om, när eller med vem de ska gifta sig.
Arrangerade äktenskap mot en parts vilja kan ha såväl kulturella som sociala och ekonomiska orsaker. Kvinnans sexualitet, familjebildning, äktenskap och skilsmässa kan i sådana sammanhang vara en kollektiv angelägenhet där litet eller inget utrymme ges för individens egna val.” (Regeringskansliet, 2008).
Både Sveriges regering och FN har länge kämpat med att fånga upp tvångsäktenskap och genom fastställda lagar förhindra att det bildas. I FN:s beskrivning av de mänskliga
rättigheterna skrivs det om individens egen rätt att välja vid äktenskap. I artikel 16 skriver FN att ”fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj”. I artikeln redogörs även att ett äktenskap måste vara frivilligt, motsatsen av detta leder till att äktenskapet inte blir bindande av lagliga skäl. Schlytter (2004) hävdar att ett stort antal tjejer har blivit förda tillbaka till deras hemländer för att bli bortgifta eftersom Sveriges lagar ställer högre krav på att låta en individ ingå i ett giftermål.
Hedersrelaterat våld & förtryck
I dagens Sverige finns det olika synsätt på hederskultur. Eldén (2003) påpekar att våldet mot kvinnor utgår från de patriarkala strukturerna och inte ifrån kulturer. Om man använder kultur i vålds sammanhang kan detta skapa vi och dem perspektivet (ibid). Björktomta (2007) menar dock att hedersbegreppet handlar om kränkning av en individs mänskliga rättigheter. Wikan (2003) skriver att orsaken till varför hedersvåld skiljer sig från våld mot kvinnor beror på att hedersrelaterat våld handlar om hela släktens rättigheter att styra en individ som ingår i
7 släkten. Denna individ har alltså en skyldighet att underkasta sig deras önskningar och regler.
Hedersrelaterat våld och förtryck kommer vara återkommande begrepp i denna studie. Det finns ingen officiell definition av hederskultur och det finns inte heller en definition från en forskare. Med den anledningen har vi valt att följa definitionen som länsstyrelsen i
Östergötland har arbetat fram.
“Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella
beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövare till offer.”
Länsstyrelsen Östergötland (2020).
Kunskapsöversikt
I kunskapsöversikten kommer den aktuella forskningen på begreppen hederskultur, hedersvåld och tvångsäktenskap att redovisas. I första delen kommer olika kartläggningar som är gjorda av både fristående organisationer och länsstyrelser att redogöras. I andra delen presenteras forskningsstudier samt böcker om hederskultur och hedersvåld. I de sista två delarna kommer det att diskuteras kring forskning om männens attityder samt dubbla roller inom hederskulturen och sexualitet i relation till heder. Mycket av den forskning som finns inom hederskultur omfattar kvinnor medan männens perspektiv samt utsatthet faller bort.
Statistik på hedersrelaterat brott i Sverige
Att kartlägga hedersvåld och förtryck är relevant för att få fram statistik. Genom statistik får man möjligheten att anpassa samhällets resurser på bästa sätt. Länsstyrelsen och GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) är exempel på organisationer och myndigheter som tar fram statistik rörande hedersvåld och förtryck.
Götblad (2015) skriver i sin utredning att 124 000 unga mellan åldrarna 16 till 25 blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige år 2014. Mörkertalet för
hedersrelaterade brott i Sverige är väldigt stort då familjemedlemmarna oftast försöker dölja brottet genom att rubricera incidenter som självmord eller att familjen genomför brottet utanför Sveriges gränser (Gill, 2009). Att anmäla ens familjemedlemmar är ett stort steg för många personer och kan i vissa fall förvärra situationen. Därför är anmälningsbenägenheten vid dessa typer av brott väldigt låga vilket också bidrar till mörkertalet skriver
rikspolisstyrelsen (2009). Under 2020 införde man flera lagändringar kring hedersrelaterad brottslighet. Bland annat har man infört ett nytt brott, barnäktenskapsbrott samt att man har
8 infört ett utreseförbud för att skydda de barn som riskerar att utifrån hedersrelaterade orsaker föras utomlands (Regeringen, 2020).
Länsstyrelsen har gjort en nationell kartläggning där de uppger att Sveriges kommuner har kännedom om 199 ungdomar som har förts ut ur Sverige för bland annat tvångsäktenskap och uppfostrings resor. År 2019 larmade UD om att antalet svenska ungdomar som skickas till
“uppfostringresor” stiger markant. Många pojkar lockas till semester av sina familjer som är i själva verket uppfostrings resor, tjejer i sin tur lockas på semester för att bli intvingad i äktenskap. Utomlands har det etablerats uppfostringsanstalter där man kan skicka unga män för korrigering av deras beteende. Oftast utsätts dessa killar för psykiskt och fysiskt våld i dessa anstalter.
GAPF har funnits sedan 2001 och har genomfört en stor skara statistiska undersökningar om hederskultur och dess närvaro i samhället. GAPF (2012) skriver att det sker omkring 5 hedersmord per år i Sverige, men man anser att mörkertalet överstiger den officiella siffran mer än dubbelt. Organisationen hävdar att det är vanligt förekommande att hedersmord rubriceras som självmord eller olycka. I Sverige har ett nytt begrepp dykt upp som associeras till hedersmord, nämligen balkongflickor. Balkongflickor är tjejer som har hoppat från balkonger. Man misstänker att dessa tjejer utifrån hedersmotiv själva eller med tvång och uppmuntran av familjen hoppat från balkongen. Eftersom bevisen på familjens involvering varit svaga har man inte kunnat ta det vidare till domstolen. Detta resulterar i att familjer kan utföra ett hedersmord inom Sveriges gränser och rubricera det som självmord. Polisen har flera gånger fått lägga ner sina utredningar på grund av brist på konkreta bevis på vilka de egentliga förövarna har varit (Motion 2012/13: Ub281).
Det hedersrelaterade våldet
Hedersvåld och annat våld skiljer sig med olika faktorer. I hederskultur kan ett helt kollektiv vara förövare varav våld som förekommer mellan två individer ej klassas som hedersvåld (Wikström & Ghazinour, 2010). Hedersmord går också att skiljas från andra mord. Gharaibeh (2016) påpekar att hedersmord utförs av en person från offrets familj. Motivet för hedersmord är att återställa familjens heder. Ett exempel på hedersmord i Sverige är mordet på Sara år 1999 (Eldén & Westerstrand, 2004). Femtonåriga Sara ströps till döds av sin bror och kusin.
Anledningen till detta mord var Saras beteende som familjen ansåg drog skam över släkten.
Saras dåliga rykte ansågs skada männen i familjen (Ibid).
