Är miljön värderelevant?

Är miljön värderelevant?

En studie om miljörelaterade pressmeddelandens påverkan på aktiepriser

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

HT 2020

Datum för inlämning: 2021-01-15

Anton Schönqvist Tina Sperring

Handledare: Joachim Landström

Sammandrag

Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris.

Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll.

Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner.

Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.

Nyckelord: Miljö, Aktiepris, Pressmeddelanden, Effektiva marknadshypotesen, Hållbarhetsrapport, Eventstudie

SAMMANDRAG

1. INLEDNING 1

2. TEORETISK BAKGRUND 3

2.1EFFEKTIVA MARKNADSHYPOTESEN 3

2.2KAPITALMARKNADENS REAKTION PÅ OVÄNTADE HÄNDELSER 3

2.3MILJÖNS RELEVANS FÖR AKTIEÄGARE 4

2.4PRESSMEDDELANDENS PÅVERKAN PÅ FÖRETAGS AKTIEPRIS 6

2.5HYPOTESER 7

3. METOD 8

3.1DATA OCH URVAL 8

3.1.1 Insamling av aktierelaterad data 8

3.1.2 Insamling av pressmeddelanden 8

3.1.2.1 Kategorisering av pressmeddelanden 10

3.2EVENTSTUDIE 10

3.3VARIABLER 11

3.3.1 Regressionsmodell 12

3.3.2 Beroende variabel 12

3.3.3 Oberoende variabler 13

4. EMPIRI OCH ANALYS 15

5. SLUTSATS 20

7. REFERENSER 22

8. BILAGOR 27

1

1. Inledning

Miljön och klimatet var den frågan som tog mest plats i svensk media och affärspressen av alla kategorier under 2019 (Vi-skogen, 2020). Den ökade rapporteringen om miljön kan ge en indikation på att miljörelaterad information anses relevant, och i förlängningen värderelevant, för aktieägare. Det har studerats om informationen i hållbarhetsrapporter anses värderelevant (Murray et al., 2006; De Klerk, de Villiers och van Staden, 2015) ) men få studier har undersökt hur aktieägare värderar andra uttalanden från företaget. Samhällets ökade intresse av miljörelaterade nyheter (Vi-skogen, 2020) väcker frågan om en nyhet från företag gällande miljön anses värderelevant för aktieägare och därför har en inverkan på aktiepriset?

Tidigare forskning gällande hur hållbarhets- och miljörelaterad information påverkar aktiepriser och finansiella mått går isär. Konar och Cohen (2001) presenterar i sin studie att en minskning i företags utsläpp ökar deras marknadsvärde vilket tyder på att aktieägarna finner informationen värderelevant. Clarkson et al.s (2011) studie visar även den på värderelevansen i miljörelaterad information men gällande hur en proaktiv miljömässig strategi kan leda till att företaget ökar sina finansiella prestationer. Det har också lagts fram bevis för att företagets hållbarhetsredovisning på olika sätt påverkar finansiella mått, bland annat företagets kassaflöde och aktiepris (Dhaliwal et al., 2014; Plumlee et al., 2015; De Klerk, de Villiers och van Staden, 2015).

Hassel, Nilsson och Nyquists (2011) presenterar en studie som visar på att miljömässig prestation har ett negativt samband med företagets marknadsvärde vilket även tyder på att aktieägarna värderar informationen. Den spretiga forskningen tyder sammanfattningsvis på att den hållbarhets- och miljörelaterade informationen är värderelevant även om Murray et al. (2006) inte finner något sådant samband. En hållbarhetsrapport eller en förbättring av företags miljömässiga prestation skulle eventuellt kunna ge andra reaktioner jämfört med annan information från företaget. Uttalanden från företag är inte studerat i samma omfattning, och specifikt inte miljörelaterade uttalanden, men forskningen inom området tyder på att även den informationen anses värderelevant (Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013; Griffin och Sun, 2013).

2 Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) undersöker i sin studie hur marknaden reagerar på nyheter i form av pressmeddelanden. De visar på att marknaden reagerar på uttalanden men att reaktionen varierar beroende på innehåll. Pressmeddelanden gällande miljömässiga initiativ exkluderades ur Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) studie. De ansåg att pressmeddelandena troligen skulle anses icke informativa. Forskningen som presenterats ovan tyder dock snarare på att miljörelaterad information anses vara värderelevant information för aktieägarna (De Klerk, de Villiers och van Staden, 2015; Dhaliwal et al., 2014; Hassel, Nilsson och Nyquists, 2011; Konar och Cohen, 2001; Plumlee et al., 2015). Det finns begränsad forskning gällande miljörelaterade nyheter från företaget och hur dessa kan ha en effekt på aktiepriset (Griffin och Sun, 2013). Griffin och Sun (2013) undersöker hur pressmeddelanden från företag som behandlar koldioxidutsläpp påverkar aktiepriset och finner en signifikant positiv reaktion men frågan kvarstår om samma samband kan finnas med andra typer av miljörelaterade pressmeddelanden.

Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) exkluderar miljörelaterade pressmeddelanden och Griffin och Sun (2013) undersöker marknaderna i USA, Kanada och Australien. USA är ett huvudexempel på ett land där klimatskepticism är vanligt i media och 34% av deras artiklar gällande klimatet under 2009 och 2010 var skeptiska till att förändringen är påverkad av människan (Painter och Ashe, 2012). Det gör att det möjligen finns en skillnad i hur aktieägare på svenska börsen kan tänkas reagera på miljörelaterade uttalanden jämfört med vad Griffin och Suns (2013) studie visar då miljön är ett ämne som tar stor plats i svensk media (Vi-skogen, 2020).

Denna uppsats har som syfte att undersöka om ett företags publicering av miljörelaterade pressmeddelanden skapar en reaktion på företagets aktiepris på svenska börsen, dessutom undersöks om det finns en skillnad i reaktionen beroende på innehåll.

Den teoretiska bakgrund som används för studien samt hypoteser presenteras i kapitel två.

Metodavsnittet, kapitel tre, redogörs för insamling av data, kriterier, kategorier och begränsningar för insamlingen samt vilken forskningsmetod som används. I kapitel fyra presenteras studiens empiri och analys där resultatet analyseras utifrån tidigare redovisad teori. I kapitel fem presenteras studiens slutsatser. Slutligen, i kapitel sex, presenteras framtida forskningsområden.

3

2. Teoretisk bakgrund

I kapitlet beskrivs den teoretiska bakgrunden som studien baseras på samt studiens hypoteser.

2.1 Effektiva Marknadshypotesen

När information som finns tillgänglig för intressenter speglas korrekt i priset på kapitalmarknaden beskriver Fama (1970) det som en effektiv marknad. Företag kan då ta beslut med antagandet att priserna på kapitalmarknaden alltid reflekterar all tillgänglig värderelevant information på marknaden. Investerare kan värdera värdepapper med samma antagande.

