Examensarbete
Kan pojkar och män vara offer för hedersrelaterat våld och förtryck?
- En kvalitativ intervjustudie för att undersöka möjliga skillnader på hjälp och insatser beroende på kön
Författare: Jennie Olofsson & Linda Tran
Handledare: Johanna Thulin Examinator: Torbjörn Forkby Termin: VT19
Ämne: Socialt arbete Nivå: Kandidat Kurskod: 2SA461
1
Abstract
Authors: Linda Tran, Jennie Olofsson
Title: Can boys and men be victims of honour-related violence?
-A qualitative study to examine possible differences in social work depending on gender.
Supervisor: Johanna Thulin Assessor: Torbjörn Forkby
Aim: The aim of the study is to examine how professionals works with boys and men with honour-related problems and how they describe their work with the vulnerable group and what kind of differences there are in the help depending on what gender the victim have.
Method: Qualitative interview study, the interviews are analyzed with a hermeneutic science theory.
Result: The study shows that even though boys and men can be victims of honour-related violence they are rarely noticed as victims. They are mostly seen as the perpetrator. But the study shows that they could have a double role as both a victim and a perpetrator. The image and norms of boys and men only as the perpetrator is an obstacle for them to seek help, but also prevents them from getting the help they need. A consequence of this is that the help are limited for boys and men that are victims of honour-related violence. This can be understood from the social constructions of how society regards the rolls of victims and perpetrators, but also how professionals defines honour-related violence.
Conclusion: All of the respondents stresses the need of more knowledge about honour-related violence and especially that boys and men can be victims as well. The possibility to get
professional help and support are differnt depending on gender, boys and men have fewer options.
Keyword: Honour culture, honour-related violence, socialconstructivism, social work, victim position.
Nyckelord: Hederskultur, hedersrelaterat förtryck och våld, socialkonstruktivism, socialt arbete, offerroll.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
1.3AVGRÄNSNINGAR ... 5
2. Tidigare forskning ... 5
2.1DET HEDERSRELATERADE VÅLDET ... 6
2.2POJKAR OCH MÄNS ROLL I HEDERSKULTUREN ... 7
2.3DEN OSYNLIGA OFFERROLLEN ... 9
2.4HEDERSKULTUR I ANDRA LÄNDER ... 10
2.5SOCIALARBETARE OCH SAMHÄLLETS PÅVERKAN ... 11
3. Teori ... 14
4. Metod ... 15
4.1VETENSKAPSTEORETISK ANSATS ... 15
4.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 16
4.2.1 Urval och urvalsprocess ... 16
4.2.2 Tillvägagångssätt vid intervjuerna ... 17
4.2.3 Val av analysmetod ... 18
4.3ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 18
4.4VALIDITET OCH RELIABILITET ... 19
4.5ARBETSFÖRDELNING ... 20
4.6METODDISKUSSION ... 21
5. Resultat och analys ... 22
5.1PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER ... 23
5.2POJKAR OCH MÄNS HEDERSPROBLEMATIK ... 24
5.2.1 Vem är förövare och vem är offer? ... 25
5.2.2 Pojkars utsatthet ... 26
5.3SKILLNADER PÅ MÖJLIGHET TILL HJÄLP BEROENDE PÅ KÖN ... 29
5.3.1 Skillnader på hjälp ... 29
5.3.2 Brister i kunskap om pojkars utsatthet ... 31
5.4ANALYS ... 33
6. Diskussion ... 36
6.1AVSLUTANDE DISKUSSION ... 40
6.2FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 41
7. Referenser ... 42
Bilagor ... 46
BILAGA 1INFORMATIONSBREV ... 46
BILAGA 2INFORMATIONSMEJL TILL MÖJLIGA INTERVJUPERSONER ... 47
BILAGA 3INTERVJUGUIDE ... 48
3
1. Inledning
Hederskultur och hedersnormer är något som förekommer och förs vidare i generationer.
Hedersrelaterat våld och förtryck utgör stor utsatthet med många offer världen över. Förenta nationerna (FN) har erkänt hedersrelaterat våld och förtryck som ett globalt problem genom att samtliga medlemsländer röstade igenom en resolution om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn (FN 2001). I resolutionen föreskrivs samtliga stater sig skyldiga att förebygga, utreda och åtala brott samt att erbjuda skydd till de som utsätts. Att inte uppfylla detta innebär enligt resolutionen ett brott mot mänskliga rättigheter (FN 2001). Sverige är ett av länderna som har skrivit på FN:s resolution. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett nationellt utbrett problem. Länsstyrelsen beräknade 2004 att mellan 1 500–2 000 flickor och unga kvinnor var utsatta samt att 10-15 procent av de drabbade var i behov av skyddat boende (Regeringen 2007).
April 2019 presenterade den svenska regeringen en ny vårbudget där 130 miljoner kronor ska läggas på att bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. En tredjedel är avsatt för att stärka arbetet med att ge stöd och skydd för de utsatta av hedersrelaterat våld och förtryck. Politikerna menar att mäns våld mot kvinnor samt
hedersrelaterat våld och förtryck är ett omfattande samhällsproblem som skapar stort lidande för de utsatta, men också att det är ett hot mot jämställdhet och kostar samhället stora resurser (Regeringen 2019a; Regeringen 2019b). Nödvändiga insatser behövs som ger skydd och stöd till de våldsutsatta samt mer behövs göras för att de som utövar våldet ska sluta med.
Förebyggande av våldet är viktigt, att motverka destruktiva maskulinitets- och machonormen är en del av det samt att göra män och pojkar delaktiga i kampen mot våldet (Regeringen 2019a). Ingenstans på regeringens hemsida eller i budgetförslag problematiseras pojkars roll utöver att de är förövare av våld och förtryck. Samma frånvaro förekommer i statistik över pojkars utsatthet och siffror på manliga offer av hedersrelaterat förtryck och våld. Utifrån denna svårighet i att uppsöka kunskap och information om pojkar och mäns roll i det hedersrelaterade förtrycket och våldet uppstår intresset i att fördjupa oss i ämnet. Är pojkar bara förövare eller är rollen mer komplex än så?
4
1.1 Problemformulering
I denna kandidatuppsats används begreppet heder syftat till den kollektiva tanke om heder där alla i släkten påverkas av vad enskilda individer gör (Grutzky & Åberg 2013). Vanliga normer inom hederskulturen är att individens agerande och sexualitet påverkar hela familjens
anseende, individens intressen är underordnade familjens intressen. Främst är heder en fråga om kontroll av kvinnors kön, där det handlar om att kontrollera deras sexualitet (Grutzky &
Åberg 2013). Därmed blir kontrollen av flickor och kvinnor viktig och övervakning är ett sätt att försäkra sig om bibehållen heder. Familjen måste visa för släkten att de har kontroll.
Dessutom är släkten och kollektivet oftast stort vilket ger möjlighet att övervaka sina
medlemmar (Grutzky & Åberg 2013). Det hedersrelaterade kontrollsystemet upprättas genom bland annat kontrollering av systrar i skolan, hemmet och på fritiden. Kontrollen fortsätter även som gift, då maken kontrollerar frun. Pojkar och män har således inte bara ansvar för sina egna handlingar utan även för kvinnliga familjemedlemmar och deras handlingar, det är deras uppgift att se till att äldre män inte kränks. De äldsta männen är släktens huvudmän och deras heder är pojkarnas heder. Detta hedersrelaterade kontrollsystem förs på så sätt vidare i generationer (Schlytter & Rexvid 2016). Även om det framförallt är flickor som kontrolleras och påverkas av hedersförtryck kan även pojkar vara offer för det kollektiva förtrycket. Pojkar tilldelas en kontrollerande och övervakande roll, men kan också utsättas för övergrepp om de inte beter sig som förväntat exempelvis genom att vägra övervaka sin syster eller genom att vara homosexuell (Grutzky & Åberg 2013).
