Sjuksköterskans och skötarens upplevelser av patientsäkerhet inom rättspsykiatrisk vård
En kvalitativ intervjustudie
Författare: Tanja Gunnarsson & Fanny
Titel Sjuksköterskans och skötarens upplevelser av patientsäkerhet inom rättspsykiatrisk vård
Författarna Tanja Gunnarsson & Fanny Söderling Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Mikael Rask
Examinator Sylvi Persson
Adress Linnéuniversitetet, Institution för hälso- och vårdvetenskap
352 52 Växjö
Nyckelord Patientsäkerhet, rättspsykiatri, sjuksköterska, skötare
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom den rättspsykiatriska miljön på grund av den patientgrupp som vårdas. Vården utgår ifrån lagtext och är uppbyggd kring hur miljön ser ut, hur bemötandet fungerar mellan alla parter och hur teamarbetet fungerar. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll i verksamheten och ska bistå med stöd till kollegorna, medan skötarens roll är att stödja patienterna till utveckling.
Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas och skötarnas upplevelser av patientsäkerhet inom den rättspsykiatriska vården.
Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med skötare och sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik i sydöstra Sverige genomfördes. Den kvalitativa analysen utgick ifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod.
Resultat: Ur materialet framkom tre kategorier som var Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten, Kommunikationen mellan samtliga parter och Omvårdnad gynnar patientsäkerheten med två till tre underkategorier till varje kategori.
Slutsats: Kommunikationen är viktig för kunskapsutbytet mellan professionerna eftersom det påverkar miljön i verksamheten. Kunskapsutbytet har även en positiv inverkan på patientsäkerheten. Genom utbildning inom patientsäkerhet och dess innebörd samt hur och varför det ska användas i praktiken, kan patientsäkerheten i verksamheten påverkas positivt.
Nyckelord:
Patientsäkerhet, rättspsykiatri, sjuksköterska, skötare
Tack:
Vi vill ge ett stort tack till vår handledare Mikael Rask som har bidragit med bra synpunkter och vägledning genom studiens gång!
Vi vill tacka alla sjuksköterskor och skötare som deltog i intervjuerna. Vi vill också ägna ett stort tack till den rättspsykiatriska kliniken i sydost där studien utfördes.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Den rättspsykiatriska miljön ... 1
Bemötandet inom rättspsykiatri ... 2
Sjuksköterskans roll ... 2
Skötarens roll som vårdare ... 3
Teamarbete ... 3
Patientsäkerhet ... 3
TEORETISK REFERENSRAM ... 4
Delaktighet ... 4
Vårdande mötet ... 5
Trygghet ... 5
Vårdmiljö ... 5
Vårdande kommunikation ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE ... 6
METOD ... 6
Design ... 6
Datainsamling ... 7
Urval och urvalsförfarande ... 7
Analys ... 7
Författarnas förförståelse ... 9
Forskningsetiska aspekter ... 10
RESULTAT ... 10
Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten ... 11
Samspelet mellan personal och patienterna ... 11
Okunskap påverkar patientsäkerheten ... 11
Kommunikationen mellan samtliga parter ... 12
Tryggheten i personalgruppen ... 12
Kommunikationen i personalgruppen ... 12
Omvårdnad gynnar patientsäkerheten ... 12
Dokumentation ... 13
Individanpassad omvårdnad ... 13
Vårdmiljö ... 13
DISKUSSION ... 14
Metoddiskussion ... 15
Design ... 15
Datainsamlingsmetoden ... 15
Urvalsdiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 17
Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten ... 17
Kommunikationen mellan samtliga parter ... 18
Omvårdnad gynnar patientsäkerheten ... 19
VIDARE FORSKNING ... 20
SLUTSATS ... 20
Bilagor.
Bilaga 1. Informationsbrev till avdelningschef Bilaga 2. Informationsbrev till medverkande Bilaga 3. Samtyckesblankett
Bilaga 4. Intervjumall
Bilaga 5. Etisk egengranskning
Bilaga 6. Rådgivande yttrande från Etikkommittén Sydost (Diarienummer 726–2021
INLEDNING
Den vårdande miljön inom rättspsykiatrin skiljs från den somatiska likväl som den allmänpsykiatriska vården utifrån flera olika aspekter. Patienterna inom rättspsykiatrin lider av allvarliga psykiska sjukdomar och har gjort sig skyldiga till brott vilket resulterar i vård under tvångslagar. Den rättspsykiatriska vårdens uppgift är att vårda patienterna och samtidigt agera som ett samhällsskydd. Arbetsdagarna kan bestå av aktiviteter med patienterna till plötsligt stressiga situationer där patienterna kan uppträda aggressivt där beslut och tvångsåtgärder behöver tas direkt, vilket i sin tur kan hämma patientsäkerheten. Studien är viktig för att forskning saknas inom området och studien kan bidra till nya kunskaper inom hur patientsäkerheten upplevs från ett sjuksköterske- och skötarperspektiv. Den nya kunskapen kan även bidra till förbättringsarbete och ny forskning samt belysa problematiken, vilket ökar kunskaperna inom området.
BAKGRUND
Inom psykiatrivården finns flertalet olika grenar varav en av dessa är den rättspsykiatriska vården. Patienterna som vårdas under rättspsykiatrisk vård har begått en brottslig handling där patienternas psykiska sjukdom har varit den bidragande faktorn (Sveriges Domstolar, 2019). En rättspsykiatrisk undersökning genomförs där det avgörs om personen i fråga ska överlämnas till den rättspsykiatriska vården istället för en kriminalvårdsanstalt. Det förekommer inte någon bestämd vårdtid inom rättspsykiatrin utan det är patientens vårdbehov som avgör detta. Beslutet om patientens utskrivning sker i förvaltningsrätten där återfallsrisken för kriminalitet har stor betydelse i beslutet. Innan förvaltningsrätten tar upp ärendet sker en särskild prövning om patienten är tillräckligt frisk för utskrivning (Åklagarmyndigheten, n.d.).
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (2019) ska avdelningarna inom den rättspsykiatriska vården delas in i olika säkerhetsklasser. Säkerhetsklass 1 är av mycket hög säkerhet och avdelningen ska ha ett skalskydd som motverkar fritagnings- och rymningsförsök. Säkerhetsklass 2 är av hög säkerhet och avdelningen ska ha ett skalskydd som motverkar rymningsförsök.
Säkerhetsklass 3 är av godtagbar säkerhet med utarbetade rutiner som innefattar fortlöpande kontroller av var patienterna befinner sig.
Den rättspsykiatriska miljön
Den rättspsykiatriska miljön är sluten och kännetecknas av en hög säkerhet (Hörberg, 2008). Vid inpassering till klinikerna ska vårdpersonal, patienter samt besökare gå genom flertal passager., dessa passager innefattar ID-
kontroller, metalldetektorer och röntgen-bagage scanning av personliga tillhörigheter. Vårdpersonal och även besökare tilldelas ett överfallslarm, ytterligare får ingen annan elektronik tas med in på rättspsykiatriska kliniker.
Säkerhetsåtgärderna som är framtagna är till för att skapa en trygg och säker vårdmiljö för alla parter (Region Stockholm, n.d.). Den rättspsykiatriska vårdmiljön kan vara utmanande för vårdpersonalen på grund av patienternas allvarliga psykiska sjukdomar och tidigare brottsliga handlingar. Detta kan leda till ytterligare svårigheter med att bilda ett hälsofrämjande klimat under tvångsmässig vård (Selvin et al., 2020)
Bemötandet inom rättspsykiatri
Patienterna inom rättspsykiatrin vårdas på klinikerna under olika långa tidsperioder, därför är vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient viktig.