Fama (1970) delar upp den effektiva marknaden i tre former, den starka, semi-starka och svaga formen. Den starka formen reflekterar marknaden alltid all värderelevant information och här kan inte enskilda investerare ha en fördel av att veta något som inte är allmänt känt. Fama (1970) poängterar att den starka formen inte kan antas vara en beskrivning av verkligheten utan en riktlinje för att bedöma hur avvikelser från den effektiva marknadshypotesen ska bedömas. Den svaga formen innebär att priset reflekterar historisk värderelevant information. Här finns ingen möjlighet till avvikelseavkastning då förändringar i pris sker slumpmässigt och oberoende av varandra (Fama, 1970). Den semi-starka formen innebär att priset reflekterar historisk information och all värderelevant information som finns tillgänglig för marknaden. Ett test gällande den effektiva marknadshypotesen i den semi-starka formen beskrivs behandla eventuella reaktioner på kapitalmarknaden från en händelse som genererar ny information (Fama, 1970). Ett sådant test benämner Fama (1991) exempelvis vara en eventstudie.

2.2 Kapitalmarknadens reaktion på oväntade händelser

Händelser som genererar ny information kan skapa informationsasymmetri (Kim och Verrecchia, 1997). Informationsasymmetri uppstår är när köpare och säljare har olika mycket information i en transaktion (Akerlof, 1970). När osäkerheten minskar på marknaden kommer det bli lättare för parterna att hitta ett jämviktspris och kvantiteten transaktioner ökar (Akerlof, 1970). Baserat på den information som finns tillgänglig på marknaden kommer investerare att optimera sin portfölj utifrån vad varje investerare individuellt vet (Kim och Verrecchia, 1991).

Akerlof och Kranton (2000) beskriver även att ekonomiska beteenden påverkas och delvis kan förklaras av en persons identitet och självuppfattning.

4 Kim och Verrecchia (1991) presenterar ett teoretiskt ramverk för pris- och volymreaktioner. De förklarar att ny information kan förändra investerares förväntningar, om investerare anser att informationen är värderelevant, vilket kan resultera i en ombalansering i deras portfölj. Kim och Verrecchia (1991) betonar att investerare sannolikt inte har samma preferenser eller förkunskaper och därför kommer att reagera olika på samma information vilket skapar en reaktion på marknaden. Prisförändringen blir större när informationen är mer oväntad (Kim och Verrecchia, 1991). Kim och Verrecchia (1991) förklarar att prisförändringen är en effekt av den genomsnittliga förändringen i investerarnas förväntan gällande vad en aktie är värd. De påpekar att om ingen märkbar reaktion syns på priset av aktien kan volym vara en mer förklarande variabel. Handelsvolymen speglar summan av alla portföljombalanseringar vilket visar aktieägarnas individuella reaktioner (Kim och Verrecchia, 1991). Atiase och Bamber (1994) beskriver att ökad handelsvolym är en funktion av högre informationsasymmetri och större reaktion, vilket även Kim och Verrecchia (1991) menar på. Absoluta reaktioner i den onormala avkastningen på ett företags aktie är proportionell mot handelsvolymen (Karpoff, 1986; Atiase och Bamber, 1994; Kim och Verrecchia, 1997).

2.3 Miljöns relevans för aktieägare

Reaktioner på marknaden sker inte vid all ny information och tidigare forskning undersöker värderelevansen av hållbarhets- och miljöinformation. Forskningsresultat som relaterar hållbarhetsprestation till finansiell prestation ofta står i konflikt med varandra (Konar och Cohen, 2001). Små urval och subjektiva kriterier för hållbarhetsprestation kan vara en anledning till det (Konar och Cohen, 2001). Konar och Cohen (2001) undersöker relevansen mellan marknadsvärdet på företag och företagets hållbarhetsprestation. De finner att en högre hållbarhetsprestation har ett positivt samband med immateriella tillgångar samt att ett minskat utsläpp av giftiga kemikalier resulterar i en ökning av företagets marknadsvärde (Konar och Cohen, 2001). Storleken på dessa effekter varierar mellan olika industrier och branscher varav de traditionellt förorenande industrierna påverkas mest (Konar och Cohen, 2001).

Clarkson et al. (2011) undersöker vilka faktorer som påverkar företagens beslut angående implementering av en strategi för företagets miljöarbete och om det leder till en förbättrad finansiell prestation. Företag som har gjort uttalanden om nya strategier gällande deras miljöpåverkan ger antydan för en mer proaktiv ansats i deras miljöarbete (Clarkson et al. (2011).

Resultatet från Clarkson et al. (2011) säger att förändringar i företagets miljömässiga strategi har

5 en positiv påverkan på företagets finansiella resurser. Clarkson et al. (2011) presenterar även att företagen med en mer proaktiv ansats upplever ökad lönsamhet och ökat kassaflöde i jämförelse med företag som inte förändrade sin strategi. De poängterar dock att inte alla företag kan anta en proaktiv strategi då det krävs finansiella resurser.

De Klerk, de Villiers och van Staden (2015) undersöker sambandet mellan ett företags hållbarhetsredovisning och aktiepris. Deras undersökning utgår bland annat från i vilken utsträckning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer vilket i studien utgör olika nivåer på hållbarhetsredovisningen. De finner ett positivt samband mellan nivån på hållbarhets- redovisning och företagets aktiepris. De Klerk, de Villiers och van Staden (2015) framhäver att det är ett bevis på att hållbarhetsredovisning är värderelevant samt att det är viktigt för investerare och aktieägare. Murray et al. (2006) undersöker hur hållbarhetsrapportering relaterar till finansiell prestation på marknaden med Storbritanniens största företag. De hittar inget signifikant samband mellan aktieavkastning och rapportering.

Walley och Whitehead (1994) motsätter sig fördelarna som sägs komma från miljömässigt arbete. Kritiken som presenteras är hur miljörelaterade kostnader stiger vilket gör det svårt för företag att skapa lönsamhet från miljörelaterade investeringar. Fokus bör enligt författarna vara att jämföra värdet av fördelarna och kostnaderna samt att prioritera utifrån påverkan på aktieägarnas värde.

Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) belyser att forskning gällande hur miljömässig prestation påverkar företagets marknadsvärde är uppdelad i två grupper. Den ena argumenterar för att bra miljömässig prestation och miljörelaterade investeringar endast leder till ökade kostnader för företaget. Den andra gruppen hävdar att det ökar den finansiella avkastningen för investerare.

Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) presenterar själva ett negativt samband mellan företagets miljömässiga prestation och marknadsvärde för företag på OMX Stockholm. De beskriver att prestationen kompletterar den finansiella informationen och att information relaterad till miljön har värderelevans för den svenska aktiemarknaden. De Klerk, de Villiers och van Staden (2015) framhäver att en anledning till att deras resultat skiljer sig från Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) är att en förändring av sociala normer har skett sedan 90-talet då Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) inhämtade sin data.