Pojkars roll i familjer där hedersproblematik finns kan vara komplex, eftersom pojkar kan betraktas utifrån en utsatta roll som både potentiella offer och förövare (Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund & Rexvid 2009).Pojkars roll i en hederskontext är nästintill osynlig i socialtjänstens utredningar enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) då det sällan öppnas sådana utredningar med pojkar. Schlytter och Rexvid (2016) benämner problematiken med osynliggörandet av pojkars offerroll som LVU:s blinda fläck. Det är en liten andel pojkar som omhändertas med stöd av LVU på grund av att de utsätts för
hedersrelaterat förtryck och våld eller för att de kontrollerar kvinnliga släktingar. I många fall handlar det om okunskap och oförståelse för pojkars komplexa roll i hedersrelaterat
sammanhang vilket leder till att samhället inte ingriper i tid för att skydda individerna (Schlytter & Rexvid 2016).
5
Hedersrelaterat våld och förtryck bli allt mer uppmärksammat och kunskapen växer med hjälp av forskningsvärlden. Främst undersöks kvinnans roll som offer och drabbad av
hedersproblematik. Däremot uppmärksammas inte pojkar och mäns många gånger tvetydiga roll där de både kan utgöra offer och förövare samtidigt. Kunskapen om pojkars roll i hederskontext är begränsad och kunskapsluckorna befintliga (Schlytter & Rexvid 2016).
Utifrån den beskrivna kunskapsbristen och ämnets aktualitet för socialt arbete fördjupar sig denna uppsats i detta forskningsproblem och undersöker vilka villkor och möjligheter till hjälp som finns för pojkar och män i en hederskontext. Uppsatsen baseras på semistrukturella intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som arbetar med pojkar och män med hedersproblematik beskriver hur de arbetar med målgruppen.
Frågeställningar:
• Hur beskriver personal att de arbetar med pojkar och män med hedersproblematik?
• Vad har personal som arbetar med hedersproblematik för hjälp att erbjuda beroende på kön?
1.3 Avgränsningar
Verksamheter som är aktuella för intervjuer till denna uppsats, utifrån uppsatsens ämne är verksamheter som kommer i kontakt med personer med hedersproblematik. För att
verksamheten ska vara aktuell för intervju krävs även att pojkar och män med
hedersproblematik erbjuds hjälp av verksamheten, till exempel skyddsboenden som endast tar emot flickor och kvinnor med hedersproblematik är därför inte relevant för uppsatsen.
En gränsdragning har gjorts vid att det ska vara inom det sociala arbetet, till exempel personal på socialtjänsten och i ideella organisationer som arbetar med målgruppen. Därmed kommer till exempel inte personal från skolor eller poliser vara delaktiga i denna studie, trots att de är arbetsgrupper som kan komma i kontakt med personer som har hedersproblematik.
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning och beskrivning av kunskapsläget kring ämnet hedersrelaterat våld och förtryck samt pojkar och mäns roll i det. Den tidigare forskning som
6
finns inom ämnet undersöker och belyser främst flickor och kvinnors roll som utsatta. För att öka förståelsen för uppsatsområdets komplexitet behandlar tidigare forskning hedersrelaterat våld kring både flickor och kvinnor samt pojkar och män trots att studiens syfte fokusera på pojkar och mäns roll. Forskning kring pojkars osynliga offerroll kommer också att tas upp för att få en bredare förståelse för varför pojkars roll som offer inte synliggörs.
2.1 Det hedersrelaterade våldet
Skillnaden mellan vad som beräknas som hedersvåld jämfört med annat våld, är att hedersvåld rättfärdigas med att det görs för att försvara familjens heder. Våld som sker i hemmet sker vanligtvis mellan två individer, medan vid hedersvåld är familj och släkt på inblandade och accepterar våldet (Wikström & Ghazinour 2010). Även hedersmord skiljer sig från andra mord genom att det är sanktionerat i den gemenskapen som det sker i (Gharaibeh 2016). Gharaibeh (2016) menar i sin artikel att hedersmord är orsakat av våld från någon i den direkta eller utökade familjen, vilket är motiverat med en uppfattning av att det behövs för att återställa familjens heder som anses förlorats genom offrets beteende. Oftast är offret en flicka eller kvinna i släkten. Handlingarna hon utfört som ansetts skada familjens heder kan exempelvis vara att prata med en man som hon ej är släkt med, använda sociala medier, inte lyda sin pappa eller man, vägra att gå med på ett arrangerat äktenskap, skilja sig eller vara offer för en våldtäkt. Oftast handlar det om kvinnans sexualitet och oskuld (Gharaibeh 2016).
Våldets utsträckning är svår att beräkna då det ofta sker bakom stängda dörrar med endast familj och släkt närvarande (Wikström & Ghazinour 2010).
Ett exempel är hedersmordet på Sara i Umeå som Eldén och Westerstrand (2004) analyserar utifrån den rättsliga hanteringen och juridiken. Femtonåriga Sara stryps till döds år 1996 av sin bror och kusin efter flera år av kontrollering, dödshot, fysiskt och psykiskt våld utfört av manliga släktingar. I ett hederskulturellt sammanhang skiljs inte individens beteende från kollektivets heder. Den skam som anses funnits och låg till grund för mordet och hoten var kopplad till hennes beteende, vilket ansågs gått emot familjens krav. Hon ansågs ådragit dåligt rykte och på så sätt skadat släktens män. Sara stämplades som hora av släkten och kollektivet, det enda sättet att återupprätta hedern ansågs vara genom att döda henne (Eldén &
Westerstrand 2004).
Olika förklaringar finns om vad som ligger bakom hedersvåld, så som religion, kultur samt patriarkala strukturer. Även i Sverige har denna fråga väckts och diskuterats, framförallt år
7
2002 efter att tre flickor brutalt mördades där samtliga brott hade ett hedersmotiv. Regeringen valde att hålla sig neutrala och se det som våld mot kvinnor, vilket de fick kritik för.
Kritikerna menade att den utsatthet som flickor i familjer där hederskultur kan förekomma inte uppmärksammades (Wikström & Ghazinour 2010). Enligt Wikström och Ghazinour (2010) förhöll sig regeringen inledningsvis avvaktande till hedersbegreppet och särskilde inte det från övrigt våld för att senare ändra inställning.
Även om visst samband kan ses mellan religion och hedersmord eftersom det ofta sker i muslimska länder, kan ändå inte religionen beskyllas då det på många sätt inte stämmer överens med vad som står i Koranen (Gharaibehs 2016). Dessutom förekommer det hedersmord i icke-muslimska länder också samt att det finns fall där personer med andra religioner har begått hedersmord. Snarare finns ett samband med patriarkala och traditionella synsätt på kvinnans oskuld och en övertygelse om att våld kan vara moraliskt motiverat. I Gharaibehs (2016) studie var det däremot många av förövarna som använde sin religion som en ursäkt för det brott de gjort, studien byggde på tjugofyra Jordanska rättsfall av
gärningsmän som begick hedersmord under 2010 till 2014.
2.2 Pojkar och mäns roll i hederskulturen
Inom en hederskultur har kvinnor och män olika roller de ska passa in i och leva upp till för att anses upprätthålla hedern. Männen förväntas agera tuffa samt om det är nödvändigt ska de använda aggressivitet för att skydda och upprätthålla sin heder och därmed också familjens heder. Kvinnorna ska i sin tur visa sig värdiga genom att vara lojala, ödmjuka och visa en ovillkorlig överensstämmelse och undergivenhet för sina manliga släktingar (Lowe, Khan, Thanzami, Barzy & Karmaliani 2018).
Sedem och Ferrer-Wreder (2014) presenterar i sin artikel resultat från intervjuer gjorda i Sverige med unga flickor med invandrarbakgrund som har upplevt hedersrelaterat våld och förtryck samt intervjuer med flickornas familjer. Rädslorna familjemedlemmarna upplevde skilde sig från varandra och var baserade på olika faktorer. Förståelse för olika rädslor är väsentlig i begripliggörandet av upprätthållandet och progressionen av hedersrelaterade konflikter inom familjen. Papporna som deltog i intervjuerna berättade att de upplevde rädsla för förlorad heder och kontroll, minskat socialt kapital samt social exklusion vilket är starkt kopplat till sin dotters handlingar. De upplevde sig vara bevakade av landsmän i Sverige
8
och/eller av släktingar i hemlandet. Papporna berättade att de kände sig förödmjukade och vanhedrande av dottern och att hennes beteende skämt ut familjen med rykten och lögner (Sedem & Ferrer-Wreder 2014). Enligt Sedam och Ferrer-Wreder (2014) behöver
professionella och socialarbetare arbeta på att få familjens förtroende och förebygga isolering samt att arbeta med tidiga och förebyggande insatser såsom utbildning om konfliktlösning och hantering för att förebygga hedersvåld.
