VON kallelse 2017-03-09 till hemsidan

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Vård- och omsorgsnämnden Kanslienheten

Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82

nadja.skog@trosa.se

Kallelse

Datum

2017-03-01

Tid: Torsdagen den 9 mars 2017, kl. 13.30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad

Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten kl 12.30 i lilla konferensrummet Gruppmöte oppositionen kl 12.30 i samlingssalen

Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordning

2. Bokslut 2016 för Vård- och omsorgsnämnden VON 2017/11

3. Patientsäkerhetsberättelse VON 2017/12

4. Utförd internkontroll 2016 VON 2016/5

5. Internkontrollplan 2017 VON 2017/13

6. Information från Vård- och omsorgskontoret

(inga handlingar)

7. Anmälan av delegationsbeslut VON 2017/1

8. Anmälningsärenden VON 2017/2

Martina Johansson Nadja Furuberget Skog

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

(3)

Vård- och omsorgskontoret Kajsa Fisk

Produktionschef 0156-520 54 kajsa.fisk@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-02-27

Diarienummer

VON 2017/11

Bokslut 2016 för Vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden godkänner förslag till bokslut för 2016

Ärendet

Förvaltningen redovisar ett negativt resultat för år 2016 med -7 815 tkr med nämndens buffert inkluderad.

Äldreomsorgen visar totalt ett underskott på -9 471 tkr vilket främst är kopplat till att behovet av hemtjänst avviker från budget med motsvarande -7 074 tkr.

Funktionshinderområdet redovisar ett negativt resultat på -1 080 tkr. Avvikelsen mot budget är kopplad till kostnader för personlig assistans. Hälso- och

sjukvårdsenheten redovisar ett underskott på -344 tkr. Underskottet beror på ökade kostnader för tekniska hjälpmedel.

Enligt bilaga presenteras Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsberättelse.

Kajsa Fisk Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

1. Verksamhetsberättelse 2016 för vård- och omsorgsnämnden

(4)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Martina Johansson

Produktionschef: Kajsa Fisk

Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring

2016 2016 mot budget 2015 %

Verksamhetens intäkter 29 257 33 857 4 600 34 610 -2,18%

Verksamhetens kostnader -197 202 -209 617 -12 415 -192 818 8,71%

Personal -124 060 -133 361 -9 301 -120 800

Kapitalkostnader -517 -444 73 -536

Övriga kostnader -72 625 -75 812 -3 187 -71 483

Nettoresultat -167 945 -175 760 -7 815 -158 209 11,09%

Verksamhetsområde

 Äldreomsorg

 Funktionshinderområdet

 Hälso- sjukvård

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Ekonomisk analys

Vård- och omsorgsnämnden redovisar totalt sett ett negativt resultat på –7 815 tkr vid årets slut.

Resultatet inkluderar nämndens buffert samt re- glering mot central buffert. Avvikelsen beror i hu- vudsak på det ökade behovet av hemtjänstinsat- ser.

Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett underskott på –9 471 tkr (inkluderat behovet av hemtjänst och särskilt boende). Behovet av särskilt boende följer budget i stort men beläggningen har varit något lägre jämfört förra året. Totalt redovisar särskilt boende +1 751 tkr. Resultatenheterna (säbo) redovisar ett positivt resultat på +2 465 tkr (varav de genererat +496 tkr i år) Det är att be- trakta som ett mycket gott resultat då enheterna tidvis förstärkt bemanningen med anledning av ökad palliativ vård och vak. Vidare har lönerörel- sens effekter 2016 inte kompenserats nämnden vilket motsvarar en differens på -214 tkr.

Totalt redovisar hemtjänsten ett underskott på –9 365 tkr. Behovet av hemtjänst ligger fortfarande högre i relation till budget motsvarande -7 074 tkr.

Ökning av hemtjänsttimmar ställer automatiskt höga krav på omställning och rekrytering av ny personal. Trots detta redovisar resultatenheten ett nära 0 läge i år och lämnar ett överskott motsvarande +167 tkr (resultatöverföring). Hemtjänst anslag redovisar däremot ett negativt resultat på –2 008 tkr . Underskottet är kopplat till ökat behov av nattpersonal, anhöriganställningar samt för- stärkt administrativ personal som en direkt konsekvens av det ökade behovet av hemtjänst.

Klinikfärdighet förklarar –499 tkr av det totala underskottet inom äldreomsorgen. Anledningen ligger dels i att landstinget minskat antal vårdplat- ser och dels i att korttidsplatserna i kommunen varit belagda. Därtill kommer att bostadsanpass- ning i vissa ärenden dragit ut på tiden vilket för- dröjer hemtagningen. Inkluderat äldreomsorgen är även färdtjänsten som redovisar ett negativt resultat på -914 tkr. Underskottet är emellertid något lägre jämfört med 2015. Antal beviljade larm har ökat under året vilket ger ett underskott på – 308 tkr jämfört budget. När det gäller färdtjänst och larm är ökningen kopplad till fler antal äldre och personer med funktionsnedsättning samt en effekt av att fler bor kvar i ordinärt boende längre.

Resultatet för hela funktionshinderområdet är -1 080 tkr. Insatserna inom funktionshindersområ- det liksom antalet ärenden har ökat under år 2016.

En anledning antas vara konsekvenser av Försäk- ringskassans ändringar av synen på grundläggande behov. Till följd av fler ärenden än budget kompen- serades nämnden med +9 960 tkr från central buffert i samband med delårsbokslutet.

En del av det resterande underskottet är kopplat till utökning av befintliga ärenden inom personlig assistans, motsvarande –510 tkr. För närvarande avvaktar vi Försäkringskassans beslut i ett ärende och Förvaltningsrättens dom i ett annat. Proces- serna är i regel långa och går inte att tidsbestäm-

(5)

ma vilket gör prognosen osäker. Överklagan till Förvaltningsrätten gjordes för ett år sedan.

Sjuklönekostnader för personliga assistenter hos privata utförare har ökat senare hälften av året, sammantaget –270 tkr. I år har fakturorna kommit in sent (olyckligtvis finns ingen rättslig tidsgräns för inkommande av dessa). Kommunen har ingen möjlighet att syna utförarens rehabiliteringsarbete.

Ökningen kan vara en konsekvens av Försäkrings- kassans ökade krav på snabbare samt mer kom- pletta redovisningar av använda timmar och efter- skottsbetalning.

330 tkr av underskottet avser en felaktig uppbok- ning av kostnad för köp av extern plats under 2016.

Övriga verksamheter inom LSS följer budget samt redovisar plusresultat inom verksamheterna; kort- tidsvistelse, korttidsplatser och tillsynen.

Socialpsykiatrin redovisar ett +- 0 resultat trots att behovet av boendestöd har ökat under året. Resul- tatet är en effekt av samordning, optimal bemanning och schemaöversyn.

