Ett liv med MRSA
- ur de drabbade personernas perspektiv En litteraturstudie
Elin Ekman Erika Eriksson
Examensarbete, 15 hp
Omvårdnadsvetenskap – teori & tillämpning, 22,5 hp HT 2020
Handledare: Johan Åhlin, Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad.
Ett liv med MRSA – ur de drabbade personernas perspektiv
Abstrakt
Bakgrund: Antibiotikaresistens utgör ett stort problem globalt. En av de resistenta bakterierna är meticillinresistenta Staphylococcus arueus (MRSA). Denna bakterie kan orsaka infektioner av olika allvarlighetsgrad. Det saknas systematiska översiktsstudier som beskriver personers erfarenheter av att leva med MRSA och dessa kan vara viktiga för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till personer med MRSA.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att leva med MRSA.
Metod: Nio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till denna litteraturstudie.
Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: ”Att uppleva oro inför framtiden och brist på kunskap”, ”Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden” samt ”Att uppleva personliga och vardagliga förändringar”.
Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSA beskriver upplevelser av oro inför framtiden och bristande kunskap om sin sjukdom. De beskriver även upplevelser av brist på kunskap bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskan kan med ökad kunskap om MRSA sannolikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomen hos personer med MRSA och lindra deras oro.
Nyckelord: litteraturstudie, MRSA, sjukvård, vardag, upplevelser
A life with MRSA – from the affected persons perspective.
Abstract
Background: Antibiotic resistance constitutes a big global threat. One of the resistant bacteria is methicillin-resistant Staphylococcus aureus. This bacterium can cause
infections of varied severity. There is an absence of systematic reviews that describes the lived experience among people living with MRSA and these could be important for nurses to be able to provide good nursing care for the persons living with MRSA.
Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among people living with MRSA.
Methods: Nine qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for this literature study.
Results: The analysis resulted in three main categories: “To experience concern about the future and lack of knowledge”, “To experience negative experiences during the hospital stay” and “To experience personal and everyday changes”.
Conclusion: The result from the literature study shows that persons living with MRSA describes experiences of worries about the future and lack of knowledge about the disease.
They also described experiences of lack of knowledge among healthcare. The nurse can with increased knowledge of MRSA likely contribute to increasing knowledge about the disease among persons with MRSA and reduce their worries.
Keywords: everyday, experiences, healthcare, literature study, MRSA
Innehållsförteckning
Abstrakt ...i
Abstract ... ii
Bakgrund ... 1
Motiv för studien/problemformulering ... 3
Syfte ... 4
Metod ... 4
Definitioner ... 4
Sökmetoder ... 4
Urval ... 5
Analys ... 5
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat ... 6
Att uppleva oro inför framtiden och brist på kunskap ... 7
Att uppleva oro orsakad av sin sjukdom ... 7
Att uppleva bristande kunskap och information om MRSA...8
Att uppleva bristande kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal relaterat till MRSA ... 9
Att uppleva negativa erfarenheter av vården Att känna sig ensam och instängd under isoleringsvård ... 9
Att uppleva känslor av att behandlas annorlunda på grund av sjukvårdspersonalens skyddsklädsel ... 10
Att behandlas annorlunda av sjukvården ... 10
Att uppleva personliga och vardagliga förändringar ...11
Att känna sig smittsam och smutsig ...11
Att behöva göra förändringar i vardagen till följd av MRSA ...11
Diskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 12
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter ... 16
Metoddiskussion ... 16
Forskningsetisk diskussion ... 17
Konklusion ... 18
Referenser ... 19 Bilaga 1, tabell 2 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3, tabell 3 ...
Bakgrund
Före 1920-talet avled många människor till följd av bakteriella infektioner. Efter detta upptäcktes antibiotikan och infektionerna kunde börja behandlas. Överanvändning av antibiotika gav dock bakterierna förutsättning att utveckla resistens då förändring ligger i bakteriers natur för att överleva i sin miljö (Folkhälsomyndigheten u.å.).
Antibiotikaresistens är idag ett av de största hoten mot global hälsa, enligt
Världshälsoorganisationen (World Health Organisation [WHO] 2020). Ett exempel på bakterier som utvecklat resistens är Staphylococcus aureus. Dessa bakterier tillhör
kroppens normalflora utan att vanligtvis ge några besvär. Den grupp av stafylokocker som är resistenta mot antibiotikapreparat benämns meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) (Folkhälsomyndigheten 2018). Andelen människor med MRSA varierar i hela världen. Andelen människor med MRSA i Europa skiljde sig år 2014, från 0,9% till 56%
där andelen människor med MRSA är generellt lägre i norra Europa och högre i den södra delen (European Centre for Disease Prevention and Control [ECDC] 2014). I Sverige rapporterades 2014, 2921 fall av MRSA (Folkhälsomyndigheten, 2015).
Koloniserad eller bärarskap innebär att ha MRSA-bakterier som lever på och i kroppen men utan att orsaka skada medan att vara infekterad innebär att kolonisationen utvecklats och bakterierna har gått vidare till att tränga in i och skada vävnad (Melhus, 2019). Hos bärare av MRSA förekommer bakterien framförallt i näsa, svalg och perineum men även allmänt på huden (Grmek Kosnik et al. 2017). MRSA kan ge upphov till infektioner i huden och mjukdelarna, till exempel impetigo och sårinfektioner, men kan även orsaka allvarliga infektioner som pneumoni och sepsis (Centers for Disease Control and Prevention [CDC]
2019). Utan riskfaktorer så som kroniska sår eller eksem har man normalt inga symtom och blir generellt bara tillfällig bärare. Trots detta kan bärarskapet blossa upp på nytt efter flera år, vid exempelvis sårskada eller eksem, eftersom bakterierna ligger kvar vilande i hud och slemhinnor (Folkhälsomyndigheten 2018). Resultat visar att 29% av 351
amerikanska patienter som tidigare friats från MRSA, återgick till att vara MRSA-positiva.
Deltagarna hade tidigare haft restriktioner kring fysisk kontakt till följd av en MRSA- diagnos, men blivit friade från försiktighetsåtgärderna efter att ha ansetts rena från MRSA (Valencia-Ray et al. 2014). Att smittas av MRSA kan ske genom både direkt och indirekt kontaktsmitta (Blanco, O’Hara & Harris 2019) och aspekter inom vården som kan bidra till spridning är bristande basala hygienrutiner, förorenad utrustning och material, samt överbeläggningar (Folkhälsomyndigheten 2018). I en systematisk översiktsstudie visar resultat bland annat att 19% av de stetoskop som användes på en akutmottagning och
37,5% av stetoskopen på en intensivvårdsenhet var kontaminerade med MRSA (Griffiths, Fernandez & Halcomb 2002). I en studie genomförd i Kina där en sjukvårdsavdelning flyttades till en nybyggd, modernare och mer lättstädad avdelning visar resultat att andelen ytor kontaminerade med MRSA minskade från 44% till 2,5%. En faktor som ytterligare antogs påverka minskningen var förbättrade städrutiner (Li et al. 2017). Det förefaller dock svårt att hålla sig till konsekvent handhygien och kontaktåtgärder då resultat visar att sjukvårdspersonal uttryckte att detta komplicerande arbetsgången och var tidskrävande, trots att de kände sig ansvariga för att förhindra smittspridning (Seibert et al. 2014). Även friska personer som inte varit i kontakt med sjukvård kan drabbas av MRSA-infektioner och resultat i en amerikansk studie visar att överföring av MRSA mellan personer ofta sker inom hushållet (Alam et al. 2015). För att undvika smittspridning mellan exempelvis familjemedlemmar är det viktigt med hygien, både för den smittade och närstående och undvika att dela personliga föremål. Det är också viktigt att vara uppmärksam på
eventuella hudförändringar i form av sår eller eksem och täcka över sådana med rena förband (CDC 2019). Resultat visar att personer med MRSA beskrivit brist på kunskap gällande att förhindra smittspridning då de inte insett allvaret med bakterien förrän skadan redan var skedd och de beskriver ångest över vetskapen att ha smittat en anhörig (McBrien et al. 2008).
