Musikens påverkan på studier
En studie om hur en grupp människor använder musik vid studier och på vilket sätt den påverkar dem
Examensarbete, självständigt arbete i
musikpedagogik, avancerad nivå, 15 hp
Abstrakt
Denna studie undersöker hur sex personer lyssnar på musik samtidigt som de studerar och vilken effekt musiken ger dem. De två frågorna som ställs i studien lyder: Hur anser människor att musik påverkar dem under studier och spelar musikens tempo någon roll vid studier? Studien grundar sig även i ett sociokulturellt perspektiv. I intervjuerna framkom hur dessa personer använde musik vid studier, hur musiken påverkade dem och om de lyssnade på en specifik genre. I resultatet av studien framkom två teman; I det första temat använde respondenterna musiken som ett verktyg för att bli motiverade och lyssnade på rock/pop med ett högt tempo. I det andra temat använde respondenterna musik för att kunna slappna av och därigenom fokusera bättre på studierna, dessa lyssnade på klassisk/ambientmusik med ett lågt tempo.
Respondenterna tog även upp negativa aspekter med musik vid studier och nämnde att musik med text var ett störningsmoment i samband med studier.
Abstract
The effects of listening to music while studying A study about how a group of people use music as a tool while studying, and the perceived effects of it.
The aim of this study is to investigate how a group of people use music while studying, why they do it, and what perceived effects they get from it. The two main questions of the study were: What perceived effect does music have on the participants according to them? Does tempo have any effect on the participants? Six people were interviewed about their relation to music while studying, how it affected them and if they were listening to a specific genre.
The study uses a socio-cultural theory perspective. Two themes emerged in
the interview; In the first theme the informants used music as a tool to become
motivated and listened to rock/pop with a high tempo. In the second theme the
informants used music to relax and to become more focused while studying.
The informants in this theme listened to classical/ambient music with a low tempo. The participants also talked about the downsides of music while studying and named specifically music with lyrics as a distraction.
Nyckelord
Musik vid studier, mediering, motivation, effektivitet
Tack
Respondenterna för deras deltagande i studien, Anders Tegnell för att han styrt Sverige i rätt riktning , mina kurskamrater för fem fina år och Katarina Karlsson.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och problemställning ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Koppling till skolan och det centrala innehållet ... 3
3 Tidigare forskning ... 4
3.1 Musik vid studier ... 4
Sammanfattning ... 6
3.2 “Multitasking” vid studier ... 7
Sammanfattning ... 8
3.3 Musikens tempo och dess påverkan på studier ... 8
Sammanfattning ... 10
4 Teori ... 11
4.1 Sociokulturellt perspektiv... 11
5 Metod ... 13
5.1 Intervjuer... 13
5.2 Urval ... 14
5.3 Genomförande och Rummet ... 15
5.4 Validitet och reliabilitet ... 16
5.5 Etik ... 17
Informationskravet ... 17
Samtyckeskravet ... 17
Konfidentialitetskravet ... 18
Nyttjandekravet ... 18
6 Resultat ... 19
6.1 Anders ... 19
Intervjun ... 19
Sammanfattning ... 21
6.2 Bianca ... 21
Intervjun ... 22
Sammanfattning ... 24
6.3 Charlie ... 24
Intervjun ... 24
Sammanfattning ... 26
6.4 David ... 27
Intervjun ... 27
Sammanfattning ... 29
6.5 Edvin ... 29
Intervjun ... 29
Sammanfattning ... 31
6.6 Felix ... 32
Intervjun ... 32
Sammanfattning ... 34
7 Diskussion ... 35
7.1 Analys och summering av resultat ... 35
7.2 Musik vid studier och hur människor upplever den som positiv ... 37
7.3 Musik vid studier och hur människor upplever den som negativ... 39
7.4 Musikens tempo och dess påverkan på studier ... 40
7.5 Multitasking vid studier ... 41
7.6 Koppling till mitt kommande yrke ... 42
7.7 Koppling till ett sociokulturellt perspektiv ... 42
7.8 Metoddiskussion ... 43
7.9 Summering ... 44
7.10 Förslag på vidare forskning... 45
Referenser ... 46
Bilaga 1 ... 1
Bilaga 2 ... 3
1 Inledning
Musik används idag i kombination med flertal vardagsärenden. Till exempel används musik när man tränar för att få motivation till att springa eller jogga det där lilla extra. Den används även i bilen i kombination med radio som kan ge ett flertal känslor (glad, ledsen, lugn etc). Musik används även flitigt i butiker och forskare menar att musik som vi tycker extra mycket om får oss att spendera mer tid i butiken vilket resulterar i en större chans att köpa saker (Butiksinredning.se, 2016). Hur fungerar då musik i samband med studier? I en tidigare studie undersökte jag hur musiken påverkade prestation vid datorspelande och resultatet pekade övervägande på en positiv effekt på spelaren (Eckerström, 2019). Musik i kombination med studier är dock lite annorlunda i jämförelse med musik kopplat till spel. Vid studier gäller det att ha hög fokus konstant för att prestera bra på uppgifterna. Musik med högt tempo eller med text kan möjligtvis bli för mycket info att ta in samtidigt som man studerar men finns det då skillnader mellan högt och lågt tempo? Denna studie utgår dock inte från att mäta resultatet av hur musiken påverkar respondenternas resultat utan istället vilken känsla och effekt de upplever att de får.
Mitt eget intresse för detta ämne väcktes redan vid förra studien. Musik för
mig ger alltid en positiv effekt på mig och därför vill jag undersöka om detta
faktiskt är fallet på andra också. Vid studier lyssnar jag oftast på musik. I de
flesta fallen lyssnar jag på lugn musik och soundtrack från olika japanska
serier som baseras på instrumental musik där kompositörerna skriver musiken
för att få tittaren att få en inlevelse i serien de tittar på. För mig har denna
musiken haft en liknande effekt på studier då jag stänger ute omvärlden och
får en “inlevelse” i mina studier. Musik hjälper mig i många situationer i
vardagen och därför är mitt intresse för forskning i detta område stort. Under
min gymnasie- och högstadietid fick man endast lyssna på musik under mattelektionerna eftersom det ansågs vara prestationshöjande då. Hur ska lärare och skolor se på musiklyssnande i skolan idag? Det har blivit alltmer vanligt att ungdomar lyssnar på musik i och med smartphones och Spotify men kan det istället bli ett hinder i undervisningen? Självklart går det inte ha elever som lyssnar på musik samtidigt som man som lärare har en genomgång av ett arbetsområde men hur fungerar det sen? Med dessa tankar bestämde jag mig för att göra en studie där människor får reflektera över sitt eget musiklyssnande vid studier och även vilken effekt musiken har på dem. De fick reflektera över om musiken istället kunde ha en negativ effekt på ens studier och fick i så fall reflektera över varför.