Åsa Eldéns avhandling (2003) tar upp hur våld och kontroll i hederns namn oftast knyts samman med kultur. Eldén använder sig av feministiska förståelser istället för kulturella, vilket leder till en granskning av hedersbegreppet utifrån ett nytt perspektiv. Den feministiska förståelsen förklarar Eldén (2003) som att samhällets processer grundar sig i särbehandling av könen. Vidare hävdar författaren att tjejer blir i högre utsträckning mer utsatta än killar vilket gör hederskultur och dess problematik genusbaserad. Resultatet i avhandlingen visar på hur hedern är central i tjejers liv. Strikta krav, regler och kontroll från omgivningen är
huvudpelare i den hedersrelaterade kontexten.
9 Unni Wikan (2003) berättar om vad som orsakade Fadime Sahindals mord samt viktigheten i att uppmärksamma ämnet. Wikan har gett en inblick i hur kvinnans sexualitet är kopplad till mannens heder. Heder är ett kollektivistiskt tillvägagångssätt för att utöva kontroll på en individ. Om kvinnan utför handlingar som familjen anser är fel står familjens heder på spel (Wikan, 2003).
Astrid Schlytter forskar inom arrangerade äktenskap samt tvångsäktenskap och dess
påverkan. Schlytter (2009) belyser tvångsäktenskap och hur den berör både tjejer och killar.
Schlytter (2009) påpekar dock att tvångsäktenskap påverkar tjejer mer då deras oskuld är central inom hederskultur. Resultatet av studien visade på att tvångsäktenskap sker som ett verktyg för bestraffning. Eftersom tjejens oskuld är så pass central inom hederskultur blir tvångsäktenskap en konsekvens för den unga generationen som lever under hedersförtryck.
Även fast Schlytter berör pojkars situation tar hon aldrig upp konkreta exempel på den utsträckning av utsatthet som pojkar berörs av.
Våld inom hederskultur är bland annat fysisk och psykisk misshandel, tvångsäktenskap samt en risk för att skickas tillbaka till hemlandet av familjen (Schlytter 2004). I decennier har kvinnor i samhället haft ansvaret för mannens heder,
“Min lillebror fick till uppgift att ta livet av mig. Varför just han blev utvald var naturligt, han var omyndig och riskerade inte att dra på sig något högre straff.
Dessutom var det hans uppgift, som ende son i familjen, att se till att hans systrar höll sig inom kulturens ramar.”
Sahindal, F. (Ur talet i riksdagen 2001)
Det är vanligt inom hederskultur att de manliga syskonen kontrollerar de kvinnliga. Det är ofta som bröder eller kusiner tar på sig skulden för ett hedersmord. Abbas Rezai blev mördad 2005 av sin flickväns familj då familjen inte godkände deras relation. Flickans bror tog på sig mordet då han var minderårig och skulle få mildare straff. Senare kom det fram att det
egentligen var flickvännens föräldrar som genomförde mordet. Det är alltså en fråga om heder att ta på sig mordet och återställa familjens goda namn.
Maria Carbin docent i genusvetenskap, har i sin avhandling lyft fram hur hedersrelaterat våld diskuteras inom den politiska debatten (Carbin, 2010) Carbin påpekar hur hedersrelaterade brott började belysas som ett problem i början på 2000-talet som än idag fortsätter förhandlas och definieras. Dessutom belyser Carbin hedersrelaterat våld utifrån olika diskurser i
politiken och hur dessa påverkas av arbetet mot jämlikhet samt integrationspolitiken i Sverige. Den svenska politiken har genom lagstiftning, dialoger kring hedersrelaterat våld och skyddsåtgärder försökt att lyfta fram och uppmärksamma samhället om hederskultur (Carbin, 2010). I artikeln The requirement to speak: Victim stories in Swedish policies against honour-related violence (2014) problematiserar Carbin hur unga utsatta tjejer blir de som får ansvaret över att berätta och uppmärksamma hederskultur och dess konsekvenser.
Detta skapar dilemma då alla unga invandrartjejer börjar ses som ett offer. Carbin
10 problematiserar och nyanserar synen på tjejer som offer för hederskultur. Även fast det
påpekas att män kan vara utsatta i hederskultur är kvinnan fortfarande sedd som det ideala offret och därför blir inte männens utsatthet lika uppmärksammad (Carbin, 2014).
Mäns attityder och dubbla roller
Devin Rexvid och Astrid Schlytter var bland de första som uppmärksammade de unga männens dubbla roller i hederskulturen som offer och förövare (Rexvid & Schlytter, 2012).
Författarna menar att mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck varit försummad tills det första fallet av mordet på Abbas Rezai kom upp på ytan och att man därifrån började uppmärksamma mäns utsatthet. Studien belyser hur de unga männen agerar som offer där de blir tvingade till att kontrollera men också som förövare där de utövar de kontrollerande handlingarna.
Rexvid och Schlytter (2012) redovisar två aspekter gällande diskussionen om det hedersrelaterade våldet och förtryckningen utifrån mannens roll i det kulturella sammanhanget. Den första är att man främst ska hjälpa kvinnor som blir utsatta för
hedersvåld genom att skydda och stödja dem, men att det även behövs insatser och sociala åtgärder från samhället som riktar sig mot att ändra attityden samt synen på de män som sympatiserar, förespråkar och utövar hedersrelaterat våld. Den andra aspekten förklarar nödvändig samt viktigheten i att hjälpa en minoritetsgrupp av män som också kan bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Rexvid och Schlytter (2012) menar på att man bör uppmärksamma den mindre gruppen av män som blir utsatta för denna problematik då de genom att vara förövare också blir ett offer.
Männen får dubbla roller genom att utöva våld, kontroll och förtryck trots att de inte vill. Tar de inte an sin roll som en “riktig man”, blir de därmed också ett offer och får konsekvenser och bestraffningar. Resultatet av studien visar på att det är komplext men inte helt omöjligt att ändra på ett hederssystem som har existerat länge genom en attitydförändring hos de männen som lever inom ramarna av hederskultur.
Rexvid och Schlytter (2012) hävdar att man genom en attitydförändring kan åstadkomma jämlikhet då även kvinnor får samma rättigheter och förmågor som männen vilket kan leda till att kvinnors begränsningar på grund av hedersnormer minskar. Även männens
begränsningar kan minska eftersom normerna också begränsar deras frihet och livsvillkor då de inte kan följa andra spår och ha andra värderingar än de som familjen förväntar sig att mannen ska ha. De kan även undvika förväntningarna från familjen om att mannen i huset ska förtrycka kvinnan genom kontroll och bestraffning på grund av felaktiga beteenden. Detta skulle leda till en befrielse för kvinnorna men också för männen själva då de befriar sig från ett hederssystem som delvis ger de fördelar som makt och överlägsenhet men å andra sidan nackdelar som förtryck, exkludering och bestraffning.
11 Attitydförändring menar Rexvid och Schlytter (2016) kan ske genom att män håller sin
distans från hederskulturen genom att förbise ryktet och hederns stora betydelse och ta sig ut från dessa förtryckande mekanismer.