Att växa upp i en familj som har hedersrelaterade värderingar och normer kan göra att dessa normer och värderingar blir djupt rotad i dessa barn, även om de är uppväxta i Sverige.
Framförallt synsättet på kvinnans sexualitet där pojkarna lär sig att systrarnas oskuld är viktig och att de har ett ansvar att kontrollera sina systrar. De måste bevisa att de kan skydda
familjens heder för att visa att de är värdiga sitt familjenamn. Pojkar och män kan således ses som både offer och förövare. Å ena sidan måste de kontroller sina systrar men å andra sidan är de själva kontrollerade av familj och släkt. Pojkar kan också precis som flickor i familjer med hedersvärderingar ha restriktioner när det gäller sin framtida partner (Rexvid & Schlytter 2012). Kontrollen och pressen från släkten fortsätter även in i äktenskapen, det anses viktigt att frun står bakom sin make och hans beslut samt tolerera hans handlingar och förbli honom trogen. Att använda våld på frun för att upprätthålla hedern anses av släkt och familj som legitimt, det kan till och med uppmuntras. Många kvinnor som utsätts för hedersvåld söker inte hjälp, att de inte söker hjälp kan förstås utifrån de sociala normer som de lever i och är uppväxta med (Lowe et al. 2018).
Efter mordet på Fadime Sahindal i Sverige år 2002 har flera organisationer och projekt startats, ett projekt är “Sharaf hjältar”. Projektets syfte är att förändra attityder hos unga män som har rötter i hederskultur. Rexvid och Schlytters (2012) studie belyser och jämföra deltagares attityder gentemot heder, maskulinitet och oskuld före och efter programmet.
Författarna granska också huruvida de unga männen ser på heder som ett berättigat sätt att kontrollera kvinnlig sexualitet och oskuld. Männen beskrev hur familjens heder handlade om kontroll av kvinnorna i familjen och släkten, samt vikten av att inga rykten skulle finnas om familjen. Studien visar att hedersrelaterade värderingar och normer är svåra att bryta och kräver mycket arbete för att förändra. Deltagarna i programmet var dock intresserade av att förändra sitt tankesätt och hade redan innan börjat ifrågasätta de normer och värderingar som de fått med sig hemifrån. En viss dubbelhet kunde upptäckas i några av deltagarnas tankesätt och värderingar. Till exempel att de å ena sidan höll med om att kvinnor ska ha lika rätt till
9
sin egna sexualitet, men å andra sidan erkänner de att de föredrar att gifta sig med någon som är oskuld så att ingen ska kunna snacka illa om honom och hans fru. Studieresultatet indikerar på att förändringar av perspektiv är möjligt men att det kan ta tid (Rexvid & Schlytter 2012).
2.3 Den osynliga offerrollen
Andersen (2011) diskutera män som offer och det manliga idealet med fokus på sexuella övergrepp på män och pojkar. Författaren menar att den traditionella förståelsen och uppfattningen om manlighet hindrar män som varit utsatta för sexuella övergrepp från att berätta om sina erfarenheter och söka professionell hjälp. Generellt går det att avläsa en avsaknad av erkännande av män som offer genom tystnad och frånvaro av politiskt
engagemang. Den uppfattning om manlighet som råder påverkar mäns hjälpsökande position i bredare sammanhang och hindrar dem från att söka hjälp. Andersen (2011) skriver att män, manlighet och manlig dominans varit synonymt med makt och förtryck på samma sätt som kvinnor och barn uppfattas som dominerande objekt. Historiskt sett har manlighet genomgått olika nyanser av vad det kopplas med idag. Begreppet är inte universellt konstant utan är en social konstruktion som är formad inom en given kultur. Vilket betyder att den kan
dekonstrueras och rekonstrueras (Andersen 2011). Kullberg och Skillmarks (2016) forskning visar att yngre män är mer benägna att söka professionell hjälp i jämförelse med män från äldre generationer. Trenden visar på att yngre män tenderar att flytta mot en mer
“inkluderande maskulinitet”, vilket i verkligheten betyder att de är mindre begränsade av traditionella eller ortodoxa värderingar. Föreställningar och ramar om vad som är traditionellt manligt och kvinnligt har idag börjat suddas ut då de begränsningar och ramar för vad som anses vara accepterat manligt och kvinnligt börjar bli mindre tydligt. Denna trend ger
förväntningar om att det kommer att bli enklare för män att söka emotionellt stöd (Kullberg &
Skillmark 2016).
Pojkar och mäns roll i hederskontext överskuggas ofta av flickor och kvinnors omfattande offerroll. Med tiden har pojkar och mäns roll som offer men också potentiella förövare börjat uppmärksammas och åtgärder riktade till målgruppen har börjat betonas. De pojkar och män som är offer för hedersrelaterat våld och förtryck ska också erbjudas stöd och hjälp. En annan viktig del i arbetet mot hedersvåld anses vara insatser som är riktade mot att förändra
människors attityder bland de som förespråkar och utövar hedersvåld (Rexvid & Schlytter 2012).
10
Schlytter et al. (2009) presenterar en studie som bygger på domar av LVU ärenden där ett omhändertagande har aktualiserats på grund av brister i hemförhållande. Studien består av sjutton ärenden rörande flickor och elva ärenden rörande pojkar. Av samtliga domar är det bara en pojke som bedöms blivit utsatt för hedersrelaterad kontroll och bestraffning (Schlytter et al. 2009). Däremot är det flera flickor som i sina LVU utredningar berättar att pojkar utsätts för ”hjärntvättning” och hotas med sanktioner. En sanktion kan vara att bli ivägskickad till hemlandet som åtgärd för att de inte följer hedersrelaterade normer eller brister i att
kontrollera och bestraffa systrar och kvinnliga närstående (Schlytter et al. 2009). Schlytter et al. (2009) menar att pojkarna har en dubbel utsatthet och befinner sig i en svår position i den bemärkelsen att de drabbas av restriktioner och sanktioner från familj och släkt om de inte följer hederskontextens normer, samtidigt som om de gör det så kan det innebära att gå emot samhällets lagar och normer (Schlytter et al. 2009).
2.4 Hederskultur i andra länder
Internationellt bedöms det finnas ett stort mörkertal när det gäller hedersmord, många hedersmord benämns som självmord eller olyckor (Gharaibeh 2016). Den årliga rapporten som “Human Rights Commission of Pakistan” gör visade år 2015 att under 2012 till 2014 hade cirka 2 300 kvinnor mördats med heder som motiv. Lowe et al. (2018) menar att det finns andra källor där siffran är betydligt högre och ligger på mer än 10 000 hedersmord per år i bara Pakistan. Pakistan är beräknat att vara det land i världen som har högst antal
hedersmord (Lowe et al. 2018).
Lowe et al. (2018) har genom ett urval av universitetsstudenter från Indien, Iran, Malaysia och Pakistan undersökt huruvida en mans heder uppfattades vara skadad av sin hustrus otrohet samt om det ansågs vara acceptabelt att han därmed fick bruka våld mot henne när han fick reda på det. Totalt var det 579 deltagare i studien. Deltagarna var både kvinnor och män i varierande åldrar, de hade olika religioner där majoriteten var muslimer eller kristna (Lowe et al. 2018). Resultatet visade att i Pakistan var deltagarna mer benägna än i de tre övriga
länderna att hålla med om att kvinnan hade skadat mannens rykte genom otrohet samt att det hedersrelaterade våldet därmed ansågs acceptabelt. Överlag visade sig männen som deltog i studien i högre grad acceptera det hedersrelaterade våldet mot hustrun än vad kvinnor var.
11
Däremot ansåg de flesta av deltagarna, både kvinnor och män, i de fyra länderna att om en hustru är otrogen har hon skadat sin makes heder (Lowe et al. 2018).
