VON kallelse 2017-05-02 till hemsidan

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Vård- och omsorgsnämnden Kanslienheten

Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82

nadja.skog@trosa.se

Kallelse

Datum

2017-04-24

Tid: Tisdagen den 2 maj 2017, kl. 13.00 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad

Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten kl 11.00 i lilla konferensrummet Gruppmöte oppositionen kl 11.00 i samlingssalen

Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordning

2. Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 för vård- och omsorgsnämnden

VON 2017/17

3. Budget 2018 med flerårsplan för 2019-2020, vård- och omsorgsnämnden

VON 2017/18

4. Personlig assistans på entreprenad genom upphandling

(inte öppet sammanträde, handlingar dukas)

VON 2017/7

5. Information om trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

(inga handlingar)

6. Information från Vård- och omsorgskontoret

(inga handlingar)

7. Anmälan av delegationsbeslut VON 2017/1

8. Anmälningsärenden VON 2017/2

Martina Johansson Nadja Furuberget Skog

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

(3)

Vård- och omsorgskontoret Per Uno Nilsson

Vård- och omsorgschef 0156-521 22

per-uno.nilsson@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-04-25

Diarienummer

VON 2017/17

Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

1. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar kvartalsrapport 2017 till kommunstyrelsen.

2. Vård- och omsorgsnämnden godkänner nämndens helårsprognos 2017.

Ärendet

Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars 2017.

VO nämnden prognostiserar sammantaget ett negativt resultat på -1,7 mkr inklusive nämndens egen buffert på 2,6 mkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert.

Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 5,6 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserats på.

Äldreomsorgen visar ett totalt underskott på -2,3 mkr (demografijustering inkluderat). Resultatenheterna beräknas göra nollresultat och därmed ta med sig tidigare års upparbetade överskott oförändrat över till 2018.

Behovet av hemtjänst är fortsatt högt och avviker i prognosen med -7,3 mkr mot budget (exkl. demografiavvikelse). Tekniska hjälpmedel samt färdtjänst har en negativ prognos om -800 tkr vardera.

(4)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

Vård- och omsorgskontoret 2017-04-25

Funktionshinderområdet har en negativ prognos på -1,4 mkr inkluderat demografireglering med 5,5 mkr.

Per Uno Nilsson Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

1. Kvartalsuppföljning 2017

Beslut till

Kommunstyrelsen

(5)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Martina Johansson (C)

Vård- och omsorgschef: Per Uno Nilsson

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2016 helår 2016 helår 2017 helår 2017 prognos

Verksamhetens intäkter 29 257 33 857 28 952 28 952 Verksamhetens kostnader -197 202 -209 616 -196 798 -209 514

Personal -124 060 -133 361 -135 050 -144 050

Kapitalkostnader -517 -444 -474 -474

Övriga kostnader -72 625 -75 812 -61 274 -64 990

Nettoresultat -167 945 -175 760 -167 846 -180 562 Nettoresultat inkl just från

central buffert (beslut delår) -167 945 -175 760 -178 899 -180 562 -1 663

Varav resultatöverföring 2 153 2 632

Ekonomisk analys - helårsprognos

Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgs- nämnden ett negativt resultat på -1 663 tkr.

Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Inkluderat är också de 1-årssatsningar på 800 tkr som är kopplat till kompetensutveckling och att motverka social isolering. Huvudorsaken till det prognostiserade underskottet är ett större behov av hemtjänst än vad nämnden har budget för.

Gemensam ledning och stöd inom vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar ett resultat på 200 tkr på vid årets slut. Myndighetsenheten vilken enbart avser personal och administration förväntas göra ett nollresultat.

Årsprognosen för hela äldreomsorgen är -2 288 tkr inklusive demografireglering. Avvikelsen beror på det ökade behovet av hemtjänst som ligger högre jämfört med budget. Prognosen för resultatenheten hemtjänst är 0 tkr inklusive föregående års resultatöverföring.

Behovet av särskilt boende ligger i linje med lagd budget och i dagsläget finns inga icke verkställda beslut. Resultatenheterna säbo förväntas göra nollresultat och därmed ta med sig tidigare års upparbetade överskott oförändrat över till 2018.

Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett ett negativt resultat på -1 375 tkr inklusive reglering mot central buffert om 5 499 tkr. Orsaken till att regleringen mot central buffert fortsätter beror på att fler ärenden tillkommit 2016 än reglerat i budget 2017.

Hälso- och sjukvårdsenheten prognostiserar ett nollresultat. Dock ser man utmaningar framöver då antalet patienter ökar i takt med att vi blir fler äldre och det samtidigt blir allt svårare att

rekrytera legitimerad personal.

Tekniska hjälpmedel räknar med ett underskott på -800 tkr för helåret. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel hänger ihop med det ökade behovet.

Satsningen där arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar aktivt med träning och hjälpmedel ökar kostnaderna men leder också till att fler kan bo hemma i ordinärt boende.

Hjälpmedelscentralen gjorde 2016 en prisjustering som leder till ökade kostnader.