Sexualitet och heder
En intervjustudie gjord av Darj, Nathorst-Böss & Jarl-Åberg (2011) redovisar hur unga HBT- personer lever under hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt hedern påverkar deras liv i relation till deras sexuella läggning. Studien tyder på att dessa personer blir extra sårbara och utsatta då bristen på stöd från familjen påverkar ungdomarna. Flera
intervjupersoner hävdar att de har känt sig äckliga och onormala eftersom familjen verbalt har misshandlat de genom att använda liknande ord. Konsekvenserna av bristande stöd från familjen förklarar Darj et al. (2009) påverkar ungdomarnas självkänsla och självbild.
Darj et al. (2011) belyser att tjejer i högre uträckning lever med strängare förhållningsregler jämfört med killarna i samma familj. Det som dock förekommer i resultatet av studien är att den kontroll som tjejer utsätts för ser likadan ut för killar som inte är heterosexuella. Detta kan exempelvis vara kontroll av vilka vänner man har, ens mobiltelefon eller att begränsa ens fritid utanför skolan. Skulle familjen ha misstankar om att deras son tillexempel är
homosexuell eller ha feminina drag kontrolleras han på samma sätt som dottern i familjen.
På grund av rädsla för familjen är det vanligt enligt Darj et al. (2011) att HBT-personer håller sina sanna sexualiteter och könsidentiteter hemliga för familjen som präglas av heder och dem konstruerade normer och regler som medföljer. För intervjupersonerna var det en inlärd regel att man inte ska leva fritt med sin sexualitet och könstillhörighet eller att öppet ingå i relationer med den personen eller de personerna man vill leva med. Att komma ut för
familjen kan resultera i att man exkluderas där alla band bryts med personen eller att man blir utsatt för våld och trakasserier. För att detta inte ska ske menar respondenterna att de hellre lever ett dubbelliv.
De ungdomar som har medverkat i studien är HBT-personer som vid flertal fall varit utsatta för våld av familjen där familjemedlemmarna varit förövare och resterande av familjen samt släkten accepterat eller uppmuntrat till våldet. Enligt Darj et al. (2011) utsätts HBT-personer som lever i en hederskultur för mer kollektivt våld där släktingar och familjemedlemmar är med och utövar dessa våld i jämförelse med hbt personer som generellt blir utsatta.
Flera respondenter har uttryckt att deras familjemedlemmar är kapabla till att döda dem om de skulle få reda på deras barns sexuella läggning eller könsidentitet, och att de utifrån detta redan måste planera hur de ska gå tillväga för att kunna fortsätta leva (Darj et al. 2011).
12
Teori
Socialkonstruktivism
Wenneberg (2010) beskriver socialkonstruktivismen genom att förklara att handlingar vi individer utför är socialt konstruerade. Författaren hävdar att man inte ska ta naturliga
händelser och situationer som en självklarhet. Istället bör man genom socialkonstruktivismen som utgångspunkt vara kritisk mot händelser som sker i våra sociala liv. Wenneberg (2010) menar att socialkonstruktivismen avslöjar sociala fenomen genom att granska bakomliggande grunder och förklaringar för varför dessa fenomen har bildats från början. Uppstår fenomen helt naturligt eller är det vi människor som genom våra sociala förmågor och samspel, konstruerar olika företeelser och händelser?
Thomassen (2007) förklarar att sociala problem uppstår från konstruktioner som vi människor skapar i samspel med varandra. Hedersrelaterat våld och förtryck är i dagens samhälle ett aktuellt ämne och anses som ett socialt problem, där familjer utformar och framställer normer och regler som ska följas för att beskydda hedern. Wenneberg (2010) beskriver att människor är benägna till att konstruera vanor som snabbt externaliserar och når ut till grupper och i sin tur till ett helt samhälle.
Genom att använda oss utav ett socialkonstruktivistiskt perspektiv begriper vi att hederskultur är ett system som individer själva har format för att bevara ett visst tankesätt samt
värdigheten och hedern i familjen. Detta är ett onaturligt system som konstruerats av
individer och är därav oberoende av religion, folkgrupp och kön. Det socialkonstruktivistiska perspektivet kan användas för att få en djupare förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck, som är ett konstruerat socialt problem, påverkar männen i vår studie.
Metod
I detta avsnitt beskrivs forskningsprocessen av studien i form av tillvägagångssätt. Här kommer datainsamling, avgränsning urvalsmetod, de etiska förhållningssätten samt vår analysmetod att redovisas.
Datainsamling - Tillvägagångssätt
För att samla in data använde vi oss utav en semistrukturerad intervjuform där vi hade en intervjuguide som underlag. Intervjuguiden baserades på olika teman där öppna frågor inkluderades. Bryman (2011) förklarar att utgångspunkten för semistrukturerade intervjuer är att man har en intervjuguide som grund och att denna guide berör olika teman. Styrkan med intervjuformen är att intervjuaren får mer utrymme samt frihet till att ställa följdfrågor som kan vara bidragande för studien (Bryman, 2011).
13 Genom öppna frågor ger vi våra intervjupersoner utrymme för att fritt och med bekvämlighet svara på frågor och redogöra tankar och åsikter. Detta leder till en trygg och god miljö där respondenterna inte känner sig begränsade i sina svar samtidigt som följdfrågor och externa frågor går att diskuteras och resoneras. Dessa diskussioner kan bidra med ny information för oss skribenter som kan vara till fördel och användbar för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen och/eller släkten. Varje intervju varade mellan 40 till 45 minuter och likadan intervjuguide (se bilaga 4) användes vid varje
intervjutillfälle utan korrigeringar. Att ställa samma frågor till varje respondent i en studie är viktig för att möjliggöra jämförelser samt slutsatser av svaren man får (Ejvegård, 2009).
Ett DM skickades till ett instagramkonto som uppmärksammar samt delar med sig av svenska ungdomars historia om deras utsatthet inom ramarna av hederskultur. Via kontot blev vi kontaktade av fyra personer gällande ett intresse av ett eventuellt deltagande i studien. Vidare skickades ett informationsbrev till intervjupersonerna där dem fick avgöra huruvida de ville delta i studien eller inte. I samband med detta skickades även ett samtyckesbrev som innehöll en redogörelse av instruktioner gällande ett muntligt samtycke på intervjudagen.
Efter ett godkännande från intervjupersonerna bestämdes samt planerades det in ett datum och en tid för intervjun. På intervjudagen gav skribenterna en detaljerad muntlig beskrivning av intervjun innan den påbörjades. Intervjupersonerna fick ge ett muntligt samtycke för deltagandet av studien som även spelades in av skribenterna.
Telefonintervjuer genomfördes för att samla in data. Ejvegård (2009) beskriver intervjuer som ett väl tillvägagångssätt för att samla in samt använda sig av individers åsikter.
uppfattningar och tankar för att nå ny kunskap. Fördelen med telefonintervjuer var att de underlättade vår undersökningsprocess genom att vi effektivt lyckades nå våra
intervjupersoner eftersom dessa var bosatta och därmed geografiskt utspridda i olika delar av Sverige, vilket Ejvegård (2009) ser som en styrka. Ejvegård (2009) hävdar även att risken för bortfall minskar eftersom möjligheten är större att genomföra telefonmötet vid ett annat tillfälle om ett förhinder skulle uppstå.