Lowe et al. (2018) menar att det är viktigt att vara medveten om hur den enskildes syn på heder kan påverka, både som ett hinder i att våga söka hjälp som utsatt för hedersvåld och i de professionellas arbetet med offer för hedersvåld. Författarna menar att det finns ett behov av attitydförändringsprogram i länder där hederskultur finns, förslagsvis ett program likt “Sharaf Hjältar” som finns i Sverige där målet är att utbilda unga män att fördöma det
hedersrelaterade våldet. “Sharaf Hjältar” har spridit sig och används numera även i Frankrike, Holland, Norge och Tyskland (Lowe et al. 2018).
Gharaibehs (2016) studie bygger på att förstå hur seder, religion och lagar påverkar så kallade hedersbrott samt hur det i sin tur påverkar socialt arbete. Studien är gjord på tjugofyra
Jordanska rättsfall av gärningsmän som begick hedersmord under 2010 till 2014.
Mordoffret var i de flesta fallen en ogift kvinna eller ung flicka som blev mördad av en manlig släkting, oftast en broder. I många av fallen fanns inga specifika händelser som låg bakom att familjen ansåg att kvinnan hade förlorat familjens heder, det var rykten och antagande som låg bakom. I alla de fall som var med i studien överlämnade mördaren sig själv till polisen, samtliga gärningsmän hävdade att de agerat i ilska (Gharaibeh 2016). Detta för att få en förmildrande dom, vilket inte visade sig fungera. Domarna visar att de
gärningsmännen snarare har dömts till hårdare straff när det framkommit att det var
hedersrelaterat. Däremot framkom det att i Jordanien finns ett stort stöd för hedersmord, vilket visar att det inte räcker att lagar och domstolar inte accepterar hedersmord utan en kulturell förändring behövs också. Ett sätt att skapa förändring enligt Gharaibeh (2016) är genom socialarbetarnas arbete. Men även utbildningsnivå påverkar synen på heder då acceptansen bland högutbildade är lägre, Gharaibeh (2016) menar därmed att utbildning är ett sätt att förändra dessa hedersrelaterade normer och värderingar.
2.5 Socialarbetare och samhällets påverkan
Studier visar på bristande förståelse om hedersrelaterad problematik hos socialtjänsten samt hanteringen av sådan ärenden. Schlytter et al. (2009) menar att socialtjänsten inte alltid skriver fram hedern i ärenden där barn lever i en hederskontext. I en genomgång av LVU- domar finner de att hedersbegreppet endast skrevs fram i två ärenden av totalt tjugoåtta
12
ärenden när de själva fann stöd för att flickorna hade varit utsatta för heder i nio av ärendena.
Även socialtjänstens bedömning och bemötande mot ungdomarna ansågs vara bristfällig, i majoriteten av ärendena hade ungdomarna bemötts med uppgivenhet och tyckanden eller inte ansetts som trovärdiga. Studien visade också stora skillnader i möjligheten till hjälp från socialtjänsten beroende på kön (Schlytter et al. 2009). Pojkars dubbla roll i hederskontexten uppmärksammades inte i socialtjänstens utredningar. Sammanfattningsvis tyder genomgången av LVU-domar på att det finns brist på stödjande insatser för utsatta pojkar i hederskontext samt att socialtjänsten inte utreder potentiella behov av LVU omhändertaganden av pojkar som utsätter kvinnliga närstående för hedersrelaterade bestraffningar och begränsningar. Trots att ett tvångsomhändertagande är en åtgärd som kan skydda den utsatta samt bryta negativ utveckling hos pojken (Schlytter et al. 2009). Detta är vad Schlytter och Rexvid (2016) även understryker när de beskriver osynliggörandet av pojkars offerroll som LVU:s blinda fläck.
Eldén och Westerstrand (2004) ställer sig kritiska gentemot rättsväsendets arbete med kvinnors våldsverklighet i hederskontext. Författarna anser att rättsväsendet innehar ett fragmenterat perspektiv där hela offrets situation och våldsverklighet inte beaktas ur en helhetssyn. Vilket kan bero på olika misslyckanden såsom brister i utredningar av socialtjänst, dokumentering, bevisning och juridiska verktyg. Författarna menar att det “lilla” våldet och hoten osynliggörs redan i socialtjänstens utredningar vilket gör att våldet inte erkänns och försvinner när de “stora” våldet ska prövas. Istället för att endast se på mordet bör hänsyn tas till de flera år av hot och våld som präglat många offers liv menar Eldén och Westerstrand (2004). Ett sammanhållet perspektiv går till grunden med vilka eller vem som initierat och ligger bakom mordet och dödshoten för att försöka förstå situationen i en hederskontext. Ofta är det familjen och släktens män som tvingar bröder eller manliga kusiner till att bli förövare på olika sätt. Alla samhällets instanser bör strävas efter ett sammanhållet perspektiv på våld som synliggör hela offrets situation och våldsverklighet. En helhetssyn är viktigt för att verksamheter ska kunna arbeta korrekt enligt egna riktlinjer men också för att skapa förutsättningar för samverkan med andra verksamheter (Eldén & Westerstrand 2004).
Wikström och Ghazinour (2010) presenterar en studie som handlar om hur regeringen i Sverige arbetar för att motverka hedersvåld. Fokus ligger på skyddat boende som är en vanlig insats för att skydda offer av hedersvåld. Skyddat boende är en viktig del i ett kortsiktigt skydd för offret, men bedöms inte vara en bra lösning på lång sikt. Studien har gjorts genom intervjuer, sju flickor intervjuades vilka har tidigare erfarenheter av att bo på skyddat boende.
13
Flickorna i studien hade upplevt våld, förtryck och emotionellt lidande av olika slag med olika konsekvenser i deras liv. De flesta av flickorna hade blivit hotade till livet. Genom
intervjuerna visar det sig att flickorna upplever att insatsen ersätter en form av kontroll och begränsning med en annan, då de på det skyddade boendet återigen blev isolerade från
omvärlden och var tvungna att bryta kontakten med alla. Men några av flickorna ansåg att det var tack vare det som de lever idag (Wikström & Ghazinour 2010).
Kullberg och Skillmarks (2016) artikel undersöker hur svenska socialarbetare som arbetar med att stödja unga brottsoffer konstruerar unga män som är offer för våldsbrott och deras behov av hjälp. Studien är baserad på tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med utbildade socialarbetare som arbetar med unga brottsoffer. Forskningen visade bland annat att socialarbetare till viss grad erbjuder insatser som förstärker traditionella förväntningar på maskulinitet. Den hjälp som män erbjuds är oftast för att lösa praktiska problem snarare än emotionellt stöd (Kullberg & Skillmark 2016).
Män är generellt mindre benägna att söka professionell hjälp vid stressiga livshändelser eller vid psykologiska problem (Kullberg & Skillmark 2016). En förklaring till denna motvillighet att söka hjälp menar författarna är att männen har antagit en idealiserad kulturell bild av maskulinitet som resulterar i rädsla för att uppfattas som svag, visa sårbarhet och känslor, egenskaper som ofta är förknippade med femininitet. Det uppstår alltså en konflikt där männen riskerar att förlora oavsett hur de väljer att agera. Å ena sidan om han söker hjälp riskerar han att ses som feminin och riskerar därmed att förlora sin kontroll och makt. Men å andra sidan om han låter bli att söka hjälp är sannolikheten hög att han inte bearbetar den skada eller trauma som tillfogats honom (Kullberg & Skillmark 2016). Istället för att söka professionell hjälp antar män copingstrategier vilket kan innebära att tysta sina erfarenheter, undvika att hantera känslor och försöka hantera situationen utan hjälp (Andersen 2011).
Andersens (2011) artikel diskuterar nödvändigheten av att erkänna mannen som offer i förståelse om manlighet. Genom att arbeta med dimensionen pojkar och män som offer kan den allmänna uppfattningen om manlighet breddas och tillföra nya nyanser. Något som inte minst är viktigt ur socialtjänstens perspektiv (Andersen 2011).
14
3. Teori
Denna kandidatuppsats utgår ifrån socialkonstruktivism som teori. Socialkonstruktivism utgår från att kunskap uppstår i en intersubjektiv kontext, när individer samspelar med varandra.
Konstruktionerna som skapas etablerar och ligger till grund för vår självförståelse och verklighetsuppfattning (Thomassen 2014).