Färdtjänst prognostiserar ett negativt resultat på -800 tkr. Vård- och omsorgsnämnden tog över funktionen för handläggningen av färdtjänst från juni 2016 och ser en ökning av antalet ansökningar samt att många ansöker om riksfärdtjänst. En översyn av färdtjänst- och riksfärdtjänstlagarna är påbörjad med syfte att bättre samordna all särskild kollektivtrafik och göra systemet mer kostnadseffektivt.

Viktiga händelser under året

Produktionschef Kajsa Fiska avslutade sin anställning 2017-03 -20. I avvaktan på att den nye förvaltningschefen Fredrik Yllman skall tillträda i mitten av juni är myndighetschef Per Uno Nilsson tf produktionschef .

Med hjälp av statliga pengar för ökad bemanning i äldreomsorgen har vi anställt 2 st arbetsterapeuter och 1 st sjukgymnast för att bedöma och erbjuda träning som ett komplement och alternativ till hemtjänst. Det förändrade arbetssättet innebär att

(6)

arbetsterapeuter gör aktivitetsbedömningar som stöd till biståndshandläggarnas beslut.

Sjukgymnasterna gör en tidig bedömning och erbjuder fallpreventionsträning enligt en modell som heter Otago. Sammantaget går detta nu under beteckningen ”prerehab”. Vi har blivit uppmärksammade i landet för detta och andra kommuner har hört av sig och vill veta mer om hur vi jobbar. Vi har också ökat bemanningen med en specialistutbildad sjuksköterska inom demensområdet.

Viktig händelse är också att vi stärker stödet för personer med insatser enligt LSS. Vi har ändrat ansvarsfördelningen inom vår grupp och har nu en särskild sjuksköterska och arbetsterapeut som arbetar med bedömning och åtgärder för personer med funktionshinder. Utöver de redovisade åtgärderna gav vård- och omsorgsnämnden vid sammanträdet 2016-03-01 vård- och omsorgskontoret i uppdrag att utreda effekterna av att lägga ut personlig assistans på entreprenad.

Återapportering görs vid sammanträdet den 2 maj 2017.

Planering och kunskapsinhämtande av IBIC (individens behov i centrum) fortsätter då detta är ett system som är anpassat för att få ett gemensamt verktyg för utredning, dokumentation m.m. under hela ärendet från ansökan till utförande och uppföljning av en insats. IBIC/ÄBIC har sin grund i det internationella systemet ICF (koder för funktionstillstånd) som även används inom hälso och sjukvården.

De IT satsningar som vi satsar på i år är dokumentationsappar för hemtjänstpersonal i ordinärt boende samt koppla upp LOV utförarna till dokumentationssystemet Treserva. Vidare tittar även äldreomsorgen på trygghetskameror som ett komplement till trygghetslarm och tillsynsbesök nattetid.

Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fortlöper kontinuerligt inom samtliga verksamhetsområden. Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal omvårdnadskunskap och SIP (samordnad individuell plan). När det gäller psykisk ohälsa hålls interna ”första-hjälpen-utbildningar” .

Träningsåret för implementering av överenskommelsen ”Trygg och effektiv utskrivning”

pågår. Det som tillkommit under våren och fortsättningsvis är det parallellt löpande digitaliseringsprojektet vars huvudsakliga mål är bättre samordning av system och resurser för att möjliggöra rättssäkra och effektiva informations- och kommunikationskanaler huvudmännen emellan.

Den specialiserade sjukvården i hemmet (SSIH) som utförs av landstinget har nu startat. Vi ser fram emot att även den mobila äldreakuten kommer igång. Målet är att invånare i Trosa och Gnesta får sina behov av basala och specialiserade hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i hemmet utförda på ett tryggt sätt. För att skapa ett gott samarbete för denna utveckling har en styrgrupp etablerats med representanter ifrån landstinget och kommunerna.

Även satsningen för Psykisk hälsa PRIO fortsätter under året 2017 bl.a. med utvärdering av den lokala inventeringen som gjorts under senvintern.

Personal

För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning ”Attraktiv arbetsgivare” och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarledd undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända.

Under våren har utbildning av språkombud skett och efter sommaren planeras att de första eleverna skall finnas på plats.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) lanserade ett partsgemensamt utvecklingsprojekt i februari 2017, för att fler inom välfärden ska arbeta heltid. Projektet, som pågår fram till 2021, syftar till att heltid ska vara det normala vid nyanställningar i kommuner, landsting och regioner. I Trosa kommun arbetar en partgemensam arbetsgrupp med frågan vilken startade 2016 och fortgår.

Under 2016 steg sjuktalen inom vård- och omsorg.

Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. I det lokala arbetet på enhetsnivå finns den påbörjade satsningen tillsammans med PREVIA som påbörjades 2016 som stöd. Under de tre första månaderna har ej trenden brutits så frågan är fortfarande ytterst aktuell och följs på alla nivåer.

(7)

Ekologisk utveckling

Förvaltningen befinner sig i dag på miljöledningsnivå 2. Nämnden tog beslut 2016-06- 07 att anta Miljöledningssystem för Vård- och omsorgskontoret i Trosa Kommun enligt miljöledningsnivå 2. Under hösten 2016 togs nya mål fram vilka skall redovisas per delår.