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med studien är att undersöka hur människor lyssnar på musik samtidigt som de studerar och vilken effekt de upplever av den.
Frågorna som ställs i studien lyder:
• Hur anser människor att musik påverkar dem under studier?
• Spelar musikens tempo någon roll vid studier?
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer bakgrunden till studien att presenteras. Här kommer det centrala innehållet i ämnet musik tas upp och det hur det inspirerat studien.
2.1 Koppling till skolan och det centrala innehållet
Det centrala innehållet för ämnet musik i grundskolan har en punkt under
“Musikens sammanhang och funktioner” som är liknande mellan de olika årskurserna:
•
År 1-3: Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
•
År 4-6 och 7-9: Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang. (Skolverket, 2011).
I skolan får alltså eleverna kunskap och inblick i hur musik påverkar just dem när de lyssnar på den. Eftersom detta centrala innehåll är öppet för tolkning kan jag se att flertal lärare diskuterar just musik vid studier med sina elever.
Det centrala innehållet styrker motivationen till att genomföra studien
eftersom jag genom den kan se hur den kan bli användbar inom mitt
kommande yrke som lärare i musik.
3 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer den tidigare forskningen att lyftas fram. Den kommer vara uppdelad i tre kapitel: Musik vid studier, “Multitasking vid studier” och Musikens tempo och dess påverkan på studier. I varje del kommer forskning lyftas fram och förklaras och sedan jämförs de med varandra.
3.1 Musik vid studier
Musik kombineras ofta vanligtvis med studier. Till exempel visade Kononova och Yuan (2017) i sin studie som presenteras i ett kommande avsnitt att 72%
av studenterna i deras studie lyssnade på musik i samband med studier (Kononova & Yuan, 2017). Hur ansåg respondenterna att de påverkades av musiken i samband med studier? Ett flertal har forskat på just detta ämnet och olika resultat har presenterats.
I en studie av Johansson, Holmqvist, Mossberg och Lindgren (2011) fokuserade de på två syften med studien, dels hur läsning påverkades utav olika sorters bakgrundsljud (tex musik) och om det i så fall hade en positiv påverkan. Studiens andra syfte fokuserade på exakt hur de olika ljuden påverkade hur effektivt respondenterna läste. Studiens bakgrundsljud var musik respondenterna både tyckte om och inte, tystnad och ljud från ett kafé.
Studiens resultat visade inga stora skillnader mellan de olika bakgrundsljuden.
Dock presterade respondenterna sämre vid läsning när de fick lyssna på musik
de inte tyckte om. Forskarna hade även studerat om det fanns skillnader i
musiksmak då tolv av respondenterna valt instrumental musik medan tolv
musik med text som favorit. Det visade sig sedan inte finnas någon skillnad
mellan musiksmak och prestation. I diskussionen pekade forskarna på att
musik inte är prestationshöjande när det kommer till att läsa. Dock menade
forskarna att det finns mycket inom musik som spelar roll och att vissa genrer
kan passa bättre för detta (Johansson, Holmqvist, Mossberg & Lindgren, 2011).
Serpil Umuzdaş (2015) genomförde en surveyundersökning i Turkiet där musik jämfördes med vilket sätt man studerade på. 481 studenter deltog i undersökningen där studenterna fick svara på vilken deras favoritgenre var, om olika ämnen påverkade vad de lyssnade på för genre och om det var instrumental eller vokal musik. Studien visade att turkisk pop och vanlig pop var den vanligaste genren som studenterna lyssnade till medan turkisk folkmusik och turkisk klassisk musik även var vanliga genrer respondenterna valde. Studenterna lyssnade vanligtvis på musik vid matematik och språk kurser. Studien kom även fram till att en specifik genre inte passade ihop med en specifik kurs. Istället lyssnade studenterna på den musiken de föredrog.
Forskaren menar att musik i alla former kan ha en positiv påverkan på studentens studiero men att det varierar från student till student och deras sätt att studera (Umuzdaş, 2015).
Till skillnad från Johansson et al. (2011) visar Umuzdaş (2015) studie att respondenternas favoritgenre har större positiv påverkan än musik de inte vanligtvis lyssnar på. Dock varierar även resultatet hos Umuzdaş och det finns inget tydligt svar på om musik hjälper eller inte vid studier. Johansson et al.
fokuserade även endast på musik vid läsning medan Umuzdaş resultat pekade på matematik och språk kurser. Studierna visar dock att den valda genren spelar stor roll vid resultatet av respondenterna studier.
Kotsopoulou och Hallam (2010) genomförde en enkätundersökning liknande
Umuzdaş (2015) där 600 elever svarade från olika länder. Åldersgruppen
sträckte sig från tolv till tjugo år. Studien fokuserade på respondenternas vana
att lyssna på musik samtidigt som de studerade. Respondenterna fick frågor
om vid vilka ämnen de lyssnade på musik, om musik hade någon påverkan på
studieron och om respondenterna lyssnade på olika genrer vid olika ämnen.
Resultatet visade att flertalet respondenter inte lyssnade på musik samtidigt som de studerade. Det visade sig istället att respondenterna lyssnade på musik vid enstaka tillfällen. Uppgifter som innehöll reflektion och skrift var här dominerande. Motsatsen till detta var ämnen där memorering användes (tex språklära). Studien pekar på att respondenterna hade koll på hur musik påverkade dem både kvalitetsmässigt och motivationsmässigt och att respondenterna använde musik vid studier som ett verktyg för avslappning och motivation (Kotsopoulou & Hallam, 2010).
Till skillnad från Johansson et al. (2011) och Umuzdaş (2015) lyssnade Kotsopoulou och Hallams (2010) respondenter till stor del inte på musik. De respondenter som lyssnade på musik använde inte musiken som en form av prestationshöjande som förekommer i studien av Johansson et al. Kotsopoulou och Hallam fick istället fram att respondenterna använde musiken som en form av motivationsfaktor alternativt en lugnande effekt. Jämfört med Johansson et al. får Umuzdaş studie ett liknande resultat som Kotsopoulou och Hallam då respondenterna använde musik vid specifika tillfällen och inte som ett prestationshöjande medel.
Sammanfattning
De tre studierna visar att musik kan både ha en positiv och negativ effekt på studierna och att detta beror på två saker. Först spelade val av genre en stor roll och de flesta respondenterna i studierna föredrog sin favoritgenre vid studier. Favoritgenren användes som en form av motivationsfaktor i studierna.
En annan andel respondenter föredrog istället att lyssna på lugn musik där
turkisk klassisk musik är vanligast då det ger dem en avslappnande känsla och
fokus på uppgifter. För det andra spelade ämnet/uppgiften stor roll. Vid
skriftliga uppgifter (matematik, språk etc) användes musik flitigt av
respondenterna. Vid läsuppgifter och memorering avstod respondenterna musik eftersom det oftast blir för mycket information på samma gång.