Begränsningar som kan förekomma med intervjuer enligt Ejvegård (2009) är att deltagaren har rätt att avbryta sitt deltagande när hen vill och att om deltagaren vill göra förändringar i innehållet måste författaren godkänna det vilket kan resultera i att intervjun inte blir fullgjord och därmed förloras information samt data som skulle kunna vara avgörande för studien.
Bryman (2011) hävdar att nackdelen med telefonintervjuer är att skribenten inte får ta del utav respondentens kroppsspråk i form av ansiktsuttryck och gester. Vidare förklarar Bryman (2011) att telefonintervjuer inte är anpassade för känsliga ämnen samt frågeställningar. Den verbala kommunikationen är nödvändig för ett utbyte av information men även den icke verbala kommunikationen i form av kroppsspråk är viktig då man genom observationer kan avgöra om informationen respondenten förmedlar är tillförlitlig. Trots detta lyckades vi
14 genomföra vår studie genom våra telefonintervjuer och anser därför att detta har varit till en fördel eftersom intervjuformen möjliggjorde att studien kunde genomföras.
En transkribering ägde rum efter intervjuerna. Tack vare dem inspelade intervjuerna kunde skribenterna genomföra en noggrann transkribering då dem vid upprepade gånger kunde lyssna på intervjun för att förhindra felaktigheter. Bryman (2011) menar att inspelade intervjuer är ett bra underlag för att bearbeta insamlade data vilket även underlättar
analyseringsprocessen. Genom en transkribering kunde skribenterna mer effektivt hitta delar i texten som besvarade bäst på studiens syfte och frågeställningar.
En avidentifiering av respondenterna genomfördes genom att radera och utesluta känslig information som för och efternamn, bostadsort, jobb och skola för att förhindra att respondenterna identifieras. Därför gav skribenterna fiktiva namn till sina respondenter.
Namnen som finns med i intervjun är alltså fingerade.
Avgränsning
Med tidsbegränsningen samt omfattningen av studiens ämne i åtanke har vi gemensamt diskuterat och fattat beslut om att avgränsa och därav intervjua fyra utrikes födda män i 18–
24 årsåldern, som i dagsläget är bosatta i Sverige. Förklaringen till varför vi har avgränsat oss till ungdomar beror på att vi ville få en helhetsbild samt kunskap om hur våra
intervjupersoners utsatthet har påverkat de i barndomen och hur detta har kommit i uttryck vid senare skede som ungdom och vuxen. För att få en djupare förståelse för hur
hederssystemet har följt med och tagit plats i dessa mäns liv i Sverige, har vi även avgränsat oss till utrikes födda män.
Urval
Till denna studie användes en målstyrd urvalsmetod för att nå ut till potentiella
intervjupersoner. Bryman (2011) beskriver målstyrt urval som strategiskt där utgångspunkten ligger i att man gör ett urval på individer som korrelerar med studiens undersökningssyfte eller besitter kunskap om studiens ämne. I vår studie ville vi nå ut till unga män som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Målstyrt urval är ett icke sannolikhetsurval vilket ger låg generaliserbarhet. Bryman (2011) hävdar att ett sannolikhetsurval är det bästa alternativet för en generalisering av en population och att ett icke sannolikt är lämpligast om man inte vill undersöka en specifik kategori av människor. Vår urvalsmetod är individfokuserad och möjliggör därför inte en representation av en population. Utsatthet kommer i uttryck och kan se olika ut för olika individer, därmed går det inte att tillämpa samma slutsatser för alla manliga ungdomar som blir utsatta för hedersförtryck och våld. Styrkan med urvalsmetoden är dock att urvalen fyller våra kriterier och därmed är relevanta samt bidragande för studiens syfte.
15
Etiska förhållningssätt
Bryman (2011) redovisar fyra etiska förhållningssätt som man ska ta hänsyn till vilket är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet förklarar Bryman (2011) som ett fokus på respondenterna och deras roll i studien. Dessa skall få information om studiens syfte och ändamål samtidigt som hen även ska bli informerad om vad för roll denne har i studien. Skribenterna ska även vara tydliga med att intervjupersonerna deltar med sin fria vilja och att de när som helst under processen får avbryta sitt deltagande utan att ange några orsaker. Detta går att läsa i vårt
informationsbrev som vi skickade till våra respondenter (Bilaga 2).
Samtyckeskravet innebär att skribenten behöver få ett samtycke från sina respondenter för att kunna påbörja samt genomföra sin intervjustudie menar Bryman (2011). Våra respondenter fick muntligt samtycka för sitt deltagande på intervjudagen och ett samtyckesbrev med information om tillvägagångssättet för ett eventuellt samtycke skrevs ner (Bilaga 3).
Bryman (2011) menar att konfidentialitetskravet rör punkter gällande respondenternas personuppgifter samt hur dessa uppgifter förvaras samt används av skribenterna. En viktig tyngd läggs i att skribenterna ansvarar över att utomstående och obehöriga inte tar del av känsliga personuppgifter som kan leda till en identifiering av uppgiftslämnaren och att man hanterar dessa information konfidentiellt. Skribenterna till denna studie exkluderade alla former av personliga uppgifter efter transkriberingen samtidigt som fiktiva namn gavs. Våra intervjupersoner har via informationsbrevet läst och tagit del av information om konfidentiell behandling av personliga uppgifter samt hur obehöriga och utomstående individer inte kommer kunna ta del av dessa uppgifter.
Nyttjandekravet går ut på att uppgifter samt information som intervjupersoner ger endast används för forskningsändamål (Bryman, 2011). Skribenterna ansvarar över att förmedla samt klargöra hur dessa personliga uppgifter kommer att hanteras och vad dem kommer att användas för. Intervjupersonerna blev informerade om detta på intervjudagen då en detaljerad redogörelse av de forskningsetiska principerna redovisades.
Eftersom studiens ämne kan upplevas känsligt tog skribenterna hänsyn till detta genom att förhålla frågorna i intervjun så öppen som möjligt. Genom öppna frågor kan respondenterna fritt och med bekvämlighet styra samt bestämma hur mycket de vill dela med sig av sina personliga berättelser och erfarenheter. Ytterligare hänsyn togs när det kom till bemötandet av respondenten. Respekt, ödmjukhet samt trygghet togs på högsta allvar. Bryman (2011) tar upp viktigheten i respondents känsla av trygghet. Otrygghet kan resultera i att respondenten inte delar med sig av information som kan gynna samt vara av betydelse för studien.
16
Analysmetod
En kvalitativ innehållsanalys användes för att genomföra studien. Bryman (2011) förklarar att en innehållsanalys utgår ifrån att koda och kategorisera den data man får för att senare plocka ut teman som är i relevans för studiens syfte. Vidare förklarar författaren att man genom en kvalitativ innehållsanalys åstadkommer och identifierar teman genom att koda och
kategorisera data för att hitta likheter och skillnader i materialet.