6

2.4 Pressmeddelandens påverkan på företags aktiepris

År 2000 införde amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) Regulation Fair Disclosure (RFD) i syfte att förhindra företag från att ge ut information till endast specifika investerare eller analytiker (Lambert, Leuz och Verrecchia, 2011). SEC (2000) hävdar att denna potentiella informationsassymmetri kan leda till att investerare kräver en högre riskpremie vilket därmed ökar företagens kapitalkostnad. I Sverige är företag tvingade att rapportera all privat information som kan ha en påverkan på deras marknadsvärdering (SFS 2007:528, 2007). Företag använder sig av pressmeddelanden för att kommunicera denna information till investerare men även annan information som företaget anser är av värde att delge offentligt (Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013)

Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) undersöker via en eventstudie hur marknaden reagerar på pressmeddelanden. De delar manuellt upp pressmeddelanden i kategorier sorterat efter innehåll och ser i resultatet att pressmeddelandets värderelevans varierar beroende på vilken kategori det tillhör. Kategorin med pressmeddelanden gällande lansering av nya produkter ger i deras studie en signifikant positiv onormal avkastning. Pressmeddelanden relaterade produkter och tjänster kan ha en påverkan på kassaflöde vilket kopplas ihop med hur lansering av nya produkter förutspår framtida genererade intäkter (Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013).

Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) exkluderar miljörelaterade pressmeddelanden ur deras studie. De ansåg att pressmeddelandena troligen skulle anses icke informativa i motsats till Griffin och Suns (2013) undersökning.

Griffin och Sun (2013) undersöker prisreaktionen av pressmeddelanden relaterat till miljön, specifit klimatförändringar och växthuseffekten. Studien samlar data från en informationstjänst kallad “Corporate Social Responsibility newswire service” i USA, Kanada och Australien.

Undersökningen använder tre engelska sökord som är synonymer med betydelsen “utsläpp av växthusgaser”. Griffin och Sun (2013) kommer fram till att frivilliga uttalanden om utsläpp av växthusgaser ger en signifikant positiv reaktion på aktiepriset vilket tyder på att informationen anses värderelevant. De framhäver även att deras resultat statistiskt sett tyder på att det lönar sig för ett företag “att vara grönt”.

7

2.5 Hypoteser

Enligt lag ska företag publicera värderelevant information men det finns forskning för och emot om hållbarhet och miljö är värderelevant. Denna studie undersöker främst om aktieägare värdesätter informationen i miljörelaterade pressmeddelanden. Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) visar att aktieägare reagerar på pressmeddelanden från företaget och studien från Griffin och Sun (2013) visar att aktieägare värdesätter pressmeddelanden gällande växthusgaser. Forskning saknas dock gällande andra typer av miljörelaterade pressmeddelanden.

Den tidigare forskningen om reaktioner på hållbarhetsrapporter tillsammans med resultatet från Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) studie om pressmeddelanden samt resultatet från Griffin och Suns (2013) studie om pressmeddelanden gällande växthusgaser ligger till grund för vår hypotes:

H1: Publicerandet av ett miljörelaterat pressmeddelande ger en reaktion på företagets aktiepris.

Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) visade att intressenterna reagerar olika på olika typer av pressmeddelanden. Därför undersöker vi om det finns någon skillnad i aktieägarnas reaktion mellan olika typer av miljörelaterade pressmeddelanden med hypotesen:

H2: Det finns en skillnad i hur aktiepriset påverkas beroende på pressmeddelandets miljörelaterade innehåll.

8

3. Metod

I kapitel tre presenteras metod kring data och urval, undersökningen som utförs samt variabler som används i modellerna.

3.1 Data och urval

Den begränsade tidsperioden gör att studien har gjorts på ett litet antal företag och utan hänsyn till branschfördelning. Konar och Cohens (2001) studie visar att branschen företag är verksamma inom kan ha en påverkan på resultatet vilket gör att denna studies resultat minskar i tillförlitlighet. De utvalda företagen var de 75 största sett till börsvärde på OMX Stockholm för dagen 2020-12-07. Studiens resultat behöver därför inte vara tillämpbart på mindre företag och deras intressenter. Urvalet är heller inte representativt för alla företag som handlas på den svenska börsen då det är ett bekvämlighetsurval (Bell och Bryman, 2011).

3.1.1 Insamling av aktierelaterad data

Den aktierelaterade data som används är daglig totalavkastning från 75 företag på OMX Stockholm. Datum som priserna samlas mellan är 2014-01-01 till 2020-12-04. Datasetet är framtaget från databasen Thomson Reuters Eikon (Thomson Reuters, 2020). Från databasen inhämtas även data från OMXSGI mellan perioden 2014-01-01 till 2020-12-04. OMXSGI används som jämförelseindex och marknadsportfölj i eventstudien. Anledningen är för att OMXSGI innefattar prisförändringar inklusive utdelningar i alla företag på OMX Stockholm (Nasdaq, 2020). Indexet följer MacKinlays (1997) definition om vad som bör användas som marknadsportfölj i en eventstudie. Totalavkastningen räknas om till procentuell dagsutveckling för varje företag och index. Anledningen är för att nominella tal blir missvisande vid jämförelse av flera företag med olika aktiepriser på sin aktie (MacKinlay, 1997).

3.1.2 Insamling av pressmeddelanden

Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) samlar pressmeddelanden och gör en manuell uppdelning i kategorier baserat på innehåll. De framhåller att framtida forskning kan automatisera arbetet med kategorisering genom att använda sig av sökord. Griffin och Sun (2013) använde sig av sökord i deras studie. Denna studie baserar sig på Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013) urvalsstrategi. Informationen om när företaget publicerat ett pressmeddelande relaterat till dess miljöarbete har hämtats från företagets officiella hemsida. Pressmeddelanden

9 som publicerats mellan 2015-01-01 och 2020-12-03 på hemsidan har sökts igenom manuellt.

Dagen för publicerandet av pressmeddelandet agerar eventdag i studien. För att likna tidigare studiers (Griffin och Sun, 2013; Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013) urval har meddelandet behövt varit kategoriserat som ett “pressmeddelande” på hemsidan och därför har inte annan information från hemsidan, uttalanden under exempelvis nyhetsflikar eller information från företagets sociala medier tagits med som underlag i studien.

Följande kriterier används för att avgöra om pressmeddelandet relaterar till företagets hållbarhetsarbete: Det ska inte informera om att företaget släppt sin hållbarhetsrapport eller en utmärkelse gällande en hållbarhetsrapport. Anledningen till det är att studien undersöker pressmeddelandens påverkan på företaget och inte redovisade rapporters påverkan. Det ska inte heller gälla ett inlett avtal och/eller samarbete med ett annat företag, vilket grundar sig i att det i ett sådant fall blir svårt avgöra vilken del av pressmeddelandet som påverkat intressenterna. Det kan behandla en utmärkelse gällande en miljörelaterad prestation. Griffin och Sun (2013) använder sökord som ‘‘greenhouse gas emissions’’, ‘‘carbon emissions’’ och ‘‘CO2 emissions’’.

Vår studie undersöker ett bredare fält miljörelaterade pressmeddelanden än Griffin och Suns (2013) (som endast tar med meddelanden relaterat till minskade utsläpp av växthusgaser och koldioxid) och använder fler ord eller fraser som grund till vårt urval. Pressmeddelandet ska använda ord eller fraser som: miljö, klimat, koldioxidutsläpp, klimatpåverkan, miljövänlig, energiförbrukning eller fossilfritt. Andra fraser eller ord med samma innebörd klassar vi som synonymer och de inkluderas då i urvalet. I de fall där pressmeddelanden är på engelska har översättningar av de ovan nämnda fraserna eller orden använts för att stämma av tillgänglig data.