3.2 “Multitasking” vid studier
“Multitasking” är idag ett fenomen som för många är standard. Människor genomför ett flertal saker samtidigt för att öka sin effektivitet i vardagen.
“Multitasking” är ett vanligt fenomen som förekommer vid studier. Denna studie undersöker om respondenterna använder musik vid multitasking och tar isåfall reda på varför de väljer att använda den i detta syfte.
Kononova och Yuan (2017) fokuserade på studenters vana av ”multitasking”.
524 studenter deltog i en enkätundersökning där tre huvudfrågor ställdes:
multitaska med Facebook, sms/chatt och musik. Det fanns även djupare frågor för att få en större insikt i just varför studenterna multitaskade. Resultatet visade att 72% av studenterna lyssnade på musik samtidigt som de pluggade.
När det kom till motivation var multitasking med musik dominerande i kategorierna effektivitet, avslappning och underhållning. Facebook och sms/chatt var istället dominerande som tidsfördriv. Studenterna svarade även på vilken anledning de hade till att lyssna på musik: Förhöjd effektivitet, avslappnande, underhållande och av ren vana var de fyra vanligaste anledningarna. I diskussionen och avslutet fastställer forskarna att musik vid multitasking stack ut och fungerade istället som en motivation till att klara uppgiften till hands medan Facebook och sms/chatt istället fick studenterna att fly ifrån uppgiften och skjuta den framför sig. (Kononova & Yuan, 2017).
Michael Patterson (2016) genomförde en liknande studie som också
fokuserade på “multitasking” vid studier och har i jämförelse med Kononova
och Yuan en djupare ingång i ämnet då respondenterna fick svara på hur länge
de studerade under ett studiepass, i vilken grad de “multitaskade” och vilket
betyg de fick på den senaste examinationen. Patterson genomförde också en
enkätundersökning där 208 respondenter svarade. Pattersons resultat visade på
liknande siffror som Kononova och Yuan. I studien var medelvärdet av studietid två timmar och flertal av respondenterna använde sig av någon typ av “multitasking”. Patterson pekar tydligt på att “multitasking” inte har någon påverkan på studietiden och att respondenterna inte förlänger sin studietid för att studera de utsatta timmarna. Vid examinationer fanns det en tydlig skillnad i resultat mellan de respondenter som inte “multitaskade” och de som gjorde det där det förstnämnda presterade bättre. Patterson gick inte in på djupet om just musik i sin studie men det övergripande för respondenterna är att de
“multitaskar” med flera medier samtidigt (Patterson, 2016).
Sammanfattning
Artiklarna visade gemensamt att studenter idag använder “multitasking” som en form av tidsfördriv när det kommer till studier. Respondenterna i artiklarna använde sociala medier samtidigt som de studerade för att fördriva tiden. Dels berodde det på låg motivation men även effektiviteten spelade en stor roll.
Effektiviteten baserar sig på studenters eftersträvan till att få ett flertal saker genomförda samtidigt. När respondenterna “multitaskar” resulterar detta i att uppgifterna tar längre tid att göra och i flera fall justerar inte respondenterna sin studietid för att kompensera för förlorad tid pga “multitasking”.
Användandet av musik varierar dock och används istället som ett verktyg för avslappning och motivationshöjning. Enligt Kononova och Yuan visade sig musik även öka effektiviteten hos respondenterna.
3.3 Musikens tempo och dess påverkan på studier
Musik med eller utan text spelar stor roll för påverkan på hjärnan när det kommer till kombinering av musik och studier. Musikens tempo kan också spela roll på hur människor upplever musiken och vilken effekt den ger.
Thompson, Schellenberg och Letnic (2012) utformade en studie där 25
respondenter fick läsa medan de lyssnade på musik med olika tempo och
decibel. Fyra versioner av samma låt spelades upp för respondenterna medan de läste texter. Versionerna sträckte sig från 110 bpm (slag i minuten) till 150 bpm där två versioner hade 110 bpm och varierade från 60 decibel till 72,4 decibel och detsamma med de två resterande versionerna med 150 bpm.
Resultatet visade att de tre första versionerna (110 bpm 60 db, 110 bpm 72,4 db, 150 bpm 60 db) inte påverkade prestationsförmågan mycket jämfört med när respondenterna läste texten utan musik. De två förstnämnda versionerna visade på ett minimalt lägre resultat medan den tredje versionen visade ett minimalt högre resultat (jämfört med läsning utan musik). Den sista versionen (150 bpm 72,4 db) visade resultatet dock en marginell skillnad i effektivitet hos läsaren. Thompson et al visar att vid musik med högt tempo och högre decibelnivå försämras respondenternas effektivitet vid läsning men att lugnare musik inte alls har samma effekt. Favoritmusik togs även upp och forskarna menar att musik man har ett förhållande till inte har samma effekt på kvalitén vid läsning då den är förutsägbar och kan istället ha en positiv effekt på läsandet. Forskarna menade också att musikens uppbyggnad och struktur spelade stor roll i hur den påverkade effektiviteten (Thompson, Schellenberg
& Letnic, 2012).
Mayfield och Moss (1989) genomförde två studier där den första studien fick
fram ett liknande svar som Thompson et al. (2012) Respondenterna
påverkades alltså inte direkt av någon speciell musik utan kvalitén var
jämbördig mellan de olika genrerna. En kompletterande studie genomfördes
därför med fler respondenter. Resultatet visade nu en tydlig skillnad mellan de
olika genrerna då rock var den dominerande genren (även högst bpm). Jämfört
med Thompson et al. visade studien snarare motsatsen och trycker på att högt
tempo istället fungerade bäst. Mayfield och Moss studie hade dock fler
respondenter som föredrog rock som genre än Thompson et al. vilket kan vara
anledningen till skillnaden mellan studierna. Mayfield och Moss påpekar dock
att musik med lägre tempo istället har en lugnande effekt som resulterar i
längre betänketid vid uppgifter. Forskarna avslutade artikeln med att fastslå att rock resulterade i ett bättre resultat än lugn musik men att det även resulterade i mer stress vilket i en längre period istället kan ha en negativ effekt på studierna. (Mayfield & Moss, 1989).
Sammanfattning
Båda artiklarna visade först att musikens tempo inte har en stor påverkan på
respondenterna effektivitet när de läste. Mayfield och Moss (1989) andra
studie visade även att respondenternas favoritgenre spelade stor roll i resultatet
och resultatet från Thompson et al. visade liknande siffror. Enligt Thompson
et al. spelar decibelnivån större roll än tempot och möjligtvis är det den som
påverkade effektiviteten. Detta förstärks eftersom båda artiklarnas resultat
pekar på att högt tempo har en positiv påverkan på effektiviteten. Forskarna
menar dock att detta varierar från person till person.