(McDonald et al., 2016). Wiklund (2008) menar att den vårdande relationen grundas i ett samspel med andra människor och att det blir lättare för patienten att släppa fasaden och öppna upp sig. Patienterna som har blivit lämnade ensamma i sitt lidande på grund av att medmänniskor inte har kunnat bistå med det stöd som behövts, erbjuds nu stöd i lidandet genom att få träffa vårdpersonal. Vårdpersonalen bör bemöta patienten på ett sätt som leder till att patienten vågar bjuda in till sitt lidande.
Magnusson et al. (2019) menar att patienter på rättspsykiatriska kliniker upplever att bemötandet från vårdpersonal sker utan respekt och med fördomar. Patienterna uttrycker att de på grund av detta bemötande har upplevt känslor av ångest. Brister i bemötandet har resulterat i att vissa patienter endast fokuserat på att bli utskrivna från kliniken än att vara delaktiga i sin vårdprocess (Magnusson et al., 2019). Enligt Hammarström et al. (2019) kan ett respektfullt och gott bemötande med patienter inom psykiatrisk vård öppna upp dörrar för en positiv verkan på deras psykiska diagnoser och omvårdnadsprocess. Det vårdande samtalet mellan patienten och vårdpersonalen är en viktig del av omvårdnadsprocessen eftersom detta leder till möjligheten att förbättra patientens hälsa. Patienternas tidigare brottshandlingar kan bidra till stress och inre konflikter mellan parterna, vilket kan hämma relationen mellan vårdpersonal och patient. Sammanfattningsvis påverkas patientsäkerheten inom den rättspsykiatriska vården på grund av den bristande relationen.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans roll innefattar ett stort eget ansvar och självständigt arbete.
Yrkesrollen utformas av helhetsbilden och det etiska förhållningssättet.
Omvårdnadsprocessen är sjuksköterskans stora ansvarsområde, både som arbetsledare och i det patientnära arbetet. Omvårdnadsprocessen grundas i relationen mellan sjuksköterska, patient och anhöriga. Kompetenser som
förmågan att arbeta i team, arbeta utefter evidensbaserad vård och säker vård (Svenska sjuksköterskeföreningen, 2016). Dessutom bör sjuksköterskan kunna kommunicera och lyssna effektivt, uppvisa empati och bemöta samt hantera patienters känsloreaktioner inom rättspsykiatrin Barr et al. (2019).
Inom den rättspsykiatriska vården kan sjuksköterskan bli konfronterad med obegripliga uttryck för lidande hos patienterna. När lidandet är svårt att uttrycka för patienten är det viktigt att sjuksköterskan genom öppenhet och följsamhet försöker visa medkänsla. Det är viktigt att förstå och bemöta dessa uttryck eftersom det kan leda till en mer adekvat omvårdnad. Den långa vårdtiden påverkar även sjuksköterskans egen sårbarhet eftersom risken att relatera till lagar och regler är stor. Därför är det viktigt att skapa en miljö där sjuksköterskan får reflektera och agera utifrån egna känslor (Hammarström et al., 2020).
Skötarens roll som vårdare
Inom den rättspsykiatriska vården ses skötaren som en vårdare. Enligt Rask och Brunt (2010) innebär vårdarens arbetsuppgifter att hjälpa och stödja patienten till att utveckla och förändra sitt sociala mönster och beteende.
Vårdaren utför även sparsam och kortfattad journaldokumentering kring patientens mående och säkerhet. Utöver detta ska vårdaren skydda patienten från att skada sig själv och sina medpatienter. Likväl som att skydda patienterna ska även vårdaren agera som ett samhällsskydd för att patienten inte ska återfalla i kriminalitet. Vårdaren kan även ses som en förebild och vara en trygghet som patienterna kan vända sig till i förtroende. Vidare kan detta leda till att vårdaren behöver hålla distans till patienten för att relationen inte ska bli för personlig samt ha en icke straffande och icke-moraliserande attityd.
Teamarbete
Rättspsykiatrisk vård genomförs i team bestående av sjuksköterskor, skötare, läkare, kuratorer, psykologer och arbetsterapeuter. Dessa professioner deltar i vårdinsatserna för patienten i fråga och vården blir på det sättet individanpassad (Region Stockholm, n.d.). Enligt Kvarnström et al., (2017) leder teamarbetet till en individanpassad omvårdnad och en patientsäker vård. Teamet utformas utefter patientens behov, målsättning och samarbetet mellan professionerna samt vilken kompetens som krävs för att fullfölja kraven.
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet innebär att i största mån undvika och förebygga vårdskador som exempelvis diagnostiska eller medicinerings skador från hälso- och sjukvården. Detta är en del av vården där både vårdpersonal och patienter bär ett gemensamt ansvar och där den utökade säkerheten är viktig
för båda parter (Morris, Ruddock et al., 2020). Enligt Öhrn (2009) bedrivs en patientsäker verksamhet av vårdpersonalens kännedom kring vilka problem och brister som kan uppstå. Det patientsäkra arbetet uppnås inte bara genom vårdpersonalens kännedom utan också genom en fungerande avvikelsehantering, säkerhetskultur och analyser av inträffade vårdskador.
Den svenska sjukvården följer Socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer, som är grundade genom lagstiftning från riksdag och regering, för att kunna bedriva en patientsäker vård (Socialstyrelsen 2020). Patientsäkerhetslagen syftar på att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen innehåller riktlinjer för skydd mot vårdskador, vilka kan definieras som kroppslig eller psykisk skada, lidande, sjukdom eller dödsfall vilket hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder vidtagits (Patientsäkerhetslagen SFS 2010: 659 kap 1 §5).
Den svenska hälso - och sjukvården strävar efter en ökad patientsäkerhet och i samband med detta har arbete för att förhöja patientsäkerheten påbörjats.
Kunskapen kring patientsäkerhet ökar successivt, trots detta och förebyggande arbeten drabbas fortfarande många patienter av fysiska och psykiska vårdskador. Vederbörande aktörer bör samarbeta inom ett flertal områden för att utveckla och stärka patientsäkerheten (Socialstyrelsen, 2020).
TEORETISK REFERENSRAM
Studien har vårdvetenskap som utgångspunkt. Enligt Ekebergh (2015) grundas vårdvetenskapen sig inom vetskapen om hur lidande, hälsa och vårdande är för människan samt kännetecknas detta av en helhetssyn av människan.
Vårdvetenskapen har den inre dimensionen som fokus och kompletterar därmed den medicinska vetenskapen i hälso-och sjukvården. De vårdvetenskapliga begreppen i studien är, delaktighet, vårdande möte, trygghet, vårdmiljö och vårdande kommunikation.
Delaktighet
För att ett samspel mellan samtliga parter ska kunna ske får patienterna på rättspsykiatriska kliniker möjlighet till att delta och föra fram åsikter kring sin egen vård vid läkarronderna. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) får patienter som drabbas av sjukdom en förändrad vardag då det kända sammanhanget förändras. Genom att involvera och göra patienten delaktig i vården kan patienten lättare acceptera det nya sammanhanget. Delaktigheten i vården innebär att patienten får en möjlighet att påverka och känna ett ansvar för vårdsituationen. Samspelet mellan vårdare och patient är viktigt för att kunna uppnå hälsa och välbefinnande.
Vårdande mötet
Patienterna i den rättspsykiatriska vården har konstant tillgång till dagliga samtal med psykolog eller vårdpersonal där målet är att mötet ska vara vårdande. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att ett vårdande möte handlar om att skapa en relation mellan vårdare och patient. Vårdarens öppenhet och följsamhet samt strävan efter mellanmänsklig relation till patienten är grundläggande för ett vårdande möte. Mötets duration kan variera där det handlar om att skapa en förståelse av situationen som leder till en förbättrad hälsoprocess. Genom att se patienten i ögonen kan vårdaren skapa en känsla av trygghet som stärker samtalet. En lätt beröring ger patienten känslan av att hen är sedd och lyssnad på vilket bidrar positivt till ett vårdande möte.