Kriterierna som används för att plocka ut pressmeddelanden baseras på vår subjektiva uppfattning om vad som relaterar miljön.

Tabell 3.1

Stickprovs information Antal Bortfall Summa

Antal företag 75 37 38

Antal Pressmeddelanden 244 7 237

Index 33 1 32

Utmärkelse 55 3 52

Produkt 62 0 62

Strategi 50 1 49

Övrigt 44 2 42

Tabellen visar studiens urval och dess bortfall samt fördelningen av pressmeddelanden mellan de olika kategorierna.

37 företag publicerade inte ett pressmeddelande mellan 2015-01-01 till 2020-12-03 som uppfyller kriterierna.

10

3.1.2.1 Kategorisering av pressmeddelanden

Kriterierna som presenteras ovan ger ett urval av pressmeddelanden med varierande innehåll vilket kan ha en påverkan på resultatet (Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013). Urvalet delas manuellt upp i fem kategorier för att kunna observera en skillnad i intressenternas värdering av informationsinnehållet i pressmeddelandet. Utformningen av och uppdelningen i kategorier utförs utifrån vår tolkning av vad pressmeddelandena syftar att informera om. Kategorierna är Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Den första kategorin, Index, är en inkludering i ett hållbarhetsindex där Sandvik bland annat presenterar att de 2018 för 14:e året i rad ingår i hållbarhetsindexet FTSE4Good (Sandvik Group, 2018). Övriga utmärkelser eller pris gällande företagets miljöarbete ingår i den andra kategorin, Utmärkelse, där exempelvis både Sandvik och Essity inkluderades i 2019 års upplaga av Sustainability yearbook som ges ut av RobecoSAM (Essity, 2019; Sandvik Group, 2019). Den tredje kategorin, Produkt, innehåller pressmeddelanden där företaget presenterar att lansering, kommande lansering eller utveckling av en produkt som ha en mindre miljöpåverkan än liknande produkter på marknaden. Skanska presenterar exempelvis 2019 en ny grön betong (Skanska, 2019). Dessutom presenterar Skanska hur de tar innovativa steg mot klimatneutral asfalt vilket också exemplifierar den tredje kategorin (Skanska, 2020). Den fjärde kategorin, Strategi, innehåller pressmeddelanden där företaget presenterar deras strategi för att minska företagets miljöpåverkan. ICA gruppen har publicerat ett flertal av denna typ där de bland annat siktar på att ha deras vägtransporter fossilfria senast 2030 (ICA gruppen, 2019). Sista kategorin, Övriga, innehåller övriga uttalanden gällande företagets miljöpåverkan. ABB publicerade i november förra året ett pressmeddelande med rubriken “ABB:s första koldioxidneutrala framtidsfabrik håller vad den lovar” vilket är med i den sista kategorin (ABB, 2019).

3.2 Eventstudie

Eventstudier har använts omfattande i forskning inom redovisning och finans men även i studier som undersöker implementering av lagar och regulationer (Schwert, 1981; Mitchell och Netter, 1994). I majoriteten av fall fokuseras användningen av eventstudier för att undersöka en händelses påverkan på aktiepriset under tidsperioder som både inkluderar och exkluderar eventet (Kothari och Warner, 2007). När det kommer till tillämpning av eventstudier utgår de främst från att eventet är en rapport av resultat, kvartalsrapport eller årsredovisning (MacKinlay, 1997;

Kothari och Warner, 2007). Studierna mäter även främst aktieavkastning men metoden går även att appliceras på flera variabler (MacKinlay, 1997).

11 Vår studie utgår från MacKinlays (1997) metod för eventstudier. Onormal aktieavkastning mäts för att observera reaktioner på marknaden (MacKinlay, 1997). Marknadsmodellen används för att beräkna den dagliga marknadsjusterade avkastningen enligt:

𝐴𝐴𝐴𝐴

= 𝐴𝐴

− 𝛼𝛼 � − 𝛽𝛽

� 𝐴𝐴

Där ARit = Onormal avkastning för aktie (i) under period (t), Rit = Totalavkastning för aktie (i) under period (t) och 𝛼𝛼� + 𝛽𝛽𝚤𝚤 � 𝐴𝐴𝚤𝚤 𝑚𝑚𝑖𝑖 = Förväntad avkastning för aktie (i) under period (t) enligt marknadsmodellen (MacKinlay, 1997). Som marknadsportfölj används OMXSGI som väger samman all totalavkastning på de aktier som är listade på OMX Stockholm och visar därmed upp en generell utveckling på aktiemarknaden (Nasdaq, 2020). Studiens estimeringsperiod beräknas på (t1,t2) = (-122,-2) där t = 0 är eventdagen då pressmeddelandet släpps. Studiens eventfönster är (-1,+1) i enlighet med MacKinlay, 1997; Ba et al., 2013; Griffin och Sun, 2013; Neuhierl, Scherbina och Schlusche, 2013; Endrikat, 2016). Onormal avkastning ackumuleras (CAR) för varje pressmeddelande enligt:

𝐶𝐶𝐴𝐴𝐴𝐴

= �

𝑖𝑖 𝑖𝑖=1

𝐴𝐴𝐴𝐴

Sambandet mellan den absoluta prisförändringen och volymen av transaktioner (Karpoff, 1986;

Kim och Verrecchia, 1991; Atiase och Bamber, 1994) gör att vi undersöker både CAR och det absoluta värdet av CAR (|CAR|). Det absoluta värdet visar på reaktioner hos marknaden utan att hänsyn tas till reaktionens riktning. Genomsnittlig |CAR| visar därför på genomsnittet av storleken av reaktionerna.

3.3 Variabler

Nedan beskrivs regressionsmodellen och variablerna som används i studien. All data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon (Thomson Reuters, 2020). Specifika koder för variablerna går att finna under punkt åtta Bilagor.

12

3.3.1 Regressionsmodell

Regressionsmodellen tillämpas för att undersöka vilka faktorer som påverkar CAR samt om det finns någon signifikant skillnad i reaktionen beroende på vilken kategori pressmeddelandet tillhör.

𝐶𝐶𝐴𝐴𝐴𝐴𝑖𝑖,(𝑖𝑖1,𝑖𝑖2)= 𝛼𝛼 + 𝛽𝛽₁𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇_{𝑖𝑖,𝑖𝑖}+ 𝛽𝛽₂𝐴𝐴𝑇𝑇𝐴𝐴_{𝑖𝑖,𝑖𝑖}+ 𝛽𝛽₃𝐸𝐸𝐸𝐸𝐸𝐸_{𝑖𝑖,𝑖𝑖}+ 𝛽𝛽₄𝐼𝐼𝐼𝐼𝐼𝐼_𝑖𝑖+ 𝛽𝛽₅𝑈𝑈𝑇𝑇𝑈𝑈_𝑖𝑖+ 𝛽𝛽₆𝑃𝑃𝐴𝐴𝑇𝑇_𝑖𝑖+ 𝛽𝛽₇𝐸𝐸𝑇𝑇𝐴𝐴_𝑖𝑖+ 𝜀𝜀_{𝑖𝑖,𝑖𝑖}

Tabellen visar de variabler som används i studiens regressioner samt förkortningarna som används i regressionsmodellen.