4 Teori
I detta kapitel kommer studiens perspektiv lyftas fram. Först kommer det sociokulturella perspektivet där bakgrunden till perspektivet kommer förklaras. Därefter kommer en förklaring till varför perspektivet valts.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
Den här studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom perspektivet
grundar sig i hur människor lär sig nya saker. Perspektivet anses relevant
eftersom studien behandlar just hur respondenterna tänker kring hur musiken
påverkar deras studier positivt eller negativt. Det sociokulturella perspektivets
upphovsman var Lev S. Vygotskij. Vygotskij hade människan som
utgångspunkt och menade att den var biologisk, kulturell, social och en
historisk varelse. Han menade att dessa aspekter och hur de samspelar var det
stora hindret för att förstå hur lärande och utveckling fungerade (Säljö, 2015,
s.90-91). Vygotskij menade även att människan i sitt arbete, liv och
socialisering alltid utgick ifrån tidigare upplevda erfarenheter (Vygotskij,
1979, s.13). En annan av de grundläggande metaforerna i sociokulturella
perspektiv är “appropriering” vilket betyder “att ta till sig” till exempel att man
som människa tar till sig kunskap. Efter att barnet har tagit till sig kunskap av
vuxna kan den använda sig av den spontant och erfarenheten blir till slut en
del av individens tänkande (Säljö, 2015, s.95). Mediering är ett ord som ofta
kommer fram i sociokulturellt perspektiv och Vygotskij menade att mediering
var ett verktyg som underlättade vid uppgifter. Han undersökte dubbla stimuli
genom att barn först fick stimuli genom en uppgift och ännu ett stimuli genom
ett hjälpmedel. Barnet i undersökningen fick utföra uppgiften med hjälp av
medieringen och uppgifterna var nästintill omöjliga att genomföra utan
hjälpmedlet. (Bråten & Hollsten, 1998, s.17). Enligt Vygotskij är människor
alltid under utveckling. Han menar att lär man sig en sak öppnar det upp för
ett flertal andra saker som hör samman med det man precis lärde sig (Säljö,
2015, s.99).
5 Metod
I kapitlet kommer en beskrivning på hur studien har gått tillväga. Vilken metod som använts, val av respondenter och studiens design presenteras i detta avsnitt.
5.1 Intervjuer
Studien har använt interjuver som metod vid insamling av data. I studien intervjuades sex respondenter där frågorna kretsade kring hur respondenterna lyssnade på musik i samband med studier. Intervjuerna användes för att få en inblick i hur respondenterna såg på sitt egna musiklyssnande och vilka effekter de kände av den. Genom intervjuer försöker forskare förstå omvärlden genom respondenternas synvinklar. (Kvale & Brinkmann, s.17, 2014). Intervjuer är en form av interaktion där forskaren tar del av respondenternas tankar och åsikter (s,18). Termen intervjuer uppkom på 1600-talet men användes inte flitigt förrän sent 1900-tal (s,23-24). Idag används dock intervjuer flitigt speciellt i samhällsvetenskapen och populariteten ,menar Kvale och Brinkmann, beror på att processer och fenomen först ska förklaras innan de kan teoretiseras (s,26-28). Alvehus (2019) nämner att intervjuer är ett effektivt verktyg för en kvalitativ studie. Han skriver även att intervjuer är ett bra sätt att ta reda på hur personer tänker kring vissa ämnen eller händelser (Alvehus, 2019, s.84-85). Det sistnämnda passar bra ihop med syftet av denna studie.
Studien handlar som sagt i stora drag om hur människor ser på sitt egna musiklyssnande i samband med deras studier.
Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer. Detta för att ha ett öppet
klimat under intervjuerna. Tanken med semistrukturerade intervjuer var att
respondenterna fick spinna vidare fritt på följdfrågor. Bryman skriver att
forskare har vid semistrukturerade intervjuer en intervjuguide som de förhåller
sig till (Bilaga 1). Frågorna ställs vanligtvis i den ordningen de är skrivna i
men det finns plats för utvidgade frågor och svar för att ta in mer information
till studien (Bryman, 2018, s.536). När intervjuerna genomfördes dokumenterades respondenternas svar ned i ett Google docs dokument för att sedan underlätta arbetet med analysen av materialet. Anledningen till att studien avstått från strukturerade intervjuer beror till stor del på att det är respondenternas egna upplevelser som står i centrum. Alvehus (2019) skriver att strukturerade intervjuer tar bort det viktigaste i intervjuer: interaktionen (Alvehus, 2019, s.87). Dokumentet skickades sedan tillbaka till respondenterna för att se om det överensstämde med deras egna uppfattningar om vad de sagt i intervjuerna. Detta genomfördes för att få respondenternas samtycke och för att öka undersökningens validitet.
5.2 Urval
Kvale och Brinkmann (2014, s, 156) nämner att antalet respondenter varierar beroende på studien. Vanligtvis när hypoteser ska prövas statistiskt används ett urval på tio till femton respondenter. Dock menar Kvale och Brinkmann att det kan räcka med fem till sex respondenter (s,156). Vanligtvis tenderar urvalet till att vara alldeles för stort eller för litet. Kvale och Brinkmann menar att vid för få antalet respondenter blir det svårt att jämföra skillnader mellan olika grupper och få ett tydligt resultat. Är urvalet istället alldeles för stort leder det till svårigheter med ingående tolkningar. Vid ett större antal respondenter kan det även resultera i att det efter ett tag inte kommer in någon ny kunskap till studien. Kvale och Brinkmann påpekar att ett flertal intervjustudier nämnt att de i efterhand istället skulle fokusera på färre deltagare och djupare intervjuer än ett kvantitativt antal respondenter (Kvale & Brinkmann, 2014, s.156).
Urvalet kopplas även till Bryman och “Målstyrda urval” (s.498). Målstyrda
urval baseras på att urval görs i relation till studiens mål. Bryman menar att
respondenterna väljs ut utefter hur frågorna formats. Vid detta fallet valdes sex
personer ut för studien. För att öka bredden av studien valdes respondenter
som både musicerar och inte musicerar. Tre av dessa utövar musik på en daglig basis medan tre inte utövade musik. Detta för att se om det fanns en skillnad i musiklyssnande mellan de respondenter som utövade musik varje dag och de som inte utövade musik varje dag. En bredd i respondenternas musiksmak och utbildningsnivå har inkluderats. Respondenterna av studien är bekanta med mig och valdes för att underlätta arbetet då det sedan tidigare fanns information om att de lyssnade på musik i samband med studier. Bryman skriver om hur ett brett omfång är viktigt i alla kvalitativa studier. Har man inte ett brett omfång kan det sänka validiteten av studien då man endast undersöker en målgrupp (Bryman, 2018, s.506).