Totalt redovisar Hälso- och sjukvårdsenheten (in- klusive tekniska hjälpmedel) ett negativt resultat på -344 tkr. Hälso- och sjukvårdenheten redovisar ett positivt resultat på +103 tkr så avvikelsen är kopplad till tekniska hjälpmedel . Ökningen står i direkt relation till antal äldre och att fler vårdas i hemmet. På grund av uppräknad prisjustering, för hyra och köp av hjälpmedel, har kostnaderna ock- så kraftigt ökat.

Årets viktiga händelser

Den nya lagen:” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård förväntas träda i kraft som tidigast årsskiftet 2017/2018. Den poli- tiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget. I början av februari i år hölls ett mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Beslut om överenskommelse togs i NSV november 2016.

Förvaltningen har förstärkt myndighetsenheten för att möjliggöra fördjupad handläggning av kom- plexa ärenden samt tätare uppföljningar av ären- den inom både SoL och LSS. Professionen och funktionen Personligt ombud ligger sedan början av året i kommunens regi och anställningen ligger under myndighetsenheten.

Biståndskansliet har kompetensförstärkts (nyan- ställningar 2016) med två arbetsterapeuter och två sjukgymnaster . Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ”ökad bemanning inom äldreomsorgen”. Arbetsterapeuter har sedan feb 2016 delegation att bevilja trygghetslarm.

Satsningen har uppmärksammats av media och många kommuner har hört av sig med anledning av vårt nya arbetssätt.

Hemtjänsten har delats in i tre team med nytillsat- ta teamledare för att underlätta och effektivisera planering och bemanning.

Inom socialpsykiatrin har en mindre omorganise- ring genomförts och som innebär att boendestöd- jarna delats upp i två områden där ena gruppen arbetar i särskilt boende (9:9 boende) och den andra i ordinärt boende.

För att möjliggöra en djupare analys samt under- lätta kontrollen över kostnaderna har vård- och omsorgsnämnden tagit över funktionen för hand- läggningen av färdtjänst från och med 2016-06-01.

Kommunfullmäktige fattade den 15 juni beslut om att kommunens andel av personlig assistans ska läggas ut på entreprenad genom upphandling.

Upphandlingen som påbörjades under hösten av- bröts pga. bristande konkurrens (enligt punkt 1.61.

i förfrågningsunderlaget) i slutet av året. Förvalt- ningen har arbetat fram ett förslag till upphand- lingsdokument, vilket är den nya benämningen på förfrågningsunderlag enligt nya LOU (lagen (2016:1145) om offentlig upphandling). Ny upphandling kommer att göras i början av 2017.

För att säkerställa det vårdlogistiska förhållnings- sättet (dvs att vi fokuserar på rätt saker) har en kartläggning och behovsanalys gjorts avseende IT.

Utifrån den har en aktivitets- och prioriteringslista skapats som förvaltningen nu arbetar efter. En prioriterad fråga är videokonferenser som nu är möjliga att genomföra och vårdplaneringar har påbörjats tillsammans med landstinget. 1 oktober infördes tidsrapporteringssystemet TES applikation i hemtjänsten. Denna app kommer att underlätta planeringen samt förstärka sekretessen då infor- mationen kommer att finnas i kodlåsta mobiler istället för på papperskopior.

Upphandling av digitala trygghetslarm har genom- förts och nya larm installerats på Häradsgården och Ängsgården.

Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fort- löper kontinuerligt inom samtliga verksamheter.

Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal omvårdnadskunskap och SIP (samord-

(6)

nad individuell plan). Den 15 juni examinerades 4 st Silviaundersköterskor. Med anledning av överta- gandet av handläggningen för färdtjänst har en handläggare anställts och getts en grundutbildning samt en fördjupat kurs i ämnet.

Alla chefer har under hösten gått Affektskola.

Affektskola är ett sätt att öka kunskap och medvetenhet om det biologiskt förankrade affektsystemet - ett av människans viktigaste signalsystem röran- de överlevnad, hälsa och socialt samspel. Utbild- ningen är ett led i utvecklingen av det personliga och medvetna ledarskapet.

För att möta upp barn och unga med behov av stöd i ett så tidigt skede som möjligt har ett lokalt ”mul- titeam” startat upp med syfte att förstärka samverkan mellan VO, skola, barnomsorg, IFO samt fritidsverksamheterna. En målsättning är att på sikt minska behov av köp av externt boende vid skolgång utanför kommunen.

Inom ramen för ”Attraktiv arbetsgivare” har Trosa antagits som pilotkommun och får därigenom möj- lighet att via projektmedel testköra en arbetsplats- förlagd utbildningsmodell, s.k. arbetsplatsförlagt lärande (APIL). En styrgrupp med representanter ifrån de uttagna kommunerna (Eskilstuna, Oxelö- sund och Trosa) har bildats och satte under hösten 2016 ramarna för projektets form och genomfö- rande.

Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg, framförallt inom de områden där om- sorgsbehoven ökat som mest. För att bromsa utvecklingen arbetade förvaltningens alla chefer fram ett ”åtgärdsförslag” till Previa som utformade en utbildning i livskunskap och hållbar hälsa. Mål och syfte med utbildningen är att öka kunskapen kring hur livsstil och förhållningssätt, på arbetet och livet i stort, har betydelse för hållbar hälsa samt att ge ökad medvetenhet hos medarbetare och chefer i hur man kan ge varandra stöd och stärka beteen- den som främjar en hälsosam arbetsplats. Utbild- ningen genomfördes under hösten i form utav workshops för all personal inom vård och omsorg.

Fortsatt utveckling

Antalet människor i ålderintervallet 65-79 år ökar med ca 150 personer/ år. Enligt demografin ökar äldre även i de övre åldersgrupperna. Utvecklingen innebär ökat behov av framförallt hemtjänst varför det rehabiliterande och förebyggande arbetet kommer att vara centralt även framöver. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invå-

narna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgäng- liga ekonomiska ramar.

Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, bistånds- handläggare och hemtjänstpersonal. Med anledning av det har förvaltningsledningen sett över lokaler och mötesstruktur och kommer inom kort att orga- nisera om lokalutrymmen för att förstärka samarbete och kontaktytor professionerna emellan. Che- ferna på Industrigatan kommer att flytta ner till plan 1 och personal från hälso- och sjukvården flyttar in i chefernas tidigare rum. På så sätt kommer hälso- och sjukvården, hemtjänsten samt biståndskansliet befinna sig på samma plan i när- heten av varandra.