Trygghet
Tryggheten ökar när patienterna inom den rättspsykiatriska vården får information om varför de befinner sig där och hur vården kommer bedrivas.
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) hör begreppet trygghet samman med den enskilde individens välbefinnande och upplevelse av hälsa. Begreppet beskrivs som en fundamental känsla och är kopplat till både yttre och inre faktorer såsom förväntningar, kontroll, barndom och miljö. Tryggheten grundas i förståelsen om vården som erbjuds samt vetskap om rätten till vård, vilket kan ge svar på det obegripliga.
Vårdmiljö
Den rättspsykiatriska vårdmiljön innefattar kontinuerlig övervakning och med olika säkerhetsåtgärder, som exempelvis visitationer och kontroller vid inpassering till kliniken. Ylikangas (2017) menar att individer påverkas av en obekant omgivning eftersom hörseln, synen och känseln förstärks.
Anpassningen till den nya miljön påverkas beroende på vilka känslor som uppkommer hos individen. Att individer har en anpassningsförmåga leder till en positiv inställning till nya miljöer. Det finns en inre miljö som skapas av individens egna värderingar, idéer, tro och kunskap, vilket även kallas för den psykosociala miljön. I samhället finns det skrivna och oskrivna regler som utgår ifrån samhällets förväntningar, normer och kulturer, dessa regler påverkar den inre miljön hos människan.
Vårdande kommunikation
Dagliga samtal erbjuds till patienterna antingen med sjuksköterskan eller skötaren inom den rättspsykiatriska vården. Fredriksson (2017) förklarar att människans förmåga och vilja till kommunikation är en viktig faktor för utvecklingen både individuellt och i grupp. Kommunikationen och språkförståelsen mellan de olika parterna kan bidra till en förståelse för patienternas lidande och hälsa. Den vårdande kommunikationen handlar om att lindra lidande och upprätthålla kommunikationen i stressfulla situationer,
men kommunikation kan även skapa konflikter och spänningar mellan individer.
PROBLEMFORMULERING
Den rättspsykiatriska vårdmiljön är sluten och stressiga situationer kan lätt uppstå vilket påverkar vårdmötet negativt. Tidigare forskning visar att patienter upplever bemötandet som negativt eftersom fördomar förekommer och ingen respekt visas. En betydelsefull faktor i rehabiliteringen är det vårdande samtalet mellan patient och personal. Det vårdande samtalet och bemötandet har även betydelse för hur relationen formas mellan parterna.
Bristande kommunikation eller missförstånd mellan patient och vårdpersonal kan hämma patientsäkerheten.
Sjuksköterskan ska kunna bemöta patienterna utefter deras individuella behov trots svårigheter att utföra och förstå dessa. Därför ska sjuksköterskan både kunna se och bemöta dessa behov oavsett om de är obegripliga eller begripliga.
Att som sjuksköterska kunna ha förståelse och medkänsla för patienten kan ha positiva effekter på omvårdnaden. Faktorer som kan påverka bemötandet och relationen är patienternas psykiska sjukdomar och deras brottshandlingar.
Personalen kan uppleva svårigheter med att acceptera patientens brottshandlingar vilket kan påverka relationen och bemötandet negativt.
Det vårdande samtalet och bemötandet har stor betydelse för patientens rehabilitering. Rehabiliteringen kan påverkas negativt om personalen inte kan bistå med den hjälp patienten behöver eller undvika fördomar om patienten.
Därför är det viktigt för personalen att inte ta med personliga åsikter till arbetsplatsen eftersom det kan påverka patientsäkerheten negativt.
SYFTE
Studiens syfte var att belysa sjuksköterskornas och skötarnas upplevelser av patientsäkerheten inom den rättspsykiatriska vården.
METOD
Design
Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Eftersom vårdpersonalens upplevelser av patientsäkerheten skulle lyftas fram var därför den kvalitativa ansatsen adekvat. Kristensson (2014) menar på att syftet med den kvalitativa forskningen att undersöka individers upplevelser av olika situationer. Genom en kvalitativ forskning skapas en mer detaljerad bild av hur situationen upplevs, vilket uppnås när författarna aktivt interagerar med informanterna och i analysprocessen.
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i sydöstra Sverige.
Klinikens forskningschef tillfrågades om intervjustudien var genomförbar, och efter ett godkännande skickades det sedan ut informationsbrev till avdelningscheferna (Bilaga 1) samt informanterna (Bilaga 2).
Informationsbreven beskrev studiens syfte, men även de uppsatta inklusionskriterierna för deltagande. Informanterna som valdes till studien fick sedan skriva under en samtyckesblankett (Bilaga 3) innan intervjuerna påbörjades.
Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjumall (Bilaga, 4). Kristensson (2014) skriver att semistrukturerade intervjuer utgår ifrån att samma frågor ställs till alla informanter och att det finns plats för följdfrågor.
Under våren 2021 genomfördes sex intervjuer via telefonsamtal med tre anställda skötare och tre sjuksköterskor på en klinik i sydöstra Sverige. Under intervjuerna befann sig både författarna och informanterna i avskilda rum för att minimera störande bakgrundsljud. Intervjuerna spelades in och förvarades på ett USB-minne med en lösenkod som var inlåst hos en av författarna.
Intervjuerna transkriberades i efterhand med hjälp av aktivt lyssnande. När studien var klar raderades materialet från USB-minnet.
Urval och urvalsförfarande
Rekryteringen av informanterna utgick ifrån ett bekvämlighetsurval.
Kristensson (2014) skriver att bekvämlighetsurvalet grundas i att tillfråga de som av bekvämlighet är tillgängliga (Kristensson, 2014). Sjuksköterskor och skötare på en rättspsykiatrisk klinik i sydöstra Sverige tillfrågades och fick sedan själva ta kontakt med studentkoordinatorerna vid intresse av medverkan i studien. Studentkoordinatorerna förmedlade därefter kontakten vidare till författarna. De tre sjuksköterskor och tre skötare, varav tre män och tre kvinnor, som blev aktuella för studien var de som uppfyllde inklusionskriterierna och angav samtycke. Informanterna var mellan 30 och 55 år och arbetserfarenheterna varierade mellan två år upp till tio år på kliniken.
Studiens inklusionskriterier innefattade anställda skötare eller grundutbildade sjuksköterskor på rättspsykiatriska kliniken med patientkontakt. Deltagarens ålder skulle vara över 20 år.
Analys
Analysen av den kvalitativa datan genomfördes utefter Hällgren Graneheim &
Lundmans (2017) innehållsanalys. Metoden utgick ifrån att meningsbärande enheter togs ut, det vill säga relevanta och intressanta meningar från intervjun.
Dessa meningsenheter kondenserades sedan vilket innebar att meningsenheterna fick en etikett som beskrev det övergripande innehållet.
Koderna bildade underkategorier som därefter bildande kategorier som svarade på studiens syfte (Tabell 1). De kategorier som togs fram var Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten, Kommunikationen mellan samtliga parter och Omvårdnaden gynnar patientsäkerheten med underkategorier.
Tabell 1. Exempel på dataanalys Meningsenhe
t (ME)
Kondenserad meningsenhet (KE)
Kod Underkatego
ri (UK)
Kategori (KAT)
“... så det gäller ju när du ska använda tvångsåtgärde r. Då ska du tolka dem utefter en lagtext och det är ju ingenting man är förberedd på kan jag säga när man har gått ut till exempel sjuksköterske linjen”
(Informant 4)
Tvångsåtgärde r ska tolkas från lagtext och det är inget man lär sig på
sjuksköterskeu tbildningen.
Saknar kunska per om att tolka tvångså tgärder utifrån lagtext.