VIF-test används för att undersöka hur modellen förhåller sig till multikollinearitet. Ett lägre värde är önskvärt och värden under 10 räknas som standard för att säga att modellen inte lider av multikollinearitet (Andersson, Jorner och Ågren, 2007). Det högsta VIF-värdet för modellens variabler presenteras med regressionens resultat. Modellens F-värde ökar vanligtvis med förklaringsgraden men signifikanta F-värden bör behandlas med försiktighet i förhållande till justerad förklaringsgrad (Hair, 2010). Ett signifikant F-värde indikerar på att modellen kan vara användbar (Hair, 2010). Modeller kan vara signifikanta även med låga förklaringsgrader vilket bör betraktas som att modellen inte är lämplig (Hair, 2010).

3.3.2 Beroende variabel

Den beroende variabel som undersöks är CAR över perioden (-1,+1). För att observera om det sker en reaktion på företagets aktiepris används CAR eftersom det är den vanligaste variabeln att använda för att observera reaktionen (Fama, 1991; MacKinlay, 1997; Kothari och Warner, 2007).

13 Uteliggare är en observation som skiljer sig betydande från sitt förväntade värde och betraktas som ett extremvärde (Hair, 2010). De tre största och tre minsta observationerna av CAR i studien modifieras genom winsorizing för att begränsa effekten av uteliggare. Observationerna byts ut till de fjärde största respektive minsta värdet vilket innebär en winsorizing på 97,5%.

Winsorizing ger systematiska fel i studien men de blir mindre jämfört med att exkludera observationerna (Hair, 2010). Alternativet att ha extremvärden orörda anses som ett sämre alternativ då Hair (2010) förklarar att de kan förvrida förklaringsgrad och försämra normalfördelningen för variabeln. Det sker på grund av variablernas högre värde av kurtosis och skevhet som minskar sannolikheten för generaliserbarhet för en population (Yuan et al. (2005).

3.3.3 Oberoende variabler

Regressionens oberoende variabler är, förutom kontrollvariablerna, kategorierna som pressmeddelandena delas upp i. Kategorierna Index, Utmärkelse, Produkt och Strategi utformas som dummyvariabler där variabeln antar värde ett eller noll beroende på vilken kategori observationen tillhör. Värde ett betyder att observationen tillhör kategorin och noll betyder att den inte gör det. Den femte kategorin “Övriga” agerar referenskategori på grund av de olika typer av pressmeddelanden som samlas inom den kategorin och har värde noll för alla dummyvariabler. Dummyvariablerna används för att kontrollera om det finns en skillnad i den beroende variabelns reaktion beroende på vilken kategori pressmeddelandet tillhör.

Värdet för kontrollvariabeln som används är det senaste värdet som fanns tillgängligt för allmänheten vid tidpunkten då pressmeddelandets publicerande. I studien används tre kontroll- variabler. En av dessa är företagets storlek mätt i totala tillgångar (TOT) som De Klerk, de Villiers och van Staden (2015) och Griffin och Sun (2013) finner har ett negativt samband med CAR. Den andra variabel som undersöks är avkastning på totalt kapital (ROA) som tidigare forskning (Chan, Kot och Tang, 2013; Wang, Murgulov och Haman, 2015) finner har ett positivt samband med CAR. Den tredje och sista kontrollvariabeln som används är företagets hållbarhetsmässiga prestation. Det måttet på prestation som används är Environmental, social and governance (ESG) score från Refinitiv som är ett mått på ett företags hållbarhetsarbete (Refinitiv, 2020; Thomson Reuters, 2020). ESG omfattar inte endast den miljömässiga prestationen utan miljön utgör 37% av poängen. Griffin och Sun (2013) använder en liknande kontrollvariabel i deras studie. De har ett mått på miljömässig prestation som tagits fram med hjälp av utsläpp av växthusgaser som de finner har ett negativt samband med den

14 marknadsjusterade överavkastningen. Vår studie undersöker inte endast pressmeddelanden gällande växthusgaser och använder därför det mer omfattande måttet gällande företagets hållbarhetsmässiga prestation ESG-score, som i texten benämns hållbarhetsmässig poäng.

Modellens kontrollvariabler testas för multikollinearitet. Multikollinearitet betyder att det mellan variablerna råder hög korrelation. Syftet med testet är att säkerställa att variablerna inte samvarierar eftersom det minskar modellens förklaringsfaktor (Hair, 2010). Multikollinearitet undersöks via en korrelationsmatris över Pearsons korrelationskoefficient. Korrelation som är nära värdena -1 och 1 anses som hög (Hair, 2010). Variablerna kontrolleras också för heteroskedasticitet vilket är ett problem som uppstår när variansen i feltermen är olika för observationerna. Problemet undviks genom att logaritmera eller skalera variablerna (Hair, 2010).

Variabeln totala tillgångar (TOT) logaritmeras för att undvika heteroskedasticitet.

15

4. Empiri och analys

Tabell 4.1

N Min Max Medel Std. Avvikelse Skevhet Kurtosis

CAR 237 -0,05 0,10 -0,0004 0,0236 0,9090 3,5520

|CAR| 237 0,00 0,10 0,0167 0,0166 2,2480 7,1170

TOT 237 16,08 22,45 17,7330 1,2767 0,0430 -1,0190

ROA 237 -0,88 18,29 8,0728 4,1694 -1,0640 2,1810

ESG 237 25,11 94,05 72,6021 11,7120 0,9770 1,8890

Tabellen visar deskriptiv statistik för studiens berörda variabler där CAR representerar kumulativ onormal avkastning, |CAR| är absolut värde av kumulativ onormal avkastning, TOT representerar företagets totala tillgångar, ROA representerar räntabilitet på totalt kapital och ESG representerar företagets hållbarhetsmässiga poäng. |CAR|

och CAR är winsorizade på 97,5%. Tabellen visar, antal observationer, minimivärde, maxvärde, medelvärde, standardavvikelse, skevhet och kurtosis.

I Tabell 4.1 visas den deskriptiva statistiken för variablerna. Värden på kurtosis och skevhet över ett observeras vilket anses som högt (Hair, 2010). Dessa värden påverkar studiens resultat genom att de försämrar förklaringsgraden och förvrider normalfördelningskurvan för varje variabel samt minskar sannolikheten för tillämpbarhet på hela populationen (Hair, 2010). Skevheten i |CAR|

är högre än CAR. Detta beror troligtvis på att observationer får utslag i |CAR| som annars skulle slå ut varandra med sina positiva och negativa riktningar.

Tabell 4.2

Korrelationsmatris TOT ROA ESG

TOT 1

ROA -0,593*** 1

ESG 0,072 -0,029 1

Tabellen visar en bivariat korrelationsmatris för Pearsons korrelationskoefficient. *** visar en signifikansnivå på 1%.

Korrelationsmatrisen används för att observera eventuell multikollinearitet. Matrisen visar parvis korrelation mellan studiens oberoende kontrollvariabler. Matrisen visar inte tecken på multikollinearitet då den kritiska nivån ligger på 0,9 (Hair, 2010).