Nämnden beslutade i december 2015 att man skulle ta fram en överenskommelse för samverkan mellan kommunerna och landstinget kring trygg och effektiv utskrivning. Beslut på överenskommel- se togs i den gemensamma nämnden

för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) i november 2016. Nästa steg är implementering av överenskommelsen vilket kommer att ske genom ett ”träningsläger” under 2017. Samverkan med landstinget och andra aktörer kommer att vara central för att målet med den nya lagen ska införli- vas. Utskrivningsklara patienter/brukare ska vid hemgång veta vem som är ansvarig läkare, ha en underskriven SIP (samordnad individuell plan), eventuella hjälpmedel och bostadsanpassningar etc arrangerade. Risk finns annars för att individen tvingast stanna på sjukhus (i onödan) samt att Kommunen får betalningsansvar (i onödan). En del i detta är det parallellt löpande digitaliseringspro- jektet vars huvudsakliga mål är bättre samordning av system och resurser för att möjliggöra rättsäkra och effektiva informations- och kommunikations- kanaler huvudmännen emellan.

En annan förutsättning är samverkan/ samarbetet med den specialiserade sjukvården i hemmet (SSIH) som utförs av landstinget. Det är därför mycket glädjande att en s.k. mobil äldreakut (mobil doktor) och SSIH nu kommer att utgå ifrån Trosa och Gnesta. Målet är att invånare i Trosa och Gnesta får sina behov av basala och specialiserade hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i hemmet utförda på ett tryggt sätt. För att skapa ett gott samarbete för denna utveckling har en styrgrupp etablerats med representanter ifrån landstinget och kommunerna. I skrivande stund är en överens- kommelse på väg att formuleras vars syfte är att tydliggöra viljeinriktning och ansvarsfördelning mellan landstingets och kommunernas verksamhet inom vård och omsorg i det ordinära boendet i Trosa och Gnesta.

(7)

Kunskap om äldres psykiska hälsa visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression.

Utöver utbildning i just psykisk ohälsa som letts av kommunens psykiatrisjuksköterska kommer för- valtningens Anhörigkonsulent leda arbetet med att integrera reda befintliga verksamheter och aktiviteter som pågår i samhället. Kommunens ambition är att kunna informera och lotsa individen att hitta aktiviteter eller föreningar. Kommunen ska även kunna ge information kring vilka stödinsatser kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kon- takter till andra myndigheter.

Under 2016 har planering av införandet av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) påbörjats. ICF rekommenderas av Socialstyrelsen och är en av WHO:s huvudklassifi- kationer. Syftet med att införa ICF är att skapa ett gemensamt professionellt språk (standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa) och kan användas som ett verktyg för att beskriva och dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inomolika områdeninom vård och omsorg. De kan också användas som statistiskt verktyg för att samla in och samman- ställa data för olika ändamål.

Socialstyrelsen har även introducerat ÄBIC (äldres behov i centrum) som innebär en strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av ICF. Socialstyrelsen har vidareut- vecklat ÄBIC till att även innefatta vuxna med funktionsnedsättning varför IBIC (Individens behov i centrum) är ett mer heltäckande begrepp.

Med hänvisning till det nya (förebyggande/ rehabiliterande) arbetssättet samt till den nya lagen (Lag om samverkan vid utskrivning från sluten- och sjukvård) är en entydigt kommunikation (där alla vet vad som menas och menar samma sak) mellan professioner och över huvudmannaskapsgrän- ser av stor betydelse.

För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT nu och de kommande åren.

Personal

Personal Budget Utfall Utfall

2016 2016 2015

Personalkostnader,

tkr 124 060 133 361 120 800

Personalkostn/total

kostnad 63% 64% 63%

Enligt uppgifter från SKL behöver 225. 000 medarbetare nyanställas inom vården och omsorgen de närmaste tio åren. Störst är behovet inom äldre- omsorgen där mer än en fjärdedel beräknas gå i pension. Det är med andra ord av stor betydelse att öka attraktiviteten för vård- och omsorgs verksamheter och för arbetsplatsen som sådan. Kom- petensförsörjning är en angelägenhet för hela Trosa kommun och vård- och omsorgs förvaltning- en har och kommer att fortsätta att arbeta med frågan på flera nivåer. Pilotprojektet APIL (arbets- platsintegrerat lärande) har börjat ta form och vi har tilldelats 7 elevplatser. Under våren 2017 kommer språkombud och reflektionsledare att ges utbildning och planen är att eleverna ska påbörja sin praktik/ utbildning under maj månad 2017.

Sjuktalen har ökat något inom vissa verksamheter samt sjunkigt inom andra. Förvaltningen kommer även framgent ha fokus på både det rehabiliterande och det hälsofrämjande arbetet. Utifrån Previas utbildning i livskunskap och hållbar hälsa kommer uppföljningar att göras såväl på grupp- som indi- vidnivå.

Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a. ”överanställ- ning” under vissa perioder, kontinuerlig översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid föränd- ringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig upp- följning av sysselsättningsgraden för varje enhet.

Under 2016 har en fokusgrupp skapats i syfte att ta reda på vad det är som gör att fler inte önskar höja sin sysselsättningsgrad än vad som är realite- ten idag. Utifrån det som framkom i fokusgruppen kan ett antal insatser initieras för att fler anställda ska välja att öka sin sysselsättningsgrad. Nedan framgår några exempel på aktiviteter:

 Information kring hur bl.a. pension och/eller egen försörjning påverkas av lägre sysselsättningsgrad

 Fortsätta arbeta med hälsa, såväl den fysiska som den psykiska

 Titta på goda exempel (internt som externt)

(8)

Arbetet kring utökad sysselsättningsgrad kommer kontinuerligt att följas upp.

SKL driver även frågan om heltidsarbete nationellt.

Enligt SKL är det avgörande att allt fler medarbetare i kommuner och landsting jobbar heltid för att klara välfärdens rekryteringsutmaning. De menar att om fler medarbetare arbetade heltid skulle rekryteringsbehoven kunna minska och leda till attraktivare jobb och ökad jämställdhet. SKL arbetar intensivt med frågan och i början av året hölls en uppstartskonferens - ”heltid som norm” där representanter från vård och omsorg i Trosa kommun deltog. Nästa steg är att tillsammans med de fackliga företrädarna ta fram lokala handlingspla- ner. Representanter ifrån Tosa Kommun kommer att delta vid en workshop satt till den 27 feb 2017.

Ekologisk utveckling

Alla anställda har genomgått en webbaserad miljö- utbildning. Miljöombud finns på flera enheter inom förvaltningen.

En ny miljöutredning som beskriver vård- och omsorgskontorets miljöpåverkan har genomförts.

Med den som grund har nya miljömål och nyckeltal tagits fram. Vid nämndsammanträdet 2016-06-07 antogs det nya Miljöledningssystem enligt miljöled- ningsnivå 2. Miljömålen fattade nämnden beslut om i samband med delårsbokslutet 2016 och kommer gälla från och med 2017.

En ny rese- och fordonspolicy har antagits under 2016 med ett förtydligat miljöperspektiv för alla förvaltningar att förhålla sig till.