Beslut om en ny rese- och fordonspolicy är antagen och där vi inom förvaltningen nu ser en ökning av eldrivna fordon med stöd av denna vid upphandling av fordon.

(8)

(9)

Vård- och omsorgskontoret Per Uno Nilsson

Vård- och omsorgschef 0156-521 22

per-uno.nilsson@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-04-25

Diarienummer

VON 2017/18

Budget 2018 med flerårsplan för 2019-2020, vård- och omsorgsnämnden

1. Vård- och omsorgsnämnden antar nämndens mål.

Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner budget 2018 med flerårsplan 2019-2020 för vård- och omsorgsnämnden.

Ärendet

Enligt bilaga har Vård- och omsorgschefen presenterat budget 2018 med plan för 2019 och 2020.

Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 2,5% för löner 2018, 2019 och 2020. Övriga kostnader är uppräknade med 2,0% för år 2018-2020.

I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på 4 987 tkr för 2018, 1 558 tkr för 2019 och 2 816 tkr för 2020 som gjorts utifrån den demografiska

utvecklingen av den äldre befolkningen.

Rationaliseringar är även inkluderade med -679 tkr för 2018.

Satsningarna för år 2017 som tas bort efter avslutat år har minskat ramen med motsvarande -800 tkr.

I förslaget ingår en buffert på totalt 2 700 tkr.

Per Uno Nilsson Peter Hellmark

Vård- och omsorgschef Ekonom

Bilagor

1. Förslag till budget 2018 2. Mål

(10)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Martina Johansson

Vård- och omsorgschef: Per Uno Nilsson

Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan

2016 2017 2018 2019 2020

Verksamhetens intäkter 33 857 28 952 26 702 26 702 26 702 Verksamhetens kostnader -209 616 -196 798 -199 952 -206 405 -214 218

Personal -133 361 -135 050 -138 426 -141 887 -145 434

Kapitalkostnader -444 -474 -483 -493 -503

Övriga kostnader -75 812 -61 274 -61 042 -64 025 -68 281

Nettoresultat -175 760 -167 846 -173 250 -179 703 -187 516

Varav resultatöverföring 2 632

Verksamhetsområde

 Äldreomsorg

 Funktionshinderområdet

 Hälso- sjukvård

Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Verksamhetsförändringar (2018)

I Trosa kommun har antalet människor i åldersintervallet 65-79 år ökat med ca 100 personer/år de senaste åren, 2016 blev ökningen ovanligt stor, 121 st, vilket medfört att behovet av framförallt hemtjänst ökat men också insatser för personer med funktionsnedsättning i denna ålderskategori. Behovet ser i dagsläget ut att hålla i sig, i Trosa såväl som i landet i övrigt.

I bokslutet 2016 redovisade vård- och omsorgsnämnden totalt ett negativt resultat -7 815 tkr jämfört med budget. Avvikelsen är huvudsakligen kopplad till behovet av hemtjänst samt insatser inom funktionshinderområdet.

Utförandet i Trosa kommun av personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) har redovisat ökade kostnader den senaste femårsperioden.

Upphandling av det kommunala utförandet av personlig assistans sker under 2017 med förväntad högre kostnadseffektivitet som följd. Utifrån ovanstående bakgrund har Vård- och omsorgsnämnden fortsatt arbetet med ett möjlighetspaket, där ledorden är nya arbetssätt och innovationer. Organisationen rustar sig därmed

för att i högre utsträckning än tidigare satsa på det rehabiliterande – förebyggande arbetet. Genom rätt hjälpmedel/insats i ett tidigt skede ökar möjligheten att klara sig själv längre. För att möjliggöra detta har verksamheten en kompetensförstärkning med 2 arbetsterapeuter och en sjukgymnast samt en demenssjuksköterska.

Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ”ökad bemanning inom äldreomsorgen”.

Regeringssatsningen syftar till ökad trygghet och kvalité för den enskilde och medel för detta gäller för åren 2015-2018. Under 2018 skall beslut fattas om satsningens permanentande. För övrigt förutsätter arbetssättet ett nära och tätt samarbete med handläggarna samt med baspersonal inom de olika verksamheterna. Förutom förhöjd kvalité är målsättningen att behovet i och med det nya synsättet/arbetssättet kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar.

Kunskap om äldres psykiska hälsa visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression.

Utöver utbildning i just psykisk ohälsa som letts av vår psykiatrisjuksköterska kommer förvaltningens Anhörigkonsulent leda arbetet med att integrera redan befintliga verksamheter och aktiviteter som pågår i samhället. Syftet är att nå denna målgrupp och bryta social isolering eller tillse att den inte uppkommer. Kommunens ambition är att kunna informera och lotsa individen att hitta aktiviteter eller föreningar. Kommunen ska även kunna ge information kring vilka stödinsatser kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kontakter till andra myndigheter. Utbildning av personal kommer även fortsättningsvis att erbjudas via egna ”första hjälpare för psykisk hälsa”.

En översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och

(11)

sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb 2015.

Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Detta innebär att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens fem arbetsdagar inom den somatiska slutenvården och jämfört med dagens 30 dagar inom den psykiatriska slutenvården.

Den nya lagen lyder:” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och träder i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, behandlade utredningen 2015-05-22 och gav länsstyrgruppen i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur en samverkansöverenskommelse kan utformas i Sörmlands kommuner och Landsting. Detta innebär att 2017 är ett

”träningsår” för Sörmland inför lagens införande 2018-01-01.

Värt att nämna är att samverkan med landstinget och andra aktörer kommer att vara förutsättningen för att den nya lagen inte ska medföra utökade kostnader för kommunen. Under 2018 bör inte heller antalet utskrivningsklara patienter öka, men processen vid utskrivningsklar skall gå snabbare.

Det innebär att utskrivningsklara patienter/brukare ska vid hemgång veta vem som är ansvarig läkare, ha en underskriven Sip (samordnad individuell plan), eventuella hjälpmedel och bostadsanpassningar etc arrangerade. Risk finns annars för att individen tvingast stanna på sjukhus (i onödan) samt att kommunen får betalningsansvar (i onödan).

Under 2016 har planering av införandet av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) påbörjats. ICF rekommenderas av Socialstyrelsen och är en av WHO:s huvudklassifikationer. Syftet med att införa ICF är att skapa ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa och kan användas som ett verktyg för att beskriva och dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg. De kan också användas som statistiskt verktyg för att samla in och sammanställa data för olika ändamål.

Socialstyrelsen har även introducerat ÄBIC (äldres behov i centrum) som innebär en strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av ICF. Socialstyrelsen har

vidareutvecklat ÄBIC till att även innefatta vuxna med funktionsnedsättning varför IBIC (Individens behov i centrum) är ett mer heltäckande begrepp.

Plan för införande av IBIC i förvaltningen 2018 är påbörjad under 2018, vilket kommer att kräva utbildnings och implementerings insatser samt systeminvesteringar.

Med hänvisning till de nya arbetssätt som nu är på väg att införas i vård och omsorg samt till den nya lagen (Lag om samverkan vid utskrivning från sluten- och sjukvård) är det av stor betydelse att underlätta för en mer entydig kommunikations plattform för hela Vård- och omsorgsverksamheten.

För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning ”Attraktiv arbetsgivare” och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarled undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända.

Planering av projektet har påbörjats och pilotprojektet kommer att löpa mellan den 1 augusti 2016 tom 31 juli 2019. Under hösten 2017 skall de första praktikanterna vara på plats och i full drift 2018.

Under 2016 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har ett samarbete med Previa påbörjats i syfte att höja hälsotalen (och sänka sjuktalen) genom att arbeta mer förebyggande än vad som gjorts tidigare.

Satsningen kommer också att inkludera fördjupad kunskap avseende den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön med koppling till att Arbetsmiljöverket beslutat om en ny föreskrift gällande just detta. Regler kring detta är inget nytt men den nya föreskriften är ett förtydligande.

Projektet kommer att ta form under hösten 2016, pågå under 2017 och vara en del av det fortsatta personalstödsarbetet 2018.

Då chefer har en central roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö, är deras arbetsmiljö minst lika viktig att belysa.

Regelbunden reflektions- och ledarskapsutveckling

(12)

kommer av den anledningen fortsättningsvis att prioriteras.

Redan under 2016 påbörjade förvaltningens översyn av utveckling inom IT. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT nu och de kommande åren. För att täcka kostnader för utvecklingen inom IT är en utökning av ram nödvändig. Detta arbete kommer under 2018 ha fokus på införandet av IBIC i handläggning och utförande av insatser inom hela verksamheten.

Tendensen med ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar beräknas fortsätta. För att möta behovet av stöd och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område. Ett sätt att arbeta än mer förebyggande är ett utvecklat samarbete mellan skola och Individ och familj. En arbetsgrupp sk multiteam har tillsatts och som består av chefer samt handläggare ifrån de olika förvaltningarna.

Målet är att öka det kommuninterna samarbetet för att förebygga och förbättra stödet till barn och unga samt deras familjer genom tidiga stödjande åtgärder.

Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a.

”överanställning” under vissa perioder, kontinuerlig översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid förändringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig uppföljning av sysselsättningsgraden för varje enhet. Arbete pågår med att ta fram ytterligare förslag på åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden. Under 2017 har kravet på kommunen skärpts ytterligare i denna fråga då Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) lanserade ett partsgemensamt utvecklingsprojekt för att fler inom välfärden ska arbeta heltid.

Projektet, som pågår fram till 2021, syftar till att heltid ska vara det normala vid nyanställningar i kommuner, landsting och regioner. I Trosa kommun arbetar en partgemensam arbetsgrupp med frågan vilken startade 2016. Och det fortsatta arbetet kommer förmodligen få effekt under 2018 förutsatt att det ej blir kostnadsdrivande.

Rationaliseringar

Budgeten 2018 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 679 tkr.