16

Tabell 4.3

Eventstudie över marknadens reaktioner Genomsnittlig |CAR|

Hela datasetet 6,0551%***

Index 5,6119%***

Utmärkelse 6,1068%***

Produkt 5,4870%***

Strategi 6,9629%***

Övrigt 4,6324%***

Tabellen visar eventstudiens resultat för genomsnittlig |CAR| vid publicerandet av miljörelaterade pressmeddelanden med eventfönstret -1 till +1. Reaktionerna har undersökts i absoluta tal och visar därför inte någon riktning utan endast magnituden av reaktionen från noll. *** visar en signifikansnivå på 1%.

Resultatet från eventstudien över marknadens reaktioner vid publicerandet av ett miljörelaterat pressmeddelande. Hela datasetet och samtliga kategorier för sig ger ett signifikant resultat. Det visar på att ett miljörelaterat pressmeddelande ger en genomsnittlig reaktion på marknaden som mest ±7%. Den största reaktionen ses i kategorin som innehåller pressmeddelanden där företaget presenterar en strategi kopplad till deras miljöarbete. Den minsta reaktionen ses i kategorin som utgörs av övriga miljörelaterade pressmeddelanden.

Den absoluta reaktionen vid publicerandet ett av pressmeddelande går i linje med Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) och Griffin och Suns (2013) studier som visar att en reaktion sker på företagets aktiepris vid släpp av olika typer av pressmeddelanden. De signifikanta reaktionerna gör att vi kan förkasta nollhypotesen för H1 och kan dra slutsatsen att publicerandet av ett miljörelaterat pressmeddelande ger en reaktion på företagets aktiepris. Det visar att aktieägare anser att informationen i miljörelaterade pressmeddelanden är värderelevant (Kim och Verrecchia, 1991).

Tabell 4.4

Eventstudie över marknadens reaktioner och deras riktning Genomsnittlig CAR

Hela datasetet 0,0961%

Index -0,4237%

Utmärkelse 0,7155%**

Produkt 0,9007%***

Strategi -0,7068%*

Övrigt -0,5096%

Tabellen visar eventstudiens resultat för genomsnittlig CAR vid publicerandet av miljörelaterade pressmeddelanden med eventfönstret -1 till +1 * visar en signifikansnivå på 10%, ** på 5% och *** på 1% signifikansnivå.

17 Det genomsnittliga värdet på CAR som återges i Tabell 4.4 visar på hur aktieägarna reagerar vid publicerandet av ett miljörelaterat pressmeddelande. Det kan observeras olikheter mellan våra bestämda kategorier i dessa reaktioner. Resultaten för kategorierna Index och Övriga samt hela datasetet är inte signifikanta. Positiva reaktioner observeras hos kategorierna Utmärkelse och Produkt som ger signifikanta resultat på 5% respektive 1% nivå. Av resultaten kan vi säga att när ett företag i vårt urval släpper ett pressmeddelande inom kriterierna för vår kategori Utmärkelse eller Produkt ökar aktiepriset med i genomsnitt 0,7155% respektive 0,9007%. En negativ reaktion på -0,7068% kan observeras hos kategorin Strategi som är signifikant på 10%

nivån.

Kategorin gällande produktlansering eller utveckling av en produkt har en signifikant positiv reaktion vilket överensstämmer med Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) resultat gällande deras kategori om produktrelaterade pressmeddelanden. Det kan tänkas relatera till hur produktrelaterade pressmeddelanden förutspår företagets framtida kassaflöden (Neuhierl, Scherbina och Schlusches, 2013) men även gällande intressenternas värdering av klimatsmarta produkter.

Kategorin utmärkelse visar på en signifikant positiv reaktion på 0,7155% vilket visar på samma resultat som Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) får i sin studie. De härleder reaktionen till att utmärkelser skickar ut positiva signaler om företagets kvalitet vilket skulle kunna vara en förklaring till den onormala avkastningen som observeras. Neuhierl, Scherbina och Schlusches (2013) ger en alternativ förklaring om att utmärkelser inte nödvändigtvis innehåller ny värderelevant information utan endast ökar ett företags exponering mot potentiella investerare vilket sänker företagets kapitalkostnad och ökar marknadsvärdet (Neuhierl, Scherbina och Schlusches, 2013). Miljörelaterade utmärkelser skulle dessutom kunna tyda på att företaget har en bra miljömässig prestation vilket enligt Konar och Cohen (2001) är positivt för företaget.

Den negativa reaktionen som observeras för kategorin Strategi kan kopplas till Walley och Whiteheads (1994) kritik mot de kostnader som miljörelaterade investeringar innebär. En ny miljömässig strategi kan tänkas innebära nya investeringar för företaget. Om aktieägarna anser att de potentiella fördelarna från strategin inte kompenserar för de kostnader som uppkommer kan det ge upphov till en negativ reaktion. Den negativa reaktionen går inte i linje med Clarksons (2001) resultat där förändring i miljömässig strategi ökar finansiella fördelar.

18 Akerlof och Kranton (2000) förklarar att ekonomiska beteenden påverkas och delvis kan förklaras av en persons identitet och självuppfattning. Det påverkar hur aktieägare värderar pressmeddelanden vilket kan vara en anledning till att vi ser stora skillnader mellan resultaten för de genomsnittliga värdena för CAR jämfört med |CAR|. De signifikanta reaktionerna i genomsnittlig CAR är mellan 4,59% och 7,67% mindre än för genomsnittlig |CAR|. Det tyder på att det finns en stor spridning i hur aktieägarna reagerar på informationen i miljörelaterade pressmeddelanden vilket även syns i Tabell 4.1 över den deskriptiva statistiken för variabeln CAR där medelvärdet är nära 0 och det finns en stor standardavvikelse.

Tabell 4.5

Regression - marknadens reaktioner och dess riktning Koefficient

Konstant 0,0193

TT -0,0044

ROA 8,18E-05

ESG -0,0002

Index 0,0022

Utmärkelse 0,0048

Produkt 0,0057

Strategi -0,0040

F-värde 1,0282

Justerad R2 -0,0003

Antal 236

VIF - värde 1,8720

Tabellen återger resultatet från regressionen av resultatet från eventstudien gällande marknadens reaktioner på släpp av miljörelaterade pressmeddelanden och dess riktning samt test av signifikans. Den beroende variabeln är CAR över dag -1 till +1 i förhållande till eventdagen. Oberoende variabler är, förutom kontrollvariablerna, studiens kategorier (Index, utmärkelse, Produkt och Strategi) där kategorin Övriga agerar referenskategori.

Kontrollvariablerna är: Den naturliga logaritmen av totala tillgångar (TOT), avkastning på totalt kapital (ROA) samt hållbarhetsmässiga poäng (ESG). VIF-värdet som syns i tabellen är det högsta för variablerna i modellen.

När variabler variablerna kontrolleras i regressionsmodellen är ingen variabel signifikant. Att kontrollvariablerna inte är signifikanta gör att vi inte kan säga om de har eller inte har en påverkan på storleken på CAR. Utebliven signifikans för kategorierna gör att vi inte kan säga om finns en skillnad i hur aktiepriset påverkas beroende på pressmeddelandets innehåll vilket innebär att nollhypotesen för H2 inte förkastas.