Trosa kommun har i uppdrag att utveckla hållbar- hetsarbete ytterligare, uppdraget är politiskt för- ankrat och beslutat. Av den anledningen har pro- jektet - Östersjövänlig mat- Hållbara måltider i Trosa kommun startat upp. Fösta utbildningstillfäl- let ägde rum 7 sep 2016 och kommer att fortgå under ett år. Ifrån vård- och omsorg deltar 3 chefer.

Cyklar användas ofta för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för. Inom hemtjänsten finns sedan oktober 2016 3 st el-bilar i drift.

(9)

Vård- och omsorgsnämndens mål 2016

Mål Målprecisering

Upp-

fyllelse Utfall Mätmetod Kommentar Nöjdhet

1.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & omsorgs verksamheter (Särskilt boende)

Nöjdheten på SÄBO ska vara 95% eller högre

92% Öppna jämförelser, Särskilt boende

94% 2015 (snitt riket 91%)

2.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter (Hemtjänst)

Nöjdheten inom hemtjänsten ska vara 95% eller högre

91%

Öppna jämförelser, Hemtjänst

93% 2015 (snitt riket 91%) Trygghet

3.

Kunderna ska känna sig mycket trygga i Vård &

omsorgs verksamheter (Särskilt boende)

Tryggheten inom SÄBO ska vara 55%

eller högre

61%

Öppna jämförelser, Särskilt boende

54% 2015 (snitt riket 51%)

4.

Kunderna ska känna sig mycket trygga i Vård &

Omsorgs verksamheter (Hemtjänst)

Tryggheten ska vara 65% eller högre inom hemtjänsten

53%

Öppna jämförelser, Hemtjänst

58% 2015 (snitt riket 45%) Rättssäkerhet

5.

Vård & omsorgs

verksamheter ska bedrivas rättsäkert (Hemtjänst)

Utförandegraden (utförd av beviljad tid) ska vara 90%

eller högre

83%

Utförandegrad i hemtjänsten, egen avstämning

86% 2015

6.

Vård & omsorgs

verksamheter ska bedrivas rättsäkert (Särskilt boende)

Alla gynnande biståndsbeslut inom SOL ska verkställas inom 90 dagar

20 dgr Väntetid särskilt boende i RKA

4 dgr snitt väntetid 2015 (snitt riket 58 dgr)

7.

Vård & omsorgs

verksamheter ska bedrivas rättsäkert (LSS)

Alla gynnande biståndsbeslut inom LSS ska verkställas inom 90 dagar

1 dgr avs kontakt-

person

Verkställighets-

tid LSS enl RKA 9 dgr 2015

Självbestämmande

Hänsyn till åsikter och önskemål ska vara 90% eller högre inom SÄBO

87% Öppna jämförelser, särskilt boende

92% 2015 (snitt riket 81%) Möjligheter att

påverka tider ska vara 70% eller högre inom SÄBO

81%

Öppna jämförelser, särskilt boende

75% 2015 (snitt riket 60%) Hänsyn till åsikter

och önskemål ska vara 90% eller högre inom hemtjänsten

92% Öppna Jämförelser, Hemtjänst

95% 2015 (snitt riket 88%)

Möjligheter att påverka tider ska vara 75% eller högre inom hemtjänsten

68%

Öppna jämförelser, hemtjänst

74% 2015 (snitt riket 60%) Vård & omsorgs

verksamheter ska ta hänsyn till kundernas

självbestämmande (Särskilt boende)

8.

Vård & omsorgs

verksamheter ska ta hänsyn till kundernas

självbestämmande (Hemtjänsten) 9.

(10)

Kostnadseffektivitet

10.

Vård & omsorgs

verksmheter ska bedrivas kostnadseffektivt

Kostnad

äldreomsorg per invånare 65+ ska vara bland de 20 bästa

12 VKV

2015 års resultat.

Resultat 2014 (plats 20 2014)

Miljö

11.

Vård& omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar

Minska

elförbrukningen på de särskilda boendena

768 MWh

Elförbrukning på Häradsgården &

Trosagården

754 MWh 2015

12.

Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar

Minska

vattenförbrukningen på de särskilda boendena

8505 m3

Vatten- förbrukning på Häradsgården &

Trosagården

9227 m³ 2015

(11)

(12)

Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson

Medicinskt ansvarig sjuksköterska charlotte.karlsson@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-02-28

Diarie nr

VON 2017/12

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Förslag till beslut

1. Vård och omsorgsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2016.

2. Vård- och omsorgskontoret får i uppdrag att ta fram förslag på mål för 2017 års hälso- och sjukvård.

Ärende

Ansvarig vårdgivare ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur man förebygger patientsäkerhetsrisker och målen för patientsäkerhetsarbetet.

Syftet är att ge vårdgivaren kunskap om de risker, tillbud och negativa händelser som inträffat, åtgärder som vidtagits för att förebygga dessa och resultatet.

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) i Sörmland har bestämt mål för bättre vård och omsorg för äldre i länet, utifrån dessa har Hälso- och sjukvårdsenheten satt verksamhetsmål för år 2016. Personalen rapporterar avvikelser som följs upp på team - och omvårdnadsträffar. Vård och

omsorgsledningen (VoO) följer upp risker för patientsäkerheten och informerar Vård– och omsorgsnämnden (VON) om dessa, förebyggande åtgärder och

planerade uppföljningar av resultaten under året. Leg. personalregistrerar i fyra nationella kvalitetsregister som ger stöd för strukturerade bedömningar, förslag på åtgärder och uppföljningar och VoO deltar i Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) punktprevalensmätningar (PPM) inom områden som är viktiga för en god vård.

Kajsa Fisk Charlotte Karlsson

Produktionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Bilagor

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Bilaga Underlag till Patientsäkerhetsberättelsen för 2016

(13)

Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Vård- och omsorg i Trosa kommun

2017-xx-xx, dnr VON 2017/XX

(14)