En infektion eller ett bärarskap av MRSA räknas som en allmänfarlig sjukdom och är i Sverige anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168). Enligt denna lag är en person med MRSA även skyldig att upplysa personal inom hälso- och sjukvård om sitt smittbärarskap. Att följa lagen kan dock vara betungande och resultat visar att patienter uttryckt att de känner sig annorlunda behandlade av sjukvården på grund av kravet att upplysa om smittan (Skyman et al. 2014). Enligt 2 § i den svenska Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är målet en god hälsa och att vården ska ges på lika villkor till alla medborgare. Det finns dock resultat som pekar mot att smittsamma patienter inte erhåller vård på samma villkor som icke-smittsamma. Resultat visar att patienter
koloniserade med MRSA som vårdades i isolering, fick erfara signifikanta förseningar av undersökningar i jämförelse med icke-isolerade patienter. Mängden EKG-undersökningar som utfördes var 49% färre hos de isolerade patienterna och även 38% färre ultraljud av buken utfördes (Labus et al. 2019). I en systematisk översiktsstudie visar resultat att personer med MRSA upplever att de inte vårdas på samma villkor som patienter utan infektion och sjukvårdspersonalen upplevs som ignoranta och ointresserade gentemot patienterna (Rump et al. 2019).
I en paraply-översiktsstudie beskriver sjuksköterskor relationen till patienten som
underbyggd av förtrolig och djup kunskap om patienten som person. För att uppnå en god relation mellan personal och patient krävs det att tid ägnas åt att lära känna patienten som person. Studiens resultat visar också att en ogynnsam eller rent av frånvarande relation kan ha en skadlig effekt på patienten (Wiechula et al. 2016). ”International Council of Nurses” har utformat en etisk kod för sjuksköterskor som Svensk Sjuksköterskeförening (2012) i sin tur översatt och reviderat. Där beskrivs att omvårdnaden ska utföras
personcentrerat. Resultat i en paraply-översiktsstudie identifierar sex vanliga faktorer i personcentrerad vård: att etablera en sjukvårdande relation, delad makt och ansvar, lära känna personen, ge inflytande till personen, visa förtroende och respekt samt
kommunikation (Sharma, Bamford & Dodman 2015). Essensen av vad personcentrerad vård innebär är att i sjuksköterskans och patientens samarbete, se patienten som en person och inte sin sjukdom (Svensk Sjuksköterskeförening 2016). Resultat i en
systematisk översiktsstudie visar att personcentrerad vård är förknippad med minskade nivåer av stress hos personalen, förbättrade relationer med patienter, närstående och medarbetare (Rajamohan, Porock & Chang 2019). Resultat visar även att
sjukvårdspersonalen känner större tillfredsställelse i jobbet (Rajamohan, Porock & Chang 2019; Røen 2018). Det förefaller viktigt att som sjuksköterska vårda relationen till sin patient då resultat visar att patienters upplevelser av vården och omfattningen av
personcentrerad vård till stor del tycks påverka upplevelsen av vårdkvalitén (Edvardsson, Watt & Pearce 2017). Sjuksköterskors attityder och beteenden har i resultat från en
paraply-översiktsstudie visat sig vara en viktig grund för utvecklingen av relationen mellan sköterska och patient, där patienterna ansåg att positiva attityder främjade relationen och negativa attityder ansågs hämma den (Wiechula et al. 2016).
Motiv för studien/problemformulering
Litteraturen ovan kan vara en indikation på att sjukvårdspersonalens bemötande och behandling av personer med MRSA inte alltid överensstämmer med de lagar och etiska förhållningsregler som syftar till att säkerställa att alla patienter får samma vårdkvalité. De pekar istället mot att dessa personer inte erhåller den personcentrerade vård som ska utgöra basen i svensk sjukvård. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017) ska patienters berättelser vara utgångspunkten för sjuksköterskor i utövandet av personcentrerad vård.
Det saknas systematiska översiktsstudier där personers erfarenheter av att leva med MRSA sammanställts. Genom att sammanställa dessa personers erfarenheter kan en ökad
förståelse erhållas som kan ge djupare kunskap. Sådan kunskap kan vara av vikt för
sjuksköterskors möjligheter att ge en personcentrerad omvårdnad, vilket i förlängningen kan leda till att personer med MRSA upplever ökad vårdkvalité.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att leva med MRSA.
Metod
Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats till denna litteraturstudie och dessa representerar därmed data. Artiklarna handlar om personers erfarenheter av leva med MRSA. Kvalitativ ansats valdes eftersom den är beskrivande och ger en djupare förståelse för upplevelser och uppfattningar (Willman et al. 2016, 106).
Definitioner
I denna litteraturstudie förekommer begreppet MRSA-bärare. Detta begrepp används oavsett om det handlar om en infekterad eller koloniserad person. Detta i syfte att underlätta för läsaren.
Sökmetoder
Databaserna som användes för sökningar av vetenskapliga artiklar var PubMed, CINAHL och PsycInfo. Dessa användes då de främst berör ämnesområdena omvårdnad och medicin (Östlundh 2017, 67). De sökord som användes var MRSA/methicillin-resistant
staphylococcus aureus, patient* och experience. Utöver dessa användes även nursing, attitudes of health personnel, hospital*/hospital stay och inpatient. Att använda sig av ett trunkeringstecken, i detta fall en stjärna, i slutet av ett ords grundstam tillåter databasen att hitta träffar med ordets alla böjningsformer (Östlundh 2017, 71). Söktabell återfinns i tabell 1, bilaga 1. Fler sökningar än de som presenteras i tabellen har gjorts. Dessa
redovisas inte av utrymmesskäl då sökningarna ej genererade i relevanta resultat.
Sekundärsökningar gjordes utifrån artiklar som verkat relevanta. Östlundh (2017, 78) beskriver att sekundärsökningar kan resultera i ytterligare artiklar av relevans. Detta gav inga nya resultat till urvalet för denna litteraturstudie. Utöver sökord användes de
booleska operatorerna ”AND” och ”OR”. Boolesk söklogik används för att kombinera sökord och synonymer vid litteratursökning (Östlundh 2017, 72). Operatorn ”OR”
användes exempelvis mellan ”MRSA” och ”methicillin-resistant Staphylococcus aureus”.
För att uppnå ett rimligt antal resultat i sökningen och för att underlätta sållningen lades
begränsningar till. De begränsningar som användes var ”abstract avalible”, ”English language” samt ”peer-reviewed”. Om ”peer-reviewed” inte var möjligt att välja
kontrollerades att studien granskats med hjälp av Ulrichsweb. Ingen årtalsbegränsning användes då det visade sig försvåra sökandet av artiklar som svarade mot syftet. De flesta vetenskapliga artiklar publiceras på engelska (Östlundh 2017, 77) och eftersom det är ett språk som författarna behärskar valdes engelska samt svenska som en avgränsning. Inga artiklar skrivna på svenska som svarade mot denna litteraturstudies syfte hittades.
Urval
Efter att artiklar sökts och genererat i ett lämpligt antal träffar genomfördes urval i fyra steg, se tabell 2, bilaga 1. Inklusionskriterier för urvalet var att studierna skulle vara kvalitativa med deltagare över 18 år samt att deltagarnas erfarenheter av att leva med MRSA var oberoende av om deltagarna var infekterade eller koloniserade. Artiklarna skulle vara av medelgod eller god kvalitet och följa IMRAD-struktur samt ha någon form av etiskt godkännande. Studierna skulle även vara ”peer-reviewed”, vilket innebär att oberoende, anonyma granskare med kunskap i ämnet akademiskt granskat artikeln för att bedöma om den håller måttet och kan godkännas för publicering (Olson & Sörensen 2011, 73–74). Exklusionskriterier var studier som berörde fler sjukdomar eller bakterier än MRSA. Även studier utförda på barn och ungdomar samt vid neonatalavdelningar exkluderades.
Det första urvalet gjordes utifrån om studiernas titlar svarade mot litteraturstudiens syfte.