En anledning till att det inte går att säga om det finns en skillnad mellan kategorierna kan vara att olika aktieägarna värderar samma information i ett pressmeddelande olika. Det stöds av hur

19 aktieägares ekonomiska beteenden påverkas av av en persons identitet och självuppfattning (Akerlof och Krantons, 2000). Aktieägares skilda preferenser eller förkunskaper kan också ligga till grund för olika tolkning av informationen (Kim och Verrecchia, 1991) vilket leder till inkonsekventa reaktioner på marknaden.

Hassel, Nilsson och Nyquists (2005) uppdelning av forskning gällande miljömässig prestation kan ge en antydan hur aktieägare kan ha delade åsikter kring fördelarna eller kostnaderna en bra miljömässig prestation ger upphov till. Det kan tyda på att åsikterna går isär gällande andra typer av miljörelaterad information vilket skulle göra att aktieägarnas reaktioner vid publicerandet av miljörelaterade pressmeddelanden blir spridda och samband svåra att finna. Aktieägare anser att miljörelaterad information är relevant men vilken typ av miljörelaterad information kanske inte är av betydelse.

Regressionens maximala VIF-värde är under 10 vilket visar på att modellen inte lider av någon multikollinearitet. F-värdet är inte signifikant och förklaringsgraden är -0,03% vilket säger att vår modell inte kan användas för att dra generaliserbara slutsatser om populationen. En anledning till modellens icke signifikanta värden kan vara de oberoende värdenas skevhet och kurtosis som är höga (Hair, 2010).

20

5. Slutsats

Studien undersöker om ett företags aktiepris påverkas när företaget släpper ett miljörelaterat pressmeddelande vilket grundar sig i att det finns argument för och emot att miljörelaterad information är värdeskapande. Tidigare forskning berör hållbarhetsrapporters påverkan på aktiepriser och andra finansiella mått. Neuhierl, Scherbina och Schlusche (2013), samt Griffin och Suns (2013) studier är grunden för denna undersökning då de studierna berör publicerandet av pressmeddelandens påverkan på företagets aktiepris.

De signifikanta reaktioner i |CAR| som visas i Tabell 4.3 gör att vi kan förkasta nollhypotesen för studiens första hypotes (H1) och säga att publicerandet av ett miljörelaterat pressmeddelande ger en reaktion på företagets aktiepris. Det innebär att miljörelaterad information anses värderelevant av aktieägare. Studiens resultat kan inte fastställa om det finns en skillnad i hur marknaden reagerar beroende på innehållet i pressmeddelandet vilket är studiens andra hypotes (H2), och nollhypotesen förkastas inte. Det observeras olika riktningar på aktieägarnas reaktioner i Tabell 4.4 men skillnaderna mellan kategorierna är inte signifikanta. Det kan bero på att aktieägarna möjligen värderar informationen i specifika pressmeddelanden olika vilket ger en spridning i reaktionerna som återspeglas i företagets aktiepris (Kim och Verrecchia, 1991).

Denna studie bidrar till ett första steg till att beskriva hur marknaden reagerar på miljörelaterade pressmeddelanden. Studiens resultat går i linje med Griffin och Suns (2013) forskning om pressmeddelanden gällande växthusgaser. Det observeras tendenser till att marknaden reagerar på och värdesätter miljörelaterad information olika men skillnaderna är inte tillräckligt stora eller konsekventa för att ge signifikanta resultat.

21

6. Vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna undersöka om skillnader finns i marknadens reaktioner på miljörelaterade pressmeddelanden beroende på innehåll. Ett större stickprov skulle kunna erhållas genom att använda en liknande strategi som Griffin och Suns (2013) studie, där pressmeddelanden samlas via en söktjänst, som får ett urval på nästan 19 000 pressmeddelanden.

Urvalsmetoden kan därför tänkas vara ett mer tidseffektivt sätt för datainsamling vilket ger en möjlighet till att ha större urval från fler typer av företag och därför kunna ge ett säkrare resultat.

Vi tar inte hänsyn till olika branscher eller industrier vilket Konar och Cohen (2001) studerar och visar har en påverkan. Ett större urval företag skulle även kunna förbättra möjligheten till att kontrollera resultatet för industri.

Vår studie undersöker prisförändring i totalavkastning. Kim och Verrecchia (1991) lyfter variabeln volym som ett annat mått för att fånga reaktioner som inte prisförändring uppfattar. En onormal förändring i volym kan uppstå då intressenter finner informationen värderelevant och att transaktioner sker men utan att priset på aktien förändras då den genomsnittliga förändringen i aktieägarnas förväntningar är noll (Kim och Verrecchia, 1991). Kontrollen av absolutbeloppet av CAR ger en fingervisning i hur volymen kan tänkas förändras vid händelsen (Karpoff, 1986;

Atiase och Bamber, 1994; Kim och Verrecchia, 1997) men det vidare forskning behöver fastställa ett resultat genom att undersöka variabeln volym.

22

7. Referenser

ABB. 2019. ABB:s första koldioxidneutrala framtidsfabrik håller vad den lovar. Tillgänglig:

https://new.abb.com/news/sv/detail/46681/abbs-forsta-koldioxidneutrala-framtidsfabrik-haller- vad-den-lovar [Hämtad: 2020-11-30]

Akerlof, G. A. 1970. The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84(3), s.488–500.

Akerlof, G. A. och Kranton, R. E. 2000. Economics and Identity. The Quarterly Journal of Economics, 115(3), s. 715–753.

Andersson, G., Jorner, U. och Ågren, A. 2007. Regressions- och tidsserieanalys. 3 uppl.

Studentlitteratur, Lund

Atiase, R. K. och Bamber, L. S. 1994. Trading volume reactions to annual accounting earnings announcements: The incremental role of predisclosure information asymmetry. Journal of accounting & economics, 17(3), s. 309–329.

Ba, S., Lisic, L.L., Liu, Q. och Stallaert, J. 2013. Stock Market Reaction to Green Vehicle Innovation. Production and operations management, 22(4), s. 976-990.

Bell, E. och Bryman, A. 2011. Business research methods. 3 uppl. Oxford: Oxford University Press

Chan, K., Kot, H. W. och Tang, G. Y. N. 2013. A comprehensive long-term analysis of S&P 500 index additions and deletions, Journal of Banking & Finance, 37 (12), s. 4920–4930.

Clarkson, P.M., Li, Y., Richardson, G.D. och Vasvari, F.P. 2011. Does it really pay to be green? Determinants and consequences of proactive environmental strategies. Journal of accounting and public policy, 30(2), s. 122-144.

23 De Klerk, M., de Villiers, C. och van Staden, C. 2015. The influence of corporate social

responsibility disclosure on share prices: Evidence from the United Kingdom. Pacific Accounting Review, 27(2), s. 208–228.

Dhaliwal, D., Li, O.Z., Tsang, A. och Yang, Y.G. 2014. Corporate social responsibility disclosure and the cost of equity capital: The roles of stakeholder orientation and financial transparency. Journal of Accounting and Public Policy, 33(4), s. 328–355.