TROSA KOMMUN 2017-02-15 Vård- och omsorgsnämnden

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:699) ... 3

Mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 ... 4

Kvalitetsledningssystem ... 4

Läkarmedverkan ... 4

Trygg hemsjukvård med patientdelaktighet ... 4

God läkemedelsbehandling ... 5

God demensvård ... 5

God vård i livets slut ... 5

Förebyggande arbetssätt ... 5

Rehabilitering ... 5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 5

Struktur för uppföljning och utvärdering av patientsäkerhet ... 6

Kvalitetsgranskningar, kontroller och årliga uppföljningar ... 6

Internkontrollplan ... 6

Granskning av läkemedelshanteringen ... 7

Hygienronder ... 7

Journalgranskning ... 7

Loggkontroll av journal ... 7

Patientjournalen i Treserva ... 7

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd ... 8

Tvångs- och skyddsåtgärder ... 8

Avvikelser och risker ... 8

Avvikelserapportering till och från externa vårdgivare ... 8

Nationella kvalitetsregister ... 9

Senior alert (SA) ... 9

Svenska palliativregistret ... 9

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD ... 9

SveDem Svenska demensregistret ... 9

Nationella punktprevalensmätningar (PPM) ... 9

Nutrition, trycksår och fall 2016 ...10

VRI Vårdrelaterade infektioner ...10

Nutrition och nattfastemätning ...10

Följsamhet till basala hygien- och klädregler ...10

Enheternas åtgärder för förbättrad patientsäkerhet ...10

Hemtjänsten ...10

SÄBO ...10

Teamarbete ...11

Trygg hemgång ...11

Trosamodellen ...11

Samordnad individuell plan SIP ...11

Kompetensutveckling ...11

Webbkonton/e-postadresser ...11

Läkemedelshantering och delegering ...12

Psykisk ohälsa ...12

Munhälsa ...12

(15)

2

Medicintekniska produkter (MTP) ...12

Kompetensen hos omvårdnadspersonal ...12

Hjärt- och lungräddningsutbildning(HLR) ...12

Tid för läkarmedverkan ...12

Anmälningar och klagomål ...12

Lex Maria ...12

Patientnämnden ...13

Inspektionen för vård- och omsorg IVO ...13

Samarbetsforum för att öka patientsäkerheten ...13

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård NSV ...13

Länsstyrgruppen för närvård ...13

Närvårdsledning ...13

Arbetsgrupp Södra Äldre/funktionshinder...13

Arbetsgrupp Södra Psykiatri/ funktionshinder ...13

Arbetsgrupp hjälpmedel ...13

Möten med SSIH/ASIH (specialiserad sjukvård i hemmet) ...13

Möten med akutkliniken i Nyköping ...14

Nätverk för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor(MAS) ...14

Läkemedelskommittén, Specialistgrupp för läkemedel och äldre ...14

Tryggve hemsjukvård ...14

Trygg och effektiv ...14

Digitaliseringsprojekt ...14

(16)

3

Sammanfattning

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) i Sörmland har satt mål för bättre vård och omsorg för äldre i länet. Utifrån dessa har Hälso- och sjukvårdsenheten satt egna verksamhetsmål för år 2016.

Ledningen för Vård och omsorg (VoO) gör varje år en internkontrollplan där områden som kan innebära en risk för patientsäkerheten ingår. Vård – och omsorgsnämnden (VON) informeras om risker, förebyggande åtgärder och beskrivning av hur resultatet planeras att följas upp under året. Uppföljningarna redovisas för VON i början av påföljande år.

Varje år granskad läkemedelshanteringen, hygienen, patientjournaler och uppsökande tandvård erbjuds, under 2016 har användning av tvångs- och skyddsåtgärder granskats

All personal rapporterar risker och avvikelser från planerad och god vård.

Avvikelserna följs upp på enheternas team - och omvårdnadsträffar då man tillsammans söker orsaker och beslutar om förebyggande åtgärder.

Beslutade åtgärder förs in i Genomförandeplaner eller Planera dagen och även i avvikelsemodulen i Treserva.

Legitimerad personal registrerar i fyra av de nationella kvalitetsregistren;

Senior alert, Svenska palliativregistret, Svenskt register för

beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), och Svenska demensregistret Svedem. Kvalitetsregistren ger stöd för strukturerade bedömningar, förslag på åtgärder och uppföljningar genom nationellt framtagna kvalitetsindikatorer.

VoO deltar i Sveriges kommuner och landstings punktprevalensmätningar (PPM) där nutrition och nattfastans längd, förekomst av trycksår,

vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler registreras. Mätningarna gör det möjligt att följa förändringar i verksamheten och att jämföra sig med övriga landet.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:699)

Vård- och omsorgsnämnden (VON) är som ansvarig vårdgivare i Trosa skyldig att upprätta en Patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).

Patientsäkerhetsberättelsen ska utgöra ett underlag för vårdgivarens patientsäkerhetsarbete och för tillsyn. Den ska också kunna användas för att informera andra intressenter om hur vårdgivaren arbetar med

patientsäkerhetsfrågor.

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder man gjort för att identifiera, analysera, förebygga och reducera risker, tillbud och negativa händelser i vården. Den ska också presentera vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete och vilka strategier och övergripande mål som finns för kommande år. Patienterna och deras närstående ska få möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet

Vårdgivarens skyldighet enligt Patientsäkerhetslagen;

(17)

4

1§ Vårdgivaren är skyldig att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och

sjukvårdslagen upprätthålls.

2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

3 § Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att

1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt

2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.

4 § Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

Mål för patientsäkerhetsarbetet 2016

Kvalitetsledningssystem

Ett mål för 2016 var att färdigställa Ledningssystemet för kvalitet vilket har uppnåtts. Riktlinjer och rutiner har reviderats och samlats på en gemensam plats, åtkomliga för alla.

Läkarmedverkan

Det har varit svårt att få hembesök av läkare vilket medfört att sköra äldre måste åka till akuten på sjukhus för läkarbedömning. Mål för 2016 var att verka för att äldre, sköra människor ska få ökade möjligheter till hembesök av primärvårdsläkare även utanför kontorstid och att

läkartiderna ska öka för hemsjukvårdens patienter. Resultat 2016: Målet har inte uppnåtts men ett hopp om förbättring under 2017 är att SSIH, specialistsjukvård i hemmet, har startat för Trosa och Gnesta i februari och i deras uppdrag ska akuta hembesök till sjuka äldre.

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har satt upp mål för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland. Utifrån dessa har Hälso- och sjukvårdsenheten satt egna verksamhetsmål vilka redovisas nedan;

Trygg hemsjukvård med patientdelaktighet

- Minst 80 % av alla inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende ska ha en Samordnad Individuell Plan (SIP) vid mättillfället för hemsjukvården i november 2016. Resultat: 68 % hade en SIP.

SIP Prator har inneburit svårigheter p.g.a. Vårdcentralen inte haft möjlighet att samordna sig med oss.

(18)

5

God läkemedelsbehandling

Bidra till att minst 50 % av alla inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende (ordbo) får en kodad läkemedelsgenomgång av läkare minst 1 gång/år.

Resultat: 48 % ordbo, klart högre än tidigare år.

God demensvård

Ansluta kommunens demensenheter till SveDem kvalitetsregister.

Resultat: Målet uppfyllt.

God vård i livets slut

Arbeta för att andelen brytpunktssamtal av läkare är minst 60 % vid planerade dödsfall. Resultat: 62 %.

Validerad smärtskattning ska utföras sista levnadsveckan vid minst 50%

av planerade dödsfall. Resultat: 40 %. Man bedömer smärta men använder inte alltid ett validerat instrument men 92,5 % av patienterna bedömdes vara väl smärtstillade.