Detta genererade i 31 artiklar, inklusive dubbletter, som togs vidare till det andra urvalet.
Här lästes studiernas abstrakt för att få en uppfattning om de fortfarande var relevanta.
Totalt 19 artiklar, inklusive dubbletter, gick vidare till det tredje urvalet. Artiklarna lästes i sin helhet och om de fortsatt svarade mot litteraturstudiens syfte gick de vidare till det fjärde och sista urvalet där artiklarna kvalitetsgranskades. Exklusive dubbletter
kvalitetsgranskades 9 artiklar och samtliga bedömdes vara av tillräckligt god kvalitet för att ingå i denna litteraturstudie. Olsson och Sörensens mall för kvalitetsgranskning av
kvalitativa studier användes, se bilaga 2.
Analys
Efter utförd urvalsprocess och kvalitetsgranskning analyserades artiklarna med inspiration av den femstegsmetod som beskrivs av Friberg (2017, 135 – 137). Författarna började med att läsa alla artiklar var för sig ett par gånger med fokus på studiernas resultat. Detta i syfte att få en ökad förståelse för vad var och en av studierna handlade om. I samband med detta
plockades delar av resultaten ut som ansågs svara mot litteraturstudiens syfte. Dessa resultat från varje enskild studie sammanställdes i ett enskilt dokument och kodades i syfte att få en tydligare översikt över vad resultaten handlade om. Författarna gick sedan
tillsammans igenom studiernas likheter och olikheter för att kunna formulera nya subkategorier. När de nya subkategorierna utformats gick författarna igenom dessa och relaterade dem till varandra för att kunna bilda huvudkategorier.
Forskningsetiska överväganden
I Sverige ska en studie, enligt lag, bedömas av en etikprövningsnämnd. För att en studie ska kunna godkännas måste de mänskliga rättigheterna tillgodoses och en grundtanke är att deltagarna i studien ska gå före det vetenskapliga behovet (Olsson & Sörensen, 2011, 85). Åtta av artiklarna i urvalet har erhållit etiskt godkännande från en forskningsetisk kommitté eller etisk styrelse. I den nionde studien framgår inte något om etiskt
övervägande i löpande text, se tabell 3, bilaga 3. Däremot förutsätter tidskriften som publicerat denna artikel att författarna påvisar respekt för mänsklig värdighet och ansvarsskyldighet för samhället, med hänvisning till Helsingforsdeklarationen.
Helsingforsdeklarationen utvecklades som en beskrivning av etiska principer gällande humanforskning. Deklarationens syfte är att bevara människans integritet, värdighet, hälsa och autonomi samt sekretess gällande deltagarnas uppgifter. (World Medical Association 2018). Forskarens eget etiska ansvar beskrivs enligt CODEX (2020) vara tillgodoseendet att forskningen är moraliskt godtagbar och av hög klass vilket i sin tur beskrivs vara basen för forskningsetiken. Detta kan således förväntas av författarna till artiklarna i urvalet men även av författarna till denna litteraturstudie. Då detta är en litteraturstudie har den analyserade datan bestått av resultat från redan publicerade artiklar och därmed krävdes ingen etisk granskning inför denna litteraturstudie.
Resultat
Resultat har sammanställts i tre kategorier och åtta subkategorier för att presentera upplevelser bland personer som lever med MRSA, se tabell 1. Totalt antal deltagare i studierna var 103 stycken, fördelat på män (n=36), kvinnor (n=44) och ej specificerat (n=23).
Tabell 1. Översikt av kategorier och subkategorier.
Kategorier Subkategorier
Att uppleva oro inför framtiden och brist på kunskap
o Att uppleva oro orsakad av sin sjukdom o Att uppleva bristande kunskap och
information om MRSA
o Att uppleva bristande kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal relaterat till MRSA
Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden
o Att känna sig ensam och instängd under isoleringsvård
o Att uppleva känslor av att behandlas annorlunda på grund av
sjukvårdspersonalens skyddsklädsel o Att behandlas annorlunda av sjukvården Att uppleva personliga och vardagliga
förändringar
o Att känna sig smittsam och smutsig
o Att behöva göra ändringar i vardagen till följd av MRSA
Att uppleva oro inför framtiden och brist på kunskap
Att uppleva oro orsakad av sin sjukdom
I sju av studierna beskrev personer med MRSA upplevelser av oro orsakad av sin sjukdom (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Barratt, Shaban & Moyle 2010; Criddle & Potter 2006; Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman, Sjöström,
Hellström 2010; Skyman et al. 2016; Webber et al. 2012). De beskrev oro över att överföra smittan till andra (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Barratt, Shaban & Moyle 2010;
Criddle & Potter 2006; Skyman et al. 2010; Webber et al. 2012). Personer med MRSA berättade om oro över att de skulle bli avvisade av närstående (Andersson, Lindholm &
Fossum 2010; Webber et al. 2012) och de beskrev oro över att deras barn skulle bli utstötta till följd av att en förälder blivit diagnostiserad med MRSA (Lindberg et al. 2009;
Lindberg, Carlsson & Skytt 2014). Personer med MRSA beskrev viljan att inte berätta om sin diagnos för närstående på grund av oro över att bli bortvald (Webber et al. 2012) och även oro över skvaller (Lindberg et al.2009). Uttryck för att inte få den vård som krävdes vid skada eller sjukdom beskrevs i en studie och en person med MRSA berättade om oron över att behöva isoleras vid varje vårdtillfälle (Andersson, Lindholm & Fossum 2010).
Personer med MRSA berättade även om oro över hur yrkeslivet skulle påverkas
(Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Lindberg et al. 2009) och de beskrev oro över att arbetsmarknaden skulle begränsas till följd av MRSA-diagnosen (Andersson, Lindholm &
Fossum 2010; Lindberg et al. 2009). De med MRSA som arbetade inom vården beskrev oro över att förlora sin arbetsroll då kollegor fått ta över vissa av deras vanliga
arbetsuppgifter (Lindberg et al. 2009). En person med MRSA beskrev också oro över att bli avskedad om arbetsgivaren fick reda på att hen var infekterad (Andersson, Lindholm &
Fossum 2010).
Att uppleva bristande kunskap och information om MRSA
I samtliga studier beskrev personer med MRSA att de upplevde bristande kunskap och information om MRSA (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Barratt, Shaban & Moyle 2010; Criddle & Potter 2006; Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014;
Newton, Constable & Senior 2001; Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Skyman et al.
2016; Webber et al. 2012). De önskade information om sjukdomen så som hur
smittspridning kunde undvikas och om organismen och dess effekt (Andersson, Lndholm
& Fossum 2010; Criddle & Potter 2006; Lindberg et al. 2009; Newton, Constable & Senior 2001; Skyman et al. 2016). Personer med MRSA beskrev att de upplevde informationen de fick av sjukvården som bristande då den uppfattades som dålig och icke adekvat.
Information beskrevs även som bristande då de inte fick någon information alls eller för mycket information på en och samma gång (Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson &
Skytt 2014; Skyman et al. 2010). De berättade också att de inte fått någon information om hur de ådragit sig smittan (Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Newton, Constable & Senior 2001; Skyman et al. 2010). Personer med MRSA beskrev bristande kunskap om prognos gällande allvarligheten i infektionen och dess eventuella följder (Newton, Constable & Senior 2001; Criddle & Potter 2006). Bristande kunskap beskrevs även gällande behandling för MRSA och uppfattningen om effektiviteten av
antibiotikabehandling varierade (Newton, Constable & Senior 2001). Personer med MRSA uppgav skilda anledningar och visade på varierande kunskapsnivå till varför de vårdades i isolering. Även uppfattningen av skälen till barriärvård varierade där en del uppgav att de inte hade kunskap om anledningen (Newton, Constable & Senior 2001). Bristande kunskap beskrevs även gällande hur de skulle förhålla sig till närstående. En person med MRSA beskrev hur denna kunskapslucka bidragit till att han inte visste hur han skulle hantera uppgiften att sätta plåster på sonens sår om han ramlade och slog sig (Andersson, Lindholm & Fossum 2010).