Endrikat, J. 2016. Market Reactions to Corporate Environmental Performance Related Events:

A Meta-analytic Consolidation of the Empirical Evidence. Journal of Business Ethics, 138(3), s. 535–548.

Essity. 2019. Essity inkluderat i Sustainability Yearbook 2019. Tillgänglig:

https://www.essity.se/media/press-release/essity-inkluderat-i-sustainability-yearbook- 2019/079f2e8fd5b4529e/ [Hämtad: 2020-11-30]

Fama, E. F. 1970. Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. The Journal of Finance, 25(2), s. 383–417.

Fama, E. F. 1991. Efficient Capital Markets: II. The Journal of Finance, 46(5), s. 1575–1617.

Griffin, P. A. och Sun, Y. 2013. Going green: Market reaction to CSRwire news releases.

Journal of accounting and public policy, 32(2), s. 93–113.

Hair, J.F. 2010. Multivariate data analysis: a global perspective. 7 uppl. Pearson Education, Upper Saddle River, N.J.

Hassel, L., Nilsson, H. och Nyquist, S. 2005. The value relevance of environmental performance. The European accounting review, 14(1), s. 41–61.

Ica Gruppen. 2019. Ica Gruppens vägtransporter fossilfria senast 2030. Tillgänglig:

https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2019/ica-gruppens-vagtransporter- fossilfria-senast-2030/ [Hämtad: 2020-11-30]

24 Karpoff, J. M. 1986. A Theory of Trading Volume. The Journal of finance (New York), 41(5), s. 1069–1087.

Kim, O. och Verrecchia, R. E. 1991. Trading Volume and Price Reactions to Public Announcements. Journal of Accounting Research, 29(2), s. 302–321.

Kim, O. och Verrecchia, R. E. 1997. Pre-announcement and event-period private information.

Journal of accounting & economics, 24(3), s. 395–419.

Konar, S. och Cohen, M. A. 2001. Does the Market Value Environmental Performance?

Review of Economics and Statistics, 83(2), s. 281–289.

Kothari, S. P. och Warner, J. B. 2007. Chapter 1 - Econometrics of Event Studies. Eckbo, B. E.

(red.) Handbook of Empirical Corporate Finance. San Diego: Elsevier, s. 3–36.

Lambert, R.A., Leuz, C. & Verrecchia, R.E. 2011. Information Asymmetry, Information Precision, and the Cost of Capital. Review of Finance, 16(1), s. 1-29.

MacKinlay, A. C. 1997. Event Studies in Economics and Finance. Journal of Economic Literature, 35(1), s. 13–39.

Mitchell, M.L. och Netter, J.M. 1994. The Role of Financial Economics in Securities Fraud Cases: Applications at the Securities and Exchange Commission. The Business lawyer, 49(2) s.

545-590.

Murray, A., Sinclair, D., Power, D. och Gray, R. 2006. Do financial markets care about social and environmental disclosure? Further evidence and exploration from the UK. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 19(2), s. 228–255.

Nasdaq. 2020. Vad är ett aktieindex? Tillgänglig:

http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier/vadaraktieindex?languageId=3 [Hämtad:

2020-11-18]

25 Neuhierl, A., Scherbina, A. och Schlusche, B. 2013. Market Reaction to Corporate Press

Releases. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 48(4), s. 1207–1240.

Plumlee, M., Brown, D., Hayes, R.M. och Marshall, R.S. 2015. Voluntary environmental disclosure quality and firm value: Further evidence. Journal of Accounting and Public Policy, 34(4), s. 336–361.

Painter, J. och Ashe, T. 2012. Cross-national comparison of the presence of climate scepticism in the print media in six countries. 2007–10. Environmental research letters, 7(4), s. 1-8.

Refinitiv. 2020. Environmental, social and governance (ESG) scores from refinitiv.

Tillgänglig:

https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/methodology/esg-scores- methodology.pdf [Hämtad 2020-12-18]

Sandvik Group. 2018. Sandvik åter ett av världens mest hållbara företag. Tillgänglig:

https://www.home.sandvik/se/nyheter-och-media/nyhetslista/nyheter/2018/08/sandvik-

%C3%A5ter-ett-av-v%C3%A4rldens-mest-h%C3%A5llbara-f%C3%B6retag/ [Hämtad: 2020- 11-30]

Sandvik Group. 2019. Sandvik i Sustainability Yearbook 2019. Tillgänglig:

https://www.home.sandvik/se/nyheter-och-media/nyhetslista/nyheter/2019/02/sandvik-i- sustainability-yearbook-2019/ [Hämtad: 2020-11-30]

Schwert, G.W. 1981. Using Financial Data to Measure Effects of Regulation. The Journal of law & economics, 24(1), s. 121-158.

SEC. 2000. Final rule: selective disclosure and insider trading

Tillgänglig: https://www.sec.gov/rules/final/33-7881.htm [Hämtad: 2020-11-26].

SFS 2007:528 Lagen om värdepappersmarknaden. Stockholm: Finansdepartementet.

26 Skanska. 2019. Ny betong halverar CO2-utsläpp från klimatsmart lager i Sörred. Tillgänglig:

https://www.skanska.se/om-skanska/press/pressmeddelanden/240411/Ny-betong-halverar- CO2utslapp-fran-klimatsmart-lager-i-Sorred [Hämtad 2020-11-30]

Skanska. 2020. Skanska tar innovativa steg på väg mot klimatneutral asfalt. Tillgänglig: /om- skanska/press/pressmeddelanden/246790/Skanska-tar-innovativa-steg-pa-vag-mot-

klimatneutral-asfalt [Hämtad 2020-11-30]

Thomson Reuters. 2020. Thomson Reuters Eikon för Excel,. Tillgänglig: Prenumerationstjänst [Hämtad: 2021-01-04].

Vi-skogen. 2020. Ny rapport: Klimatet hetaste nyhetsämnet 2019. Tillgänglig:

https://viskogen.se/nyheter/ny-rapport-klimatet-hetaste-nyhetsamnet-2019/ [Hämtad: 2020-11- 15]

Walley, N. och Whitehead, B. 1994. It’s not easy being green. Harvard business review, 72(3), s. 46-52.

WWF. 2017. Ny Sifo: Klimatet viktigaste samhällsfrågan för unga. Tillgänglig:

https://www.wwf.se/pressmeddelande/ny-sifo-klimatet-viktigaste-samhallsfragan-for-unga- 2497300/ [Hämtad: 2020-11-15].

Yuan, K., Bentler, P.M. och Zhang, W. 2005. The Effect of Skewness and Kurtosis on Mean and Covariance Structure Analysis: The Univariate Case and Its Multivariate Implication.

Sociological methods & research, 34(2), s. 240 -258

27

8. Bilagor

Bilaga 8.1

Variabel Kod

Totalavkastning RI

Totala tillgångar (TOT) WC02999

Return on assets (ROA) WC08326

Hållbarhetsmässiga poäng (ESG) TRESGS

Bilaga 1 visar koderna för den data som är hämtad från Refinitiv Eikon, Thomson Reuters (2020).

Totalavkastning är den variabel som har använts för att beräkna CAR och |CAR|.