Förebyggande arbetssätt

Medverka i punktprevalensmätning för trycksår, nutrition och fall två ggr/år. Resultat: genomfört. Minst 90 % av de som bor i särskilt boende (SÄBO) ska ha en registrering i Senior Alert och vid risk planerade åtgärder. Resultat: 85 % SÄBO.

Minst 70 % av dem boende i Ordbo som är inskrivna i hemsjukvård ska ha en registrering i Senior Alert och vid risk planerade åtgärder. Resultat:

76 % Ordbo.

Rehabilitering

Införa COPM i Senior Alert som bedömningsintrument för

rehabiliteringspotential. Resultat: Instrumentet är inte infört i Senior Alert ännu men används ändå av rehab.

Införa Otago som fallpreventionsprogram. Resultat: är påbörjat.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Vård – och omsorgsnämnden (VON) är ansvarig vårdgivare och har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten vilket innebär att sätta mål för vården, att följa upp målen och att avsätta nödvändiga resurser för en god, säker och jämställd vård.

Produktionschefen/Verksamhetschef (PC)har ett övergripande ansvar för verksamheten och patientsäkerheten.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att följa upp patientsäkerheten och att vården är säker och håller hög kvalitet.

Enhetschef för hälso- och sjukvård (EC HSV) ansvarar för att den legitimerade personalen ger en god vård av hög kvalitet med god patientsäkerhet.

(19)

6

Enhetschef (EC) ansvarar för att omvårdnadspersonalen ger omsorg och omvårdnad med hög kvalitet och följer riktlinjer och rutiner.

Den legitimerade personalen (leg personal) har genom sitt yrkesansvar skyldighet att ge en god vård, med hög kvalitet och säkerhet.

Omvårdnadspersonalen ansvarar för att utföra både delegerade och övriga hälso- och sjukvårdsåtgärder enligt instruktion och rutiner.

Struktur för uppföljning och utvärdering av patientsäkerhet

Internkontrollplan

Kvalitetsgranskningar och årliga uppföljningar;

Granskning av läkemedelshantering Hygienrond

Journalgranskning

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd Tvångs- och skyddsåtgärder

Avvikelser och risker

Nationella kvalitetsregister;

Senior alert

Svenska palliativregistret

BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens SveDem Svenska demensregistret

Nationella Punktprevalensmätningar PPM;

PPM Trycksår, nutrition och fall

Svenska Halt, Vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling PPM BHK Basala hygienrutiner och klädregler

Nutrition och nattfastemätning

Anmälningar till;

Patientnämnden IVO

Lex Maria

Kvalitetsgranskningar, kontroller och årliga uppföljningar

Internkontrollplan

Riskanalys mynnar ut i en årlig internkontrollplan och i den ingår de patientsäkerhetsrisker som man har identifierat. Sannolikheten för att en händelse ska inträffa multipliceras med bedömd allvarlighetsgrad, vilket är konsekvensen för patienten om den identifierade risken inträffar.

Allvarligare risker redovisas för VON tillsammans med förebyggande åtgärder och beskrivning av hur resultatet ska följas upp under året.

Resultatet redovisas för VON vid årsbokslutet.

(20)

7

Granskning av läkemedelshanteringen

Varje år besöker apotekaren alla enheter, granskar läkemedels-

hanteringen och träffar omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och deras chefer

.

Apotekaren granskar läkemedelsförråd, hur läkemedel förvaras hos patienterna, narkotikakontroller, om avvikelser följs upp och om lokala instruktioner för läkemedelshantering finns och följs. Apotekaren följde upp föregående års förbättringsplaner, de flesta hade åtgärdats och enheterna fick genomgående goda betyg. Rapport för 2016 och

förbättringsplan för 2017 lämnades.

Hygienronder

Länets kommuner har gemensamt anställt två hygiensjuksköterskor som förutom att ge stöd, råd och hjälp om hygien och smittor även besöker enheterna och gör årliga Hygienronder. De granskar hur hygienen sköts, hur man hanterar

personalkläder, tvätt, förvaring, sterilt och rent gods samt städning. Personalkläder och deras skötsel fungerar bra på SÄBO. Hygienrond har inte gjorts i

hemtjänst/hemsjukvård 2016 men ska göras i mars 2017 men Hygienronden 2015 visade att mängden vikariekläder behövde ökas i hemtjänsten. Rapport lämnas till EC och MAS med förslag på förbättringsåtgärder.

Journalgranskning Patientjournal

MAS granskar årligen patientjournaler för att se om deras innehåll överensstämmer med lagens krav. År 2016 lästes 60 patientjournaler. I dem var dokumentationen bra, de följde lagens krav och förbättringar har gjorts sedan 2015. Utbildning behövs för att alla ska använda samma sökord för att göra det lättare att hitta i journalen. Sökordet

”Sammanfattande bedömning” har införts och ska börja användas under 2017 för att göra det lättare att få en uppfattning om patientens normala hälsotillstånd (habitualtillstånd).

Utförarjournal

År 2016 granskades även Utförarjournalen för SoL och LSS med syfte att undersöka om de innehöll aktuella genomförandeplaner och om det fanns minst en journalanteckning under en månad. Mer än 25 % av journalerna granskades. Andelen aktuella genomförandeplaner varierade mycket mellan enheterna, genomsnittet var 62,7 % och journalanteckning under tillsynsmånaden fanns hos 59,7 %. Tidigare skrev omvårdnadspersonalen daganteckningar som kunde raderas men från våren 2016 skriver de journalanteckningar. Formuleringarna var bra och inget nedsättande uttryck hittades. Omvårdnadspersonalen ska få behörighet att läsa patientjournalen så snart de har fått utbildning, vilket påbörjats.

Loggkontroll av journal

Vårdgivaren ska återkommande kontrollera loggar på vem som har öppnat/läst en journal och om den personen är behörig. Rutin bör tas fram

Patientjournalen i Treserva

Ett flertal förändringar har gjorts under 2016 för att göra det lättare att

(21)

8

hitta information i journalerna. Under 2016 gjordes ett arbete för att införa dokumentation enligt ICF men detta har skjutits fram i tiden.

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd

Alla individer som har tre eller fler omsorgsinsatser/dag (inkl. larm) erbjuds en kostnadsfri tandvårdsbedömning utförd av tandhygienist 2 ggr/år och får även tandvårdsstöd, d.v.s. tandvård till reducerad kostnad.

Syftet är att stödja en god tandhälsa hos äldre och funktionshindrade för att öka välbefinnande och livskvalitet. Tandhygienisten ger skriftliga och muntliga råd för mun- och tandskötsel. Ängsgården är med i ett projekt tillsammans med Folktandvården med fluorsköljning efter måltid.