Okunskapen påverkar patie ntsäkerheten
Kunskap och samspel påverkar patie ntsäkerheten
“...Att som sjuksköterska har man ju en arbetsledande funktion väldigt mycket när man arbetar här, och i den funktionen så
.Sjuksköterska n är
arbetsledare I den funktionen ingår det att påminna gruppen om att reflektera kring sina
Sjukskö terskan är arbetsle daren som ska påminn a om reflekti on
Kommunikati onen inom personalgrupp en
Kommunikati on mellan samtliga parter
måste det ingå att man påminner gruppen om att reflektera kring sina egna attityder och
föreställninga r, som det ju finns en del av inom psykiatrin speciellt inom rättspsykiatri n”(Informant 5)
egna attityder och föreställn ingar.
“Asså patientsäkerh et är allting från att skydda patienten från att inte skada sig,
omvårdnad, samtidigt skydda patientens personliga integritet och uppgifter”
(Informant 2)
Patientsäkerhe t är att skydda patienterna, deras personliga integritet och uppgifter och omvårdnad
Skydda patiente rnas integrit et och uppgift er
Dokumentatio n
Omvårdnad gynnar patientsäkerhe ten
Författarnas förförståelse
Författarna i studien har genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom rättspsykiatrisk vård. Detta medförde en förförståelse om lagar som rättspsykiatrin verkar inom, den rättspsykiatriska miljön, hur verksamheten och vårdandet av patienterna fungerar. Förförståelsen hos individen påverkar hur ny information tas in enligt Friberg och Öhlén (2017).
Sjuksköterskeprogrammet lyfter fram att patientsäkerheten är en viktig del av vården. Diskussioner mellan författarna gav en ökad medvetenhet om
förförståelsen och hur detta skulle kunna påverka studien. Under VFU:n väcktes intresset att djupare analysera patientsäkerheten samt att se om den kan upprätthållas inom rättspsykiatrisk vård.
Forskningsetiska aspekter
Studien utgick efter de etiska riktlinjerna som Helsingforsdeklarationen framhäver. Helsingforsdeklarationen (2013) framför att de etiska riktlinjerna kring individens självbestämmande, integritet och samtycke ska infinnas. De etiska riktlinjerna leder till att informanterna i studien inte kränks (Helsingforsdeklarationen, 2013). Studiens informanter skrev på en samtyckesblankett innan intervjuerna (Bilaga 4) och informerades om att de kunde avbryta medverkan utan några konsekvenser.
Det genomfördes en egengranskning (Bilaga 5) där det framkom att studien behövde ansöka om etiskt rådgivande. Ansökan till etisk rådgivning genomfördes och skickades till Etikkommittén Sydost som beslutade att det inte fanns några etiska hinder för att studien skulle kunna genomföras enligt planering. Diarienummer: 726–2021 (Bilaga 6).
Under intervjuerna ställdes frågor om arbetssituationer vilka kan upplevas som känsliga att svara på. Informanterna kunde känna ett obehag eller en ovisshet till att svara på frågorna, vilket kan ses som en riskfaktor i studien.
Informanterna informerades därför om att de inte behövde svara på frågorna som upplevdes känsliga.
I studiens resultat nämns varken informanternas namn eller placering utan namnges som informant 1–6 för att bibehålla sekretessen för deltagarna. För att ytterligare säkerhetsställa sekretessen förvarades materialet på ett inlåst USB-minne med lösenkod. Behöriga till materialet var författarna, handledaren och examinatorn. Materialet raderades från USB-minnet när studien var klar.
RESULTAT
Studiens resultat presenteras under följande kategorier Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten, Kommunikation mellan samtliga parter och Omvårdnad gynnar patientsäkerheten med tillhörande underkategorier (Tabell 2). Kategorierna beskriver sjuksköterskornas och skötarnas upplevelser av patientsäkerheten inom rättspsykiatrin.
Tabell 2. Kategorier och underkategorier
Kategori Underkategori
Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten
- Samspelet mellan personal och patienterna
- Okunskap påverkar patientsäkerheten Kommunikation mellan samtliga
parter - Tryggheten i personalgruppen
- Kommunikationen i personalgruppen Omvårdnad gynnar patientsäkerheten - Dokumentation
- Individanpassad omvårdnad - Vårdmiljö
Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten
Sjuksköterskorna och skötarna beskrev i denna kategori hur kunskapen och samspelet påverkade patientsäkerheten. Underkategorier som framkom var Samspelet mellan personal och patienterna och Okunskap påverkar patientsäkerheten.
Samspelet mellan personal och patienterna
Samspelet grundades i att möten och kontinuerliga samtal blev vårdande samt att en relation där patienten hade förtroende till vårdpersonalen byggdes upp.
Dessa möten och samtal visade sig hålla personalen uppdaterade om patienterna och deras vårdprocess, vidare bidrog detta till mindre missförstånd mellan parterna. Sjuksköterskan eller skötaren kunde även närvara vid patienternas rättegångar för att agera som ett psykiskt stöd, detta minimerade eventuell oro från patienten. “...//..// de vet vilka de ska vända sig till och då är vi uppdaterade både genom samtal med patient och så att den får ut det den ska genom sin vård. (Informant 3)”.
Okunskap påverkar patientsäkerheten
Eftersom den rättspsykiatriska vården utgår ifrån olika lagrum, ansågs det vara viktigt att kunna behärska lagarna och dess innebörd. Kunskapen om lagarna kunde därmed bidra till att tvångsåtgärderna kunde genomföras korrekt. Vid bristande kunskaper om gällande lagar kunde misstolkningar ske, vilket kunde leda till att patientsäkerheten blev hotad. Genom tydliga riktlinjer, regler och rutiner kunde patientsäkerheten öka.
Saknaden av utbildning om patientsäkerhet och forskning inom rättspsykiatrisk vård visades påverka verksamheten negativt, då samtliga sjuksköterskor och skötare inte visste om det arbete som utfördes var evidensbaserat. Utbildningen ansågs kunna bidra till en ökad vetskap i personalgruppen om hur vården ska bedrivas på ett patientsäkert sätt. “... så det gäller ju när du ska använda tvångsåtgärder då ska du tolka dem utefter en lagtext och det är ju ingenting man är förberedd på kan jag säga när man har gått ut till exempel sjuksköterskelinjen. (Informant 4).”
Kommunikationen mellan samtliga parter
Sjuksköterskorna och skötarna beskrev i denna kategori hur kommunikationen mellan samtliga parter påverkade patientsäkerheten. Underkategorier som framkom var Tryggheten i personalgruppen och Kommunikationen i personalgruppen.
Tryggheten i personalgruppen
Tryggheten och patientsäkerheten beskrevs påverkasav underbemanning av personal, då detta skapade en överbelastning. Genom att ha rätt personal på plats gynnades patientsäkerheten då tryggheten kring vad som skulle göras ökade. Det ansågs viktigt att samtliga visste vilka riktlinjer samt steg som skulle följas vid stressiga eller nya situationer. Vid oklarheten och
funderingar kunde personalgruppen finna tryggheten i varandra då de tillsammans diskuterade och gav varandra stöd. “... Det kanske blir stressat så men det är väl en förbättring där att alla liksom känner sig trygga på i alla situationer. Att man följer dem där stegen som finns. (Informant 1)”.
Kommunikationen i personalgruppen
Det framgick att patientsäkerheten ökade genom samtal mellan personalen.
Kommunikationen mellan verksamhetens olika professioner gynnade patientsäkerheten då vården på detta sätt kunde säkerställas. Vidare ansågs sjuksköterskan som arbetsledare behöva kunna utmana kollegorna till att tänka kritiskt om varandras agerande och att påminna om vikten av att reflektera kring attityder och föreställningar.