Att uppleva bristande kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal relaterat till MRSA
I sex av studierna beskrev personer med MRSA upplevelser av bristande kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal relaterat till MRSA (Andersson, Lindholm & Fossum 2010;
Barratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter 2006; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014;
Skyman et al. 2016; Webber et al. 2012). Utifrån uppfattningen om personalens brist på kunskap, berättade personer med MRSA att de dragit slutsatsen att kunskapsbristen var orsak till att personalen inte kunde bidra med relevant information (Criddle & Potter 2006; Barrat, Shaban & Moyle 2011). Personer med MRSA beskriver att mötet med sjukvårdspersonalen var en skrämmande upplevelse i och med uppfattningen om personalens bristande kunskap om MRSA (Skyman et al. 2016). En del av den kunskap som personer med MRSA beskrev som bristande hos sjukvårdspersonalen var generell kunskap om MRSA, om hur infektionen sprids, hur personalen skulle agera för att skydda sig själva och vilka riktlinjer som gällde vid konstaterad infektion hos en patient
(Andersson, Lindholm & Fossum 2010). De beskrev inkonsekvens hos personalen gällande kunskap och yrkesutövande och en person med MRSA skildrade känslan av att orsaken till detta var att personalen inte hade tillräckligt med kunskap (Barratt, Shaban & Moyle 2011). De berättade även om personal som inte följde isoleringspolicyn och heller inte bar skyddsutrustning (Webber et al. 2012). I en studie beskrevs det att personal som inte jobbade på infektionsklinik ansågs besitta mindre kunskap gällande resistenta bakterier och procedurerna kring detta (Skyman et al. 2016).
Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden
Att känna sig ensam och instängd under isoleringsvård
I fyra av studierna beskrev personer med MRSA känslor av att vara ensam och instängd under isoleringsvård (Barratt, Shaban & Moyle 2010; Criddle & Potter 2006; Newton, Constable & Senior 2001; Skyman, Sjöström & Hellström 2010). De beskrev ensamhet då sjukvårdspersonalen gjorde mindre spontana besök och gav mindre uppmärksamhet till de isolerade personerna (Newton, Constable & Senior 2001; Skyman, Sjöström & Hellström 2010). De beskrev även att de kände sig instängda och undanhållna från andra människor samt att deras möjligheter till socialisering med andra begränsades och gav
ensamhetskänslor (Barratt, Shaban & Moyle 2010; Skyman, Sjöström & Hellström 2010).
Personer med MRSA berättade också om ensamhet under isoleringstiden i den
bemärkelsen att anhöriga undvek besök på grund av rädsla för att bli smittad (Barratt,
Shaban & Moyle 2010). En person med MRSA liknade känslan i isolering vid att vara en hund som lämnades ensam på en kennel (Criddle & Potter 2006). En annan person med MRSA beskrev ensamheten som mentalt förnedrande (Newton, Constable & Senior 2001).
Att uppleva känslor av att behandlas annorlunda på grund av sjukvårdspersonalens skyddsklädsel
I sex av studierna gav personer med MRSA uttryck för känslor av att de behandlades annorlunda på grund av sjukvårdspersonalens skyddsklädsel (Baratt, Shaban & Moyle 2011; Criddle & Potter 2006; Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014;
Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Skyman et al. 2016;). De beskrev att känslor av att behandlas annorlunda blev tydligare i möten med personal som överdrev användandet av skyddsklädsel (Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman, Sjöström &
Hellström 2010; Skyman et al. 2016;) och de berättade att sjukvårdspersonalen ibland klädde sig som astronauter när de kände till att personerna var MRSA-smittade (Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman et al. 2016). En person med MRSA berättade om läkare som bidragit till känslor av att behandlas annorlunda genom att inte orka ta på skyddsklädsel och i stället pratat med deltagaren genom en springa i dörren (Baratt, Shaban & Moyle 2011). En annan person med MRSA noterade att ingen alls ville komma in i rummet utan att ta på skyddsklädsel, vilket gav upphov till känslor av att behandlas annorlunda (Criddle & Potter 2006).
Att behandlas annorlunda av sjukvården
I sju av studierna har personer med MRSA beskrivit upplevelser av att behandlas
annorlunda av sjukvården (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Baratt, Shaban & Moyle 2011; Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman, Sjöström &
Hellström 2010; Skyman et al. 2016; Webber et al. 2012). De beskrev känslor av att behandlas annorlunda i jämförelse med personer utan smitta, i samband med kravet att informera sjukvårdspersonal om sin MRSA (Andersson, Lindholm & Fossum 2010;
Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014;). De beskrev även upplevelser av att behandlas annorlunda då de inte tilläts sitta i väntrum tillsammans med andra
besökare (Lindberg et al. 2009;Skyman et al. 2016;Skyman, Sjöström & Hellström 2010;) och att de tvingats vänta utanför akutmottagningen i flera timmar (Skyman, Sjöström &
Hellström 2010). Personer med MRSA berättade att de hänvisats till en egen ingång vid sjukvårdsbesök (Lindberg et al. 2009; Skyman et al. 2016) och de berättade om
omöblerade, kala undersökningsrum där smittsamma mottas, vid besök på
öppenvårdsmottagningen. Detta upplevdes som att behandlas annorlunda av sjukvården (Lindberg et al. 2009). En person med MRSA berättade om upplevelsen att
sjukvårdspersonal undvek att ta i hand när de hälsade (Barratt, Shaban & Moyle 2011) och en annan berättade om personal som öppet diskuterat i receptionen hur de skulle
desinficera ambulansen hen transporterats i (Skyman et al. 2016). En annan person med MRSA beskrev hur vetskapen om att alltid vara den sista inbokade patienten för dagen gav känslor av förolämpning och kränkthet när personalen hanterade besöket annorlunda i jämförelse med andra. Personer med MRSA beskrev känslor av att behandlas annorlunda av sjukvården när de isoleringsvårdades, vilket dock kunde upplevas positivt då de fick möjlighet att behålla sitt privatliv (Barratt, Shaban & Moyle 2010; Newton; Criddle &
Potter 2006; Constable & Senior 2001). De berättade också om upplevelser av att behandlas annorlunda då de upplevde att sjukvården kompromissade med kvalitén på vården i samband med isolering (Barratt, Shaban & Moyle 2010).
Att uppleva personliga och vardagliga förändringar
Att känna sig smittsam och smutsig
I sex av studierna beskrev personer med MRSA känslor av att vara smittsam (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Baratt, Shaban & Moyle 2011; Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Skyman et al. 2016) och smutsig (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Lindberg et al. 2009; Skyman, Sjöström &
Hellström 2010; Skyman et al. 2016; Webber et al. 2012). Flera personer med MRSA liknade känslorna av att vara smittsam vid att känna sig pestsmittad eller spetälsk (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Baratt, Shaban & Moyle 2011; Lindberg et al.
2009; Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Skyman et al. 2016). Personer med MRSA upplevde att det var känslan av att vara smittsam som gav dem uppfattningen att de var smutsiga (Skyman, Sjöström & Hellström 2010; Skyman et al. 2016). De berättar att känslor av smuts uppkommit i och med den egna uppfattningen att de blivit smittade på grund av att de inte tvättat sig tillräckligt (Andersson, Lindholm &
Fossum 2010).
Att behöva göra förändringar i vardagen till följd av MRSA
I fyra av studierna beskrev personer med MRSA hur de behövt göra förändringar i
vardagen till följd av MRSA (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Lindberg et al. 2009;
Lindberg, Carlsson & Skytt 2014; Skyman et al. 2016). De beskrev att förändringar i
vardagen gjordes för att de kände sig hindrade att göra sådant de normalt sett gjort. Bland annat i förhållande till att gå på gym, besöka badhus eller andra ställen med offentliga och gemensamma duschutrymmen (Andersson, Lindholm & Fossum 2010; Lindberg et al.