Tvångs- och skyddsåtgärder

Stickprov har gjorts på de tre SÄBO för att både se hur det fungerar och höra med personalen hur man tänker och arbetar med tvångs- och

skyddsåtgärder. Resultatet var bra. Tankar om hur man ska arbeta för att inte använda tvångsåtgärder bedöms som mycket väl förankrade. På demensenheterna var dörrarna låsta men personalen försöker avleda patienten från att gå ut eller också följa med hen. Sänggrindar används bara om individer själv ber om dem och rullstolsbälten används bara om de var ordinerade av rehabpersonalen.

Avvikelser och risker

All personal rapporterar risk och avvikelser från planerad vård och god vård. EC läser alla avvikelserapporter på sin enhet och vidarebefordrar dem till ansvarig leg. personal på området. Avvikelserna följs upp gemensamt två ggr/månad på teamträffar och omvårdnadsträffar då orsakerna identifieras och beslut fattas om förebyggande åtgärder.

Statistik över antalet avvikelser under året jämförs med föregående år i patientsäkerhetsberättelsen. EC redovisar de åtgärder man bestämt för att förebygga nya avvikelser vilket MAS sammanställer tillsammans med avvikelsestatistiken i årets Patientsäkerhetsberättelse.

2014 2015 2016

Alla fall 272 311 830

Läkemedel 313 307 344

Ej utfört leg personals ordinationer 8 3 6 Brister i leg personals åtgärder 12 17 10 Övrigt 10 12 12 Alla avvikelser 605 648 1202

Avvikelserapportering till och från externa vårdgivare Information om brister i vårdkedjan skickas till vårdgivaren.

Händelseanalys och planerade åtgärder ska återkopplas till avsändare och i Trosa återkopplar vi även till den som rapporterat avvikelsen.

(22)

9

Nationella kvalitetsregister

Kvalitetsregister har som syfte att göra strukturerade riskbedömningar, sätta in förebyggande åtgärder och följa upp resultatet för att förbättra livskvaliteten och förebygga ohälsa hos äldre.

Senior alert (SA)

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att förebygga ohälsa genom att identifiera risker och analysera orsaker för fall, trycksår, viktminskning, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. De två sistnämnda registreras inte Trosa. Registreringar görs minst två ggr/år och om risk upptäckts planeras och genomförs förebyggande åtgärder och resultatet utvärderas senare. Tidigare gjordes nästan enbart riskbedömningar men med åren registreras allt fler åtgärder och även uppföljningar.

Svenska palliativregistret

Sjuksköterskan besvarar en enkät om hur vården av en person i livets slutskede har varit den sista levnadsveckan. Syftet är att förbättra vården och personalen använder resultatet för att se vad som behöver

förbättras. Av de 11 kvalitetsindikatorerna hade åtta förbättrats men tre hade försämrats under 2016, dessa var mänsklig närvaro i

dödsögonblicket (88,5 %), antalet munhälsobedömningar (61,5 %) och utförd validerad smärtskattning med bedömningsinstrument (40 %) men 92,5 % av patienterna bedömdes vara väl smärtstillade.

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Symtomen kan vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande.

Uppgifter om problem, diagnos, behandling och resultat registreras och registret ger förslag på åtgärder, bemötande, omvårdnadsstrategier och ibland läkemedel med syfte att lindra den dementes lidande och öka livskvalitén. Registret används på alla Trosas demensenheter för att säkra kvaliteten i omvårdnaden genom strukturerade bedömningar och åtgärder, ständiga uppföljningar och för att sätta upp tydliga mål.

SveDem Svenska demensregistret

Demenssjukdom ökar i Sverige i takt med att befolkningen blir äldre, cirka 24 000 nyinsjuknar varje år. Syftet med SveDem är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för diagnos och behandling med målet att nå en likvärdig, optimerad behandlig.

Nationella punktprevalensmätningar (PPM)

PPM innebär att en förekomst av någon eller några bestämda företeelser mäts under en dag. Registreringarna görs i Sveriges kommuners och landstings (SKL) nationella register.

(23)

10

Nutrition, trycksår och fall 2016

Fall, trycksår och undernäring utgör risker för försämrad hälsa. PPM gjordes i ordinärt boende och på SÄBO vår och höst 2016.

VRI Vårdrelaterade infektioner

Nytt för SÄBO i Trosa 2016 var att mäta VRI vilket gjordes sent på hösten, resultatet går ännu inte att få fram.

Nutrition och nattfastemätning

Bra näringsintag är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå god hälsa. Nattfastan bör inte vara längre än 11 timmar. Medellängden för nattfastan i Södermanland var 12,18 timmar, i Trosa 12,51 och Ängsgården hade resultatet 9,72 timmar.

Följsamhet till basala hygien- och klädregler

Mätningen handlar om åtta områden, inom fyra av dem når Trosa 100 % följsamhet och inom tre över rikets resultat. Att använda plastförkläde oftare är det område som behöver förbättras

Enheternas åtgärder för förbättrad patientsäkerhet

Hemtjänsten

Uppdelning har gjorts på mindre team för att öka kontinuiteten för brukarna. Tre teamledare har tillsatts som har det dagliga ansvaret för planering i teamen och de har kontinuerliga omvårdnadsträffar med sjuksköterska, rehabpersonal och handläggare (vid behov), där alla HSL- avvikelser tas upp. SoL-avvikelser tas upp på teamträffar tillsammans med enhetschef, teamledare och personal. Resultat; antalet avvikelser har minskat.

De flesta läkemedelsavvikelser beror på bristande information till vikarier.

Förebyggande åtgärd är ett nytt introduktionsprogram där vikten av att läsa uppdraget i TES (Planeringsverktyg) understryks. En narkotikastöld har medfört att tydliga rutiner har utarbetats för läkemedel och

narkotiska preparat. Antalet fallavvikelser nattetid har ökat något, det är ett fåtal personer med missbruksproblematik som står för ökningen.

Rehab följer upp och åtgärdar alla fallavvikelser omgående och återkopplar till hemtjänst.

SÄBO

Arbetar med en individfokuserad omvårdnad och utgår från den enskildes behov. Omvårdnadspersonalen och chef samarbetar med sjuksköterska, sjukgymnast och rehabpersonal och har omvårdnadsträffar tillsammans varannan vecka där man tar upp nutrition, fall, munhälsa, hälsa m.m.

Avvikelser tas upp tillsammans och man gör en åtgärdsplan som sedan följs upp på omvårdnadsträffar eller teamträffar.

Senior alert handlar om att förebygga undernäring, fall, trycksår och att bidra till en god munhäls. Uppföljningar görs minst två ggr/år.

(24)

11

BPSD, för att minska psykisk symtom vid demens görs en skattning minst var tredje månad, åtgärder bestäms som följs upp efter tre veckor för att se om resultatet är bra. Åtgärd som gett bra resultat skrivs sedan in i genomförandeplanen.