“...Att som sjuksköterska har man ju en arbetsledande funktion väldigt mycket när man arbetar här, och i den funktionen så måste det ingå att man påminner gruppen om att reflektera kring sina egna attityder och föreställningar, som det ju finns en del av inom psykiatrin speciellt inom rättspsykiatrin. (Informant 5)”
Omvårdnad gynnar patientsäkerheten
Sjuksköterskorna och skötarna beskrev i denna kategori hur omvårdnaden påverkade patientsäkerheten. Underkategorier som framkom var Dokumentation, Individanpassad omvårdnad och Vårdmiljö.
Dokumentation
Dokumentationen ansågs vara en viktig faktor att ha i beaktande vid omvårdnaden, och att detta ökade patientsäkerheten. Den information som fanns om eller kom från patienten var av vikt att dokumentera för att det skulle anses vara verifierat. Både sjuksköterskorna och skötarna beskrev att det genom utredningar och god kännedom om patienterna bidrog till att en säkrare dokumentation. Därmed kunde vården enklare individanpassas och säkerställas. “... Det är viktigt för oss att verifiera det vi tror oss veta om patienten, att det är sant och att det finns dokumenterat någonstans (Informant 5). “
Individanpassad omvårdnad
Samtliga sjuksköterskor och skötare upplevde att identifieringen av patienternas sjukdom, rätt behandling i tid samt bemötandet var tre bidragande faktorer till en patientsäker vård. Om bemötandet individanpassades efter patienternas sjukdomsbild och behandling gynnades patientsäkerheten.
Bemötandet kunde vara av lågaffektiv karaktär, vilket gav en lugnande effekt på patienterna.
“...Vi jobbar lågaffektivt och det är ju att vi bemöter patienterna på ett lugnt och korrekt vis. Det är ju om de brusar upp så ska inte vi göra det så att säga utan hela tiden ha en låg energinivå i samtal med patienterna (Informant 1).”
Patientkontakten mellan sjuksköterskorna, skötarna och patienterna visade sig vara viktig för att säkerställa patientsäkerheten. Patientkontakten bibehölls genom vårdlag där arbetet utgick ifrån att det var samma vårdare som arbetade med samma patient. Vårdlagen medförde en delaktighet för patienterna i sin egen vård då deras egna åsikter kunde framföras. Vidare bidrog detta till en trygghet och säkerhet för patienterna då de hade vetskapen om vart de skulle vända sig om frågor eller funderingar uppkom.
“... Vi är vårdlag, så vi har ju hand om en patient och då är vi kanske tre//...// vi sitter ner och så pratar vi. Så att patienten får ju tala om sitt och vad den vill och hur vi ska gå vidare med planen för just den patienten (Informant 3)”
Vårdmiljö
Patienterna på den rättspsykiatriska kliniken befann sig på en begränsad yta, vilket upplevdes skapa utmaningar för sjuksköterskorna och skötarna. Utmaningarna uppstod främst vid akuta situationer, som exempelvis bråk mellan patienter, då alla parter tycks vistas på samma utrymme. Detta påverkade i sin tur verksamhetens vårdmiljö och säkerhet negativt. “I med att de är blandade på avdelningar, så att det är många personer med svår problematik på en väldigt liten yta 24 timmar om dygnet (Informant 4). “
Utåtagerande patienter beskrevs vara en del av den rättspsykiatriska vårdmiljön och att situationer där patienter har hamnat i konflikt med varandra hämmade patientsäkerheten. “...Jag har också sett patienter som har råkat illa ut när andra patienter har varit inblandade, asså att de blir påhoppade av andra patienter. (Informant 1)”. I samband med utåtagerande patienter kunde hotfulla och stressfulla situationer uppstå. Sjuksköterskornas och skötarnas agerande i dessa situationer visades påverka patientsäkerheten. Genom att avvärja hotet direkt, som kunde vara en medpatient, eller lugna situationen genom att kommunicera upplevdes vårdmiljön bli bättre och av säkrare grad.
“...Sen är ju givetvis också så att inom våran verksamhet så kan det vara så att dels på grund av sjukdomsbilderna så kan dem ju vara farliga både för sig själv och sin omgivning och då är det ju att man går in och hanterar denna situation på ett sätt som gör att patienten inte kommer till skada. (Informant 1)”
Inom den rättspsykiatriska vårdmiljön användes vanligen patienternas tilltalsnamn istället för personnummer vid exempelvis läkemedelsgivning.
Detta kunde skapa orosmoment om sjuksköterskan eller skötaren inte hade tillräckligt med kunskap om patienten eller inte kunde patientens namn.
Vid stressfulla situationer hämmades patientsäkerheten då risken för vårdskador uppstod. Under dessa situationer gjordes bedömningen att en omedelbar injektion övervägde ett aseptiskt arbetssätt, vilket exempelvis kunde ske om patienten var fasthållen. Situationer som resulterade i vårdskador, alternativt kunde föranlett en allvarlig vårdskada skulle anmälas som avvikelser.
DISKUSSION
Studiens syfte var att belysa sjuksköterskornas och skötarnas upplevelser av patientsäkerheten inom den rättspsykiatriska vården. Studiens resultat grundades på sex semistrukturerade intervjuer som analyserades genom Hällgren Graneheim och Lundmans (2017) analysmetod. Analysen resulterade i följande kategorier Kunskapen och samspelet påverkar patientsäkerheten, Kommunikationen mellan samtliga parter samt Omvårdnaden gynnar patientsäkerheten med tillhörande underkategorier. Studiens syfte besvarades utifrån kategorierna och underkategorierna. Sammanfattningsvis visar resultatet att kunskapen, kommunikationen och omvårdnaden i verksamheten påverkar patientsäkerheten. För att säkerhetsställa patientsäkerheten i verksamheten krävs det tydliga riktlinjer för hur lagtexter ska tolkas och appliceras i praktiken.
Metoddiskussion Design
Hällgren Graneheim och Lundmans (2017) analysmetod används ofta inom vård- och omvårdnadsforskning för tolkning och granskning av transkriberade intervjuer. Analysmetoden ansågs därför vara användbar i förhållande till studiens syfte.
Intervjuerna analyserades på en låg abstraktionsnivå, vilket innebär att analysen gjordes textnära som medförde en låg grad av egen tolkning. Enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2017) kan en analys som genomförs på låg abstraktionsnivå gå miste om det centrala innehållet i texten, därför behövs en viss grad av tolkning. Analysens resultat blir därmed mer begripligt och meningsfullt, vilket stärker trovärdigheten. Vidare menar Hällgren Graneheim och Lundman att trovärdigheten kan påverkas om en analys genomförs med hög abstraktionsnivå, då egna fördomar och idéer kan influera tolkningen (Hällgren Graneheim & Lundman, 2017).
Datainsamlingsmetoden
Studien inkluderade tre sjuksköterskor och tre skötare, varav tre var män och tre kvinnor, i åldrar mellan 30 till 55 år med olika arbetserfarenheter och förkunskaper, vilket ökade variationen av upplevelser av patientsäkerheten i verksamheten. Sjuksköterskorna visade sig ha en bredare kunskap kring patientsäkerhetens innebörd jämförelsevis med skötarna, trots detta påverkades inte kunskapsskillnaderna upplevelserna av patientsäkerheten inom verksamheten.
Enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2017) ökar tillförlitligheten om författarna under analysprocessen är medvetna om deras egna ställningstaganden och förståelse för det ämne som ska undersökas. Ytterligare ökar tillförlitligheten om författarna granskat och genomfört analysen tillsammans (Hällgren Graneheim & Lundman, 2017). Tillförlitligheten i föregående studies resultat påverkades eftersom författarna var delaktiga i samspelet som skedde under intervjuerna eftersom det gavs möjlighet att styra frågorna utefter studiens syfte. Den förförståelse som författarna erhöll kring rättspsykiatrisk vård kontrollerades genom diskussioner om tidigare erfarenheter och kunskaper, samt kunskapernas eventuella påverkan på studien.