Genom att transkribera vårt material kunde vi flexibelt plocka ut relevant information för att sedan koda och kategorisera informationen i flera teman. Till detta användes ett
kodningsschema som hade studiens frågeställningar samt temat ”faktorer som leder till unga mäns utsatthet i en hederskontext” som grund. En kodning av det manifesta innehållet påbörjades genom att plocka ut meningsbärande enheter som vidare identifierades och kodades in i kategorier. Därefter formulerades det latenta innehållet i form av teman som kunde sammankopplas samt synliggöras i intervjuerna. De teman vi kunde identifiera var rollfördelning och förväntan, konsekvenser, betydelse samt påverkan.
Styrkan med kvalitativ innehållsanalys menar Bryman (2011) är att den ger information om grupper som är svåra att nå och få direkt kontakt med. Eftersom det råder ett stort mörkertal för brott som begås av hedersmotiv där mannen i större uträckning är förövare blir det enkelt att förbise den mindre gruppen av män som blir utsatta och därmed ett offer. Med den
anledningen var det tidskrävande att hitta intervjupersoner.
Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer studiens empiri redovisas och analyseras. Empirin kommer att vara uppdelad i teman som vi kunde lokalisera i vår kategoriseringsprocess. För att få en tydlig bild av resultatet kommer vi att analysera det med tidigare forskning och studiens teoretiska tolkningsram som är socialkonstruktivismen. Alla intervjupersoner är anonymiserade och namnen som finns med är fingerade.
Roller & förväntningar
Kategorin roller och förväntningar hittade vi i alla fyra intervjuer då respondenterna uttryckte att de inom familjen hade utanför deras kontroll redan som barn blivit tilldelade roller utifrån vilket kön de hade. Genom rollfördelningar kom även med tiden förväntningar från familjen på hur deras son skulle vara och vad för ansvar och uppgifter han skulle få.
Hela mitt liv har gått åt att “pleasa” de och göra de stolta, men aldrig att de har frågat eller pratat med mig om vad jag vill göra vad jag vill bli och vad mina drömmar är, och hur jag vill utforma mitt liv. (Rami)
17 Rami berättar att hans föräldrar skämdes över honom för att han inte blev den sonen de
hoppades och planerade på att han skulle bli, vilket enligt föräldrarna rubbade familjen men främst faderns heder. Rami förklarar att hans ungdom enbart har gått åt att leva samt utföra handlingar i smyg eftersom det mesta var oacceptabelt i familjen. Även självständiga val var begränsade då man var tvungen att rådgöra med fadern i familjen innan man gjorde ett val.
Rami fick exempelvis inte välja vad för linje han ville gå på gymnasiet eftersom det inte satt rätt hos pappan, han ville i stället att Rami skulle gå på en annan linje som enligt fadern skulle passa familjen bättre.
Eftersom jag inte fick någon talan och pappas ord vägde tyngre än mina, slutade det med att jag sökte till linjen som min pappa ville bara för att göra honom glad och stolt. Det resulterade dock i att jag fick mycket frånvaro för att jag knappt var där och det berodde på att jag inte alls var intresserad av programmet som jag inte ens ville gå i början (Rami)
På grund av den höga frånvaron fick Rami ofullständiga betyg i majoriteten av ämnena vilket var en utav de bakomliggande orsakerna till att vardagliga bråk började förekomma. Pappan distanserade sig från Rami mer och mer.
När Jag var 5 år började min familj prata väldigt mycket om heder och vad detta innebär för familjen. I min kultur får en kille i familjen väldigt omhändertagande roll mot familjen, om pappan i en familj går bort är det äldsta sonen som har ansvaret över familjen. Det blir en sorts av roll som tvingas på dig och du måste inta den för att upprätthålla hedern. På så sätt blir vi som killar väldigt utsatta. Är man den äldsta brodern i familjen är man också en förebild och din roll blir väldigt begränsad, du måste alltså vara en bra förebild för dina syskon (Amir)
Amir förklarar att han kände sig begränsad i sina känslor, tankar och åsikter eftersom han hade yngre syskon som tog efter honom och hade han som förebild. Därför var det extra viktigt att tänka efter hur man betedde och uttryckte sig. Beter man sig hederligt enligt Amirs familj kommer eventuellt de yngre barnen att följa efter. Som den äldsta sonen förväntades även Amir att hjälpa sin far med att försörja familjen. Om man inte tar hand om sin familj anses man som omanlig, skamlig och ohederlig.
Resterande två respondenter (Elias och Daniel) beskriver att de, på grund av sina roller som killen och sonen i familjen, tvingades in i att ha ansvar över sina systrar genom att kontrollera att de inte utförde några avvikande handlingar som skulle kunna rubba familjens heder.
Min roll var främst att vara en bra son, i denna roll ingår det att jag har ett gott uppförande så mina föräldrar kan skryta om mig samt att jag har förväntningarna på att jag ska hålla koll på tjejerna i släkten. Tjejerna har en strikt roll de måste anpassa sig till och om de inte gör det drar de skam över familjen (Elias)
18 Jag kände mig lite som en kontrollant på tunnelbanan för familjens kvinnor. Jag hade i uppdrag att kolla noga efter dem och vid misstanke om att någon gör något
ohederligt skulle jag säga till de äldre i familjen (Daniel)
Skyldigheter som respondenterna hade till familjen förekom i olika former. De två förekommande ämnena var ansvar över familjens välbefinnande samt giftermål.
Skyldighet har jag känt hela tiden, ända sedan jag fick min första utskällning från mamma och pappa för att jag inte har skött skolan. Jag såg det som en skyldighet att vara den perfekta sonen som de önskade sig, men det gick inte för livet kom i vägen och mycket hände som ledde till att jag fick ta den hårda vägen för att överleva (Rami)
Min skyldighet var att hålla koll på mina systrar så att de inte skulle dra skam över vår familj och att jag skulle gifta mig med en tjej av deras val. Jag har inga planer på att gifta mig med en iransk tjej eller att gifta mig generellt i framtiden. Helt ärligt hade jag nog redan varit död om jag var en tjej (Daniel)
Att de yngre manliga familjemedlemmarna tvingas till att kontrollera sina systrar för att upprätthålla hedern förekommer i tidigare forskning (Germaine Tillion, 1966/2006, refererad i Rexvid & Schlytter, 2012). Några av respondenterna fick alltså ansvaret att hålla koll på sina syskon för att de inte ska dra skam över familjen. Förutom att övervaka sina systrar fick de också rätten att agera om något skamligt skulle ske.
Jag hade rätt att disciplinera de yngre och kvinnorna i familjen. De äldre i familjen brukar säga att inget system eller lagar kommer förhindra det som händer så vi behöver inte ens försöka att förstöra familjens sätt att leva (Elias)
Redan som barn berättar respondenterna att de blev formade av sina föräldrar för att de vid senare ålder ska bli accepterade och inkluderade i släkten. Detta påverkade de genom att de ständigt kände press på att fylla de kraven som familjen och släkten ställde på en.