 Måltidslogistik 100 tkr

 Övermilskostnader 50 tkr

 Ledtid korttidsboende 50 tkr

 Fallprojekt rehab 50 tkr

 Säbo avkastning 300 tkr

 Just. sem.lön.skuld 129 tkr

Ramförändringar

Utifrån den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen har en ramjustering gjorts med +5 mkr för 2018.

Verksamheten 2019-2020

De tidigare beskrivna åtgärder, ”möjligheter” och projekt kommer att pågå även flera år framåt. Det handlar i många delar om ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i den personcentrerade vården.

För att möta den demografiska utvecklingen (som innebär fler antal individer som kommer att behöva insats) med bibehållen kvalité samt en ekonomi i balans är det helt avgörande att kunna fördela resurser rätt samt lägga dem där behovet är som störst. Det man kan kalla för ett vårdlogistiskt perspektiv. Vårdlogistik definieras som de aktiviteter som gör att ”rätt brukare, får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad ” Det logistiska synsättet innebär att man fokuserar på flödet och det som når fram till kund. Det i sin tur förutsätter en stringens och ”frisk” organisation med tydlig struktur. Det betyder också att arbetet med att vara en Attraktiv arbetsgivare kommer att fortsätta, liksom att främja hälsan hos personalen samt utveckla och ge näring till ett gott ledarskap.

Den äldre befolkningen d.v.s. 85 år och äldre har legat relativt konstant i antal de senaste åren men kommer (enligt den demografiska statistiken) successivt att öka i antal. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer samt kontinuerlig översyn av befintliga insatser som anpassas till samhällets utveckling i övrigt.

Enligt statistik från SCB och påpekande från samverkan inom åtagandet finskt förvaltningsområde, kommer antalet finsktalande och eller med finskt ursprung på sikt att öka. Det är därför sannolikt att finskspråkiga vårdtagare kommer att bli fler och behovet av finskspråkig personal en realitet.

(13)

Personal

Personal Budget Budget Förändr

2017 2018 %

Personalkostnader, tkr 135 050 138 426 2,5%

Personalkostn/total

kostnad 68,6% 69,2% 0,6%

Ekologisk utveckling

Miljöombud finns på flera enheter inom förvaltningen.

Förvaltningen befinner sig i dag på miljöledningsnivå 2. Nämnden tog beslut 2016-06- 07 att anta Miljöledningssystem för Vård- och omsorgskontoret i Trosa Kommun enligt miljöledningsnivå 2. Under hösten 2016 togs nya mål fram vilka skall redovisas per delår. Detta arbete kommer även att ingå i åtagandet 2018.

Beslut om en ny rese- och fordonspolicy antogs under 2016 med ett förtydligat miljöperspektiv för alla förvaltningar att förhålla sig till.

Cyklar användes för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för. En övergång har påbörjats med anskaffning av elbilar för närtransporter inom verksamheten, upphandlingen sker med stöd av rese- och fordonspolicyn.

(14)

NÖJDHET

Nöjdhet/valfrihet Mål Trosa/Rikssnit Källa

Brukarna ska vara sammantaget nöjda med

äldreomsorgen i Trosa kommun 90% av brukarna ska vara mycket nöjda eller nöjda med

äldreomsorgen

SÄBO 94/82 Hemtjänst 93/89

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?

Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Nöjdhet/bli sedd och respekterad Brukaren känner sig bemött på ett bra sätt

inom hemtjänst och särskilt boende. 100% ska uppleva att de blir bemötta på ett bra sätt av personalen inom hemtjänst och särskilt boende.

Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

SJÄLVBESTÄMMANDE

Brukaren får möjlighet att välja utförare av

hemtjänst 80% ska anse att det fått välja

utförare av hemtjänst. 79/55 Fick du välja utförare av hemtjänsten? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Personalen tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål inom hemtjänst och särskilt boende.

90% ska uppleva att personalen visar hänsyn till åsikter och önskemål inom hemtjänst och på särskilt boende.

Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Brukaren kan påverka vilka tider personalen kommer inom hemtjänst och särskilt boende.

75% ska känna att de kan påverka vilka tider personalen kommer inom hemtjänst och särskilt boende.

Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer?

Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

TRYGGHET

Trygghet/personalkompetens Brukaren ska känna att personalen utför

sina arbetsuggifter bra 95% ska uppleva att personalen inom hemtjänst utför sina arbetsuppgifter bra till mycket bra

Hemtjänst

96/87 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Brukaren ska känna sig trygg i sitt hem med

stöd av äldreomsorg 95% ska känna sig tygga till mycket trygga i sitt hem med stöd av äldreomsorgen

Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från

hemtjänsten? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Brukaren ska känna förtroende för

personalen 95% ska känna förtroende för

personalen inom hemtjänst och särskilt boende

Känner du förtroende för personalen? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

(15)

Utbildningsnivå (antal uskor) Andel utbildade undersköterskor, och med motsvarande kompetens, ska öka inom äldreomsorgen

Egen mätning (personalenheten)

Trygghet/tillräckligt med tid

Brukaren ska uppleva att personalen har

tillräckligt med tid att utföra arbetet 90% ska uppleva att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete inom hemtjänst och särskilt boende

Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om

äldreomsorgen?