Studiens intervjuer med sjuksköterskorna och skötarna genomfördes via telefonsamtal, detta bidrog till att tolkningen av informanternas ansiktsuttryck och kroppsspråk förlorades. Genom ansiktsuttryck och kroppsspråk hade en större förståelse av informanternas upplevelser och en bredare bild av vårdmiljön bildats.
Urvalsdiskussion
Vid rekryteringen av informanter till studien användes bekvämlighetsurvalsmetoden på grund av svårtillgängligheten att komma i kontakt med sjuksköterskor och skötare inom rättspsykiatrin.
Bekvämlighetsurvalsmetoden ansågs därför vara adekvat till studiens syfte.
Urvalsmetoden bidrog till att författarna hade en låg delaktighet i rekryteringen till studien, eftersom informanterna själva tog kontakt vid intresse. Däremot medförde detta en risk för mindre variation då studiens informanter togs ut ur ett gemensamt sammanhang. Ytterligare en nackdel med studiens rekrytering var att studentkoordinatorerna på den rättspsykiatriska kliniken var delaktiga i urvalet av informanter, vilket kunde ha påverkat konfidentialiteten. Detta gjorde att studentkoordinatorerna visste vilka sjuksköterskor och skötare som hade deltagit i studien. Vidare minskar detta studiens tillförlitlighet på grund av studentkoordinatorernas delaktighet i rekryteringen av informanter.
I förhållande till studiens datainsamlingsmetod kunde snöbollsurvals metod varit en alternativ urvalsmetod. Enligt Kristensson (2014) utgår metoden snöbollsurval ifrån att en individ blir tillfrågad om medverkan i studien, som därefter rekommenderar en ny passande individ till studiens syfte. Processen pågår tills författarna anser att det finns tillräckligt mycket material till att svara på studiens syfte. Snöbollsstrategin anses vara en bra urvalsmetod om studien utgår ifrån att intervjua en speciell grupp som kan vara svår att få tag på (Kristensson, 2014). En specifik grupp som är svårtillgängliga utan rekryteringshjälp, som exempelvis studentkoordinatorer, är sjuksköterskor och skötare inom rättspsykiatrisk vård eftersom kontaktuppgifter till avdelningarna är svårframkomliga. Snöbollsmetoden hade därför kunnat vara ett alternativ för att underlätta studiens rekrytering av informanter. Däremot riskeras informanternas anonymitet vid urvalet då informanterna hade haft vetskap om vem som rekommenderades som informant till studien.
Överförbarhet
Överförbarhet menas med hur stor möjligheten är till tillämpning av studiens resultat till andra sammanhang. Enligt Kristensson (2014) är det läsaren själv som avgör studiens överförbarhet. Föreliggande studies syfte var att belysa sjuksköterskor och skötarens upplevelser av patientsäkerhet inom rättspsykiatrisk vård, vilket minskar överförbarheten då det är en specifik vårdmiljö. Studiens resultat ger en insyn i hur patientsäkerheten upplevs från ett sjuksköterske- och skötarperspektiv vilket ger möjligheten till överförbarhet till en viss grad. För att överförbarheten ska öka bör sammanhanget likna den rättspsykiatriska vårdmiljön. Eftersom studien utgick ifrån sex intervjuer rekommenderas det att inte generalisera resultatet.
Forskningsetiska aspekter
Studien utgick ifrån Helsingforsdeklarationens (2013) etiska riktlinjer som innefattar att individens integritet skyddas genom att samtycke finns, vilket minskade risken för kränkning av informanterna (Helsingforsdeklarationen, 2013). Innan studiens intervjuer påbörjades skrev informanterna på en samtyckesblankett, vilket stärkte skyddet av dess integritet. Informanterna tillgavs även information om att de kunde avbryta sin medverkan utan att studien skulle påverkas, detta föll också in under Helsingforsdeklarationens (2013) etiska riktlinjer.
En etisk egengranskning utfördes för att säkerställa att studien stödde de etiska riktlinjerna, dessutom skickades en ansökan till Etikkommitté Sydost vilket ökar studiens tillförlitlighet. Under intervjuerna ställdes frågor som kunde upplevas känsliga eller skapa ett obehag för informanten. Om informanterna upplevde obehag kunde detta påverka studien eftersom informanten kunde välja att inte svara på frågan eller dra tillbaka sin medverkan, vilket i sin tur kunnat påverka studiens tillförlitlighet.
Resultatdiskussion
Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten
Idvall och Andersson (2014) menar att utveckling och förbättringsarbete inom vården är viktigt för att öka vårdkvalitén. Både sjuksköterskorna och skötarna påpekar i föreliggande studiens resultat att tryggheten och patientsäkerheten minskar på grund av okunskap. Vidare skriver Idvall och Andersson att en del av yrkesrollen som sjuksköterska innefattar ett eget ansvar om att följa den kunskapsutveckling som finns inom sitt yrkesområde (Idvall & Andersson, 2014). I föreliggande studies resultat märks kunskapsskillnader kring vad patientsäkerhet är och hur detta bedrivs i praktiken, vilket resulterar i misstolkningar om lagtexter. Det är därför viktigt att ett kunskapsutbyte mellan professionerna sker, då detta bidrar till en ökad patientsäkerhet.
Enligt De Vogel et., al (2019) behövs det utbildningsprogram som fokuserar på kontinuiteten i den rättspsykiatriska vården. Sjuksköterskorna har en arbetsledande roll inom den rättspsykiatriska vården och ska kunna utmana kollegorna till utveckling genom reflektion inom attityder, varandras agerande och föreställningar. När reflektion sker inom personalgruppen kommer patientsäkerheten öka, dessutom ökar tryggheten inom personalgruppen när kunskap finns om när, var och hur vården ska utföras.
Rask och Brunt (2007) skriver att genom ett socialt samspel kan patienternas beteenden uppmärksammas, hur de beter sig till andra, både enskilt och i grupp. Sjuksköterskan kan via samtal och diskussioner få en bild av patienten och vidare förmedla detta till medarbetare (Rask & Brunt, 2017). I föreliggande studies resultat visas att både sjuksköterskorna och skötarna
upplever att patientsäkerheten gynnas genom dialoger med varandra men också med patienterna. Söderberg et al. (2020) menar att kommunikationen, rapporteringen och patientens delaktighet är en vägande del i det vårdande mötet. Genom patientens delaktighet kan patientsäkerheten påverkas då skötaren och sjuksköterskan kan ha en tendens att bli allt för personliga i samtalet. Vidare skriver Rask och Brunt (2007) att patienterna inom den rättspsykiatriska vården har ett begränsat socialt liv och att detta påverkar deras utveckling i vårdprocessen. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna och skötarna uppmuntrar till samtal för att patienten inte ska känna sig begränsad (Rask & Brunt, 2007).
De Vogel et al. (2019) menar att den rättspsykiatriska vården förbättras genom samarbete, utbildning inom lagtext, planering och en öppen kommunikation.
Genom en öppen och empatisk kommunikation gentemot patienterna kommer den vårdande relationen påverkas positivt. När den systematiska planeringen och samarbetet i verksamheten utvecklas bildas en förbättrad omvårdnad för patienterna.
Kommunikationen mellan samtliga parter
Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att trygghet kopplat till både yttre och inre faktorer som grundas i förståelse om den vård patienten får, samt förståelse till vilken vård patienten har rätt till. Föreliggande studies resultat påvisar att tryggheten i de stressfulla och hotfulla situationerna påverkas av hur kommunikationen fungerar samt hur individanpassat bemötandet blir.
Fredriksson (2017) menar att kommunikationen är en viktig del i patientens individuella utveckling och förståelsen för patientens lidande och hälsa.
Samtliga sjuksköterskor och skötare berättar i föreliggande studies intervjuer att kommunikationen i verksamheten leder till att patienten får den vård som den är berättigad till, vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet.