Respondenterna förklarar att de aldrig fick vara sitt sanna jag där de fick leva som en fri människa, istället hade man en personlighet hemma och en på skolan och fritiden.
Respondenterna berättar att de har haft svårigheter i sociala sammanhang som i sin tur har lett till att de exempelvis blivit utfrysta och mobbade av kompisar i skolan, kusiner i släkten, eller äldre familjemedlemmar.
Konsekvenser
Konsekvenser förekommer när man inom ramarna av hederskultur inte följer de konstruerade normer och regler som existerar inom familjen. Ett motstånd resulterar i bestraffning och enligt våra respondenter kan det komma i uttryck på olika sätt. Framför allt är det fadern i familjen som har störst påverkan på beslut. Gör en familjemedlem motstånd anses denna som avvikande och därav ohederlig. Släktens och de äldres ord blir till lagar i familjen vilket
19 betyder att deras regler samt bestämmelser värderas högre än killarnas vilja, oftast innebär detta att killar blir mer utsatta genom att bli intvingad i våldshandlingar. Unga män får konsekvenser om de inte underkastar sig (Schlytter et al. 2009)
Som kille blev jag utsatt för hedersförtryck på grund av att jag gick emot familjens önskningar och inte tog på mig ansvaret och jobbet som de hade delat ut till mig. Jag blev utfryst av familjen och till slut blev jag även utslängd från mitt hem. Jag var ingen de kunde lita på längre och än idag har mina föräldrar inget förtroende för mig. Det var mycket med heder att göra, de skämdes över mig. (Rami)
Rami flyttade till en annan stad och har i dagsläget ingen kontakt med sina föräldrar, syskon eller släktingar.
Min syn på heder och min familjs syn på heder skiljer sig. På grund av att jag hade en egen åsikt så klassades jag som olydig i familjen och skulle få åka på konsekvenser. I dagsläget lever jag med skyddad identitet och har begränsat det mesta av min kontakt med min familj. (Daniel)
Daniel berättar att hans familj planerade på att tvinga honom att ingå i ett äktenskap med en kvinna från Iran som Daniel och hans familj kommer ifrån. Detta ledde till att Daniel med hjälp av sina vänner sökte hjälp och stöd på socialtjänsten när han var 20 år.
När vi diskuterade om vilka konsekvenser som kan förekomma om en kille som lever inom hederskultur har en annan sexuell läggning än hetero eller tillhör ett annat kön, förklarade respondenterna att detta kan ge en mängd konsekvenser.
Att inte vara hetero är väldigt tabu i hederskultur. Reaktionen beror på från familj till familj men om jag ska utgå från min egna det kan vara allt från mord till att man blir skickad till hemlandet för att om uppfostras. En vanlig sak är att man försöker tysta det hela med ett snabbt giftermål (Daniel)
Försöker du komma ut som till exempel homosexuell så blir du snabbt intvingad i äktenskap och tvingas att ha barn. Den största konsekvensen du kan få som kille är nog att du skickas till hemlandet för strikt uppfostran hos släkten där. Det är inte acceptabelt i vår familj och släkt att ens prata om ämnet. Förmodligen skulle en sån kille giftas bort väldigt snabbt och tvingas till att ha barn. Skulle en kille vara med en annan kille så ses det som skam för familjen. (Elias)
Framför allt skulle familjen och släkten drabbas. Oftast blir killarna bortgifta, oavsett om de vill eller inte. Den värsta konsekvensen en kille kan få är att han blir utkastad från familjen, man klipper alla trådar med han. (Amir)
Utifrån svaren respondenterna gav kunde vi analysera att alla gav tvångsäktenskap som exempel på bestraffning som kan komma till uttryck om sonen i familjen inte är
20 heterosexuell. Respondenterna menar på att det drar skam över familjen vilket leder till att de vill tysta ner det med ett giftermål och pressar därefter sonen till att skaffa barn för att bevisa för utomstående i familjen att det inte är något “fel” med deras barn. Exkludering ur familjen tog respondenterna också upp vilket de förklarar som att familjen väljer att bryta bandet med deras barn på grund av deras sexuella läggning som familjen anser är “onormal” och
“skamlig”.
Flera av intervjupersonerna påpekade att det antingen är pappan i familjen som väljer sonens partner eller de äldre såsom mor och farföräldrar. Respondenterna diskuterade även om tvångsäktenskap och hur män också kan bli utsatta för sexuella övergrepp genom att med tvång ingå i ett giftermål och därmed utföra sexuella och intima handlingar med en individ de inte vill vara med.
När respondenterna diskuterade och jämförde kvinnors utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck ansåg dem att kvinnors frihet var mer begränsade och att situationen de befann sig i var mer komplex och svår.
Tjejer får inte så mycket givmildhet. De stämplas snabbt som horor oavsett vad händelsen är. Det kan vara att någon såg en tjej på stan som pratade med en kille, då blir hon stämplad som hora. Får familjen för sig att du har gjort en ohederlig sak även utan bevis kan du bli misshandlad eller mördad. Det är vanligt i Syrien med hedersmord men här i Sverige så sker mest misshandel och är det så att släkten vill utföra ett mord tar de tjejen till ett land där hedersmord inte omfattas i lagarna (Elias)
Rollfördelningen är enorm, det är som vatten och olja. Tjejer har stora begränsningar på sin sexualitet, killar har mer frihet i sin sexualitet men har mer ansvar över
familjen. Till exempel kan kvinnan bli bortgift utan att få säga något om det medan mannen har rätt att peka och välja den som han vill gifta sig med (Daniel)
Kvinnors situation är värre tycker jag, just på grund av att de är kvinnor. Om en tjej skulle till exempel ingå i en relation, festa och vara ute sent på kvällen skulle synen på henne vara sämre än om hon var en kille. Men oftast hamnar inte dessa tjejer i sådana situationer för de är så förtryckta hemma så att de inte ens kan ta sig ut från sitt hem (Rami)
Tjejer får fler och värre konsekvenser. Skulle en tjej i vår familj ha en intim relation innan giftermål så kan hon bli misshandlad eller dödad för detta. Man anser att denna tjej förstör familjens heder och i mitt hemland säger man att heder bara kan renas med blod. (Daniel)
Här ser vi en likhet i de unga männens svar gällande den komplexa situationen som kvinnor befinner sig i. Respondenterna menar på att män i högre utsträckning får mer frihet jämfört med kvinnorna i samma familj. Val av partner, intima relationer och obegränsad fritid var
21 förekommande punkter som respondenterna ansåg var mer acceptabelt inom familjen för en man att ha. Diskussionen gällande kvinnans begränsningar var framförallt deras sexualitet som de unga männen la tyngd på. Det är ytterst viktigt att kvinnan bevarar sin oskuld till giftermål, motsatsen resulterar enligt respondenterna i bland annat misshandel och mord.