2009). Personer med MRSA berättade också att de gjort förändringar i vardagen relaterat till hygien. De blev betydligt mer noggranna med handhygien, bytte sängkläder och
handdukar samt desinficerade badrummen mer frekvent jämfört med före sin diagnos. De berättade även att förändringar i vardagen gjordes när de vid besök hos andra torkade händerna med papper istället för med handduk efter handtvätt (Andersson, Lindholm &
Fossum 2010). Personer med MRSA beskrev förändringar som gjorts i syfte att undvika smittspridning till människor i sin omgivning (Lindberg et al. 2009; Lindberg, Carlsson &
Skytt 2014; Skyman et al. 2016). De berättade om större restriktivitet kring fysisk kontakt (Skyman et al. 2016) samt noggrannhet kring övertäckande av hudlesioner inför möten med andra människor (Lindberg et al. 2009). En del personer med MRSA berättade att de inte gjort några förändringar i vardagen (Lindberg et al. 2009).
Diskussion
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visar att personer med MRSA beskriver att de upplever oro inför framtiden och även brist på kunskap om sin diagnos. De beskriver att den oro de upplever orsakas av sjukdomen. Detta stämmer väl överens med resultat från tidigare studier hos personer med smittsamma bakterier som beskriver oro orsakad av sin sjukdom (Wiklund et al. 2018; Wiklund et al. 2013, Shedrawy 2019). Att känna brist på kunskap och oro orsakad av sjukdomen kan vara bekymmersamt då resultat i tidigare studier visat att oro kan ge fysiska och psykiska bieffekter så som sämre sömn (Clancy et al. 2020),
depression och ångest (Dar, Iqbal & Mushtaq 2017) samt klagomål på huvudvärk, fatigue och öm hals (Verkuil et al. 2012). Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan sömnbrist orsakad av oro och kardiovaskulära sjukdomar men även mellan denna typ av sömnbrist och allmän dödlighet (Hamer, Batty & Kivimaki 2011). Resultat från tidigare forskning har visat på större risk för ångest och oro vid behov av information (Møller et al. 2020). Utifrån resultat från tidigare forskning och litteraturstudiens resultat är en reflektion att behov av information skulle kunna jämföras med brist på kunskap.
Därför skulle god och adekvat information om sjukdom och prognos kunna öka kunskap och lindra oro hos personer med MRSA. Resultat i tidigare forskning har visat att personer med cancer beskrivit att de hade behov av att någon skulle tro på de problem de upplevde
och bekräfta deras oro. Det framkom att om de fick prata om sin oro med någon annan bidrog detta till att oron lindrades (Bird, Coleman & Danson 2015). En slutsats är att
genom att sjuksköterskan tar sig tid att informera om sjukdomen samt lyssna på frågor och bekräfta oron hos personer med MRSA kan det öka MRSA-bärares kunskap och lindra deras oro.
Resultat i litteraturstudien visar att personer med MRSA upplever brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Detta överensstämmer med resultat i tidigare studier som visar på kunskapsbrist hos sjukvårdspersonal gällande kolonisering och infektion samt symtom och behandling (Lindberg & Lindberg 2012; Easton et al. 2006). Resultat har även visat att hälso- och sjukvårdspersonal kan ha otillräcklig kunskap gällande smittvägar (Seibert et al. 2014). Litteraturstudiens resultat visar att personer med MRSA beskriver inkonsekvens gällande kunskap och yrkesutövande hos personalen. Resultat visar även att personer med MRSA beskriver att de dragit slutsatsen att kunskapsbrist var en orsak till att personalen inte kunde förmedla relevant information. Resultat i en tidigare studie visar att sjukvårdspersonal beskriver att de själva verkade ha en oförmåga att försäkra sig om att patienterna förstått den information de fått och de uttryckte även att de upplevde det svårt att förse patienterna med information. Det framkom även att hälso- och sjukvårdspersonal beskriver att det kan vara av vikt att ha kunskap om och erfarenhet av MRSA då detta skulle kunna förbättra relationen mellan patient och personal. (Lindberg, Carlsson & Skytt 2014). Dessa resultat som pekar mot att sjukvårdpersonal kan ha otillräckliga kunskaper motsägs dock av tidigare kvantitativ forskning som visat att sjukvårdspersonal har god kunskap om smittprevention i relation till skyddsklädsel (Mamhidir et al. 2011). Dessa motstridiga resultat kan tyda på att kunskapsnivån skiljer sig bland hälso- och
sjukvårdspersonal. Litteraturstudiens resultat har visat att brist på kunskap bland
sjukvårdspersonal upplevdes skrämmande av personer med MRSA. En reflektion är att det därför kan vara problematiskt att mötas av olika information och olika användande av skyddsklädsel bland personalen. Det förefaller viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter god kunskap om MRSA för att kunna förmedla adekvat information, konsekvent yrkesutövande och förbättra relationen mellan personal och personer med MRSA. Därmed mötet med sjukvårdspersonal kunna upplevas mindre skrämmande för personer med MRSA.
Litteraturstudiens resultat visar att personer med MRSA upplever negativa erfarenheter under vårdtiden. Det handlar om att personer med MRSA upplever att de behandlas annorlunda av sjukvården och att de upplever att de behandlas annorlunda på grund av
sjukvårdpersonalens användande av skyddsklädsel. Att de upplever sig bli annorlunda behandlade överensstämmer med resultat från en tidigare studie som visar att personer med den smittsamma bakterien ESBL beskrivit att de upplever sig bli annorlunda
behandlade av sjukvården och även till följd av personalens användande av skyddsklädsel (Wiklund et al. 2013). Tidigare resultat visar att personal beskrivit att de anpassar sitt yrkesutövande i möten med personer med multiresistenta organismer jämfört med möten med personer utan smittsam sjukdom. De beskrev att de åtgärder som gjordes var av hänsyn till sjukhuspolicyns smittprevention vilket innebar åtgärder i form av användande av skyddsklädsel och andra åtgärder så som basala hygienrutiner, rengöring av utrustning och isolering i enkelrum. Det framkom att personalen sett och hört kollegor behandla personer med multiresistenta organismer annorlunda (Harris et al. 2020). Resultat har visat att sjukvårdspersonal uttryckt att de använder skyddsklädsel eftersom de känner ett personligt ansvar för att inte föra smittan vidare men att de upplevde att skyddsklädseln skapade en distans mellan patient och personal (Seibert et al. 2014). En reflektion utifrån tidigare forskning och litteraturstudiens resultat är att det kan vara så att relationen mellan sjukvårdspersonal och personer med MRSA missgynnas på grund av användande av skyddsklädsel och andra åtgärder för smittprevention. Vidare skulle den missgynnade relationen kunna vara en indikation på att personer med MRSA behandlas annorlunda av sjukvården. Utifrån dessa reflektioner kan det därför vara av vikt att sjuksköterskan bidrar till att skapa en god relation med patienten för att minimera dennes upplevelse av att behandlas annorlunda. Resultat i en tidigare översiktsstudie visar på meningen med personcentrerad vård genom patienternas beskrivna upplevelser. Patienterna beskrev att sjuksköterskorna tog dem och deras lidande på allvar genom att lära känna dem samt ta del av deras tankar för att förstå vad som oroade dem i samband med deras
sjukhusvistelser (Arakelian 2017). Att som sjuksköterska arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt innebär att se patienten som en person och inte sin sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Det förefaller därför viktigt att som sjuksköterska ägna tid åt att lära känna patienten som person då personcentrerad vård innebär att skapa en relation till patienten. En slutsats utifrån litteraturstudiens resultat och tidigare forskning är att om sjuksköterskan utövar personcentrerad vård kan det bidra till utveckling av goda relationer till personer med MRSA. En god relation där sjuksköterskan lär känna och se personen skulle kunna resultera i att en person med MRSA känner sig som en unik individ och inte som sin sjukdom. Det skulle därmed kunna resultera i att de inte känner sig annorlunda behandlade på grund av sin sjukdom.
Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSA beskriver att de
upplever både personliga och vardagliga förändringar. Resultat i litteraturstudien visar att de som lever med MRSA behöver göra förändringar i vardagen till följd av sin sjukdom.
Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att personer med smittsamma sjukdomar beskrivit vardagliga förändringar (Leyva-Moral et al. 2015; Conrad et al. 2006;
Sgorbini, O’Brien & Jackson 2009; van Heuvel et al. 2020). Tidigare forskning visar även att personer med HIV beskrivit att vardagliga förändringar krävdes i samband med att de fick sin diagnos (Leyva-Moral et al. 2015). Litteraturstudiens resultat visar att personer med MRSA beskriver upplevelser av att diagnosen påverkar deras arbete och livsstil, något som överensstämmer med resultat från tidigare forskning. Resultat från en tidigare studie visar att personer med hepatit C beskrev upplevelser av att deras vardag påverkades av sjukdomen och att det i sin tur påverkade deras arbete och livsstil (Sgorbini, O’Brien &
Jackson 2009). Att uppleva förändringar kan vara problematiskt eftersom de förändringar som personer med MRSA upplever, i viss mån förefaller begränsa dem i vardagen. Resultat i en tidigare studie visar att personer med smittsamma sjukdomar är mer optimistiska till livet och vardagen när de kan kontrollera sin hälsa (Conrad et al. 2006). Roys
adaptionsmodell (RAM) är en teori som menar att människan behöver anpassa sig till sin livssituation i syfte att kunna bibehålla sin integritet och inte hindras i sin personliga utveckling. Det handlar om att hitta balans i tillvaron genom att bemästra och förlika sig med sin situation utan att kapitulera (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 225).
Litteraturstudiens resultat visar att personer med MRSA gör anpassningar i vardagen utifrån sin sjukdom. Enligt RAM är sjuksköterskans uppgift att stödja samspelet mellan människan och dess omgivning för att detta ska kunna resultera i största möjliga
utveckling och maximala välbehag (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 227). I tidigare forskning undersöktes, med inspiration av RAM, hur tonåringar med cancer anpassade sig till sin sjukdom. Resultat visade positiva anpassningar där deltagarna omfamnade
förändringar i vardagen (Ramini, Brown & Buckner 2008). En slutsats utifrån
litteraturstudiens resultat och tidigare forskning, tillsammans med inspiration från RAM, är att sjuksköterskan skulle kunna utgöra ett stöd för personer med MRSA i anpassningen till deras nya livssituationer. Att som sjuksköterska kunna stödja personer med MRSA att hitta bemästringsstrategier för att kunna förlika sig med sin situation och därigenom uppleva maximalt välbehag.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter I litteraturstudiens urval framgår inget om hur vida etiska, samhälleliga eller intersektionella aspekter har betydelse för upplevelserna hos personer med MRSA.
Däremot finns det tidigare forskning som visar vad dessa aspekter har för betydelse i relation till andra smittsamma sjukdomar. Resultat i tidigare forskning har visat att personer med smittsamma sjukdomar som AIDS och SARS, som hade goda personliga förutsättningar så som utbildning, ekonomi, socialt stöd och god mental hälsa hade bättre kunskap om sin sjukdom. Utöver bättre kunskap kände de sig mindre oroade över sin hälsa och upplevde även mindre stigmatisering i förhållande till sin sjukdom (Jarlais et al.
2006). I litteraturstudiens resultat framgår det att personer med MRSA upplevde att de själva hade brist på kunskap gällande sin sjukdom. En reflektion utifrån litteraturstudiens resultat och tidigare forskning är att det skulle kunna vara så att sämre förutsättningar gällande aspekter som utbildning, ekonomi, socialt stöd och mental hälsa är en bidragande faktor till att personer med MRSA upplever brist på kunskap.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie har beskrivit personers erfarenheter av att leva med MRSA. Alla studier som inkluderats i detta arbete är kvalitativa och har utförts genom intervjuer med personer som lever med MRSA. Det kan anses vara en styrka att alla studier utförts genom intervjuer då det är personernas berättelser som är intressant för syftet. Segesten (2107, 107) beskriver att genom kvalitativa studier skapas förståelse för en person och dennes livssituation. Vidare skriver Segesten (2017, 107) att den sammanställning av kunskap som görs när granskade artiklar analyserats kommer kunna utgöra en vägledning för hur man praktiskt kan agera i omvårdnadssituationer. Att genomföra en empirisk studie är något som skulle kunnat övervägas eftersom personers erfarenheter av att leva med MRSA inte är särskilt välstuderat sedan tidigare och därför begränsat materialet för litteraturstudien.
Enligt Henricson (2017, 412) kan det vara skäl att genomföra en empirisk studie när material i form av artiklar är för knappt för att kunna genomföra en litteraturstudie.
Analysen har genomförts enligt induktiv design då denna design passade bäst för denna litteraturstudie. Induktiv design innebär att författarna utgår från innehållet i texten (Danielson 2017, 290). Om deduktiv design valts hade analysen varit styrd av en viss teori och därmed inte lika öppen (Henricson 2017, 412).
Att beskriva personers erfarenheter av att leva med MRSA är ett brett område som involverar både erfarenheter från sjukvården och det vardagliga livet. Enligt Danielson
(2017, 146) ska syftet formuleras på ett sådant sätt att det beskriver vad
forskarna/författarna vill uppnå med studien vilket litteraturstudiens syfte gör. Det var dock inte möjligt att avgränsa syftet till ett av dessa två områden eftersom det inte gick att hitta tillräckligt många studier som svarade mot enbart en av dessa delar. Om syftet hade kunnat avgränsas till antingen att beskriva erfarenheter från sjukvården eller från det vardagliga livet hade det inneburit att litteraturstudien baserats på minst åtta studier som undersökt en och samma kontext, vilket skulle kunnat öka trovärdigheten i
litteraturstudien.
Avgränsning till ett urval av studier ska enligt Friberg (2017, 147) göras med omsorg och kunna motiveras. Åldersspannet på artiklarna som inkluderades i litteraturstudien var 15 år. Eftersom antalet studier som svarar mot denna litteraturstudies syfte var begränsat inkluderades studier som beskrev personers erfarenheter av att leva med MRSA oberoende av artiklarnas ålder. Inga skillnader beroende på artiklarnas ålder kunde identifieras
gällande de erfarenheter som beskrevs i studierna och detta stärker trovärdigheten. Hade fler studier kunnat inkluderas skulle det kunnat stärka trovärdigheten ytterligare.
Urvalet har gjorts oberoende av kön, etnicitet, klass, utbildningsnivå och sexuell läggning bland deltagarna. Detta kan ses som en styrka eftersom inga studier uteslutits på grund av någon av dessa aspekter. En svaghet i litteraturstudien kan vara att alla studier i urvalet är genomförda i välfärdsländer. Det kan således finnas en risk att överförbarheten av
litteraturstudiens resultat är begränsat till välfärdsländer.
En av urvalets studier innehöll skildringar från både personal och patienter i resultatet.
Eftersom det tydligt gick att utläsa vilket resultat som svarade för patientgruppen
inkluderades denna studie. I en annan studie var syftet bredare än denna litteraturstudies syfte. Utöver erfarenheter av att leva med MRSA handlade studien om förslag till
förbättringar gällande handlingsplan för patienter med MRSA. Denna del av studien exkluderades noggrant.
Forskningsetisk diskussion
Åtta av nio studier i urvalet har godkänts av en etisk kommitté vilket framgår i artiklarna. I den nionde artikeln (Newton, Constbale & Senior 2001) förekommer inget etiskt
resonemang. Enligt Forsberg och Wengström (2015, 59) är det viktigt att urvalet består av studier med tillstånd från etisk kommitté eller att etiska överväganden gjorts med omsorg.
Tidskriften som publicerat studien säger att författarna förväntas utforma och genomföra
sin forskning i enlighet med Helsingforsdeklarationen (The Journal of Hospital Infection u.å.) och därför kunde denna studie inkluderas.
Genom analysarbetet har en strävan varit att inte exkludera några resultat från de studier som ingår i denna litteraturstudie. Att artiklarna i urvalet är skrivna på engelska kan ha resulterat i eventuella misstolkningar. Detta då engelska inte är författarnas primära språk och dessa eventuella misstolkningar kan ses som en svaghet ur ett etiskt perspektiv.