Fransson Sellgren (2014) beskriver att sjuksköterskan agerar som en arbetsledare och ansvarar över utvecklingen av hur vården bedrivs på arbetsplatsen genom att stimulera samt motivera medarbetarna, det är därför viktigt att intresse visas från medarbetarna (Fransson Sellgren, 2014). Intresset kan väckas genom att det sker reflektioner och diskussioner på arbetsplatsen, vilket kan öka medvetenheten samt möjlighet till kunskapsutbyte mellan professionerna (Nilsson Kajermo et al., 2014). Föreliggande studies resultat visar att patientsäkerheten ökar genom utredningar och händelseanalyser vid allvarliga incidenter. Vidare i studiens resultat beskriver både sjuksköterskorna och skötarna att avvikelser utförs vid varje incident vilket även detta ökar patientsäkerheten.
Omvårdnad gynnar patientsäkerheten
Resultatet i föreliggande studie visar att patientsäkerheten ökar genom patienternas delaktighet i vårdprocessen. Patienternas delaktighet leder till att sårbarheten och obalansen minskar, enligt Dahlberg och Segesten (2010).
Inom den rättspsykiatriska vården utgår patienternas delaktighet utifrån vårdlag, bestående av två till tre skötare samt en sjuksköterska som har hand om en patient per grupp. Genom vårdlagen minskar patienternas sårbarhet då en trygghet skapas och en vetskap om vart de kan vända sig vid funderingar finns, detta kommer i sin tur påverka patientsäkerheten positivt. Vidare skriver Ekebergh (2015) att patientens delaktighet är en stor del i hur patienten utvecklas, delaktigheten ger även patienten möjligheten till att ta ansvar och förstå sin livssituation. Fortsatt beskriver Ekebergh att delaktigheten är en grund i det vårdande mötet. Det vårdande mötet visas öka patientsäkerheten i verksamheten, eftersom patientens hälsa och välbefinnande stärks (Ekebergh, 2015). Detta ses i skötarnas roll i den rättspsykiatriska vården då deras uppgift är att stödja och finnas där i förtroende för patienterna (Rask & Brunt, 2010).
I studiens resultat framgår det även att om identifieringen av patientens sjukdom och tillstånd görs i tidig fas bidrar det till en patientsäker vård. Fluttert et al. (2008) beskriver att identifieringen av patienternas möjlighet till kontrollering av det egna beteendet är viktigt för att sjuksköterskorna ska kunna dämpa aggressionerna. Dessutom kan sjuksköterskan hjälpa patienterna att i ett tidigt skede identifiera varningssignaler och avlägsna dessa (Fluttert et al., 2008). Det framgår även i föreliggande studies resultat att utåtagerande patienter är en del av den rättspsykiatriska verksamheten och att patienter har hamnat i konflikt med varandra.
Dessutom belyser föreliggande studiens resultat att utåtagerande patienter kan skapa stressfulla och hotfulla situationer som påverkar patientsäkerheten.
Olsson et al. (2015) menar att stressfulla och hotfulla situationer lugnas ner genom kunskap om patienterna och patientsäkerhet, kollegornas förtroende till varandra och riskhantering. Tryggheten i verksamheten visas öka om de stressfulla och hotfulla situationerna hanteras på korrekt sätt. I föreliggande studies resultat framgår det att sjuksköterskorna och skötarna upplevde att säkerheten blir högre om hotet avvärjs direkt och att bemötandet är av lågaffektiv karaktär.
Vidare beskriver Doyle et al. (2017) balansen i den rättspsykiatriska miljön kretsar kring det sociala klimatet och säkerheten. Gruppdynamiken mellan patienter och personal visas även vara av vikt (Doyle et al., 2017). I föreliggande studies resultat framgår det att patienterna befinner sig på en begränsad yta med samma människor dygnet runt och att detta påverkar patientsäkerheten. Enligt Ylikangas (2017) påverkas och agerar patienterna utifrån den stämning och atmosfär som uttrycks. I detta fall blir vårdmiljön en
viktig del i huruvida patienterna kommer utvecklas i vårdprocessen.
Patientsäkerheten kan således påverkas gynnsamt beroende på hur miljön utformas och upprätthålls.
VIDARE FORSKNING
Forskning behöver bedrivas inom området för att få en bredare och bättre inblick i hur patientsäkerheten fungerar. Sjuksköterskorna och skötarna nämner i studiens resultat ett behov av ny forskning, då det framkommer att det finns oklarheter kring om det arbete som bedrivs i verksamheten är evidensbaserat. Studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats bör därför utföras inom ämnet då det finns en avsaknad av sådan forskning. För att kunna uppnå ett mer generaliserbart resultat borde större studier göras, som exempelvis enkätstudier, för att kunna få en större inblick i området.
Föreliggande studie är enbart en början på forskningen som behöver bedrivas i framtiden och kan vara en start för ny forskning. För att kunna säkerställa att vården är evidensbaserad behövs mer forskning inom området.
SLUTSATS
Avslutningsvis hämmas patientsäkerheten av personal med okunskap om patientsäkerhetens innebörd samt hur det ska appliceras i praktiken. Personal med okunskap leder till en osäkerhet i vad som ska göras, hur det ska utföras och varför, dessutom leder det till en osäkerhet i det akuta skedet. Detta påverkar tryggheten i personalgruppen negativt. Vid akuta incidenter som uppkommer är det viktigt att alla vet vad som ska göras, uppfylls inte detta krav kommer patientsäkerheten att hämmas. Det anses vara viktigt att utbildning inom patientsäkerheten och lagtexter erbjuds till såväl sjuksköterskor som skötare för att säkerställa en patientsäker vård. Detta kan medföra att sjuksköterskor och skötare känner en trygghet i deras yrkesroll, vilket även leder till att patienterna känner en trygghet.
Som allmänsjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om vad patientsäkerheten innebär och hur det appliceras i verksamheten. Att kunna arbeta utifrån ett patientsäkert sätt oavsett situation är en del av vården. Den rättspsykiatriska vården är en specifik vårdmiljö men som allmänsjuksköterska är det bra att ha kunskap om olika verksamheter för att kunna få en bredare inblick i hur verksamheterna skiljer sig åt. Kunskapen om den arbetsledande rollen som sjuksköterskan besitter och hur den påverkar en personalgrupp är viktigt för sjuksköterskornas utveckling, samt personalgruppens utveckling. Det är en del av sjuksköterskans arbetsledande uppgifter att se till att personalen har vetskap om vad patientsäkerhet är.
Oavsett verksamhet är det viktigt att arbeta utifrån ett patientsäkert sätt samt
REFERENSER
Barr, L., Wynanden, D., & Heslop, K. (2019). Promoting positive and safe care in forensic mental health inpatient settings: Evaluating critical factors that assist nurses to reduce the use of restrictive practices. International Journal of Mental Health Nursing, 28(4). 888-889. doi: 10.1111/inm.12588 Bejerot, S., & Lindgren, A. (13-11-2019). Människor med svår psykiatrisk problematik vårdas av outbildad personal. Hämtad: 22 Februari 2021. Från Dagens Medicin.
https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/manniskor-med-svar- psykiatrisk-problematik-vardas-av-outbildad-personal/
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis (1:6:e uppl.). (s. 108- 111). Natur & Kultur
De Vogel, V., Schaftenaar, P & Clercx, M. (2019). Improving continuity of forensic mental health care. The Journal of Forensic Practice, 21(3), 180-189.
https://doi.org/10.1108/JFP-04-2019-0012
Doyle, P., Quayle, E & Newman, E. (2017). Social Climate in forensic mental health settings; A systematic review of qualitative studies. Aggression and Violent Behavior, 36, 118-136.
http://dx.doi.org/10.1016/j.avb.2017.06.008
Ekebergh, M. (2015)Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (1 uppl., s. 16-17). Liber.