Flertal studier påpekar att unga killar med invandrarbakgrund i Sverige är begränsade när det kommer till valet av framtida partner (Schlytter et al., 2009). Även fast själva giftermålet är tvingat har killar mer att säga till valet av sin partner än tjejer. Utöver att männen agerade som en kontrollmakt så var de också kontrollerade i sin tur av familjen. Det är förväntat att sonen ska gifta sig med den tjejen som föräldrarna har valt. Giftermål används också som ett medel av kontroll.
Betydelse
Något som framträder väldigt tydligt i intervjuerna är betydelsen av själva begreppet heder.
Har man inte samma definition på heder som ens familj och släkt kan det vara en utlösande faktor till att de unga killarna kan bli utsatta för våld och förtryck. Intervjupersonerna refererar till hederskultur som en uppsättning av regler som ska följas och följs den inte får man konsekvenser,
Jag tycker att heder har ett stort kontrollsyfte. Det blir så om man är uppvuxen i en familj där heder är central och familjen använder detta för att få kontroll. Om till exempel en dotter går och umgås med ett par killar leder detta i sin tur till att hon blir
“haram” och har ett ”fult beteende”. Man utövar alltså kontroll genom att detektera regler som ska följas (Daniel)
Jag kopplar heder mest med hur andra ser dig. Det är alltid andra som dömer dina handlingar och bedömer om du är hederlig nog. Eftersom jag kommer ifrån en väldigt stor familj så är det svårt att inte dras med i vad de anser som hederligt eller inte (Amir)
Vidare diskuterar intervjupersonerna hur heder oftast reflekteras i andras ögon. Flera intervjupersoner var alltså överens om att heder handlar om vad andra tycker om ens familj.
Det är därför som rykten oftast får stor betydelse eftersom de dömande blickarna från
samhället sätts på familjen. Flera intervjupersoner påpekade att de såg på hederskultur som en sorts av teaterframträdande för andra.
Heder finns för att vi människor är fokuserade på vad andra tycker om oss. Till exempel vill jag att andra ska se mig som en trevlig person vilket gör så att jag
tenderar på att vara glad och trevlig, heder funkar lite på samma sätt. Eftersom heder är vanligt i flera kulturer så är det svårt att inte följa de regler som sätts upp och man vill ju inte känna sig utanför och klassas som ohederlig. Men som jag sa innan har heder många sidor, det är individuellt hur varje person och familj väljer att använda och definiera begreppet (Amir)
22 Respondenterna diskuterade även kring den hierarkiska ordningen i familjen och hur heder används som en form av kontroll
Min mamma brukade säga till mina systrar att om inte de beter sig hederligt så kommer ingen man att gifta sig med de, detta anser jag är en form av kontroll mot de (Daniel)
Wikan (2004) skriver att hedern är en uppsättning och konstruktion av lagar och hierarkin som förekommer i samhället. Hedern är knutet till kollektivet. Kollektivet innebär i sin tur utövning av kontroll för att hålla hierarkin på plats genom en samverkan mellan individer.
Påverkan
Unga killar brukar oftast ses som förövare i hederskultur. Förövaren tar sin del i det
kollektivistiska ansvaret för familjens skull (Wikan, 2004). Ens familj är ens sociala trygghet och individerna blir tvungna att underkasta sig för att behålla denna trygghet. Går man emot familjens strukturer och åsikter blir man straffad.
Som kille har jag blivit förtryckt av min egna familj för att jag gått emot deras önskningar genom att jag blivit kallad det ena och det andra och utslängd från mitt såkallade hem. Jag var sonen som inte kunde någonting och som de inte kunde lita på. Idag har varken jag eller mina föräldrar förtroende för varandra (Rami)
Oftast blir killar som lever i hederskultur också delar av olika kulturer vilket leder till kulturkrock och en känsla av utanförskap,
Jag känner att jag har levt i flera kulturer samtidigt. Den arabiska kulturen hemma, men å andra sidan den svenska kulturen i skolan och på fritiden med vänner. Två helt olika kulturer med olika synsätt, principer, regler och förväntan på en. Jag kände mig aldrig helt tillhörande någon av kulturerna faktiskt (Rami)
En annan respondent resonerade,
Ja jag känner att det blir mycket kulturkrock. Eftersom mina föräldrar har olika bakgrunder så blir det kulturkrockar inom familjen. Min mamma har inget heder tänk alls men min pappa har kvar tankesättet att man inte ska göra vissa saker för att inte dra skam över familjen (Elias)
När det kom till att diskutera om hur hedern påverkar våra respondenter var oro en vanlig förekommande känsla som dök upp på olika sätt.
Jag påverkas väldigt hårt av detta. Eftersom jag själv har yngre syskon, är min största rädsla att läsa om deras hedersmord på Aftonbladet. Det sker så mycket
23 bakom kulisserna och väldigt få vet hur mycket hederskultur det egentligen finns i Sverige. Det gör mig väldigt upprörd och orolig att detta är ett problem som samhället jobbar så sakta med (Daniel)
Daniel förklarar att han har en äldre syster som blev bortgift när hon var 18 år och att hennes man inte behandlar henne bra då han lägger strikta krav och begränsar henne från omvärlden.
Eftersom hon blev bortgift är Daniel orolig över att hans två yngre systrar ska hamna i samma situation genom att bli utsatta för våld och förtryck för att upprätthålla deras mäns heder.
Påverkat kan jag bli på så sätt att jag får fördomar av folk för att jag är en invandrarkille och att jag då automatiskt blir storebrodern som utövar våld och kontrollerar mina systrar så att de inte begår några misstag och disciplinerar de, vilket verkligen inte är den killen jag är. Mina systrar är sina egna fria individer och de får leva precis som de vill utan att bli stämplade, kontrollerade eller bestraffade under några omständigheter. Brott som sker i världen på grund av heder framförallt i Sverige påverkar mig och gör mig orolig såklart då detta inte är okej någonstans (Rami)
Rami berättar att det gör honom orolig samt ledsen att människor runt omkring honom drar förhastade slutsatser om hur han är som storebror och pojkvän vilket Rami hävdar beror på hans etnicitet. Rami berättar även att hans flickvän som han varit tillsammans med i tre år blivit utfrågad av familj och vänner om Rami utövar våld mot henne eller om han begränsar henne genom att exempelvis kontrollera hennes klädsel, val av vänner och hur länge hon får vara ute.
I min familj är det vanligt med hederskultur. I hemlandet så var vi omringade av personer som utövade hederskultur, vissa familjer utövade mer än andra. Men det var inte förens jag kom till Sverige och fick vara här ett par år som jag verkligen förstod hur mycket hedersförtryck och hedersvåld min släkt utövar. Min släkt i Syrien har extrema syner på heder och de är väldigt strikta där. Jag har en kusin som försvann för fem år sen och familjen berättar inte vad som hände henne, endast att hon var död men jag misstänker att det kan ha skett ett hedersmord. Det känns hemskt för att man börjar tänka om man kunde ingripa eller göra någonting tidigare. Att min släkt är kapabel till att mörda en person gör mig illamående. Hennes pappa brukade säga till oss att våra liv skulle sluta som hennes om vi inte upprätthåller familjens heder.