RÄTTSSÄKERHET

Rättssäkerhet/Second opinion Brukaren ska veta var de kan vända sig

avseende klagomål och synpunkter Kunskapen om var brukaren kan vända sig för att framföra klagomål eller synpunkter ska öka

Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Rättssäkerhet/hjälp jag behöver Det ska vara lätt att komma i kontakt med

personalen inom äldreomsorgen 90% ska uppleva att det är lätt att komma i kontakt med personalen inom hemtjänsten och särskilt boende

Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Handläggarens beslut är anpassat till

brukarens behov inom hemtjänsten. 80% ska uppleva att handläggarens beslut är helt anpassat efter brukarens behov.

83/73 Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

KOSTNADSEFFEKTIVITET Vårdlogistik

Verksameheterna inom VO ska vara kostnadeffektiva och inte avvika positivt från den beräknade standardkostnaden

VO verksamheter ska följa

standardkostnaden ÄO -3,2 %

FH +1,5 % Standardkostnadsavvikelse ÄO och FH, VKV

Mål och budget

HME-mått, mål och styrning HME mätning för VO avseende styrning ska ligga på 88 % eller högre

88% HME mätning genomförs 1 gång per år i Trosa kommun

(16)

MILJÖ Lokaler

Minska energiförbrukning Energiförbrukningen ska minska

Energiförbrukning i KWh/år Trosagården och Häradsgården Minska vattenförbrukningen Vattenförbrukningen ska minska

Vattenförbrukning M3/år för Trosagården och Häradsgården Transporter

Utsläppen ska minska

Utsläpp från tjänstebilar och privata bilar i tjänst CO2/brukare Utsläppen ska minska

Antal körda mil/år/tankade liter bränsle Upphandling och inköp

Öka andelen miljömärkta produkter vid

inköp Andelen miljömärkta produkter ska

minska Andelen miljömärkta förbrukningsvaror % från upphandlad leverantör

Miljökunskap och engagemang

Införa miljöombud inom verksamheterna Andelen miljöombud ska öka

Andelen enheter % med miljöombud Minska utsläppen från transporter och välja

miljövänliga transportalternativ

(17)

(18)

-

1900-2017 - - - - - - Totalt

Beslut

LSS 9:2, Merkostnader vid ass.sjukdom

7 0 0 0 0 0 0 0 7

LSS 9:2, Personlig assistans

3 0 0 0 0 0 0 0 3

LSS 9:2, Tillfällig ökning

1 0 0 0 0 0 0 0 1

LSS 9:3,

Ledsagarservice

1 0 0 0 0 0 0 0 1

LSS 9:4, Kontaktperson ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²

LSS 9:6, Korttidsvistelse

2 0 0 0 0 0 0 0 2

16 0 0 0 0 0 0 16

Totalt antal beslut: ⁰

13 Antal unika ärenden:

13

Antal unika huvudpersoner: Antal unika ärendepersoner: 0 3

Varav kvinnor:

8 Varav män:

2 Varav barn < 18 år:

0 Varav kvinnor:

0 Varav män:

0 Varav flickor:

2 Varav pojkar:

0 Varav pojkar:

0 Varav okända:

Varav okända: 0

Beslutsdatum = 2017-03-01 - 2017-04-25 Beslut = Alla Födelsedatum = 1900 - 2017, - , - , - , - , - , - , - , Kön = Alla;

Beslutsstatistik bifall Trosa

Framställd:

Sida 1(1) 2017-04-26 08:34

Beställd av: Örjan Svensson _Anledning: Till nämnd Urval:

Fördelning: Beslut - Summering över antal beslut

Treserva Sida 1(1)

Källa:

(19)

-

1900-2017 - - - - - - Totalt

Beslut LSS 9:3,

Ledsagarservice

1 0 0 0 0 0 0 0 1

LSS 9:4, Kontaktperson ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²

3 0 0 0 0 0 0 3

3

Varav kvinnor:

0 Varav män:

0 Varav pojkar:

Beslutsdatum = 2017-03-01 - 2017-04-25 Beslut = Alla Födelsedatum = 1900 - 2017, - , - , - , - , - , - , - , Kön = Alla;

Beslutsstatistik avslag Trosa

Framställd:

Sida 1(1) 2017-04-26 08:33

Treserva Sida 1(1)

Källa:

(20)

1928-1937

1900-1927 1938-1952 1953-2017 - - - - Totalt

Beslut

Anhörigbidrag ⁰ ⁰ ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹

Avlösning i hemmet ⁰ ² ¹ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁴

Boendestöd ⁰ ⁰ ⁰ ⁴ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁴

Egenvård ² ³ ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁷

Hemtjänst i särskilt boende

1 5 0 0 0 0 0 0 6

Kontaktperson ⁰ ⁰ ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹

Korttidsboende ⁰ ³ ⁵ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁸

Ledsagare ¹ ⁰ ⁴ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁵

Matdistribution ⁰ ² ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ³

Personlig omvårdnad ⁴ ¹² ¹¹ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²⁸

Serviceinsatser ¹ ¹⁰ ⁴ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹⁵

Social aktivitet ² ⁵ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁸

Sommargäst (beslut annan

bosättningskommun)