Det är ett samspel mellan värde, tankesätt och praktiker ifall något kan definieras som ett socialt problem. Sociala problem konstrueras, det är inget socialt problem innan det har konstruerats. Oftast konstrueras problemen genom att praktiker formar problemen samt de begrepp och teorier samhället använder för att beskriva problematiken och fenomenet. Hur ett problem är definierat är viktigt för att myndigheten ska anse att problemet är omfattande nog att de behöver ingripa (Thomassen 2014).
Socialkonstruktivismens innebörd är motsatta objektivismen då konstruktivismen uppfattas i förhållande till den sociala verkligheten. För att förstå den naturliga och sociala verkligheten använder människor kategorier som är uppbyggd av sociala produkter. Dessa kategorier har inga konstanta essenser utan deras mening och betydelser konstrueras i och genom samspel samt är i ständig revidering (Bryman 2018). Bryman (2018) tar upp “manlighet” som ett exempel på social konstruktion. Vilket innebär att maskulinitet inte ska betraktas som en konstant och distinkt sak då maskulinitet och andra kategorier är något som konstrueras i samspel med andra. Innebörd och betydelse av kategorier förändras ständigt eftersom det varierar utifrån tid och rum (Bryman 2018).
Genom att använda socialkonstruktivism som teori för uppsatsen kan det sociala problemet problematiseras och undersökas. Utifrån socialkonstruktivism kan hederskultur samt hedersrelaterat våld och förtryck belysas som konstruktioner som definierats av begrepp, tankesätt och praktiker som registrerat problemen. Det intressanta är även att diskutera hur, om och på vilka sätt hedersproblematik konstrueras som socialt problem av praktiker och professionella. Definitionen av ett problem är viktigt för att myndigheten ska anse att problemet är omfattande nog att de behöver ingripa. Det som därmed är intressant att undersöka är om de sociala konstruktionerna om pojkar/män och flickor/kvinnor i en
hederskontext skiljer sig och om det kan innebära olika syn på om det problemet individen har är omfattande nog för att ingripa, men även om det påverkar vilken hjälp de erbjuds. Utifrån
15
uppsatsens syfte och frågeställning är det därmed intressant att utforska hur sociala konstruktioner kan påverka professionella inom socialt arbete och deras arbetar med
pojkar/män med hedersproblematik samt hur hjälpen kan skilja sig beroende på kön. Finns det ojämlikheter i möjligheten att få hjälp beroende på kön? Hur påverkas hjälpen individen kan få beroende på de sociala konstruktionerna om vem som är offer och vem som är förövare?
4. Metod
Detta kapitel tar upp de metoder som använts för att genomföra denna studie. Nedan beskrivs genomförandet av studiens intervjuer samt vilka förutsättningar och utgångspunkter som arbetet utgått ifrån.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats menar på att människor inte kan vara helt objektiva vid studier av verkligheten, vilket betyder att sättet vi tolkar och förstår betingas av att människor är historiska varelser. Utifrån hermeneutisk enhetsmetod bör kunskap inhämtas genom att ta del av andras arbeten och erfarenheter, samla material och data (Ödman 2017).
Denna kandidatuppsats har en hermeneutisk ansats och tar del av andras kunskaper och erfarenheter genom bland annat intervjuer och tidigare forskning. Arbetets tolknings- och förståelseprocess utgår från den hermeneutiska cirkeln mellan helhet och del. Den
hermeneutiska cirkeln anspelar på processen när förståelse utvecklas genom konstant rörelse mellan helhet och del av den data och material som försöker förstås. Förståelse för materialet kan variera beroende på kontexten som det tolkas i. Samtidigt kan samma material ge en annan förståelse när det är satt i ett annat sammanhang. Alla materialets delar måste därför tolkas i ljuset av dess helhet. Den nya förståelsen av helheten kommer således leda till att nya tolkningar av delarna. Tolkningsprocessen medför till en enhetlig förståelse som visar på samband mellan delarna och den helhet som skapas (Thomassen 2007). Studiens
intervjumaterial som samlats in har tolkats utifrån studiens andra datamaterial där samband och kopplingar har dragits för att bygga en förståelse för helheten och på så sätt uppfylla undersökningens syfte och besvara på dess problemformuleringar.
16
4.2 Datainsamlingsmetod
Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod som metod. Intervjuer är en metod för att skaffa kunskaper om sociala förhållanden eller enskildas upplevelser och känslor (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015). En kvalitativ metod är vald framför en kvantitativ metod för att det är en relativt liten och specialiserad grupp intervjupersoner som efterfrågas för att fylla ut kunskapsluckorna i ämnet. Den kvalitativa forskningsintervjun används för att förstå ämnet från den levda vardagsvärlden ur intervjupersonens perspektiv (Kvale & Brinkmann 2014).
Studien är utformad som semistrukturella forskningsintervjuer. Intervjuerna är semistrukturella på sådant sätt att de består av delvis fasta frågor utifrån teman och
kompletteras med öppna frågor. En styrka med kvalitativa intervjuer är flexibiliteten av frågor då intervjuaren inte är bunden till ett standardiserat frågeformulär utan kan anpassa frågorna och ställa dem i den ordning som är lämplig för situationen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.2.1 Urval och urvalsprocess
Intervjustudien är formad för att undersöka organisationers arbete med utsatta av
hedersproblematik. De valda avgränsningarna och urvalen är av personer som arbetar med målgruppen genom socialtjänst, kommunala eller ideella organisationer samt privatägda skyddade boenden. Intervjupersonerna för intervjustudien arbetar med både pojkar/män och flickor/kvinnor med hedersproblematik i ett hjälpande syfte, antingen genom förebyggande insatser, aktiva åtgärder, omhändertagande eller jourhem. Urvalet för intervjuerna har gjorts medvetet, alltså ett avsiktligt urval. Syftet är att det ska ge de talrikaste data som är mest relevant för studien, urvalet ska medföra ett brett spektrum av information och synpunkter (Yin 2013). Urvalet har hittats genom att bland annat söka på internet efter relevanta intervjupersoner för studien, som därefter har kontaktats via mejl eller telefon. Även personliga kontakter har frågats.
Ett annat alternativ är urval som tillkommer utifrån så kallad snöbollsurval, att nya
datainsamlingsenheter avknoppas av existerande. Vilket innebär att en person som intervjuas rekommenderar andra personer som kan tänkas vara lämpliga för en intervju. Urvalet får bara väljas om det sker av ändamålsenliga skäl och inte på grund av bekvämlighet, ändamålsenligt
17
kan exempelvis vara att de tilltänkta intervjupersonerna antas besitta ytterligare information som är relevant för studien (Yin 2013). Det fanns förhoppningar inför denna uppsats att även intervjupersoner skulle tillkomma genom snöbollsurval. Några av de personer som
intervjuades tillfrågades om de hade någon kontakt som skulle kunna vara relevant för uppsatsen. Det tillkom två möjliga intervjupersoner via snöbollsurval, men som tyvärr inte kunde medverka. Därav har inte snöbollsurval använts i denna studie.
Den tidigare forskning som är vald hittades med hjälp av databasen Social services abstract.
De sökord som användes var bland andra honour, boys, male, victim och honour related violence. I början letade vi endast efter hedersrelaterade vetenskapliga artiklar och avhandlingar vilket medförde information om hedersrelaterat våld och förtryck med
framförallt flickor och kvinnor i fokus. Efter kommentarer på uppsatsplanen fortsatte vi leta artiklar med hjälp av universitetets sökhjälp som handlar om pojkars offerroll, vilket gav den tidigare forskningen ett bredare perspektiv och djup.
4.2.2 Tillvägagångssätt vid intervjuerna
Inför intervjuerna har alla deltagare tagit del av ett informationsbrev, se bilaga 1. I informationsbrevet framkommer information om uppsatsens syfte och deras del i den.
Samtycke har därefter givits av intervjupersonen om deltagande i intervjun samt i uppsatsen.
Vid intervjuernas början informerades intervjupersonen om hens möjlighet att avbryta intervjun närsomhelst samt att de får komma med frågor även när intervjun är slutförd (Kristensson 2014).