5.3 Genomförande och rummet
Fyra respondenter intervjuades via telefon och de resterande två mötte jag vid två olika tillfällen och intervjuade på ett bibliotek. Intervjuerna började med frågor om utbildning. Därefter ställdes frågor om respondenterna lyssnade på musik vid studier och vilken favoritgenre de hade. Detta för att få en grundlig information om respondenten och inte direkt gå in på de djupare frågorna.
Respondenterna fick stort utrymme för att spinna vidare på frågorna de fick.
Den första intervjun som genomfördes agerade som pilotstudie. Anledningen till pilotstudie var för att se om intervjufrågorna var tillräckliga för studien.
Efter genomförandet av intervjun ansågs dock frågorna vara tillräckliga då svaren på frågorna levererade tillräckligt med resultat att använda i studien.
Under intervjuernas gång antecknades respondenternas svar grundligt i ett Google docs dokument för att sedan underlätta arbetet med analys av materialet. Uppkom det missförstånd kunde frågan bli ställd igen för ett förtydligat svar.
Två av intervjuerna genomfördes i ett grupprum på ett bibliotek. Detta rum
hade ett bord med fyra stolar som vanligtvis används till grupparbeten på
bibliotekets universitet. Dessa två intervjuer genomfördes under Covid-19
pandemin och det var därför ingen tidsbrist vid genomförandet av intervjuerna på grund av få besökare på biblioteket. De resterande intervjuerna genomfördes digitalt där en genomfördes via telefon och tre genomfördes via programmet Discord. Discord är ett internetbaserat kommunikationsverktyg där man tex kan genomföra grupparbeten, hålla undervisning genom skärmdelning eller bara prata med vänner (Pc för alla, 2020). Discord användes eftersom de respondenter som intervjuades via Discord redan sen tidigare haft tillgång till Discord. Genom Discord kan man även dela sin kamera och genom den kan respondenternas reaktioner noteras vid intervjun.
Respondenterna i studien har blivit anonymiserade för att skydda deras identitet och för att de ska känna sig trygga under intervjuerna.
Respondenterna har fått fiktiva namn: Anders, Bianca, Charlie, David, Edvin och Felix.
5.4 Validitet och reliabilitet
Validitet innebär hur välgrundat och nära sanningen något är. Validitet är mätbart och kan förklara och kvantifieras i siffror. Att sträva efter validitet innebär att sträva efter en övertygande tolkning av intervjuer etc. Validiteten är även öppen för att tolka texter utifrån dess kontext (Kvale & Brinkmann, 2014, s.296-297). När jag skrivit ner ett svar från respondenterna läste jag upp för dem vad jag skrivit och frågat om det var en tydlig beskrivning av deras egna tankar. Reliabilitet handlar om hur troligt det skulle vara att andra forskare skulle komma fram till samma resultat om intervjuerna genomförts igen. Skulle frågorna som ställs vara ledande kan svaren påverkas och därmed minskas reliabiliteten av studien. Det gäller därför att vara vaksam eftersom det omedvetet kan ske. Läggs det dock alldeles för stor vikt på reliabiliteten kan det leda till att kreativiteten försvinner. Genom frihet kan resultatet av studien istället bli bättre (Kvale & Brinkmann, 2015, s.295-296).
I denna studie har jag fokuserat på öppna frågor vid intervjuerna för att låta
respondenterna fritt få prata om sitt musiklyssnande och därigenom inte lägga någon värdering på deras uttalande.
5.5 Etik
Studien följer de fyra forskningsetiska huvudkraven som alla presenterats för studiens respondenter vid intervjuerna. Missivbrev (Bilaga 2) skickades även ut för att respondenterna ännu en gång skulle få information om kraven. I följande avsnitt beskrivs dessa krav och hur respondenterna fått ta del av dessa.
Varje respondent har fått kraven presenterade för sig och fått frågan om de samtycker med dem.
Informationskravet
Informationskravet innebär att forskaren ska informera respondenterna om vad de ska genomföra i studien de deltar i. Respondenterna ska få veta att deras deltagande är frivilligt. Vid kontakt med respondenter ska forskaren lyfta fram sitt syfte med studien och även vad studien kan bidra med för kunskap med denna forskning. Forskaren ska även vara tydlig med att informationen som samlas in endast används till studien och inget annat (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).
Samtyckeskravet
Samtyckeskravet implementeras endast om respondenterna är aktivt deltagande i studien. Är respondenterna deltagande i studien ska forskaren inhämta deras samtycke. Detta krav är extra viktigt vid privata ärenden och om en respondent har något personligt som den inte vill ska komma ut.
Respondenterna har även genom samtyckeskravet rätten till att avsluta sin medverkan i studien vid vilken tidpunkt som helst. Forskaren ska även se till så att respondenterna inte känner sig tvingade att delta i studien (Vetenskapsrådet, s. 9-11).
Informationskravet och samtyckeskravet genomfördes samtidigt i denna
studie då respondenterna vid tillfrågan att medverka i studien fick information
om vad studien har för syfte och vad som krävs av respondenten. Vid detta tillfälle informerades även respondenterna om att deras identitet kommer vara anonym och att de närsomhelst kan utesluta sig från studien.
Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet handlar om behandlingen av studiens data. Forskaren ska jobba för att all data som samlas in anonymiseras så att det blir mer eller mindre omöjligt för utomstående att ta del av dessa uppgifter. Detta gäller dock till stor del endast privata och etiskt känsliga uppgifter. Här inkluderas även anonymisering av namn för att skydda respondenterna (Vetenskapsrådet, s.
12-13).
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in för studien endast ska användas för forskningsändamål. Till exempel handlar detta om att forskaren inte får använda insamlad data för att sälja vidare detta till företag som kan använda detta som marknadsföring. Under planerandet av studien ska forskaren se till att det inte finns en risk att materialet som samlas in kan hamna i fel händer (Vetenskapsrådet, s.14).
Nyttjandekravet implementerades redan i början av studien då jag var tydlig
med att datan som samlas in endast ska användas i studien. När studien är klar
kommer datan i studien endast få användas i utbildningssyfte.
6 Resultat
I detta kapitel kommer resultatet att lyftas fram. Varje respondent har fått en egen rubrik där de först introduceras och därefter kommer resultatet av intervjun som genomförts. I slutet av varje respondents avsnitt kommer en sammanfattning av deras resultat.