0 0 1 0 0 0 0 0 1

Särskilt boende (behov och verkställande)

5 5 0 0 0 0 0 0 10

Trygg hemgång (max 2 veckor)

0 0 2 1 0 0 0 0 3

Trygghet ² ⁴ ² ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹⁰

Trygghetslarm ¹ ⁶ ¹⁰ ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹⁹

19 57 43 14 0 0 0 133

Beslutsdatum = 2017-03-01 - 2017-04-25 Beslut = Alla Födelsedatum = 1900 - 1927, 1928 - 1937, 1938 - 1952, 1953 - 2017, - , - , - , - , Kön = Alla;

Beslutsstatistik bifall Trosa

Framställd:

Sida 1(2) 2017-04-26 08:30

Treserva Sida 1(2)

Källa:

(21)

19 57 43 14 0 0 0 133

93

Varav kvinnor:

39 Varav män:

0 Varav män:

1 Varav pojkar:

0 Varav pojkar:

Beslutsstatistik Trosa

Framställd:

Sida 2(2) 2017-04-26 08:30

Treserva Sida 2(2)

Källa:

(22)

1928-1937

1900-1927 1938-1952 1953-2017 - - - - Totalt

Beslut

Serviceinsatser ⁰ ⁰ ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹

0 0 0 1 0 0 0 1

1

Varav kvinnor:

0 Varav män:

0 Varav pojkar:

Beslutsstatistik avslag Trosa

Framställd:

Sida 1(1) 2017-04-26 08:31

Treserva Sida 1(1)

Källa:

(23)

(24)

Vård- och omsorgsnämnden Nadja Furuberget Skog

Nämndsekreterare 0156-520 82

nadja.skog@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2017-04-25

Diarienummer

2017/2

Anmälningsärenden

Vård- och omsorgsnämnden har tagit del av anmälningarna

Kommunstyrelsen

– Beslut 2017-03-01 § 5. Anvisningar för budget 2018 och planer 2019-2020

Revisorerna

– Granskning brukarundersökning i Trosa kommun 2016. VON 2017/16

Vård- och omsorgskontoret

– Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § Lag o Stöd och Service till vissa funktionshindrade per 2017-03-31 Det finns inte vid detta tillfälle något ej verkställt beslut att rapportera som avser beslut äldre än 3 månader per 2017-03-31.

– Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 §

Socialtjänstlagen per 2017-03-31. Det finns inte vid detta tillfälle något ej verkställt beslut att rapportera som avser beslut äldre än 3 månader per 2017-03-31.

Länsstyrgruppen

– Beslut 2016-11-17 Revidering av Riktlinjer för samverkan inom missbruks och beroendevården

Bilagor

1. Revisionsrapport brukarundersökningar i Trosa kommun 2. Revisionsskrivelse 2017-03-13

Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare

(25)

Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Trosa kommun

Brukarundersökningar

(26)

Innehållsförteckning

Sammanfattande bedömning och rekommendationer ... 2

1. Inledning ... 4

Bakgrund ... 4

Syfte och revisionsfrågor ... 4

Revisionskriterier ... 4

Ansvariga nämnder/styrelser ... 4

Metod ... 4

2. Granskningsresultat ... 5

Tidigare granskning av brukarundersökningar ... 5

Kommungemensamt arbete ... 5

Kommunstyrelsen ... 6

Humanistiska nämnden ... 6

Vård- och omsorgsnämnden ... 9

Samhällsbyggnadsnämnden ...10

Miljönämnden ...11

Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden ...11

Källförteckning ...13

(27)

2

Sammanfattande bedömning och rekommendationer

EY har på uppdrag av kommunens revisorer granskat nämndernas arbete med brukarunder- sökningar. Granskningen syftar till att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersök- ningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ända- målsenlighet i sina respektive verksamheter.

I granskningen konstaterar vi att samtliga nämnder i olika utsträckning arbetar med brukarun- dersökningar för att utveckla och förbättra verksamheten samt säkerställa att de har underlag för prioritering och beslutsfattande. För alla nämnders verksamhet utom humanistiska nämn- dens individ- och familjeomsorg finns i budget 2016 tydligt uppsatta mål med definierade mått och mätmetoder. Verksamheterna kopplar sina brukarundersökningar till dessa målskrivningar och har i de flesta fall en god förståelse för målstyrning och korrelationen till användandet av brukarundersökningar. Vi har inte inom ramen för denna granskning identifi- erat några övergripande målområden där lämpliga brukarundersökningar saknas

Flertalet kontor har valt att genomföra samt utveckla egna årliga brukarundersökningar som baserar sig på de nationella som genomförs mindre frekvent av olika myndigheter. Detta för att få tillförlitlig och jämförbar data som också kan gagna verksamheten genom omedelbara åtgärder. Nämnderna använder även resultaten från de olika brukarundersökningarna till att skatta sig gentemot andra kommuner i landet. Vård- och omsorgskontoret har även identifie- rat ett område där det hittills saknats nationella brukarundersökningar, vilket föranledde att de utformade en egen enkät för att täcka in detta behov.