Alla intervjuerna spelades in. Vid inspelning krävs tillåtelse av dem som ska spelas in, vilket ska göras innan intervjun påbörjas (Yin 2013). Godkännande av inspelning gavs av
intervjupersonerna innan inspelning startades. Intervjuerna skedde individuellt och det fanns en strävan att genomföra intervjuerna på en plats som intervjupersonerna själva valt,
vanligtvis på deras arbetsplats. På grund av arbetets tidsram och avståndet till de olika
intervjupersonerna genomfördes fyra av intervjuerna via Skype eller över telefon. Intervjuerna utgick från en intervjuguide, se bilaga 3, med förberedda frågor utifrån olika teman. Inför intervjuerna är det viktigt att vara förberedd, förutom att förbereda frågor kan det också vara bra att testa frågorna innan för att se så att de uppfattas rätt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne
18
2015). Detta gjordes inför intervjuerna, bland annat testades frågorna på kurskamrater för att se så att frågorna skulle uppfattas som önskat.
4.2.3 Val av analysmetod
Efter att intervjuerna genomfördes skrevs de ut ordagrant. Utfyllnadsord har tagits bort i transkriberingen för att göra texten mer läsvänlig samtidigt som intervjuernas innehåll och mening förblir densamma. Under alla intervjuer fördes ljudinspelningar och därefter avidentifierades intervjupersonerna vid databearbetningen (Kristensson 2014). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att strukturera materialet skapades koder, kodningen innebär en sortering av materialet utifrån kategorier. Kodningen är en del av själva analysen och syftet är att ordna materialet samt synliggöra samband och mönster (Jönson 2010). Intervjuerna lästes igenom flertal gånger för att få en överblick över resultatets helhet (Lundman & Graneheim 2008). Processen för innehållsanalys går ut på att identifiera likheter, skillnader och mönster i texten som utgör empiri. Den kvalitativa innehållsanalysens fördel är överblicken av materialets yta och djup (Kristensson 2014). Analysen strukturerades upp i olika kategorier och underkategorier samt tema. Vid valet av dessa kategorier och underkategorier bearbetades intervjuerna för att hitta meningsbärande enheter som sedan komprimeras till koder. Koderna diskuterades och ställdes emot varandra för att hitta likheter och skillnader för att sedan arbetas ihop till kategorier som i sig utgörs av olika underkategorier (Lundman & Graneheim 2008).
4.3 Etiska övervägande
Människor som medverkar i forskning ska skyddas från kränkning och skada, men samtidigt är det inte rimligt att obetydlig skada får hindra viktig forskning som kan leda till förbättringar för både samhälle och medborgare. Därmed behövs en avvägning göras mellan nytta och skada. Det finns olika forskningsetiska kodexar som uppkommit som en form av regler för hur forskare ska agera för att handla etiskt riktigt före, under och efter genomförandet av forskningen (Hermerén & Vetenskapsrådet 2011). I det etiska övervägandet är de
forskningsetiska principerna vägledande.
Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet är de fyra allmänna
huvudkraven för det grundläggande individskyddskravet inom forskning. Informationskravet
19
handlar övergripande om att forskaren ska informera berörda om forskningens syfte.
Forskaren ska informera om den uppgift i projektet deltagarna har samt vilka villkor som gäller för deras deltagande, att det är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Ett annat krav är samtyckeskravet som innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan, forskaren ska därmed inhämta samtycke
(Vetenskapsrådet 2002). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om intervjupersonerna ska ges största möjliga konfidentialitet samt att personuppgifter skall förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet handlar om att uppgifter som är insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål, det får till exempel inte lånas ut för kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 2002). Dessa allmänna huvudkraven har följts under detta uppsatsarbetet, deltagarna har delgivits information och samtycke har inhämtats inför intervjuerna. Materialet har blivit förvarat på sådant sätt att obehöriga ej kunnat ta del av det och det kommer inte användas på annat sätt än till denna uppsatsen.
För att skydda den enskilda människan och respektera människovärdet vid forskning har det uppkommit en etikprövningslag i Sverige, Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Vid forskningen ska etiska aspekter finnas i åtanke vid ett
genomförande. Forskare har ett särskilt ansvar gentemot de människor som medverkar i forskningen och de som kan tänkas påverkas av den (Hermerén & Vetenskapsrådet 2011).
Etisk prövning ska göras om en undersökning behandlar personuppgifter som rör
ras/ursprung, sexualitet, politiska åsikt med mera. Dessutom ska en etisk prövning göras om det innebär uppenbar risk för den enskildas fysiska eller psykiska hälsa. Stämmer någon av punkterna in på undersökningen ska en etisk prövning göras, syftet är att skydda
forskningspersonerna (Lunds universitet 2019). Eftersom inga av punkterna stämmer på denna kvalitativa studie behövdes ingen prövning göras. Dock har åtgärder tagits för att skydda intervjupersonerna i studien. Genom att bland annat avidentifiera intervjupersonen och de verksamheter de arbetar på går det inte att koppla resultatet till den enskilde.
4.4 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är ett sätt att arbeta på för att uppnå hög kvalitet och för att säkerställa så hållbart resultat som möjligt. Validitet går ut på att studien ska observera, identifiera eller
20
mäta det som den säger sig mäta. Validitet kan förklaras med två olika perspektiv. Det kan vara ett sätt att beskriva och värdera en studies kvalitet och partiskhet där studiens utfall och design utgör validiteten, ifall resultatet är hållbara, rimliga och generaliserbara. Validitet kan även förklaras som en indikator på om studien uppfyller det som var syftet med studien.
Reliabilitet går ut på att mätningarna ska vara så säkra som möjligt genom följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten. Reliabilitet beskriver kvalitén på studien och hur pålitlig resultatet är. Därav är en strävan efter hög validitet och reliabilitet relevant vid all sorts forskning, även vid kvalitativa intervjustudier (Kristensson 2014; Bryman 2018). Vid en kvantitativ forskning mäts pålitligheten med siffror, medan en kvalitativ forskning istället mäts med utförlig beskrivning av studiens insamlingsmetoder, bearbetning av data samt processen till det slutgiltiga resultatet.
För att öka studiens validitet och pålitlighet görs en omfattande bakgrundsundersökning av ämnet där flera vetenskapliga artiklar har lästs för att förstå hedersproblematiken i sin helhet samt som forskningsproblem och socialt problem. Utifrån artiklarna om hedersrelaterat förtryck och våld samt om pojkars dubbelt utsatta roll skapades en intervjuguide för att samla in den empiri som behövdes för att uppfylla studiens syfte. Pålitligheten höjs genom att urval har gjorts av intervjupersoner för att få empiri från olika verksamheter samt att ha minst två intervjupersoner från samma sorts verksamhet. Detta betyder att pålitligheten och
sannolikheten att vi får liknande resultat om studien görs om höjs. Dock betyder detta inte att resultatet är generaliserbart då två liknande svar inte innebär ett samband. Intervjuerna är semistrukturerade vilket har inneburit att vi ställt relevanta följdfrågor för att få en så
fullständig empiri som möjligt samt för att öka intervjupersonernas inflytande i intervjuerna.
4.5 Arbetsfördelning
Studien påbörjades tillsammans genom att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar.
Därefter delades artiklarna upp mellan oss båda, vi bearbetade några artiklar var för att sedan gå igenom varandras artiklar. Tillsammans letade vi efter personer att intervjua till studien, där vi skrev ihop ett informationsbrev och sedan mejlade eller ringde personer som vi fann intressanta för en intervju. En semistrukturell intervjuguide formades ihop tillsammans, där vi skrev ner en del fasta frågor utifrån teman. Intervjuerna utfördes ihop, där vi turades om att ställa frågor. Vi har transkriberat varannan intervju. Kodning av transkriberingarna har gjorts
21
ihop, likaså övriga delar har vi författat tillsammans. Detta innebär att vi båda står bakom samtliga delar av examensarbetet.
4.6 Metoddiskussion
Vid val av personer att intervjua låg fokus i början på att personen skulle jobbade inom rimligt avstånd för oss att ta oss till arbetsplatsen för att utföra intervjun, detta för att inhämta maximalt med information. Dock märktes det efterhand att det var svårt att hitta personer som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju och därmed bestämde vi oss för att det gick bra med Skype/telefonintervjuer också. Till en början fanns en negativ inställning till det, eftersom det fanns en rädsla för att det skulle påverka intervjun negativt att inte träffas och utföra intervjun ansikte mot ansikte. Men vid sökning efter personer för intervjuerna över hela Sverige märkte vi att det gav oss fler antal personer som kunde tillföra intressant material för vår studie, då vi hittade verksamheter som inte fanns i närheten av där vi studerar.