Fluttert, F., Van Beijel, B., Webster, C., Bartels, A & Grypdonck, M. (2008).
Risk Management by Early Recognition of Warning Signs in Patients in Forensic Psychiatric Care. Archives of Psychiatric Nursing, 22(4), 208-216.
https://doi.org/10.1016/j.apnu.2007.06.012
Fransson Sellgren, S. (2014). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2:5:e uppl). (S. 258 - 259). Studentlitterratur.
Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I L. Wiklund Gustin & I.
Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2:3:e uppl. ) ( S. 415 - 416). Studentlitteratur.
Friberg, F & Öhlén, J (2017). Fenomenologi och hermeneutik I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från ide till examination inom omvårdnad (2:5 uppl., s. 301-324). Studentlitteratur.
Haddleton, E. (2020-12-03). Teamarbete och kommunikation - Översikt.
Hämtad: 4 April 2021. Från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och- ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-
kommunikation/oversikt/
Hammarström, L., Andreassen Devik, S., Hellzén, O & Häggström, M., (2020). The path of compassion in forensic psychiatry. Archives of psychiatric nursing, 34 (6). https://doi.org/10.1016/j.apnu.2020.07.027 Hammarström, L., Häggström, M., Andreassen Devik, S & Hellzen, O., (2019). Controlling emotions—nurses’ lived experiences caring for patients in forensic psychiatry. Int J Qual Stud Health Well-being, 14(1). 10.1080/17482631.2019.1682911
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association Declaration of Helsinki). (2013). Hämtad 8 mars 2021 från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research- involving-human-subjects/
Hällgren Graneheim, U., & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund- Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3:de uppl.). (s. 219–233). Studentlitteratur.
Hörberg, U. 2008. Maktens grepp om det rättspsykiatriska vårdandet. I Sjögren, R (Red.), Rättspsykiatriskt vårdande - vårdande av lagöverträdare med psykisk ohälsa. (s. 178–179). Studentlitteratur.
Idvall, E & Andersson, A-C. (2014) Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. I Ehrenberg, A & Wallin, L (Red.), Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling (2:5:e uppl., s. 331–336) Studentlitteratur
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1: a uppl.). Stockholm: Natur &
Kultur. (S. 116-117).
Kvarnström, S., Pukk Härenstam, K. & Wijk, H. (2017). Teamarbete &
Förbättringskunskap två kärnkompetenser för god och säker vård. Hämtad: 13
april 2021. Från:
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd8b0/15843455 77416/Teamarbete%20och%20f%C3%B6rb%C3%A4ttringskunskap.pdf Magnusson, E., Axelsson A.K., & Lindroth, M. (2019). ‘We try’ – how nurses work with patient participation in forensic psychiatric care.
Scandinavian journal of caring sciences, 34 (3), 690-697. doi:
10.1111/scs.12773
McDonald, R,. Furtado, V,. & Vollm, B. (2016). Managing madness, murderers and paedophiles: Understanding change in the field of English forensic psychiatry. Social science & medicine, 164, 12-18.
http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2016.07.011
Morris, L, R., Ruddock, A., Gallacher, K., Rolfe, C., Giles, S., & Campbell, S. (2020)., Developing a patient safety guide for primary care: A co‐design approach involving patients, carers and clinicians. Health Expectations, 24(1), 42-52. 10.1111/hex.13143
Nilsson Kajermo, K., Johansson, E., & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad - från kunskap till säker och effektiv vård. I Ehrenberg , A &
Wallin, L (Red.), Omvårdnadens grunder - Ansvar och Utveckling (2:5:e uppl.). (S 307). Studentlitteratur
Olsson, H & Schön, U-K. (2015). Reducing violence in forensic care - how does it resemble the domains of a recovery-oriented care?. Journal of Mental Health., 25(6), 506-511. 10.3109/09638237.2016.1139075.
Patientsäkerhetslagen. (SFS 2010:659 kap 1 §5). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Rask, M & Brunt, D. (2007). Verbal and Social interactions in the nurse- patient relationship in forensic psychiatric nursing care: a model and its philosophical and theoretical foundation. Nursing Inquiry 14(2), 169-176.
https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2007.00364.x
Rask, M., & Brunt. D. (2010). Vårdande och stödjande handlingar inom psykiatrisk vård- och boendeformer (1:a uppl.). (s. 20-22.) Studentlitteratur.
Region Stockholm.(n.d) För besökare. Hämtad: 29 Mars 2021. Från:
https://www.rattspsykiatristockholm.se/hitta-till-oss/for-besokare/
Region Stockholm (n.d.). Att arbeta inom rättspsykiatri. Hämtad 26 April.
Från https://www.rattspsykiatristockholm.se/jobb-och-praktik/
Selvin, M., Almqvist, K., Kjellin, L., & Schröder, A. (2020). Patient participation in forensic psychiatric care: Mental health professionals'
perspective. International Journal of Mental Health Nursing, 30(2). 461-468.
doi: 10.1111/inm.12806
Socialstyrelsen.(19-03-2020). Patientsäkerhetslagen. Hämtad: 24 Februari 2021. Från Socialstyrelsen. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/lagar- och-foreskrifter/centrala-lagar/patientsakerhetslagen/
Socialstyrelsen. (januari, 2020). Agera för säker vård. Hämtad: 9 mars 2021.
Från Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för
rättspsykiatrisk undersökning. (SOSFS 2006:9). Socialstyrelsen. Hämtad 26 April 2021. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter- och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20069-om-sakerhet-vid- sjukvardsinrattningar-som-ger-psykiatrisk-tvangsvard-och-rattspsykiatrisk- vard-samt-vid-enheter-for-rattspsykiatrisk-undersokning/
Svenska sjuksköterskeföreningen. (2016). Sjuksköterskans profession - grunden för din legitimation. Hämtad: 29 Mars 2021. Från https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/15843477 30200/sjuksk%C3%B6terskansprofessiongrundenf%C3%B6rdinlegitimation .pdf
Sveriges Domstolar. (2019-09-16). Rättspsykiatrisk vård. Hämtad: 9 Mars
2021. Från Sveriges Domstolar.
https://www.domstol.se/amnen/tvangsvard/rattspsykiatrisk- vard/rattspsykiatrisk-vard/
Söderberg, A., Wallinius, M & Hörberg, U. (2020). An Interview Study of Professional Carers’ Experiences of Supporting Patient Participation in a Maximum Security Forensic Psychiatric Setting. Issues in mental health nursing, 41(3), 201-210. https://doi.org/10.1080/01612840.2019.1658833 Uppdrag psykisk hälsa. (2019-05-23). Psykiatrin i siffror Rättspsykiatri.
Hämtad: 29 Mars 2021. Från https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp- content/uploads/2019/05/RPV_2019_190523.pdf
Wiklund, L. 2008. Att våga möta livet som sig själv - vårdandet vid missbruk.
I R. Sjögren (Red.), Rättspsykiatriskt vårdande - vårdande av lagöverträdare med psykisk ohälsa. (s. 104-105). Studentlitteratur.
Ylikangas, C. (2017). Miljö - ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund- Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik ( 2:3:e uppl.) (s. 269 - 271.) Studentlitteratur
Åklagarmyndigheten. (n.d.). Rättspsykiatrisk vård. Hämtad: 9 mars 2021. Från Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattspsykiatrisk- vard
Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L.Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder - Ansvar och utveckling. ( s. 381-405).
Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev till avdelningschef
Bilaga 2. Informationsbrev till medverkande
Bilaga 3. Samtyckesblankett
Bilaga 4. Intervjumall
Bilaga 5. Etisk egengranskning
https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och- natverk/etikkommitten-sydost/
Ja Nej Kanske
1 Behandlar undersökningen känsliga personuppgifter (dvs. behandlar personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )?
X
5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
X