6.1 Anders
Anders är vid studiens genomförande 23 år och jobbar som IT-support. På fritiden brukar Anders spela golf och datorspel. Han har gått utbildingen IT- infrastruktur vid en yrkeshögskola och har musik som hobby men har ingen musikalisk utbildning. I studien klassas han därför inte som dagligt musikaliskt utövande. Anders favoritgenre är pop/rock.
Vid intervjutillfället var det ett avslappnat klimat då vi tidigare spelat datorspel ihop någon timme innan intervjuns genomförande. Intervjun genomfördes via Discord och Anders hade fri tid att fundera och spekulera kring frågorna som ställdes. Anders tyckte personligen det var väldigt intressant att få reflektera över sitt musiklyssnande då han tidigare inte gjort det och fick insyn i hur viktigt musik var för just honom.
Intervjun
"Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra utan musik, Musik passar till alla situationer i vardagen och hjälper en även igenom den. Musiken har alltid funnits där för mig både i deppiga situationer men även i glada situationer."
Anders lyssnade ofta på musik under sin studietid på yrkeshögskolan. För
Anders fungerade musiken som en form av motivation för att göra färdigt
uppgifter. Musik var som viktigast vid större uppgifter där mycket tid och
energi behövdes för att färdigställa uppgifterna för inlämning. Anders hade
även låg motivation till större uppgifter eftersom de tog väldigt lång tid ifrån andra saker han istället ville göra. Anders lyssnade på sin favoritgenre vid studier för att få maximal motivation och även en avslappnande känsla.
Artister och band han lyssnade på var tex Avicii och Ac/Dc. Oftast kombinerade Anders favoritgenren med musik som har ett högt tempo. Med ett högt tempo menade Anders att han får en positiv energikick och ett “tryck”
i ryggen vilket resulterar i högre arbetsförmåga. Anders lyssnade dock på lugnare musik vid ett fåtal tillfällen och oftast vid korrekturläsning av texter som var färdiga för inlämning. Detta gjorde han för att lugnare musik gav honom en lugnande känsla och mer fokus. Vid enklare och korta uppgifter lyssnade Anders inte på musik. Anders motivation till detta var att uppgifter gick snabbt att göra och behövde därför ingen motivation eller energi ifrån musiken. Anders svar pekar på att lugnare musik ökar hans appropriering då han använder lugnare musik vid uppgifter som kräver ett större fokus.
Vid frågan om musik kunde vara störande för Anders reflekterade han över genren och specifikt på musik med text. Anders kopplade sina tankar dels till att han lyssnade på lugnare musik vid uppgifter som kräver ett större fokus men även att musik med text kan istället kunde bli ett störningsmoment och att han antingen började digga med eller sjunga med i texten. Anders menade dock att den motiverande egenskapen i musiken är viktigare och ser inget negativt med att uppgifterna kan ta lite längre tid om studierna pausas på grund av sång.
På fritiden och i vardagen lyssnar Anders nästan konstant på musik. Han
menade att personligen för honom känns allting bättre när han lyssnar på
musik och att det alltid finns musik för olika situationer som tex deppig och
glad.
Musiken har en liknande egenskap som vid studier då den även fungerar som en motivationsfaktor i vardagen. Anders lyssnar oftast på musik på jobbet och får där en uppiggande och taggande känsla vilket leder till att arbetet känns lättare för honom. Anders lyssnar även på lugn musik i vardagen när han vill ha ett större fokus där golf är den hobbyn han kombinerar mest med musik.
När Anders tränar golf lyssnade han nästan alltid på musik för att hitta ett inre lugn och bli extra fokuserad. Detta tyder på att musiken fungerar som ett medierande verktyg för Anders.
När Anders reflekterar över multitasking nämner han effektivitet och att den sänks för honom när han lyssnar på musik (särskilt vid studier). Anders noterar även att han är dålig på att genomföra två saker samtidigt och brukar därför inte multitaska. Han menar istället som tidigare nämnt att musiken fungerar som en motivationsfaktor eller lugnande effekt för att ge honom mer fokus på den uppgift han står inför. Vid studier använder Anders sig inte av några andra medel i bakgrunden utan använder istället här musiken även som ett sätt att skärma av tex sociala medier då musiken får honom att fokusera extra mycket på uppgiften han jobbar på.
Sammanfattning
Uppgifter som kräver mer fokus kombinerade han med favoritgenren och högt tempo för motivation medan uppgifter som krävde högre fokus kombinerades med lugn musik. Anders blir störd av musik med text och avstår därför den vid uppgifter som kräver extra fokus. Anders använde inte musik vid multitasking och menar att han är dålig på att göra två saker samtidigt. Istället användes musiken som en form av motivation både vid studier och i vardagen.
6.2 Bianca
Bianca är vid studiens genomförande 18 år och studerade det estetiska
programmet med inriktning musik på gymnasiet. På fritiden är Bianca oftast
ute och kör bil med sina kompisar. Vid sidan om studierna jobbar Bianca som servitris på en restaurang. Efter gymnasiet tänker Bianca inte plugga vidare inom musik och anser att musik endast är en hobby för henne. Bianca klassas därför inte som dagligt musikaliskt utövande. Biancas favoritgenre är pop.
Vid intervjutillfället var klimatet lugnt och Bianca fick fri tid att reflektera över frågorna i intervjun. Efter intervjun nämnde Bianca att det var intressanta frågor och nyttigt för henne att reflektera över musikens påverkan på hennes studier. Intervjun genomfördes via telefon.
Intervjun
"Asså jag kollar ju Facebook och Snapchat lite då och då men det fungerar mer som en paus än störande. Man orkar ju inte plugga hela tiden liksom."
Bianca lyssnade alltid på musik när hon studerade med undantag för
musikämnen. Anledningen till detta menade Bianca var motivation och energi
som hon fick av musik. Bianca blev även mer avslappnad och tyckte även att
det blev roligare att plugga när hon lyssnade på musik. Vid större uppgifter
var musik ännu viktigare menade Bianca. Större uppgifter behövde större
motivation och en starkare energikick för att Bianca skulle kunna bli så
effektiv som möjligt. Bianca lyssnade alltid på sin favoritgenre när hon
pluggade då hon anser att den gav henne mest motivation. Pop genren menade
hon gav en positiv energikick som även gjorde arbetet snabbare. Bianca
testade även att lyssna på lugnare musik men det har istället haft en negativ
påverkan på hennes studier. Lugn musik får Bianca istället att känna mindre
motivation och trötthet. Vid kortare uppgifter lyssnade Bianca ibland inte på
musik. Anledningen var att hon inte behövde ha extra energi eller motivation
till dessa uppgifter.
Bianca reflekterar sedan över om musik istället kan vara störande för henne.