Författarna har läst studierna var för sig och jämfört uppfattningarna av texten i syfte att minimera risken för misstolkning och öka trovärdigheten. Försök gjordes att söka artiklar skrivna på svenska men detta gav inga relevanta resultat. Vetenskapliga artiklar publiceras främst på engelska (Östlundh 2017, 77).
Konklusion
Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSA beskriver upplevelser av oro inför framtiden och bristande kunskap om sin sjukdom. Resultat från
litteraturstudien visar även att personer med MRSA upplever bristande kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal vilket styrks av resultat från tidigare studier. Genom att som sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov av information och öka kunskapen om sin sjukdom kan oro orsakad av sjukdomen lindras. Lindras personernas oro kan även risken för fysiska och psykiska bieffekter reduceras. För att personer med MRSA ska kunna erhålla adekvat information om sin sjukdom kan det därför vara av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal själva besitter goda kunskaper om sjukdomen för att kunna förse MRSA-bärare med god och adekvat information. Resultat visar att det förefaller råda skillnader i kunskapsnivå bland hälso- och sjukvårdspersonal och dessa eventuella skillnader i kunskapsnivå är något som förslagsvis skulle kunna studeras ytterligare.
Jämförande kvantitativa tvärsnittsstudier skulle kunna genomföras där kunskapsnivån hos personal inom olika verksamheter kartläggs och jämförs. Resultaten skulle sedan kunna användas som skäl för att motivera till interventioner i syfte att förbättra kunskapsnivån hos sjukvårdspersonal. Genom den ökade kunskapsnivån kan sjukvårdspersonal
tillhandahålla relevant information gentemot personer med MRSA och därigenom lindra deras oro.
Referenser
*studier som förekommer i resultat
Alam, T., Read, T.D., Petit III, R.A. Boyle-Vavra, S., Miller, G.L., Eells, J.S., Daum, R.S. &
David, M.Z. 2015. Transmission and Microevolution of USA300 MRSA in U.S.
Households: Evidence from Whole-Genome Sequencing. American Society for Microbiology 6(2): e00054-15. doi:10.1128/mBio.00054-15
*Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. 2010. MRSA – global threat and personal disaster: Patients’ experiences. International Nursing Review 58(1): 47 – 53. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Arakelian, E., Leo Swenne, C., Lindberg, S., Rudolfsson, G. & von Vogelsang, A.-C. 2017.
The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient’s perspective – an integrative review. Journal of Clinical Nursing 26(17-18): 2527-2544.
doi: 10.1111/jocn.13639
*Barratt, R., Shaban, R,. & Moyle, W. 2011. Behind barriers: patient's perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing 28(2): 53 – 59.
Bird, J., Coleman, P., & Danson, S. 2015. Coping with melanoma-related worry: a
qualitative study of the experiences and support need of patient with malignant melanoma.
Journal of Clinical Nursing 24(7-8): 937 – 947. doi: 10.1111/jocn.12758
Blanco, N., O’Hara, L.M., & Harris, A.D. 2019. Transmission pathways of multidrug- resistant organisms in the hospital setting: a scoping review. Infection Control & Hospital Epidemiology 40: 447 – 456. doi: 10.1017/ice.2018.359
Centers for Disease Control and Prevention. 2019. Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA). https://www.cdc.gov/mrsa/ (Hämtad 201012).
Clancy, F., Prestwich, A., Caperon, L., Tsipa, A. & O’Connor, D.B. 2020. The association between worry and rumination with sleep in non-clinical populations: a systematic review and meta-analysis. Health psychology review 14(4):427-448. doi:
10.1080/17437199.2019.1700819
Conrad, S., Garrett, L. E., Cooksley, W. G. E., Dunne, M. P., & Macdonald, G. A. 2006.
Living with chronic hepatitis C means ”you just haven’t got a normal life any more”.
Chronic Illness 2: 121 – 131. doi: 10.1179/174592006X110996
*Criddle, P., & Potter, J. 2006. Exploring patients’ views on colonisation with methicillin- resistant Staphylococcus aureus. British Journal of Infection Control 7(2): 24 – 28. doi:
https://doi.org/10.1177%2F14690446060070020701
CODEX. 2020. Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml (Hämtad 201020).
Danielson, E. 2017. Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 285 – 299.
Dar, K.A., Iqbal, N. & Mushtaq, A. 2017. Intolerance of uncertainty, depression, and anxiety: Examining the indirect and moderating effects of worry. Asian Journal of Psychiatry 29: 129-133. http://dx.doi.org/10.1016/j.ajp.2017.04.017
Easton, P.M., Sarma, A., Williams, F.L.R., Marwick, C.A., Phillips, G. & Nathwani, D.
Infection control and management of MRSA: assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting. Journal of Hospital Infection 66(1): 29-33. doi:
10.1016/j.jhin.2006.12.016
Edvardsson, D., Watt, E. & Pearce, F. 2017. Patient experiences of caring and person- centredness are associated with perceived nursing care quality. Journal of Advanced Nursing 73(1): 217–227. doi: 10.1111/jan.13105
European Centre for Disease Prevention and Control. 2014. Surveillance report.
Antimicrobial resistance surveillance in Europe 2014.
https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/media/en/publications/Publications/anti microbial-resistance-europe-2014.pdf (Hämtad 201124).
Folkhälsomyndigheten. 2015. Meticillinresistetna gula stafylokocker (MRSA).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a- o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/?p=24476#statistics- nav (Hämtad 201124).
Folkhälsomyndigheten. 2018. Sjukdomsinformation om meticillinresistenta
Staphylococcus aureus (MRSA). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
(Hämtad 201002).
Folkhälsomyndigheten. u.å. Problemet. https://skyddaantibiotikan.se/problemet/
(Hämtad 201015).
Friberg, F. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 129–139.
Forsberg, C. & Wengström, Y. 2015. Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Griffiths, R., Fernandez, R., & Halcomb, E. 2002. Reservoirs of MRSA in the acute hospital setting: A systematic review. Contemporary Nurse 13(1): 38 – 49. doi:
https://doi.org/10.5172/conu.13.1.38
Grmek Kosnik, I., Storman, A., Petrovic, Z., Robnik, S., Dermota, U. & Zohar Cretnik, T.
2017. The evaluation of MRSA surveillance cultures by the number and combinations of the anatomical sites. Slovenian journal of public health 56(1): 24-30. doi: 10.1515/sjph- 2017-0004
Hamer, M., Batty D. G., & Kivimaki, M. 2011. Sleep loss due to worry and future risk of cardiovascular disease and all-cause mortality: the Scottish Health Survey. European Journal of Preventive Cardiology 19(6): 1437-1443. doi:10.1177/1741826711426092
Harris, J., Walsh, K., Maxwell, H. & Dodds, S. 2020. Emotional touchpoints; the feelings nurses have about explaining multi-resistant organisms to colonised patients. Infection, Disease & Health 25(2): 113–123. doi: https://doi.org/10.1016/j.idh.2019.12.006
Henricson, M. 2017. Forskningsprocessen. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 43 – 56.
Jarlais, D., Galea, S., Tracy, M., Tross, S., & Vlahov, D. 2006. Stigmatization of newly emerging infectious diseases: AIDS and SARS. American Journal of Public Health 96(3):
561-567. doi: http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.2105/AJPH.2004.054742
Labus, D., Weinhold, L. & Heller, J. 2019. The effect of isolation precautions on care processes and medical outcomes in patients colonized with MRSA. GMS Hygiene and Infection Control. Published online 2019 Nov 29. doi: 10.3205/dgkh000333
Leyva-Moral, J. M., de Dios Sánchez, R., Lluva-Castaño, A., & Mestres-Camps, L. 2015.