Målet var att ha åtta intervjupersoner, men totalt blev det sju intervjuer. Varför det endast blev sju intervjupersoner beror på en rad olika faktorer. Den största faktorn var att det var svårt att överhuvudtaget komma i kontakt med möjliga intervjupersoner, de flesta vi hörde av oss till svarade inte på de mejl vi skickat eller i telefon när vi ringde. Av de få som svarade var det några som uppgav att de inte hade tid att ställa upp eller att de inte tyckte uppsatsämnet var relevant för deras verksamhet. Dessutom förekom det en del bortfall, det fanns två möjliga intervjupersoner som tillkom via snöbollsurval men som senare uppgav att de inte hade tid att ställa upp. En annan organisation vi kom i kontakt med hade flera personer i verksamheten som eventuellt skulle kunna tänka sig att ställa upp men där tidsramen inte passade. Vid bearbetning av material som framkommit av de sju intervjuerna som utförts känner vi att vi fått ut mycket av de intervjuerna och upplever inte en avsaknad i material. Kanske skulle en till intervju inte medföra något mer till empirin. När representativitet diskuteras i kvalitativa intervjuer brukar det talas om att uppnå mättnad. Med mättnad menas att den som intervjuar upplever att svaren som fås känns igen och där ett visst svarsmönster kan tydas. Därmed kan det innebära att fler intervjuer inte kommer att tillföra någon ny kunskap. I analysen kan därefter avgöras om mättnad uppnås (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Efter att
intervjuerna gjordes kunde ett visst svarsmönster tydas, de personer som jobbade inom samma typ av verksamheter gav liknande svar, exempelvis uppgav de som jobbade på skyddat
boende liknande svar. Efterhand som vi gjorde analysen märkte vi också en mättnad.
22
Fokus var att granska pojkar och mäns roll i en hederskontext och undersöka den hjälpa som finns för målgruppen samt om hjälpen skiljer sig beroende på kön. I studien märkte vi att det inte är så många verksamheter som arbetar med pojkar/män med hedersproblematik. Samt att de som gör det framförallt har ett fokus på ungdomar och unga vuxna. Medelåldern på den hjälpsökande målgruppen var runt 16-20 år. Därav handlar vår studie framförallt om pojkar och unga män som lever i en hederskontext och hur de roller de hamnar i kan se ut samt hur de kan få hjälp. Därmed är inte män över tjugoårsåldern direkt med i vår studie trots att de kanske kan vara ett offer eller ha en dubbel roll som offer och förövare också. Detta är vi medvetna om kan ha en påverkan på utfallet av studien.
5. Resultat och analys
I detta avsnittet kommer först en kort presentation av de personer som har blivit intervjuade till denna uppsats för att få en bakgrund till citaten och resultatet. Från resultaten som
framkommit görs en fördjupad analys av de olika delarna som presenteras med kopplingar till arbetets relevanta tidigare forskning, avhandling och teori. För att strukturera det insamlade materialet har sortering gjorts av materialet utifrån kategorier, där huvudtemat är socialt arbete med hedersproblematik ur ett könsperspektiv, se tabell 1. Utifrån studiens syfte
framkom två kategorier som undersöker intervjupersonernas arbete med pojkar och män med hedersproblematik samt skillnader på möjlighet till hjälp och insatser som finns beroende på kön. Fyra underkategorier har därefter bearbetats fram utifrån de genomförda intervjuerna.
Studiens resultat redogörs först innan en sammanhållen analys av samtlig empiri presenteras.
Tema Socialt arbete med hedersproblematik ur ett könsperspektiv
Kategori Pojkar och mäns
hedersproblematik
Skillnader på möjlighet till hjälp beroende på kön
Underkategori Vem är förövare och vem är offer?
Pojkars utsatthet
Skillnader på hjälp
Brister i kunskap om pojkars
utsatthet Tabell 1: Innehållsanalys av intervjuer om socialt arbete med hedersproblematik ur ett könsperspektiv
23
5.1 Presentation av intervjupersoner
Sju intervjuer har utförts med personer som jobbar inom verksamheter som möter personer med hedersproblematik. Personerna och deras verksamheter kommer att anonymiseras då det inte ska kunna spåras tillbaka till vem och vart informationen kommer ifrån, detta då
hedersärendena som de jobbar med kan vara känsliga och sekretessbelagda vilket betyder att det kan innebära en risk i att utge den informationen. Därmed är namnen som används i studien fingerade, intervjupersonerna heter egentligen något annat. Intervjupersonerna som medverkar i vår undersökning arbetar på olika sorters verksamheter såsom på socialtjänsten, ideella organisationer och skyddade boenden. De medverkande intervjupersoner är följande:
Gustav är en man i 30 årsåldern som arbetar som verksamhetsansvarig på en ideell
verksamhet i en medelstor stad som främst arbetar med att förändra attityder bland unga män och kvinnor som lever i en hederskultur. Gustav uppger att könsfördelningen bland
verksamhetens ungdomar är ganska jämn. Vilket kan bero på att verksamheten främst har riktar in sig på pojkar men har utvecklats så att flickor också kan medverka i exempelvis fadderverksamhet och utbildningar.
Frida är en verksamhetschef i 30 årsåldern som arbetar på ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor, män och barn i en medelstor stad. Verksamheten möter ofta klienter med
hedersproblematik och en stor majoritet är kvinnor men även män, söner och vuxna söner förekommer i verksamhetens boenden.
Berit är i 60 årsåldern och arbetar som biträdande verksamhetschef i en
frivillighetsorganisation med skyddsboenden som arbetar med ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Inger uppskattar att var tionde ungdom som placeras är en kille.
Emilia är en socialsekreterare i 30 årsåldern som arbetar med barnutredningar på
socialtjänsten i en liten kommun. Emilia uppger att socialtjänsten i kommunen inte utreder hedersärenden ofta och pojkar som hjälpsökare förekommer ytterst sällan och hon kan inte nämna något hedersärende med en pojke sedan hon börjat arbetet 2017.
24
Maj-Britt arbetar som kontaktperson på ett skyddat boende i en liten kommun och är i 50 årsåldern. Verksamheten tar emot övervägande kvinnor men Berit uppskattar att ungefär en femtedel av de hjälpsökande är män.
Pontus är i 40 årsåldern och arbetar som enhetschef på barn- och familjeenheten på socialtjänsten i en medelstor kommun. Pontus menar på att det beror på hur
hedersproblematik definieras, det är vanligt förekommande att hans medarbetare får in ärenden där misstanke om heder finns men efter utredning av ärendena är det sällan heder som ligger till grund för beslut som fattas. Han menar även att det är ytterst sällan eller att det aldrig händer att pojkar med hedersproblematik söker hjälp.
Alban är en kille i 20 årsåldern som arbetar som verksamhetsansvarig på en organisation som arbetar med ungdomar som lever med hedersrelaterat förtryck och våld genom att exempelvis erbjuda stöd och förebyggande insatser. Alban uppskattar att könsuppdelningen ungefär är 60 procent tjejer och 40 procent killar som söker sig till organisationen.
5.2 Pojkar och mäns hedersproblematik
Det genomgripande mönstret som visats från empirin är att pojkar och män också kan utsättas för hedersproblematik och leva med hedersrelaterat förtryck och våld. Både som ett offer men också genom en dubbelt utsatt roll som både offer och förövare. Dock belyser många av intervjupersonerna att det är lätt att ha en förutfattad bild av vem som är förövare och vem som är offer. En stor andel av intervjupersonerna menar också att en svårighet som kan finnas är att många upprätthåller och förblindas av könsstereotypiska normer som finns i samhället.
Normer om hur män eller kvinnor ska bete sig och ha för egenskaper, exempelvis att det är accepterat för kvinnor att söka hjälp men inte för män. Normer som kan både hindra personer från att söka hjälp men också från att få hjälp. Dessutom finns en osynlighet kring pojkar som offer inom hederskontexten vilket alla utom en intervjuperson belyste. Det viktigaste som de flesta intervjupersoner ansåg var att mer kunskap om pojkar/män och deras utsatthet behövs, framförallt i det sociala arbetet för att kunna stoppa hedersproblematiken.