Bianca nämner inget specifikt om musik med text utan pratar istället om genrer och tempo. Favoritgenren fungerar alltid bäst menar Bianca då den ger maximal motivation och energi medan musik hon inte gillar istället stör och blir ivägen. Angående tempo nämner Bianca att ett lågt tempo visserligen kan lugna ner henne men ger istället en negativ effekt med trötthet och låg motivationsnivå. Ett högt tempo ger hög stressnivå och därför vill Bianca lyssna på musik som ligger mittemellan högt och lågt tempo. Biancas intervju pekar alltså på att hennes approprieringsnivå blev sämre när hon lyssnade på lugn musik då hennes fokus försämras medan popmusiken istället hade den motsatta effekten.
Under vardagen lyssnar Bianca ofta på musik. Vid studiens tillfälle går hon inte fysiskt i skolan längre på grund av Covid-19 och har därför inte musiklektioner längre. På fritiden lyssnar Bianca alltid på musik när hon kör bil. Här menar Bianca att det har exakt samma effekt som vid studier plus att hon blir lugnare av musiken när hon kör bil. Bianca lyssnar även på musik när hon tränar på gym och får även där en ökad motivation av musiken. Biancas svar tyder på att hon använder musiken som en form av mediering både i vardagen och vid studier
Bianca reflekterar i slutet av intervjun över multitasking och nämner att hon ofta kombinerade studier med sociala medier. Hon anser dock inte att hon behöver göra fler saker samtidigt utan de sociala medierna fungerade som små pauser i pluggandet.
För Bianca fungerade inte musik vid multitasking när det kommer till studier.
Istället fungerade musiken som en motiverande faktor som enligt henne
förhöjde arbetsförmågan vid studier.
Sammanfattning
Bianca lyssnade på musik vid studier eftersom det gav henne motivation och energi för att klara av uppgifterna. Musiklyssnandet var dominerande vid större uppgifter då de var svårare menar Bianca. Bianca lyssnade alltid på sin favoritgenre vid studier och den gav henne förutom motivation och energi även lugn. När det kommer till tempo föredrog Bianca något mittemellan eftersom lågt tempo får henne att känna sig sömnig medan för högt tempo blir ett störningsmoment. Bianca kombinerade ofta studier med sociala medier och använder det som pauser vid studierna.
6.3 Charlie
Charlie är en man som är 29 år som studerar till Musiklärare med gymnasiekompetens. Charlie jobbar även på posten som brevbärare. På fritiden brukar Charlie spela datorspel. Charlie klassas som musiker i studien.
Charlies favoritgenre är metal/rock.
Intervjun genomfördes i ett grupprum på ett bibliotek där endast respondenten och intervjuaren vistades. Klimatet var väldigt lugnt runtomkring på grund av lågt antal besökare på biblioteket. Charlie fick fri tid att reflektera över alla svar i intervjun och var avslappnad genom den.
Intervjun
"Jag kan inte lyssna på dagens radiomusik. Musiken som spelas på radion får jag bara huvudvärk av och orkar bara inte med det. Den största anledningen är nog dock den vi pratade om tidigare med texten dock. Finns det text med i en låt börjar man tänka på den istället och analyserar det. Men det kanske bara är jag eftersom jag är sångare."
Charlie nämner direkt i intervjun att han alltid lyssnar på musik vid studier.
För Charlie spelar musiken en viktig roll i hur resultatet kommer se ut när
uppgiften är färdig. Musiken fungerar som ett sorts mantra för Charlie där musiken förgyller dagen och ger honom harmoni i studerandet. Charlie menar att musiken ger honom en immersion i uppgifterna och sätter färg på dem.
Vanligtvis kan uppgifter vara svartvita för Charlie och med hjälp av musiken får de färg vilket resulterar i motivation för Charlie.
Charlie lyssnar i nio av tio fall på klassisk
1musik och still stor del på tonsättare som Bach, Beethoven och Vivaldi när han studerar och i kombination med uppgifter som är stora. Klassisk musik ger honom ett inre lugn och har i detta fall ingen text vilket Charlie menar annars är en störningsfaktor. Den klassiska musiken ger Charlie en lugnande känsla vilket resulterar i ett större fokus och avslappning. Vid de resterande fallen (ett av tio) lyssnar Charlie på sin favoritgenre. Favoritgenren lyssnar Charlie på vid uppgifter han anser vara korta eller enkla vilket resulterar i att dem går snabbt att genomföra för honom.
Charlie menar att han inte behöver samma fokus som han får av den klassiska musiken när det är enklare uppgifter.
Charlie har en stor förståelse för vilken musik som istället fungerar som ett störningsmoment vid studier. Han nämner att musikgenrer han inte gillar istället blir störande och i detta fall musik som spelas på radion (specifikt pop).
Den största anledningen menar Charlie är dock att musiken har en text som sjungs i låtarna. För Charlie blir det för mycket att ta in samtidigt och hans fokus blir istället sämre.
1
Klassisk musik kan till exempel vara symfonier, sonater, operor eller kammarmusik och dess ursprungliga namn är egentligen västerländsk
konstmusik. Klassisk musik associeras oftast med tonsättare som Mozart och
Beethoven (Nationalencyklopedin, 2020).
Charlie reflekterar över sin gymnasietid och nämner att han då lyssnade på metal/rock vid studier. Under den tiden menar Charlie att metal/rock gav honom samma mantra som klassisk musik ger honom idag.
När Charlie sedan reflekterar över sitt musiklyssnande i vardagen nämner han att det ser sannerligen ganska annorlunda ut för honom eftersom han ska bli musiklärare. Charlie menar att musiklärare varje dag exponeras för musik och ofta samma låt under flera veckor. Därför kan det bli för mycket musik och Charlie avstår därför ibland musik i vardagen. Oftast föredrar han istället att lyssna på radioprogram i vardagen för att få en variation. Vid datorspelandet lyssnar Charlie dock ofta på musik men stänger även av den om han vill ha ett större fokus.
Charlie får sedan frågan om multitasking i vardagen och instämmer med att han använder musik vid multitasking. Charlie menar att musiken inte längre har en egen plats utan för honom "måste" den placeras in någon annanstans.
Charlie kombinerar musik med träning, i bilen, studieroch promenader. För Charlie själv menar han att det finns för lite tid för honom att kunna sitta ner och bara lyssna och reflektera över musik i vardagen vilket resulterar i att han använder multitasking för att kunna genomföra flera saker samtidigt.
Sammanfattning
Charlie lyssnar oftast på musik när han studerar och för honom sätter musiken
färg på uppgifterna. Han lyssnar mest på klassisk musik eftersom det ger
honom ett inre lugn vilket resulterar i högre fokus. Vid kortare uppgifter väljer
dock Charlie att lyssna på sin favoritgenre. Hans motivering till detta är att han
inte behöver lika mycket fokus som vid stora uppgifter. Charlie har en stor
förståelse för vilken musik som kan ha negativ effekt på honom och han menar
att det är liknande för andra människor också. För honom finns det alltid musik
som istället kan anses som ett störningsmoment. I vardagen är det istället
annorlunda med musik för Charlie. För honom har musiken ingen egen tid utan måste alltid kombineras med något annat vilket resulterar i att han ofta använder musiken vid multitasking.