Living With Constant Suffering: A Different Life Following the Diagnosis of HIV. Jornal of the Association of Nurses in AIDS Care 26(5): 613- 624. doi:
https://doi.org/10.1016/j.jana.2015.04.006
Li, Q.-F., Xu, H., Ni, X.-P., Lin, R., Jin, H., Wei, L.-Y., Liu, D., Shen, L.-H., Zha, J., Xu, X.- F., & Wu, B. 2017. Impact of relocation and environmental cleaning on reducing the incidens of healthcare-associated infection in NICU. World Journal of Pediatrics 13(3):
217 – 221. doi: https://doi.org/10.1007/s12519-017-0001-1
*Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. 2009. Suffering from methicillin- resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of Hospital Infection 73(3): 271 – 277. doi:
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.jhin.2009.07.002
*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. 2014. MRSA-colonized persons' and healthcare personnel's experiences of patient-professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of Infection and Public Health 7(5): 427 – 435.
doi: https://doi.org/10.1016/j.jiph.2014.02.004
Lindberg, M. & Lindberg M. 2012. Haemodialysis nurses knowledge about methicillin- resistant Staphylococcus aureus. Journal of Renal Care 38(2): 82-85. doi: 10.1111/j.1755- 6686.2011.00215.x
Mamhidir, A.-G., Lindberg, M., Larsson, R., Fläckman, B., & Engström, M. 2011. Deficient knowledge of multidrug-resistant bacteria and preventive hygiene measures among
primary health care personnel. Journal of Advanced Nursing 67(4): 756 – 762. doi:
10.1111/j.1365-2648.2010.05533.x.
McBrien, S., Felizardo G.R., Orr, D.G., & Raymond, M.J. 2008. Using Focus Groups to Revise an Educational Booklet for People Living With Methicillin- Resistant
Staphylococcus Aureus (MRSA). Health Promotion Practice 9(1): 19 – 28. doi:
10.1177/1524839907312095
Melhus, Å. 2019. Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur
Møller Kjer, J.-J., Jespersen, E., Lindahl-Jacobsen, R. & Ahrenfeldt, J.L. 2020.
Associations between perceived information needs and anxiety/depressive symptoms among cancer caregivers: A cross-sectional study. Journal of psychosocial oncology 38(2):171-187. doi: 10.1080/07347332.2019.1664699
*Newton, J. T., Constable, D., & Senior, V. 2001. Patients' perceptions of methicillin- resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source- isolated patients. Journal of Hospital Infection 48(4): 275 – 280. doi:
https://doi.org/10.1053/jhin.2001.1019
Olsson, H., & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Rajamohan, S., Porock, D. & Chang Y-.P. 2019. Understanding the Relationship Between Staff and Job Satisfaction, Stress, Turnover, and Staff Outcomes in the Person-Centered Care Nursing Home Arena. Journal of Nursing Scholarship 51(5): 560-568.
doi: 10.1111/jnu.12488
Ramini, S.K., Brown, R., & Buckner, E.B. 2008. Embracing changes: adaption by adolescent with cancer. Pediatric Nursing 34(1): 72 – 79.
Rump, B., Timen, A., Verweij, M., & Hulscher, M. 2019. Experiences of carriers of
multidrug-resistant organisms: a systematic review. Clinical Microbiology and Infection
25(2019): 274 – 279. doi: https://doi.org/10.1016/j.cmi.2018.10.007
Røen, I., Kirkevold, Ø., Testad, I., Selbæk, G., Engedal, K., & Bergh, S. Person-centered care in Norwegian nursing homes and its relation to organizational factors and staff
characteristics: a cross-sectional survey. International Psychogeriatrics/IPA 30(9): 1279 – 1290. doi: 10.1017/S1041610217002708
Segesten, K. 2017. Användbara texter. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 49 – 58.
Seibert, D. J., Karen Gabel Speroni, K.G., Mi Oh, K., Mary C. DeVoe, M.C., & Jacobsen, K.H. 2014. Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’
attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control 42(4): 405-411. doi:
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.ajic.2013.10.008
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag.
SFS 2004:168. Smittskyddslagen.
Sgorbini, M., O’Brien, L., & Jackson, D. 2009. Living with hepatitis C and treatment: the personal experiences of patients. Jornal of Clinical Nursing 18: 2282 – 2291. doi:
10.1111/j.1365-2702.2009.02806.x
Sharma, T., Bamford, M., & Dodman, D. 2015. Person-centred care: an overview of reviews. Contemporary Nurse 51:2-3, 107-120.
https://doi.org/10.1080/10376178.2016.1150192
Shedrawy, J., Jansson, L., Röhl, I., Kulane, A., Bruchfeld, J. & Lönnroth K. 2019. Quality of life of patients on treatment for latent tuberculosis infection: a mixed- method study in Stockholm, Sweden. Health and Quality of Life Outcomes 17:158.
https://doi.org/10.1186/s12955-019-1228-4
Skyman, E., Bergbom, I., Lindahl, B., Larsson, L., Lindqvst, A., Sjöström H. T., & Ahrén, C.
2014. Notification card to alert for methicillin-resistant Staphylococcus aureus is
stigmatizing from the patient's point of view. Scandinavian Journal of Infectious Diseases
46(6): 440 – 446. doi: https://doi.org/10.3109/00365548.2014.896029
*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Ågren, C. 2016. Being Met as marked – Patients’ experiences of being infected with community-acquired methicillin- resistant Staphylococcus aureus’ (MRSA). Scandinavian Journal of Caring Science 30(4):
813 – 820. doi: http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1111/scs.12309
*Skyman, E., Sjöström, H. T., & Hellström, L. 2010. Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Science 24(1): 101 – 107. doi: http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1471- 6712.2009.00692.x
Svensk sjuksköterskeförening. 2012. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor (Hämtad 201125).
Svensk Sjuksköterskeförening. 2016. Personcentrerad vård.
https://www.swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard (Hämtad 201125).
Svensk Sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for- legitimerad-sjukskoterska (Hämtad 201125).
The Journal of Hospital Infection. U.å. Information for authors.
https://www.journalofhospitalinfection.com/content/authorinfo (Hämtad 201124).
Valencia-Rey, P.A., Strymish, J., Robillard, E., Evans, M., Weinberg, J. & Gupta, K. 2014.
Survival Time of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus– Free Status after
Institutional Clearance. Infection control and hospital epidemiology 35(10): 1271-1276.
doi: 10.1086/678065
van Heuvel, L., Eilers, R., Feenstra, S. G., Haverkate, M. R., & Timen, A. 2020. Perceptions of Dutch nurses carrying methicillin-resistant Staphylococcus aureus: a qualitative study.
BMC Nursing 19(50). doi: https://doi.org/10.1186/s12912-020-00441-x
Verkuil, B., Brosschot, J.F., Meerman, E.E. & Thayer, J.F. 2012. Effects of momentary assessed stressful events and worry episodes on somatic health complaints. Psychology and health 27(2): 141–158. doi: 10.1080/08870441003653470
*Webber KL., Macpherson S., Meagher A., Hutchinson S., & Lewis B. 2012. The impact of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in an
rehabilitation center. Rehabilitation nursing: the official journal of the Association of Rehabilitation Nurses 37(1): 43-50. doi: https://doi.org/10.1002/rnj.00007
Wiechula, R., Conroy, T., Kitson, A., Marshall, R. J., Whitaker, N., & Rasmussen, P. 2016.
Umbrella review of the evidence: what factors influence the caring relationship between a nurse and patient? Journal of Advanced Nursing 72(4): 723–734. doi: 10.1111/jan.12862
Wiklund S., Hallberg, U., Kahlmeter, G., & Tammelin, A. 2013. Living with extended- spectrum-b-lactamase: A qualitative study of patient experiences. American Journal of Infection Control 41(8): 723 – 727. doi: https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.10.009
Wiklund, S., Örtqvist, Å., Berlin, A., Stamm, C., & Broliden, K. 2018. Experiences and consequences of livning with extended-spectrum-β-lactamase-producing bacteria: a qualitative study. American Journal of Infection Control 46: 1394 – 1399. doi:
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.05.014
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. 2012. Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Uppl. 1.
Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad. Uppl. 4:1. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organisation. 2020. Antibiotic resistance. https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/antibiotic-resistance (Hämtad 201002).
World Medical Association. 2018. WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad 201014).
Östlundh, L. 2017. Informationssökning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 59 – 82.