Hennes död var alltså ett exempel samt hot för de yngre generationerna i vår släkt (Elias)
Elias förklarar att familjens syn på heder har påverkat honom mycket. Det är svårt för honom att stå emot familjens värderingar och regler då man annars får många personer emot sig.
Elias berättar att han känner sig tvungen för att blunda för det som sker och att han inte har något val. De äldre i familjen brukar säga att inget system eller lagar kommer att ändra deras kultur eller förhindra deras värderingar samt tankesätt, hävdar Elias.
24 Flera intervjupersoner resonerade också kring problematiken med heder i dagens samhälle och vad som saknas i arbetet mot hedersproblematiken.
I grund och botten tycker jag just den extrema varianten av hederskultur där det förekommer mord och misshandel är dålig och det borde skrivas fler lagar i Sverige som förhindrar detta. Sverige verkar inte greppa att hedersbrott är något som genomförs i stort kollektiv då Sveriges system är skräddarsydd efter att hitta en gärningsman. Det blir allt tydligare för mig nu när jag studerar Sveriges lagar (Daniel)
Såklart mår man dåligt över detta. Oskyldiga personer straffas bara för att de vill ha frihet och leva sitt eget liv. Som jag nämnde tidigare tycker jag att Sverige gör alldeles för lite för att skydda de som utsätts för hederskultur. Jag har läst mycket om Fadime och Pela som är två av de kändaste fallen i Sverige när det gäller
hedersmord. Fadimes mördare som är hennes pappa genomförde en intervju där han tydligt sa att mordet han utförde på sin dotter var rättvist. Sådana saker ska inte hända i våran värld (Amir)
Oftast är familjer som utövar stark hederskultur väldigt hjärntvättade. Det skulle bli väldigt svårt att nå ut till såna killar men oavsett skulle jag rekommendera att diskussionen kring hederskultur tas upp i samhället. Man måste påpeka att
hederskultur är fel och att man inte är svag bara för att man behöver och söker hjälp.
Det gör dig inte till en ohederlig man. Det blir lätt inom hederskultur att du som kille har ansvar för allt och inte ska be om hjälp (Amir)
Respondenterna är medvetna om att hedersrelaterade brott är ett socialt problem i dagens samhälle där en konstruktion av ett system som har uppstått längesedan, än idag existerar och påverkar och präglar familjer där allt från våld till förtryck förekommer på grund av det konstruerade systemet som påverkar barn, unga och vuxna. Intervjupersonerna uttryckte att insatser, åtgärder och stöd bör komma från samhället för denna problematik så att den belyses samtidigt som en kamp bildas för att upphöra den.
Diskussion
I detta avsnitt diskuteras resultat och analys av studien utifrån tidigare forskning och den socialkonstruktivistiska teorin. Studiens syfte har varit att undersöka unga mäns utsatthet inom hederskultur. Vi har haft som mål att uppmärksamma deras utsatthet genom ett offerperspektiv. Vi anser att med hjälp av våra respondenter och aktuella källor som vi har valt att använda oss utav under denna studie, har lett till att vi har fått svar på
frågeställningarna som vi valde att undersöka.
25 Resultatet av vår studie visar på att den utsatthet som unga män inom hederskultur blir utsatta för har sin grund i den dubbla rollen som offer och förövare. Respondenterna förklarar att de oftast blev tvingade till att begå brott i hederns namn genom kontroll. De blev tvingade till att kontrollera sina kvinnliga syskon, kusiner och mammor. Samtidigt blev killarna utsatta då deras fäder och de äldre manliga släktingarna tvingade respondenterna till att utöva kontroll.
Resultatet visade också på att om man inte underkastar sig familjens regler får man
konsekvenser. Respondenterna diskuterade kring att även fast unga män fick mer rörelsefrihet än kvinnor så fick de unga männen också hårda konsekvenser. De olika könen utsätts för olika former av förtryck. Eftersom en kvinnas oskuld och sexualitet är väldigt central inom hederskultur blir de hårt kontrollerade (Eldén, 2003). Élden ser hedersvåldet mot kvinnor från ett feministiskt perspektiv där hedersförtrycket är heders baserad. Blir de av med sin oskuld vanhedras familjen. Konsekvenser för en kvinna som lever under hederskultur är så pass hårda att det kan resultera i mord. När det gäller männen kontrolleras de också, både av de äldre men också av varandra.
Rexvid & Schlytter (2012) är bland de första som lyfte upp de dubbla rollerna som unga killar inom hederskultur fått ta an. Varje individ som lever under hederskultur blir utsatta då de med tvång följer familjens värderingar och levnadssätt. Män som lever under en längre tid samt präglas av hedersnormer kan hamna i dubbla roller som både förövare och offer. Genom att utföra fysiskt och psykiskt våld blir de skyldiga samtidigt som de tvingas att utföra dessa avvikande handlingar trots att de inte vill för att undvika konsekvenser. Än idag är
forskningen om mäns dubbla roller inom hederskultur väldigt begränsad vilket kan leda till att samhällets resurser inte kan anpassas på ett relevant sätt. Många verksamheter jobbar med att utbilda om hederskultur genom olika program. Genom en sådan verksamhet kan
ungdomar som inte själva vågar söka hjälp nås. Exempel på en sådan verksamhet är Shanazi hjältar & hjältinnor som jobbar med att utbilda unga män och kvinnor som lever i
hederskulturer för att uppnå en attitydförändring. Kullberg & Skillmark (2016) påpekar att män sällan söker emotionellt stöd utan söker sig mer till rehabiliterande gruppaktiviteter. Det är viktigt med verksamheter som genomför förebyggande utbildningar, man ändrar attityder och når ut till en målgrupp som annars är onåbar (Rexvid & Schlytter, 2012).
Darj, Nathorst-Böss & Jarl-Åberg (2011) studie lyfter upp främst HBT-personers utsatthet.
HBTQ-personer tenderar på att bli extra utsatta vilket även våra respondenter påpekade då dessa individers läggning inte anses fylla kraven som innefattas inom den mansnorm som råder i familjen. De anser att HBTQ-personer har feminina sidor vilket är skambelagt för en man att ha. Oftast blir HBTQ- personer utkastade från sina familjer då dem anses dra skam över familjen och släkten. Dessa individer stöter oftast på bristande stöd från familjen vilket påverkar deras självkänsla (Darj, Nathorst-Böss & Jarl-Åberg, 2011). Förutom det bristande stödet riskerar HBTQ- personer att utsättas för våld och mord. Respondenten Daniel lyfter upp denna aspekt då han berättar att det finns en risk att en familjemedlem som inte är hetero riskerar att bli mördad för sin sexuella läggning om familjen skulle få reda på det.
En röd tråd som man tydligt ser i vårt resultat är “Familjen bestämmer”. Under intervjuerna lyfter flera av de unga killarna upp deras känsla av brist på kontroll över sina egna liv.