6.4 David
David är 23 år och studerar interaktiva medier och webbteknologier. Tidigare jobbade David som kock men fokuserar nu istället enbart på studierna. På fritiden är David ute och går alternativt sitter han hemma och kollar på film.
Efter studierna vill David jobba i tv-branschen på tex SVT. David klassas inte som musiker i studien och hans favoritgenre är hiphop.
Intervjun genomfördes via telefon och klimatet var avslappnat. Precis som de andra respondenterna fick David fri tid att reflektera över frågorna. Efter intervjun berättade David om hur glad han var över musikens positiva påverkan på honom.
Intervjun
"Mozart och sånt är ju ingen musik jag lyssnar på vanligtvis. Men det hjälper vid studier och gör mig lugn så då lyssnar jag på det."
David lyssnar oftast på musik medan han studerar men det kan även variera.
David lyssnade inte alltid på musik vid studier utan det varierar utifrån vilken
form av uppgift han ska göra. David menar att han alltid lyssnar på musik om
uppgifterna handlar om att skriva eller rita medan han avstår musik när han
ska läsa något. David behöver ett större fokus när han läser och menar att
musiken han lyssnar på vanligtvis blir ett störningsmoment på grund av text i
musiken. David brukar ibland dock lyssna på klassisk musik medan han läser
om han vill ha något annat i bakgrunden än tystnad. När David ska ta in
kunskap (appropriera) fungerar inte musiken i alla fall utan blir istället ett
störningsmoment. Den klassiska musiken ger även David ett inre lugn som för
honom är en positiv effekt på hans studerande. Vid skrift och rituppgifter lyssnar David istället på Hiphop med anledning av att det ger honom motivation och energi. David använder alltså musiken som en form av mediering. Vid uppgifter som David anser är "extra viktiga" lyssnar han inte på musik för att fokusera 100% på uppgiften. Exempel på detta kan vara salstentor eller examinationsuppgifter. Detta tyder på att David inte använder musik som en form av externalisering då han anser att han tar in ny kunskap bättre utan musik.
David sitter gärna och studerar på ett bibliotek också eftersom det ger honom en annan känsla än att vara hemma. För honom känns det lite som att vara i skolan. David tycker musiken är extra viktig på biblioteket eftersom det stänger ute alla ljud runtomkring honom så att han kan fokusera specifikt på uppgiften. För David höjer bilioteksklimatet effektiviteten av appropriering.
På fritiden lyssnar David till stor del på poddar eftersom det får honom att bli glad och skratta. Poddar kan förekomma i studierna också men eftersom de inte direkt ger en motiverande eller "push" effekt föredrar David inte att lyssna på dessa under studier. Den klassiska musiken förekommer aldrig i vardagen menar David. För honom är den istället ett verktyg för att hjälpa honom slappna av vid studier.
David reflekterar till sist över multitasking och nämner att musik och poddar
är ett utmärkt exempel för hur han multitaskar. David vill konstant försöka
vara effektiv och är han tex ute och går eller spelar mobilspel vill han ha något
annat i bakgrunden som får honom att känna att han gör mer än en sak åt
gången vilket för honom är mer effektivt. David menar dock att han inte
känner samma produktivitet vid studier då musiken istället fungerar som ett
verktyg som hjälper honom med studierna.
Sammanfattning
Liksom övriga respondenter lyssnar även David på musik medan han studerar.
För David varierar det lite mer beroende på vad uppgiften han studerar handlar om. Vid skriftliga uppgifter lyssnar David alltid på musik medan han avstår musik vid uppgifter där läsning är involverat. För David fungerar musiken mer som en motivationsfaktor än att ge honom extra fokus. David väljer dock vid enstaka tillfällen att lyssna på klassisk musik när han läser för att variera lite.
David sticker även ut i jämförelse med de andra respondenterna då han gillar att sitta på biblioteket och studera. Detta eftersom han får en känsla av att vara i skolan och därför lägger mer fokus på uppgifterna. På fritiden lyssnar David oftast inte på musik utan istället på poddar. Poddar använder han även vid multitasking men påpekar att musiken inte fungerar som multitasking utan hjälper istället till som ett verktyg vid studier.
6.5 Edvin
Edvin är en 25 årig man som studerar till musiklärare med gymnasiekompetens. Vid sidan om studierna jobbar Edvin som fotograf. På fritiden spenderar Edvin mycket tid inom fotografi och grafik. Edvin klassas som musiker i studien och hans favoritgenre är future house.
Intervjun genomfördes i samma grupprum som Charlies intervju. Edvin fick fri tid att reflektera över frågorna och delade även med sig av exempel på musiken han lyssnade på.
Intervjun
“Innan kunde jag inte lyssna på någon musik alls eftersom jag blev så... vad
ska man säga fångad i musiken. Istället för att fokusera på uppgifter så
räknade jag takter, sjöng melodier och letade gömda instrument eller
effekter. När jag sen hittade ambientmusik
2blev det som att allt bara föll på plats. Musiken fungerade istället som ett sorts mantra."
Edvin nämnde tidigt i intervju att han länge sökt efter musik som passar just honom vid studier. För honom är det viktigaste vid studier att kunna skärma av resten av världen och endast fokusera på uppgiften och musiken som finns till hands. Edvin lyssnar till stor del på ambientmusik vid studier vilket har en
"omgivande" effekt på lyssnaren. Ett par artister Edvin lyssnar på inom ambientgenren är Jon Hopkins, Deadmau5 och Chihei Hatakeyama. Musiken fungerar som ett sorts lager runt Edvin och stänger ute omvärlden för maximal fokus. Att kunna lyssna på musik samtidigt som man studerar är även en stor motivationsfaktor för Edvin. Musiken höjer alltså Edvins approprieringsnivå.
Som tidigare nämnt har Edvin länge sökt efter den "perfekta" musikgenren för honom att lyssna på vid studier. Tidigare kunde inte Edvin lyssna på musik alls eftersom han istället blev intresserad och la full fokus på musiken. Med ambientgenren förändrades dock detta och han fick med hjälp av den ett inre lugn och större fokus.
Edvin lyssnar inte heller på musik med text då han anser att texten blir ett störande moment då det är extra information att ta in. Texten får honom även att bli mer intresserad av musiken och fokuset övergår då från studierna till musiken. Musik med mycket dynamik är också ett stort störningsmoment för Edvin. Dock använder Edvin dessa två former av musik när han behöver mer
2