I granskningen har det framkommit att kontoren har olika metoder för att kvalitetssäkra bru- karundersökningarna samt resultaten, där ett par har särskilda arbetsgrupper eller funktioner inom verksamheterna som arbetar med framtagandet av undersökningar och andra verksamheter även arbetar med olika former av brukarråd. Miljökontoret har tagit hjälp av inform- ationschefen för att säkerställa användarvänlighet i undersökningarna. Här bedömer vi att kontoren i högre grad skulle kunna säkerställa ett mer systematiskt arbete och därmed lära av varandra.

Ett par av kontoren, såsom socialkontoret, samhällsbyggnadskontoret och kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret har funnit att svarsfrekvensen på brukarundersökningar varit låg vilket resulterat i bristande tillförlitlighet. De arbetar aktivt med åtgärder för att komma till rätta med detta. Problemet kunde dock konstateras redan i revisorernas tidigare granskning av brukarundersökningar som genomfördes 2010 och tidigare rekommendation kvarstår därför.

Det finns också vissa skillnader i hur kontoren och nämnderna tar del av och bearbetar resultaten. Skolkontoret tar exempelvis fram en årlig handlingsplan medan socialkontoret arbetar sig igenom resultaten på regelbundna arbetsplatsträffar och bearbetar resultaten i budget- processen för kommande år. Överlag är vår bedömning att brukarundersökningarna i kommunen är en levande process som integreras väl i respektive verksamhet och det är tydligt att alla kontor vidtar åtgärder utifrån resultaten av genomförda brukarundersökningar.

I revisorernas granskning av brukarundersökningar från 2010 rekommenderades kommunstyrelsen att på ett bättre sätt redovisa resultatet av de interna kundundersökningarna gentemot berörda. I denna granskning har vi funnit att vård- och omsorgskontoret delger resultaten från sina brukarundersökningar på hemsidan samt skriver ett pressmeddelande, och socialkontoret återkopplar resultaten till brukarna som deltagit i undersökningen. Vi bedömer att denna utveckling är positiv för att öka medborgarnas insyn och delaktighet.

(28)

3

Vår övergripande bedömning är att kommunens arbete med brukarundersökningar i huvudsak är ändamålsenligt.

Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ger vi berörda nämnder föl- jande rekommendationer:

 Ta fram en kontorsgemensam plan för utförandet av brukarundersökningar och kund- undersökningar, oavsett om målgruppen är intern eller extern, för att få ett tydligare arbetsflöde och bättre samordning av såväl genomförande som analys.

 Kartlägg om nämndens centrala målgrupper omfattas av befintliga brukarundersök- ningar och ta ställning till om det finns skäl att utöka till målgrupper som ej omfattas.

 Skapa en gemensam rutin för systematisk kvalitetssäkring av brukarundersökningar.

 Säkerställ att resultaten av brukarundersökningar inte bara är ett verktyg för målupp- följning utan också en del i varje verksamhets systematiska utvecklingsarbete.

 Överväg möjligheten att publicera resultat på kommunens hemsida samt att åter- koppla såväl resultat som vidtagna åtgärder till berörda.

Därutöver rekommenderas humanistiska nämnden att:

 Utveckla mått och mätmetoder för individ- och familjeomsorgen då detta idag saknas.

(29)

4

1. Inledning

Bakgrund

Ändamålet för kommunernas verksamhet är bland annat att skapa väsentliga värden som ytterst motiverar att verksamheten är skattefinansierad. Ändamålet uttrycks ofta i termer av mål. Ett viktigt perspektiv på ändamålet är hur de som verksamheten finns till för upplever den. Ett viktigt inslag i nämndens skötsel är därför att ta reda på hur de som nyttjar kommunernas verksamheter ser på dem. Kommunstyrelsen ska genom sin förvaltning ha uppsikt över nämnderna vilket innefattar att säkerställa att kommunens nämnder och förvaltningar bedriver ett ändamålsenligt arbete. I kommunstyrelsens intresse ligger också att uppmärk- samma hur medborgarna upplever kommunens verksamhet och tjänster som helhet.

År 2010 genomförde EY en granskning av kommunens arbete med brukarundersökningar.

Syftet var att belysa och bedöma nämndernas arbete med brukarundersökningar som en del i att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt. Denna mindre granskning syftar till att följa upp samt granska hur nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar idag.

Syfte och revisionsfrågor

Granskningens syfte är att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ändamålsenlighet i sina respektive verksamheter.

Granskningen tar sin utgångspunkt i 2010 års granskning samt i följande övergripande revis- ionsfrågor:

► Vilka brukarundersökningar genomför kommunen?

► Hur kvalitetssäkras brukarundersökningar?

► Hur används resultatet?

Revisionskriterier

 Kommunallagen

 Fastlagd kurs för Trosa kommun

 Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018

Ansvariga nämnder/styrelser

Granskningen avser kommunstyrelsen, humanistiska nämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, teknik- och servicenämnden samt miljönämnden.

Metod

Granskningens genomförande baseras på en genomgång av måldokument och brukarunder- sökningar. Telefonintervjuer har genomförts med produktionscheferna vid respektive kontor.