Svedem har som syfte att förbättra livskvalité för individer med demenssjukdom och bedömning görs minst 1 ggr/år.

Palliativa registret, lindra syntom vid livet slut.

Munhälsobedömning görs minst 2 ggr/år. Ängsgården är med i ett projekt med folktandvården, det går ut på att boenden ska få flour sköljning efter lunchen varje dag i ett år.

Läkaren gör årliga kontroller. Målen gäller för år 2017.

Teamarbete

Arbetet för att stärka teamarbetet runt patienterna har fortsatt, både i SÄBO och i ordinärt boende (Ordbo). Varje team består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal som träffas

regelbundet på teamträffar eller omvårdnadsträffar.

Trygg hemgång

Individen erbjuds möjligheten att komma direkt hem efter en sjukhusvistelse och få den hjälp de behöver kostnadsfritt under två veckor, behöver de fortsatt hjälp ansöker de sedan om insatser. En arbetsterapeut bedömer behovet av stöd och hjälpmedel.

Trosamodellen

Fokus på rehabilitering och självständighet. När den enskilde ansöker om trygghetslarm eller andra insatser erbjuds hen ett hembesök av en

arbetsterapeut. Tillsammans går man igenom vad den enskilde känner sig otrygg med. Arbetsterapeuten bedömer den enskildes funktionsförmåga, visar hur man kan utföra sysslor på ett säkert sätt och kan även förskriva hjälpmedel. En sjukgymnast bedömer aktivitetsförmågan och erbjuder träning för att öka den enskildes aktivitetsförmåga för att återfå eller bevara självständigheten, därefter ansöker den enskilde om ev. insatser utöver trygghetslarmet.

Samordnad individuell plan SIP

Varje patient som skrivs in hemsjukvården på SÄBO eller i ordinärt boende (ordbo) ska ha en Samordnad Individuell Plan (SIP).

Kompetensutveckling

Webbkonton/e-postadresser

All personal har fått e-postadresser vilket är en förutsättning för att kunna göra nationella webbutbildningar.

(25)

12

Läkemedelshantering och delegering

Personal ska göra webbutbildningen: Arbeta säkert med läkemedel innan områdesansvarig ssk bedömer om de har tillräcklig kunskap för att få en delegering i läkemedelshantering och innan insulindelegering krävs webbutbildningen: Ge insulin.

Psykisk ohälsa

En stor satsning har gjorts för att öka kunskapen om psykisk ohälsa. En sjuksköterska har utbildats till första hjälpare och under 2016 undervisat 193 personer, alla chefer, biståndshandläggare, leg. personal och

omvårdnadspersonal om psykisk ohälsa. Personalen undervisades i grupper om 6-8 personer under två dagar.

Munhälsa

Folktandvården ger en årlig utbildning om munhälsa till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.

Medicintekniska produkter (MTP)

MTP provas ut individuellt av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor som sedan instruerar omvårdnadspersonalen i hur produkten ska hanteras

Kompetensen hos omvårdnadspersonal

Det är allt svårare att rekrytera vårdpersonal med utbildning inom vård- och omsorg samtidigt som andelen multisjuka Individer med stort

omvårdnadsbehov ökar och kommer att fortsätta öka inom hemsjukvård och på SÄBO.

Hjärt- och lungräddningsutbildning(HLR) All omvårdnadspersonal ska ha utbildning i HLR.

Tid för läkarmedverkan

Samarbetet med läkare på Trosa vårdcentral fungerar mycket bra men läkarbristen är ett problem. Patienter i hemsjukvård (SÄBO och Ordbo) ska enligt läkaravtalet för Sörmland få träffa ansvarig läkare minst en gång/år vilket fungerar mycket bra på SÄBO men läkartid saknas för de årliga uppföljningarna i Ordbo. Det är fortfarande svårt att få oplanerade hembesök av läkare och under kontorstid används rondtiden för

hembesök i Ordbo. På jourtid måste de sköra äldre åka till Akutmottagning på sjukhus om läkarbedömning inte kan vänta.

Anmälningar och klagomål

Lex Maria

Inga anmälningar har gjorts enligt Lex Maria under 2016.

(26)

13

Patientnämnden

Ett ärende om brister i kommunikation och ett om brister i omvårdnad har inkommit under 2016.

Inspektionen för vård- och omsorg IVO

En anmälan om brister i rutiner för narkotikahantering har mottagits av IVO efter en stöld. IVO har begärt information om hur stölden hanterats och vård och omsorgs rutiner för narkotika och avvikelser, polisanmälan gjordes och rutinerna sågs över. IVO:s utredningen pågår.

Samarbetsforum för att öka patientsäkerheten

Landstinget och de nio kommunerna i Sörmland har en gemensam organisation för samverkan och kunskapsspridning

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård NSV Gemensam plattform för samverkan, kunskapsspridning inom vård, omsorg och socialtjänst mellan landsting Sörmland och länets nio kommuner i Sörmland. NSV är beslutsfattande.

Länsstyrgruppen för närvård

Länsstyrgruppen är beredningsgrupp till gemensamma nämnden NSV.

Deltagare är socialchefer och/eller vård- och omsorgschefer från kommunerna och divisionscheferna (t.ex. chefen för länets alla

vårdcentraler) från landstinget som träffas sex ggr/år. Länsstyrgruppen har fyra beredningsgrupper under sig inom områdens

Äldre/funktionshinder, Psykiatri/funktionshinder, Barn/funktionshinder och Hjälpmedel, dessa har alla i sin tur arbetsgrupper för länets norra, västra och södra del under sig. Styrgruppen är styrgrupp i

samverkansstrukturen och kan också välja att utse styrgrupp som rapporterar till NSV

Närvårdsledning

Enhetschef för Hälso- och sjukvården, MAS har möten med primärvårdsledningen för Trosa VåC tre ggr/termin

Arbetsgrupp Södra Äldre/funktionshinder

Möte där representanter från kommunerna i södra länsdelen och Nyköpings lasarett träffas för gemensamma frågor kring äldrevården.

Hälso- och sjukvårdschefen representerar Trosa.

Arbetsgrupp Södra Psykiatri/ funktionshinder

Arbetsgrupp med representanter från kommunerna i södra länsdelen och Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett för gemensamma frågor kring psykiatrivården. Chefen för myndigheten representerar Trosa.

Arbetsgrupp hjälpmedel

Arbetsgrupp med representanter från kommunerna i hela länet träffas kringhjälpmedelsfrågor. Hälso- och sjukvårdschefen representerar Trosa.

Möten med SSIH/ASIH (specialiserad sjukvård i hemmet) En gemensam enhet för SSIH och akuta läkarbesök i hemmet till äldre patienter har startat i januari 2017 i Trosa och Gnesta. En styrgrupp finns bestående av verksamhetscheferna för hälso- och sjukvård i de två