I denna kategori kommer två underkategorier rörande pojkar och mäns hedersproblematik att presenteras med tillhörande empiri och citat från intervjuerna. Underkategorin “Vem är förövare och vem är offer?” redogör hur komplext och svårt det är att veta vem som är offer
25
och vem som är förövare då rollerna inte behöver vara självklara samt att en person kan ha de båda rollerna samtidigt eller i olika stadier i livet. Intervjupersonerna beskriver svårigheter med att identifiera rollerna och vad det kan innebära att vara offer och förövare i en
hederskontext. I kategorins andra underkategori “Pojkars utsatthet” beskrivs den komplexa och ofta osynliggjorda utsattheten pojkar i hederskontext kan utsättas för. Pojkar kan reagera och hanterar hedersproblematiken på olika sätt, ofta genom att hamna i destruktiva beteenden.
Det kan vara en följd av att de inte uppmärksammas och erbjuds hjälp samt att manlighet och hjälpsökande inte går ihop.
5.2.1 Vem är förövare och vem är offer?
Flera av intervjupersonerna menar att vem som förtrycker och vem som är offer inte alltid är tydligt, men att det är lätt att ha förutfattade meningar om hur rollerna ser ut. Dessa
förutfattade meningar kan göra att individer som är utsatta osynliggörs och inte får hjälp för att de inte passar in i föreställningen om vem som är ett offer, likadant kan det vara lätt att missa en förövare av samma anledning. Det kan också beskrivas som en dubbelhet i det hela, att det finns de som både är ett offer och en förövare eller har varit ett offer men blir en förövare eller tvärtom. Till exempel berättar Frida att hon har mött de pojkar som har utsatt sina systrar för våld eller förtryck, men att de har gjort det för att de har upplevt att de inte haft ett val. När de sedan har kommit till skyddsboendet upplever hon att de slappnar av. En av intervjupersonerna Pontus upplever sig inte känna igen den dubbla roll pojkar kan ha.
Gustav berättar om den allmänna uppfattningen om att pojkar är förövare men menar att det är en felaktig bild av verkligheten då det finns en dubbel utsatthet och roll:
Vi är långt efter när det gäller pojkarna för att bilden vi fortfarande har, majoriteten av oss, är att pojkarna är förövare. De är inte offer, de är inte utsatta. Och det är ju där, det var ju det här Stefan Löfven gick ut och sa att han ska krossa hedersförtrycket och det är lite farligt att använda ett sådant uttryck för alla som är förövare är ju på något sätt offer inom hederskulturen. Och det är ju inte så att du krossar IS-terrorister utan det här är ju människor som har kommit in i en struktur i ett kollektiv som de inte valt själva utan de har inget val de måste vara i det. (Gustav)
Alban menar att det är lätt att missa vem som är offer om inte en medvetenhet finns om de förutfattade meningar som kan finnas hos en själv. Han menar att kunskap är viktigt
26
för att inte missa dessa individer. Det är också vanligt att offret inte själv ser sig som ett offer för hedersförtryck, eftersom att förtrycket normaliseras.
Utan vi går ut och pratar om det att det har ingen betydelse var man kommer ifrån eller vilket kön man har eller vad det nu kan vara, alla kan vara utsatta för det för att hedern har inget ansikte om man säger så. [...] Som vissa i vissa fall kanske inte ens märker av det till slut utan det blir en vana för att det är så strukturerat sedan du var liten att du ska vara på ett visst sätt, det är vissa regler man som gäller och då blir det du blir begränsad i dina handlingsutrymmen också ifrån tas dina mänskliga rättigheter som du har rätt till.
(Alban)
Den miljön pojkarna växer upp i kan påverka normer de lever efter, Maj-Britt menar att de kan anta rollen som förövare omedvetet.
[...] det är ju så att killar kan ju vara ett offer men sen kanske också bli en förövare för man är ju uppväxt i den här kulturen och med familjen på det sättet de ser på det med heder och skam och så här så att det måste man klart vara medveten om när man börjar.
(Maj-Britt)
5.2.2 Pojkars utsatthet
Intervjupersonerna menar att tjejer utsatthet i en hederskontext är mer känd än pojkars, men pojkars utsatthet skiljer sig från tjejers utsatthet. Empirin visar att både tjejer och pojkar kan vara offer för hedersrelaterat våld och förtryck men pojkar är mer utlämnade i deras utsatthet då deras osynliggörs. Tre av intervjupersonerna berättar att socialtjänsten kan avvakta tills andra nedbrytande beteenden hos pojken framkommer innan insatser kan erbjudas. Vilket intervjupersonerna menar kan bero på okunskap hos socialarbetare och beslutsfattare på förvaltningsrätten eller vårdnadshavare som nekar till hjälp. Det hedersrelaterade förtrycket kan komma från andra länder, eftersom hedern även påverkar släkten som bor i andra länder.
Förtrycket är ofta sanktionerad av hela kollektivet. En av intervjupersonerna lyfter tvetydigheten i begreppet hedersproblematik och utsatthet där det finns gradskillnader.
Gränsdragningar om heder och utsatthet ifrågasätts och samhällets roll i problematiken problematiseras av intervjupersonen. Flera av intervjupersonerna nämner tvångsgifte som något även pojkar utsätts för i hederskontext. Alban menar att när det finns en tjej som blir bortgift så är det ofta en kille som tar emot henne som inte heller fått vara med och bestämma om det är något han vill.
27
Gustav och Alban arbetar på två olika frivilligorganisationer där arbetet riktar in sig på att förändra attityder och värderingar hos unga som lever i hederskontext. Ofta är föreställningar och normer om manlighet ett hinder för pojkar och män att söka hjälp. Gustav berättar:
Så här är det överlag allmänt – pojkar ska inte söka hjälp, för pojkar är ju macho. Eller hur? [...] Och speciellt om man kommer ifrån från den här kulturen. Det ser ju inte bra ut om du söker hjälp, ”vad är det för fel på dig?” och då har vi den stora utmaningen att de löser dem här utmaningarna på egen hand, att de rymmer hemifrån [...] Det kan till och med vara så att systrar, tjejkompisar eller kusiner hör av sig med oro för en kille i sin omgivning istället för att pojken själv söker hjälp eller är medveten om att han behöver hjälp. (Gustav)
Gustav beskriver det som att pojkarna tar problemen i egna händer och ibland rymmer hemifrån pratar även Emilia om. Pojkar som exempelvis tvingas kontrollera en syster och samtidigt vara offer för hedersförtryck uppmärksammas sällan av socialtjänst vilket innebär en större utsatthet då socialtjänst inväntar mer destruktiva beteenden hos den unge. Emilia berättar:
Vi är dåliga på att se dem men man riktar in sig på den som är mest utsatt för våld liksom sen vet jag inte, alltså jag tror att man hamnar i det att ”Ja men det kommer ändå inte gå igenom i förvaltningsrätten” och då kanske man då får man vänta på andra, alltså kanske ungdomsbeteende. Man hittar andra sätt då som man kan lyfta ur dem. Det går nog inte att… det är mina egna tankar kring det, att det kanske är därför. Att det är svårt att lyfta ur de med hänvisning till att dem är förövare. (Emilia)
Alban berättar att de har som mest att göra i verksamheten i maj och augusti-september.
Vilket beror på att innan sommarlovet är det många skolor som ringer och är oroliga för elever som de misstänker kommer föras ur landet under sommaren. Det är desto fler skolor som efter sommarlovet märker att de saknar elever som de misstänker har förts ur landet.
Alban menar att det är vanligt att tro att det bara sker tjejer men att det faktiskt sker pojkar med. Även Gustav berättar om de riskers som finns att pojkar blir förda utomlands.
Det som är är ju att killarna i större utsträckning riskera att bli förda till andra länder än tjejer och det är inte många som vet och det är oftast i uppfostringssyfte. För det är ju inte lika lätt att lämna ifrån sig, för det man gör är att man åker till det här landet man kommer ifrån och så lämnar man sitt barn. Det är ju lättare att lämna pojkarna än flickorna, för lämnar man flickorna så är ju risken ju att det händer något utan att man har kontroll över det, det påverkar ju ryktet. För killarna är det ju inte på samma sätt
